Animalieproduktion, års- och månadsstatistik – 2021:02 och regionalt fördelad statistik 2020

Syfte

I denna statistikrapport redovisas utvecklingen inom produktionen av animalieprodukter.

Avsikten är att visa hur utvecklingen för de olika animalieprodukterna ser ut, genom att jämföra den senaste tillgängliga månadens mängder med samma tidsperiod föregående år.

Statistik avseende slakt, invägning av mjölk och mejeriproduktion samt invägning av ägg används för marknadsbedömningar inom jordbrukssektorn både i Sverige och inom EU.

Revideringar

Nya uppgifter på produktionen av mejeriprodukter för januari 2021, gör att produktionen av konsumtionsmjölk och grädde justeras ned med 3 respektive 6 %, medan produktionen av syrade produkter justeras upp med drygt 2 %. Produktionen av ekologisk konsumtionsmjölk och ekologiska syrade produkter justeras upp med 1 respektive 7 %. Samtidigt justeras produktionen av ekologisk grädde ned med 6 %.

Invägning av mjölk och produktion vid mejeri

Under februari 2021 vägdes det in totalt 221 300 ton mjölk vid mejerierna. Knappt 18 %, eller 39 000 ton, av den totala mjölkinvägningen utgjordes av ekologisk mjölk. I jämförelse med uppgifterna för februari 2020, så minskade både den totala mjölkinvägningen och invägningen av ekologisk mjölk med knappt 2 %.

Februari månads produktion:

• 55 200 ton konsumtionsmjölk, vilket är en minskning med drygt 2 % jämfört med februari 2020,
• 17 500 ton syrade produkter, vilket är en minskning med knappt 3 % jämfört med februari 2020,
• 5 200 ton grädde, vilket är en minskning med 37 % jämfört med februari 2020,
• 6 700 ton ost, vilket är en minskning med 1 % jämfört med februari 2020,
• 1 500 ton smör, vilket är en minskning med drygt 6 % jämfört med februari 2020,
• 5 500 ton mjölkpulver, vilket är en oförändrad mängd jämfört med februari 2020.

Den totala produktionen av:

• konsumtionsmjölk innefattade 10 300 ton ekologiska produkter,
• syrade produkter innefattade 1 900 ton ekologiska produkter,
• grädde innefattade 100 ton ekologiska produkter.
  

Utveckling av slakt av lantbruksdjur

• Under februari 2021 slaktades det totalt 31 000 nötkreatur. Den totala slaktvikten av nötkreatur var 10 100 ton, vilket är en minskning med knappt 13 % jämfört med februari 2020. Slakten minskade för samtliga kategorier av nötkreatur.
• Det slaktades 216 800 grisar under februari 2021. Den totala slaktvikten av gris var 21 200 ton, vilket är en ökning med nästan 3 % jämfört med februari 2020. Slakten av gris utgjordes till 96 % av kategorin Slaktgris, som ökade med 3 % jämfört med februari 2020.
• Slakten av får och lamm minskade med 5 % i februari 2021 jämfört med samma månad förra året. Under månaden slaktades det 9 800 får och lamm och den totala slaktvikten av får och lamm var 210 ton. Slakten av får och lamm utgjordes till 85 % av lamm, en kategori där slakten minskade med 5 % jämfört med samma månad förra året.
  
• Statistik om den slaktade mängden fjäderfä fanns inte tillgänglig vid publiceringen av denna rapport. Statistiken kommer att publiceras i Jordbruksverkets statistikdatabas när den finns tillgänglig.
  

Invägningen av ägg

Statistiken om den invägda mängden ägg i februari 2021 fanns inte tillgänglig vid publiceringen av denna rapport. Statistiken kommer att publiceras i Jordbruksverkets statistikdatabas när den finns tillgänglig.

Slakten av större lantbruksdjur under 2020

I denna rapport redovisas även slaktstatistik för 2020 fördelad på regionnivå och efter företagens storlek.

En samkörning av Jordbruksverkets slaktregister och Lantbruksregistret (LBR) ger möjligheten att redovisa slakten av nötkreatur, gris samt får och lamm på mer detaljerade nivåer. Kopplingen mot LBR gör att man får information om de drygt 16 500 företagen i LBR som skickade djur till slakt under 2020 och det är denna information som de slaktade djuren delas upp efter. Slakten av fjäderfä och hästar redovisas inte på detaljerade nivåer.

Fördelning av slakt mellan län

Slakten av större lantbruksdjur, nötkreatur, gris samt får och lamm, följer det totala antalet djur av respektive djurslag som finns i länen. Det gör att län med fler djur av ett djurslag kommer att ha en större andel av slakten för detta djurslag. I figur A visas den totala slaktvikten av respektive djurslag fördelade efter företagens länstillhörighet.

Störst andel av den totala slaktvikten av nötkreatur, 17 %, svarade företag från Västa Götalands län för. Därefter följde Skåne län, 16 %, och Kalmar län, 10 %.

För slakten av gris utgörs den största andelen av företag från Skåne och Västra Götalands län. Av den totala slaktvikten av gris kom 30 respektive 22 % från företag i dessa län.

De län med störst andel av slakten av får och lamm var Västra Götalands, Skåne och Gotlands län, som alla svarade för drygt 13 % av den totala slaktvikten av får och lamm.

Fördelning av slakt inom län

För riket utgjordes slakten, mätt i antal djur, av 13 % nötkreatur, 80 % gris och 7 % får och lamm. I 17 av de 21 länen utgjorde antalet grisar den största andelen av antalet slaktade djur. I Jönköpings, Jämtlands, Kronobergs och Dalarnas län var det istället antalet nötkreatur som utgjorde den största andelen av antalet slaktade djur.

Då slaktvikterna skiljer sig åt mellan djurslagen förändras fördelningarna inom länen när man istället fördelar slakten, mätt i vikt, inom länen.

På riksnivå utgjordes den totala slaktvikten av 36 % nötkreatur, 63 % gris och drygt 1 % av får och lamm.

I 12 av de 21 länen utgjorde gris den största andelen av den totala slaktvikten. För övriga län var det istället nötkreatur som utgjorde den största andelen. Därav följer att för samtliga län utgjorde får och lamm den minsta andelen av den totala slaktvikten.

Jönköping var det län där nötkreatur utgjorde den största andelen av slakten både mätt i antal och vikt. Knappt 95 % av den totala slaktvikten i länet utgjordes av nötkreatur.

Slakten av gris utgjorde den största andelen i Skåne län och Västmanlands län, mätt i antal respektive vikt. Grisar utgjorde 89 % av antalet slaktade djur från Skåne och i Västmanlands län utgjorde slakten av gris knappt 77 % av den totala slaktvikten.

Dalarna var det län där andelen av slaktade djur som var får och lamm var som störst, knappt 28 %. Gotland var det län där andelen slaktvikt från får och lamm var som störst.

Fördelning av slakt efter företagens storlek

Använder man företagens åkermark som en indikation på företagens storlek kan man se att fler djur kommer från företag med mer åkermark.

För de tre djurslagen kom störst andel av antalet slaktade djur från företag med mer än 100 hektar åkermark. Mer än 60 % av slaktade nötkreatur och 20 % av slaktade får och lamm kom från dessa företag.

Värt att notera

• Företag med mindre än 2 hektar åkermark stod för den näst största andelen, 21 %, av antalet slaktade grisar.
• Företag med mer än 30 hektar åkermark stod för över 91 % av antalet slaktade nötkreatur.

Företag som skickat djur till slakt

Av företag som skickade djur till slakt, skickade 75 % nötkreatur. Ungefär 29 % av företagen skickade får och lamm till slakt, medan 6 % av företagen skickade grisar till slakt. Företagens struktur skiljer sig mycket åt beroende på djurslag. Grisföretag är färre men generellt stora och håller fler djur medan företag med nötkreatur eller får och lamm brukar hålla färre djur.

Flest antal företag som skickade djur till slakt fanns i Västra Götalands län. Här fanns flest antal företag som skickade nötkreatur eller får och lamm till slakt. Flest antal företag som skickade gris till slakt fanns i Skåne län.

• Jämtlands län hade den största andelen företag som skickade nötkreatur till slakt. Av företag som skickade djur till slakt, skickade 87 % av dessa nötkreatur till slakt.
• Av antalet företag som skickade djur till slakt hade Stockholms län den lägsta andelen företag som skickade nötkreatur till slakt, 63 %.

• Störst andel företag som skickade gris till slakt fanns i Hallands län, där 13 % av alla företag som skickade djur till slakt skickade grisar.
• Jönköpings län hade den lägsta andelen företag som skickade grisar till slakt. Av företag som skickade djur till slakt skickade 1 % av dessa gris till slakt.

• Hälften av företagen i Stockholms län som skickade djur till slakt skickade får och lamm.
• Jämtlands län hade den lägsta andelen företag som skickade får och lamm till slakt. Ungefär 17 % av alla företag i länet som skickade djur till slakt skickade får och lamm.

I tablå A och B redovisas det genomsnittliga antalet djur skickade till slakt fördelat på län och storleksgrupp åkermark.

Företag som skickade djur till slakt skickade i genomsnitt 35 nötkreatur, 2 523 grisar och 49 får och lamm till slakt.

Företag från Gotlands län skickade i genomsnitt flest antal nötkreatur till slakt, 58 stycken. Företag från Stockholms län hade det lägsta genomsnittet, 17 stycken.

Företag från Södermanlands län hade det högsta genomsnittliga antalet grisar skickade till slakt, 3 724 stycken, medan företag från Jämtlands län hade det lägsta genomsnittet, 178 stycken.

Företag från Gotlands län hade det högsta genomsnittliga antalet får och lamm skickade till slakt, 120 stycken, medan företag från Västernorrlands län hade det lägsta genomsnittet, 24 stycken.

Fördelat på åkermarkens storlek hade företag med mer än 100 hektar åkermark det högsta genomsnittliga antalet nötkreatur samt får och lamm skickade till slakt, 70 respektive 110 stycken. Företag med mindre än 2 hektar åkermark hade det högsta genomsnittliga antalet grisar skickade till slakt, 5 625 stycken.

De höga genomsnitten för företag med mindre än 2 hektar åkermark, särskilt nötkreatur, kan bero på flera orsaker. Till exempel kan dessa företag ha mer betesmark eller ha verksamhet som drivs i flera bolag, med djurhållning och arealer uppdelade, som inte kopplas samman rätt i Lantbruksregistret.

Jämförelse av slakten 2020 och 2019

Under 2020 ökade slakten av gris med knappt 2 % jämfört med 2019. Även slakten av nötkreatur ökade om än marginellt. Slakten av får och lamm minskade med nästan 5 %.

Slakten av gris och nötkreatur ökade i 13 respektive 12 av de 21 länen medan slakten av får och lamm ökade i 7 län.

Den största ökningen i antalet slaktade nötkreatur under 2020 återfinns i Blekinge län, där slakten av nötkreatur ökade med 10 % jämfört med 2019. Slakten av nötkreatur minskade mest i Värmlands län, 4 %.

Antalet slaktade grisar ökade mest i Jämtlands län under 2020, där slakten av gris ökade med 28 % jämfört med 2019. Den största minskningen hade Kronobergs län där det slaktades 16 % färre grisar under 2020 jämfört med 2019.

Örebro var det län med den största ökningen i antalet slaktade får och lamm, 10 %. De största minskningarna hade Värmlands och Kalmars län, där slakten av får och lamm minskade med 12 %.

Tabeller

Kort om statistiken

Definition och förklaringar

Statistik avseende slakt, invägning av mjölk och mejeriproduktion samt invägning av ägg används för marknadsbedömningar inom jordbrukssektorn både i Sverige och i EU. Den största delen av denna statistik regleras av följande rådsdirektiv och kommissionsbeslut:

• Europaparlamentet och Rådets förordning EG nr 1165/2008 av den 19 november 2008 om statistik över besättningar och köttproduktion om upphävande av rådets direktiv 93/23/EEG, 93/23/EEG.
• Rådets direktiv 96/16/EG av den 19 mars 1996 om statistiska undersökningar av mjölk och mjölkprodukter.
• Kommissionens beslut 97/80/EG av den 18 december 1996 om tillämpningsföreskrifter till rådets direktiv 96/16/EG om statistiska undersökningar av mjölk och mjölkprodukter.

Statistiken i denna rapport ingår i Sveriges officiella statistik och utgörs av följande tre delar:

• köttproduktion (djurslakt) vid slakteri för humankonsumtion,
• mjölkinvägning och mejeriproduktion,
• invägning av ägg.

Regionalt fördelad statistik

Statistiken över regionalt fördelad slakt i denna rapport tas fram genom en sambearbetning mellan Lantbruksregistret (LBR) och Jordbruksverkets slaktdatabas. Uppgifter i LBR möjliggör en uppdelning på bland annat region och storleksgrupper. Dessa uppgifter uppdateras årligen med hjälp av register, urvalsundersökningar och var tredje till fjärde år genom en totalundersökning av samtliga jordbruksföretag.

För att klassas som ett jordbruksföretag i Lantbruksregistret ska företaget uppfylla något av följande kriterier:

• brukade mer än 2,0 hektar åkermark, eller
• brukade minst 5,0 hektar jordbruksmark, eller
• bedrev trädgårdsodling omfattande minst 2 500 kvadratmeter frilandsodling, eller
• bedrev trädgårdsodling omfattande minst 200 kvadratmeter växthusyta, eller
• innehade djurbesättning som någon gång från och med den 1 januari till och med den första torsdagen i juni innevarande år omfattade minst 10 nötkreatur, eller minst 10 suggor eller 50 grisar, eller minst 20 får och lamm, eller 1 000 fjäderfä (inklusive kycklingar)

Statistikens tillförlitlighet

Denna statistiks tillförlitlighet torde vara god, eftersom lagstadgad uppgiftslämnarplikt gäller för berörda slakterier och mejerier och bortfallet är mycket lågt. När det gäller invägning av ägg saknas uppgifter från företag som inte är med i branschorganisationen Svenska Ägg. 2019 uppskattades de saknade invägningsvärdena uppgå till 13 % av marknaden.

För regionalt fördelad statistik

Kvaliteten i slaktdatabasen

Då lagstadgad uppgiftslämnarplikt gäller för slakterierna bedöms bortfallet gällande slakten vara mycket låg. Det genomförs regelbundna kontroller av slakterierna. Uppgifterna i denna databas anses vara av hög kvalitet.

Kvaliteten i LBR

Uppgifterna i Lantbruksregistret uppdateras årligen med hjälp av urvalsundersökningar och register samt genom en totalundersökning av alla jordbruksföretag som genomförs var tredje till fjärde år.

Kvaliteten i kopplingarna mellan LBR och slaktdatabasen

Kopplingarna mellan LBR och slaktdatabasen görs med hjälp av person- och organisationsnummer samt produktionsplatsnummer. Mer än 99 % av slaktade nötkreatur och grisar samt 98 % av slaktade får och lamm kan kopplas till ett LBR-företag.

Slaktade djur som inte kan kopplas till ett LBR-företag, antingen på grund av att ingen koppling kunnat göras mellan slaktdatabasen och LBR eller att det kopplingsbara företaget inte uppfyllt kriterierna för att klassas som ett LBR-företag, särredovisas i databastabellerna som en separat kategori kallad "Okänd". Antalet slaktade djur som räknas till denna grupp utgör en marginell andel av det totala antalet slaktade djur.

Det kan förekomma felkopplingar mellan registren. Dessa anses ha liten betydelse för de slutliga resultaten.

Så tar vi fram statistiken

Uppgifter om slakten av nötkreatur, gris, häst samt får och lamm rapporteras veckovis från alla slakterier i landet till Jordbruksverkets slaktdatabas. Statistiken baseras på uttag från denna databas.

Uppgifter om slakten av fjäderfä samlas in månadsvis från samtliga slakterier av Livsmedelsverket. Statistiken baseras på denna uppgiftsinsamling.

Statistiken avseende invägd mjölk och produktion av mjölkprodukter baseras på uppgifter som Jordbruksverket samlar in månadsvis.

Statistiken avseende invägd kvantitet ägg vid landets partihandelsföretag baseras på månadsvis insamlade uppgifter från Svenska Äggs medlemsföretag.

En mer utförlig information om hur vi tagit fram statistiken finns i ”Statistikens framställning” under rubriken ”Metod och kvalitet”.

För regionalt fördelad statistik

Uttaget ur slaktdatabasen kopplas samman med Lantbruksregistret (LBR), innehållande uppgifter om jordbruksföretagen. För att korrekt koppla slaktade djur till ett företag, kopplas produktionsplats- och organisationsnummer i de båda registren mot varandra.

Statistikens jämförbarhet

Uppgifter om invägning av mjölk och slakt av lantbruksdjur redovisas även hos EU:s statistikorgan Eurostat. Uppgifterna är jämförbara med andra EU-länders uppgifter.

Mer om statistikens jämförbarhet finns i Kvalitetsdeklarationen under rubriken "Metod och kvalitet".

Bra att veta

Då partihandelns invägning av ägg utgörs av den kvantitet som passerar Svenska Äggs medlemspackerier visar värdena i databastabellen för invägningen av ägg inte hela marknadens storlek. Dessutom förändras medlemsföretagens samlade marknadsandel från år till år, varför skillnaden i invägd mängd inte är fullt jämförbar från ett år till ett annat utan att först räkna om den med det årets marknadsandel.

För regionalt fördelad statistik

Produktionsplatsnummer för häst finns inte med i Lantbruksregistret, vilket omöjliggör kopplingen av slaktade hästar i slaktdatabasen till ett företag i Lantbruksregistret. Samtliga slaktade hästar redovisas därför under kategorin "Okänd".

För databastabellen där slakt fördelats på besättningsstorlekar av mjölkkor och kor för uppfödning av kalvar, bygger dessa indelningar på uppgifter från LBR som gällde för juni 2020.

Annan statistik

I rapporten Ekologisk animalieproduktion redovisas bland annat slakt av ekologiskt hållna lantbruksdjur.

Metod och kvalitet

• Kvalitetsdeklaration Pdf, 280.9 kB.

• Statistikens framställning Pdf, 121.2 kB.

Summary in English

The quantity of milk delivered to dairies in February 2021 was 221 300 tonnes, of which 39 000 tonnes were organic milk. Compared with February 2020, both the total delivery and the delivery of organic milk decreased by 2 %.

During February the total slaughter weight of cattle was 10 100 tonnes, of pigs 21 200 tonnes, and of sheep and lambs 210 tonnes. Compared with February 2020, the total slaughter weight of cattle and sheep and lambs decreased by 13 and 5 % respectively. The slaughter of pigs increased by 3 % compared with the same month last year.

Regional slaughter statistics

This month, regional statistics for the 2020 slaughter of livestock is published. The slaughter of poultry is not reported at regional level.

The distribution of slaughter between and within counties

A large share of slaughtered livestock came from holdings in Västra Götaland and Skåne counties. More than half of slaughtered pigs came from holdings in these counties.

For 12 of the 21 counties, pigs made up the largest share of the total slaughter weight. For the remaining counties, cattle made up the largest share.

Holdings that sent animals to slaughter

More than 60 % of slaughtered cattle and pigs came from holdings with more than 100 hectares of arable land. Worth noting, is that 21 % of slaughtered pigs came from holdings with less than two hectares of arable land.

Of holdings that sent animals to slaughter, 75 % of them sent cattle. The corresponding shares for pigs and sheep were 6 and 29 % respectively.

Holdings from Gotland county had the highest average number of cattle and sheep sent to slaughter in 2020. Holdings in Södermanland county had the highest average number of pigs sent to slaughter.

Compared with last year

In 2020, the slaughter increased in 12 of the 21 counties. The slaughter of cattle increased the most in Blekinge county, while the slaughter of pigs increased the most in Jämtland county.