Skörd av spannmål, trindsäd, oljeväxter, potatis och slåttervall 2020. Slutlig statistik

Syfte

I denna statistikrapport redovisas slutliga resultat för 2020 avseende skörd av spannmål, trindsäd, oljeväxter, potatis och slåttervall. Skördestatistiken baseras på underlag från alla odlingsformer som förekommer i landet. I slutet av juni 2021 redovisas också skörderesultat för ekologisk respektive konventionell odling. I början av juli 2021 redovisas statistik om viltskador i lantbruksgrödorna under 2020.

Uppemot 6 miljoner ton spannmål tröskades under 2020

Totalt för riket har spannmålsskörden beräknats till 5 954 500 ton. Det är 3 % mindre än under 2019. Jämfört med 2018, då torkan och värmen medförde missväxt, är 2020 års spannmålsskörd 83 % större. Jämfört med genomsnittsskörden för de fem föregående åren är det en ökning med 10 %.

I figur A visas hur den totala spannmålsskörden har varierat sedan 1990. De låga totalskördarna under åren 1992, 2006 och 2018 var en följd av extremt torrt sommarväder. Under 2006 var en annan bidragande orsak minskad spannmålsodling.

Fortsatt stora arealer av höstsådda grödor bidrog till stor totalskörd

Arealförändringar av olika slag har haft inverkan på totalskörden av spannmål. Den totala odlade spannmålsarealen avsedd att tröskas ökade med 2 % jämfört med föregående år. Fördelningen mellan höstsådda och vårsådda grödor har också ändrats. Andelen höstsådda grödor är lägre än under 2019, men hög jämfört med tidigare år.

Arealen av höstvete, den gröda som har högst avkastning per hektar, var rekordstor under 2019, men minskade med 5 % eller drygt 20 000 hektar under 2020.

Den sammanlagda arealen av vårvete, vårkorn, havre, vårrågvete, blandsäd och majs ökade med omkring 40 000 hektar. Denna omfördelning från höstsådda grödor med högre avkastningsnivåer till vårsådda grödor sänkte den totala spannmålsskörden.

Mindre höstvete och mer havre

Totalskörden av höstvete minskade med mer än 270 000 ton, vilket motsvarar en minskning med 8 % jämfört med fjolårets rekordstora skörd. Totalt för riket beräknas höstveteskörden till 2 990 200 ton. Jämfört med genomsnittsskörden för de fem föregående åren är den en ökning med 14 %. Mer än hälften av 2020 års totala spannmålsskörd utgörs av höstvete. I den redovisade skörden ingår en stor andel av högavkastande fodervete men även mer lågavkastande vetearter såsom dinkel, lantvetesorter etcetera.

Havrearealen ökade med nästan 37 000 hektar, och totalskörden av havre ökade med mer än 136 000 ton, till totalt 807 600 ton. Det motsvarar en ökning med 20 % jämfört med förra året. Årets havreskörd är den största sedan år 2013, och utgör under år 2020 14 % av den totala spannmålsskörden. Totalskörden av vårkorn har beräknats till 1 379 900 ton, vilket är i nivå med förra årets totalskörd. Nästan en fjärdedel av den totala spannmålsskörden är vårkorn.

Jämför med både normskördarna och femårsgenomsnitten

I femårsgenomsnitten är de låga hektarskördarna från torråret 2018 ett av de fem åren som ingår i underlaget till beräkningen. Det kan därför vara relevant att jämföra 2020 års hektarskördar även med normskördarna, som SCB beräknar utifrån en längre tidsserie av tidigare års hektarskördar och en trendfaktor.

Lägre hektarskördar av höstsådda spannmålsgrödor än under 2019

På riksnivå har hektarskörden av höstvete beräknats till 7 450 kilo per hektar, vilket är 4 % lägre än förra årets rekordhöga hektarskörd, men 9 % högre än genomsnittet för de senaste fem åren och 8 % högre än normskörden. Skördeutfallen för de övriga höstsådda grödorna är likartade. Hektarskörden av råg är 8 % lägre än i fjol och i nivå med femårsgenomsnittet och normskörden. Hektarskörden av höstkorn är 4 % lägre än förra året, men 13 respektive 8 % högre än femårsgenomsnittet och normskörden. Hektarskörden av höstrågvete är 5 % lägre än i fjol och 10 % högre än femårsgenomsnittet samt 9 % högre än normskörden.

Förra årets tidiga skörd och förhållandevis torra höst ledde till stora höstsådda arealer. En del av arealerna utvintrade dock, och fick ersättas av vårsådda grödor. Det har även rapporterats om utvintringsskador som orsak till låga skördenivåer.

I figur B redovisas en tidsserie med hektarskördar för de höstsådda spannmålsgrödorna på riksnivå. Skördestatistik för höstkorn och höstrågvete finns redovisad sedan år 1995.

Blandat resultat för de vårsådda spannmålsgrödorna

De vårsådda spannmålsgrödorna uppvisar ett mer varierat resultat. Våren och sommaren blev alltför torr på vissa platser i landet även i år. Exempel på län där många lantbrukare angett försommartorka som orsak till låga skördenivåer är Södermanlands, Östergötlands, Kalmar och Västra Götalands län. I övriga län förekommer lokalt torkdrabbade grödor, även om flertalet platser i landet har fått normala regnmängder.

För landet som helhet är årets hektarskörd av vårvete i nivå med fjolårsresultatet, men 9 % högre än femårsgenomsnittet och 13 % högre än normskörden. För vårkorn är hektarskörden också i nivå med förra årets resultat, 9 % högre än femårsgenomsnittet och 4 % högre än normskörden. Hektarskörden av havre är däremot 5 % lägre än förra årets höga hektarskörd, 9 % högre än femårsgenomsnittet och 8 % högre än normskörden.

Hektarskördarna av vårsådd spannmål högre än femårsgenomsnitten och normskördarna

I figur C redovisas en tidsserie på riksnivå med hektarskördar för de mest odlade vårsådda spannmålsgrödorna. Åren 1992 och 2006 var det liksom under 2018 sommartorka som drog ner skördenivåerna.

Vårvete, havre och blandsäd är grödor som sedan början av 2000‑talet haft en hög andel ekologisk odling, vilket bör beaktas när trenden för de senare åren analyseras för dessa grödor. Jämförelser av skördenivåer för ekologiskt respektive konventionellt odlade arealer redovisas i Statistikrapporterna ”Skörd för ekologisk och konventionell odling”. Den höga hektarskörden av blandsäd under 2020 kan till viss del bero på att grödan även omfattar delvis utvintrat höstvete som hjälpsåtts med vårsådda spannmålsgrödor.

Höstregn och tidig snö i norr ledde till obärgade arealer

I de fyra nordligaste länen har ihållande höstregn och därefter tidig snö orsakat stora obärgade arealer, som sänker hektarskördarna. Om grödorna kunde skördas före höstregnen var skördenivåerna förhållandevis höga. Därför är hektarskördarna av spannmålsgrödorna i norrlandslänen inte så låga som de obärgade arealerna borde indikera.

I Västernorrlands län blev mer än 20 % av den spannmålsareal som skulle tröskas helt obärgad. I Jämtlands län blev uppemot 15 %, i Västerbottens län runt 10 % och i Norrbottens län nästan 15 % av spannmålsarealen oskördad.

Hektarskörden av kärnmajs i nivå med fjolårsresultatet

Kärnskörd av majs har ingått i skördestatistiken i fjorton år. Den totala arealen redovisad som majs i lantbrukarnas ansökningar om arealersättning uppgick under 2020 till nästan 22 000 hektar. Merparten av arealen skördades som grönfoder, men omkring 1 900 hektar tröskades.

Kärnmajs odlas framförallt i Skåne län och där blev 2020 års avkastning av tröskad majs 6 270 kilo per hektar.

På riksnivå blev hektarskörden 6 770 kilo per hektar, vilket är i samma storleksordning som förra årets resultat.

Hektarskörden av ärter tangerar förra årets nivå

På riksnivå beräknas årets hektarskörd av ärter vara i samma storleksordning som under 2019. Den är även i nivå med femårsgenomsnittet där den låga hektarskörden från 2018 ingår, men 4 % högre än normskörden.

Störst areal ärter fanns under 2020 i Uppsala och Östergötlands län. I dessa län ligger hektarskördarna nära föregående års nivåer.

Den totala skörden av ärter har beräknats till 72 800 ton. Det motsvarar en ökning med 5 % jämfört med 2019, och en minskning med 3 % jämfört med femårsgenomsnittet. Den odlade arealen av ärter för tröskning ökade med 7 % jämfört med fjolåret, men minskade med 4 % jämfört med femårsgenomsnittet.

Många lantbrukare rapporterar om stora skördeskador i ärterna orsakade av duvor, hjortar och framförallt av vildsvin. Det finns även lantbrukare som avstår från att odla ärter på grund av problemen med viltskador.

Hektarskörden av åkerbönor lägre än under 2019

Hektarskörden av åkerbönor blev på riksnivå 10 % lägre än under 2019, och 5 % lägre än femårsgenomsnittet, där den extremt låga hektarskörden från torråret 2018 är ett av de fem åren. Jämfört med det trimmade tioårsmedelvärdet är årets hektarskörd av åkerbönor 9 % lägre. Det trimmade tioårsmedelvärdet motsvarar medelvärdet av de senaste tio årens hektarskördar frånsett den lägsta och den högsta hektarskörden under perioden.

En vanlig förklaring till låga skördenivåer var torka, både tidigt under våren och senare i samband med blomningen.

Totalskörden av åkerbönor har beräknats till 58 400 ton, vilket är på samma nivå som förra året, men 28 % mindre än femårsgenomsnittet. För landet som helhet minskade arealen med 24 % jämfört med femårsgenomsnittet.

Bland länen odlades störst areal åkerbönor i Västra Götalands län, där 37 % av den totala odlingsarealen var belägen under 2020. Därefter följer Skåne och Östergötlands län, med 17 respektive 16 % av landets totala areal av åkerbönor.

I figur D redovisas hur totalskördarna av ärter och åkerbönor har varierat under senare år. Ärter har ingått i skördestatistiken sedan år 1996, medan åkerbönor har varit med sedan 2004.

Hektarskörden av höstraps 5 % lägre än under 2019

På riksnivå blev hektarskörden av höstraps 5 % lägre än fjolårsresultatet, 8 % högre än femårsgenomsnittet och 2 % högre än normskörden. En del av höstrapsarealen utvintrade och fick ersättas av vårsådda grödor. Det har även rapporterats om utvintringsskador, frostskador och glesa bestånd som orsaker till låga skördenivåer av höstraps.

I Skåne län odlades 47 % av den totala höstrapsarealen under 2020, och där blev hektarskörden av höstraps 15 % lägre än förra årets rekordnivå.

Hektarskörden av vårraps är på riksnivå 25 % högre än fjolårsnivån och 17 % högre än femårsgenomsnittet. Delar av arealen kan vara blandningar med utvintrad höstraps, som höjer skörden per hektar.

Fortsatt stor höstrapsareal bidrog till stor totalskörd av raps och rybs

Totalskörden av raps och rybs har beräknats till 339 300 ton, vilket är 11 % mindre än förra årets resultat, men 6 % mer än femårsgenomsnittet.

Höstrapsarealen minskade med 7 % jämfört med 2019 års areal, och var i nivå med femårsgenomsnittet. År 2020 var ett av de fyra åren under den senaste tioårsperioden då höstrapsarealen varit större än 300 000 hektar. Höstraps är den arealmässigt dominerande grödan i grödgruppen raps och rybs, och är även den gröda som ger högst avkastning per hektar.

I figur E redovisas hur den totala raps- och rybsskörden har varierat sedan år 1990. Totalskörden för 2018 ser ut att vara lägre än under åren 2006 och 2007, men skillnaderna ligger inom felmarginalen. Statistiken om totalskördar för åren 1993–1994 är osäker eftersom det är oklart om den är heltäckande. År 2004 var det höga skördar per hektar av alla av raps- och rybsgrödorna.

Hektarskörden av oljelin minskade med 18 %

Avkastningen per hektar av oljelin blev för landet som helhet 18 % lägre än under fjolåret, 9 % lägre än genomsnittet för de fem senaste åren och 11 % lägre än normskörden. I Östergötlands län, där 38 % av oljelinarealen odlades under 2020, blev hektarskörden 12 % lägre än fjolårsresultatet.

Odlingsarealen av oljelin var i nivå med föregående års areal, men 56 % jämfört med femårsgenomsnittet. Den totala skörden har beräknats till 3 600 ton.

I figur F redovisas hur den totala skörden av oljelin har varierat under senare år. Oljelin har ingått i skördestatistiken sedan år 1996. Den höga totalskörden under år 1999 berodde på att arealen då nådde en rekordnivå på mer än 34 000 hektar.

Arealer skördade som grönfoder under 2020

Grönfoder benämns även ensilage och helsäd, men avser alltid skörd av hela växten till grovfoder eller energi.

Av de arealer som redovisats som spannmålgrödor vid lantbrukarnas ansökningar om gårdsstöd skördades drygt 5 % som helsäd under 2020. Den kan jämföras med nästan 11 % under 2018, då ovanligt stora arealer av de ettåriga grödorna skördades som grönfoder, för att lindra den grovfoderbrist som uppstod på grund av torkan.

För ärter var andelen grönfoderskördad areal 0,6 %, jämfört med runt 4 % under 2018 och för åkerbönor var årets andel 1,4 %, jämfört med omkring 11 % under 2018. Motsvarande andel för raps och rybs var 0,1 % 2020 och 2,0 % 2018. Av årets oljelinodling skördades ingen areal som grönfoder, medan andelen grönfoderskördad areal var 0,6 % under torråret 2018.

Skördenivåer från ettåriga grönfodergrödor

Att ta tillvara stråsäd i form av grönfoder har blivit allt vanligare under senare år. Odlingen av majs har också ökat, en gröda som oftast skördas som grönfoder.

Skörd av ettåriga grönfoderväxter ingick för första gången i skördestatistiken under år 2011. De grödor och grödgrupper som redovisas är ”Stråsäd (exklusive majs) till grönfoder”, ”Majs till grönfoder” samt ”Andra grödor än stråsädesgrödor till grönfoder”.

Skördeuppgifter för ettåriga grödor skördade som grönfoder redovisades tidigare som ensilage med 30 % torrsubstanshalt (ts-halt), men från och med 2018 istället med 100 % ts-halt. Det underlättar jämförelser av kvantiteter mellan olika foderslag som tillvaratas som grönfoder.

Den totala grovfoderskörden består både av skörd från slåttervall och ettåriga grönfoderväxter. Den totala skörden av ettåriga grönfoderväxter svarade både under 2019 och 2020 för över 10 % av den totala grovfoderskörden.

För de enskilda länen var andelen total skörd av ettåriga grönfoderväxter av den totala grovfoderskörden störst i Gotlands och Kalmar län, med 25 % respektive 21 % ettåriga grönfoderväxter. Stora andelar fanns också i Hallands, Blekinge och Skåne län, med mellan 12 och 15 %. Det är i dessa län som grönfodermajs odlas i stor utsträckning. För landet som helhet har andelen total skörd av ettåriga grönfoderväxter av den totala grovfoderskörden tidigare år varierat mellan 8 och 11 %.

För riket som helhet kom de största grönfoderkvantiteterna från majs som skördats som grönfoder, totalt 218 100 ton torrsubstans under 2020. Därefter följer Stråsädesgrödor exklusive majs som skördats som grönfoder med totalt 141 700 ton torrsubstans. Skörden från andra ettåriga grödor som skördats som grönfoder har beräknats till 133 500 ton torrsubstans.

I figur G redovisas hur de totala grönfoderskördarna har varierat under de tio år som skörd av ettåriga grönfoderväxter ingått i skördestatistiken. Generellt är det en uppåtgående trend. Den totala skörden av ettåriga grönfoderväxter uppgick under 2020 till 493 300 ton torrsubstans, vilket motsvarar 1 644 400 ton ensilage med 30 % ts-halt.

Information om grödor inom grödgruppen Grönfoder (grödkod 80)

Liksom tidigare består uppgifterna om Andra grödor till grönfoder bland annat av skörden från de arealer som lantbrukarna redovisat som ärter, åkerbönor, raps, rybs och oljelin, och som skördats som grönfoder.

Den största andelen av skörden av Andra grödor till grönfoder kommer under 2020, på samma sätt som under de föregående åren, dock från de arealer som lantbrukarna redovisat som just ”Grönfoder” (grödkod 80) i sina ansökningar om gårdsstöd.

Från och med år 2018 finns information om vilka grödor som ingår i grödgruppen grönfoder (grödkod 80). Motsvarande arealer för 2020 redovisas i Tablå A. Störst är arealen med blandsäd (blandningar av stråsäd och baljväxter), därefter följer i storleksordning vårkorn, majs och havre.

Om det vid uppgiftsinsamlingen framkommit att grödan var majs har skördeuppgifterna flyttats från grödgruppen Grönfoder (grödkod 80) till majs, varvid hektarskördeuppgiften hänförts till majs.

Vid beräkningen av totalskördar har grödarealerna från grödgruppen grönfoder (grödkod 80) inte flyttats till sin ifrågakommande gröda. Det innebär att totalskördarna av de stråsädesgrödor som redovisats som grönfoder (grödkod 80) ingår i Andra grödor till grönfoder – och inte i Stråsädesgrödor exklusive majs respektive majs.

Totala matpotatisskörden i nivå med 2019

Den svenska skörden av matpotatis var 536 600 ton år 2020. Det är i nivå med 2019 års slutliga totalskörd. Jämfört med femårsgenomsnittet är det 18 600 ton (4 %) mer.

Till matpotatis räknas förutom färskpotatis och höst- och vinterpotatis för direkt konsumtion även potatis för tillverkning av mos, chips, pommes frites med mera, samt foderpotatis och utsädesodlingar av matpotatissorter. Skörd från husbehovsodlingar och kolonilotter ingår inte i denna statistik. Vid beräkningen av totalskörden används den reducerade hektarskörden, som räknats ned för den del som inte är konsumtionsduglig, det vill säga för bortsortering och småfallande

Odlare i fyra län, Skåne, Hallands, Östergötlands och Västra Götalands län, svarar tillsammans för 78 % av den totala matpotatisskörden i landet.

Hektarskörden av matpotatis inklusive färskpotatis skattas för riket till 32 260 kilo per hektar. Det är i nivå med 2019 års hektarskörd, men 7 % över femårsgenomsnittet.

Hektarskörden för färskpotatis beräknas även separat. På riksnivå skattas den till 22 330 kilo per hektar. Av rikets matpotatisareal var 19 % färskpotatisodlingar.

När hektarskörden beräknas ingår eventuell obärgad areal i skattningen. Stora obärgade arealer sänker därför den skattade hektarskörden.

År 2020 odlades 16 130 hektar matpotatis i landet. Det innebar en minskning med 150 hektar (1 %) jämfört med 2019.

Totalskörden av stärkelsepotatis 14 % större än femårssnittet

Totalskörden beräknas till 340 600 ton. Det är 10 % mer än 2019 och 14 % mer än femårsgenomsnittet. Potatis för stärkelse odlas främst i Skåne, Blekinge och Kalmar län.

Hektarskörden för riket skattas till 42 900 kilo per hektar. Det är i nivå med både 2019 års hektarskörd och med femårsgenomsnittet.

År 2020 odlades 7 370 hektar potatis för stärkelse. Det innebar en ökning med 570 hektar (7 %) jämfört med 2019 och med 720 hektar (10 %) jämfört med femårsgenomsnittet.

Utöver den skörd av potatis för stärkelse som redovisas här kan det tillkomma kvantiteter som redovisats som matpotatis, men som istället använts för produktion av potatisstärkelse. I hektar- och totalskördar ingår även utsädesodlingar.

Vallskörden i nivå med 2019

Den totala bärgade skörden av slåttervall har beräknats till 4 267 000 ton torrsubstans. Förstaskörden beräknas till 2 460 900 ton och återväxten till 1 806 100 ton.

Hektarskördarna för samtliga län och produktionsområden är i nivå med 2019 års skördar. Det finns med andra ord inga signifikanta skillnader i hektarskörd mellan åren.

Samtliga skördeuppgifter för slåttervall redovisas från och med 2018 med 100 % torrsubstanshalt för att förbättra jämförbarheten med andra grödor som tillvaratas som grönfoder.

Det är bara skördad vall från slåttervallar som har beräknats. Skörd från vallar som enbart betas samt återväxt som tillvaratas som bete ingår inte i undersökningen.

Den skattade arealen slåttervall uppgick 2020 till 837 700 hektar, betesvallen till 166 690 hektar samt den ej utnyttjade vallen till 62 830 hektar. Den totala arealen slåtter- och betesvall har minskat med 18 350 hektar sedan 2019.

Den areal som redovisas som ej utnyttjad vall är dels arealer som bara slås av för att hålla landskapet öppet eller används för gröngödsling, men också viltskadade arealer som blivit så förstörda av vildsvin att de inte varit möjliga att skörda.

Stora skördeskillnader mellan olika typer av företag

I figur H visas hektarskörden i medeltal för riket samt hektarskörden uppdelad på fem olika driftsinriktningar. Alla uppgiftslämnande företag har delats upp utifrån sin huvudsakliga produktion enligt Jordbruksverkets typologi som redovisas i det statistiska meddelandet ”Jordbruksföretagens driftsinriktning 2020” (JO 0105).

Mjölkföretagen och företagen med övriga nötkreatur står för drygt en tredjedel av den totala skördade mängden vall vardera, medan småbruk och företag med blandad husdjursskötsel står för sammanlagt 6 % av den totala bärgade skörden.

Kategorin spannmål är företag som har i huvudsak spannmålsodling samt vallodling utöver eget behov. Här finns bland annat gårdar med hästar, gårdar som producerar hästhö samt vall till biogasproduktion. I kategorin blandad husdjursskötsel ingår till exempel gårdar med får och getter. Småbruk är företag där den beräknade arbetstiden i lantbruksföretaget understiger 400 timmar/år.

Hektarskörden av slåttervall var 2020 tre gånger så stor för företag med mjölkproduktion jämfört med småbruk och drygt 1,5 gånger större än för företag med blandad husdjursskötsel.

Odlingsbetingelser

Tidig skörd och förhållandevis torrt väder under hösten 2019 gav tidsutrymme och förutsättningar för stora höstsådda arealer. En del lantbrukare har under 2020 skrivit kommentarer om att sådd i torr jord ledde till ojämn uppkomst. Även de vårsådda grödorna hämmades av torka efter vårbruket på vissa håll. Den tidiga våren var ovanligt kall och det finns rapporter om frostskador på bland annat färskpotatisodlingar, höstraps och havre. Merparten av landet fick sedan normala regnmängder under växtodlingssäsongen.

Försommartorkan ledde till bildning av grönskott som försenade skördearbetet, särskilt i Västra Götalands län och i Norrland. Huvuddelen av skördearbetet kunde dock genomföras tidigt och i gynnsamt väder. I slutet av september började regnväder dra in och särskilt i Norrland medförde långvariga regnperioder och därefter tidigt snö att skörden försenades eller uteblev.

Även vallskörden påverkades på vissa håll negativt av den torra och kalla våren. I norra Sverige har många lantbrukare nämnt att de haft problem med isbränna som gjort att förstaskörden blivit mindre än förväntat.

Obärgade arealer

I genomsnitt för hela landet blev 0,6 % av spannmålsarealen obärgad. Det motsvarar 5 770 hektar. De största andelarna oskördade arealer fanns i de fyra nordligaste länen, där mellan 10 och 20 % av spannmålsarealen blev obärgad.

Den obärgade arealen av ärter motsvarar drygt 1 % av den totala arealen ärter i landet. Andelen obärgad areal för åkerbönor blev nästan 1 % på riksnivå. För raps och rybs blev andelen obärgad areal drygt 0,8 % eller 820 hektar.

Av de arealer som skulle skördas som grönfoder blev runt 700 hektar eller 0,9 % obärgade. Mer detaljerad statistik än så redovisas inte på grund av en betydande osäkerhet i beräkningsunderlaget.

Den obärgade arealen av matpotatis motsvarar 0,6 % (100 hektar) av den totala arealen i landet. För potatis för stärkelse beräknas mindre än 5 hektar (0 %) av arealen vara obärgad.

Problem med viltskador

I samband med insamlingen av skördeuppgifter har även information om viltskador i grödorna samlats in under hösten 2020. Skador orsakade av vildsvin, hjortdjur, tranor och gäss förekommer ofta som en förklaring till låga skördenivåer.

Kommentarer till tabellerna

I tabellerna redovisas antal jordbruksföretag som varit underlag för beräkningarna, bärgad skörd per hektar, medelfel för hektarskörd, grödareal, total skörd samt medelfel för den totala skörden.

Medelfelet är ett mått på den beräknade skördens osäkerhet. Ju högre medelfelet är desto mer osäker är den aktuella uppgiften. Se vidare under rubriken ”Information om statistikens kvalitet”.

För att undvika redovisning av alltför osäkra skörderesultat krävs att redovisad hektarskörd grundar sig på minst 20 företag och att medelfelet är högst 35 %. Vid färre företag eller högre medelfel ersätts skördeuppgiften i tabellen med två prickar (..). När inga observationer finns att redovisa markeras detta med ett streck (-). När arealuppgiften är för osäker för att anges markeras areal och skörd med två prickar (..).

Uppgifter om obärgade arealer och arealer skördade som grönfoder redovisas i separata tabeller. Förekomst av obärgade arealer gör att hektarskörd och totalskörd blir lägre för den aktuella grödan. Uppgifterna om obärgade arealer och arealer skördade som grönfoder är mycket osäkra, vilket indikeras av de höga medelfelen, som dock i sig är osäkra. Osäkerheten är en följd av att förekomsten ofta är liten och varierar kraftigt mellan olika jordbruksföretag och regioner. Uppgifter om obärgade arealer och arealer skördade som grönfoder redovisas om de grundar sig på information från minst 20 företag.

När det gäller fördelningen av vallarealen mellan slåttervall, betesvall och ej utnyttjad vall är uppgifterna för ej utnyttjad vall mycket osäkra. Osäkerheten är en följd av att förekomsten varierar kraftigt mellan olika jordbruksföretag och regioner. Uppgifter om fördelningen av vallarealen redovisas om de grundar sig på information från minst 20 företag med vall.

Grödarealerna baseras på den slutliga statistiken om jordbruksmarkens användning som publicerades i februari 2021 (JO 0104) och grundar sig på uppgifter från Jordbruksverkets administrativa register för arealbaserade stöd. De spannmåls-, trindsäds- och oljeväxtarealer som redovisas i denna statistikrapport har dock minskats med skattade arealer skördade som grönfoder.

Tabeller

Kartor

Karta 1. Produktionsområden (PO8)

Kort om statistiken

Det här beskriver statistiken

Sedan lång tid tillbaka har årliga uppskattningar av skördar inom jordbruket i Sverige redovisats. Skördeuppskattningar enligt den så kallade objektiva metoden infördes i början av 1960-talet, genomfördes av SCB och utformades då främst för skördeskadeskyddets behov av statistik som beräkningsunderlag. Därigenom uppfylldes i huvudsak även andra behov av skördestatistik. Det statliga skördeskadeskyddet upphörde efter 1987 års skörd då ansvaret övertogs av Lantbrukarnas Riksförbund (LRF). När även detta skydd avvecklades 1995 åtog sig staten ett övergripande ansvar för skördeskador av naturkatastrofkaraktär.

Under andra hälften av 1990‑talet förändrades undersökningsmetoderna och den så kallade objektiva metoden med provtagningar i fält upphörde. För spannmål, trindsäd och oljeväxter baseras skördestatistiken från och med 1998, för potatis från och med 1999, på insamling av uppgifter från jordbrukarna. Skördestatistiken för vall upphörde 1998 och återinfördes igen 2002 och baseras sedan dess också på insamling av uppgifter från jordbrukarna.

Skördestatistiken ingår i Sveriges officiella statistik. Denna statistik är till stor del EU-reglerad eftersom uppgifter om skördar för olika grödor ska redovisas till EU enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 543/2009 av den 18 juni 2009 om skördestatistik samt kommissionens delegerade förordning 2015/1557 av den 13 juli 2015 om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 543/2009 om skördestatistik.

Så tar vi fram statistiken

Skördestatistiken baseras på uppgifter från fyra olika urval av jordbruksföretag. Som urvalsram används Jordbruksverkets administrativa register för arealbaserade stöd. Urvalen drogs bland de jordbruksföretag som år 2020 brukade mer än fem hektar åkermark. Här ingår både ekologiskt och konventionellt odlade arealer.

Datainsamlingen sker genom att jordbrukarna lämnar sina skördeuppgifter på en särskild internetsida eller genom telefonintervjuer utförda av SCB:s intervjuare.

Från varje jordbruksföretag samlas information in om total bärgad kvantitet av varje gröda. För kärnskörd respektive fröskörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter efterfrågas även kvantiteternas vattenhalt. För spannmål omräknas de uppgivna kvantiteterna till 14,0 % vattenhalt. För trindsäd görs omräkning till 15,0 % vattenhalt och för oljeväxter till 9,0 %. För skörd av grönfoder efterfrågas kvantiteternas torrsubstanshalt. De uppgivna kvantiteterna omräknas från och med 2018 till 100 % torrsubstansvikt. Denna förändring har gjorts för att underlätta jämförelserna med skörd av slåttervall, som också redovisas med 100 % torrsubstanshalt från och med 2018. Tidigare omräknades grönfoderkvantiteterna till sin vikt i form av ensilage med 30 % torrsubstanshalt.

Vid skattningen av totalskördar används slutlig statistik om grödarealer publicerad i statistikrapporten ”Jordbruksmarkens användning 2020” (JO 0104), samt grödarealer från Lantbruksregistret för grödor som inte finns redovisade där. Vid redovisning av kärnskörd respektive fröskörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter har dock grödarealerna från den slutliga arealstatistiken minskats med arealer skördade som grönfoder.

För potatis framräknas reducerade hektarskördar, som erhålls genom att korrigera ned den totala hektarskörden för bortsortering och småfallande (knölar mindre än 35 mm i diameter). Reduceringarna sker med hjälp av standardtal, som baseras på uppgifter från 1987–1998 års objektiva skördeuppskattningar. För matpotatis görs ingen korrigering för småfallande när potatisen skördats som färskpotatis. För potatis för stärkelse görs ingen korrigering för småfallande.

I samband med datainsamlingen av uppgifter om skörden av slåttervall insamlas även uppgifter om den totala vallarealen med uppdelning på slåttervall, betesvall och ej utnyttjad vall. Skördeundersökningen har begränsats till att endast omfatta slåttervall, första skörd samt återväxt på slåttervallen. Återväxt som tillvaratagits genom bete eller rena betesvallar ingår inte. Det är alltså inbärgad skörd som skattats. Redovisning sker av hektarskörd och total första skörd, hektarskörd och total skörd av återväxt samt hektarskörd och total skörd för hela den inbärgade vallskörden. Vid flera återväxtskördar är dessa sammanslagna och redovisas som en återväxtskörd. Insamlade kvantitetsuppgifter omräknas från och med 2018 till 100 % torrsubstansvikt. Tidigare omräknades kvantiteterna till sin vikt i form av hö med 83,5 % torrsubstanshalt.

Vid beräkning av hektarskördar tas hänsyn till obärgade arealer på så sätt att skörden från dessa arealer sätts till noll. Stora obärgade arealer sänker alltså hektarskörden. Säkerheten i bearbetningsprocessen bedöms vara god.

För län, produktionsområden och riket görs skattningar utifrån det underlag som finns tillgängligt inom respektive region. De redovisade uppgifterna för riket är således inte en summa av skattningarna för länen eller produktionsområdena, utan utgör en egen skattning, som kan skilja sig från summan.

Statistikens tillförlitlighet

För att belysa den osäkerhet som finns i resultaten på grund av att beräkningarna grundar sig på uppgifter från ett urval av företag redovisas i tabellerna relativa medelfel för skattade hektarskördar, totalskördar, obärgade arealer och grönfoderarealer. I dessa undersökningar kan det förekomma urvalsfel, bortfallsfel, täckningsfel, mätfel och bearbetningsfel. Av dessa fel torde i första hand urvalsfelen, men till viss del även mätfelen, påverka tillförlitligheten i statistiken. Tillförlitligheten redovisas kvantitativt enbart genom precisionen (medelfelet) i skattningarna, som främst avspeglar urvalsfel och andra slumpmässiga fel, däremot inte systematiska fel såsom exempelvis systematiska mätfel.

Med hjälp av medelfelet kan ett konfidensintervall beräknas på följande sätt. För en skattad hektarskörd på 4 500 kg/ha och ett medelfel på 3,0 % (det vill säga 135 kg/ha) kan man med liten felrisk (5,0 %) säga att intervallet 4 500 ± 2 x 135 (det vill säga 4 230–4 770 kg/ha) omfattar den verkliga hektarskörden, under förutsättning att de systematiska felen är små.

På motsvarande sätt kan man för en skattad andel obärgad areal på 16,0 % och ett skattat medelfel på 3,0 procentenheter med liten felrisk (5 %) säga att intervallet 16,0 ± 2 x 3,0 % (det vill säga 10,0–22,0 %) omfattar den verkliga andelen, under förutsättning att de systematiska felen är små. Medelfelen för obärgade arealer och för arealer skördade som grönfoder är dock ofta osäkra i sig. Om de relativa medelfelen överstiger 35 % eller anges till 0 % kan de inte användas för att beräkna konfidensintervall.

Medelfelet för totalskörden kan vara större än medelfelet för hektarskörden. Anledningen är att arealjusteringen för grödor skördade som grönfoder är osäker.

För undersökningen om spannmål, trindsäd och oljeväxter blev bortfallet av jordbruks­företag 4,8 %, varav vägrare 2,8 procentenheter. Bortfallet av undersökningsenheter för matpotatis var 7,1 % och för potatis för stärkelse 4,4 %. För vallundersökningen var bortfallet 10,9 % .Bortfallet bedöms inte leda till några systematiska fel av betydelse.

Metod och kvalitet

• Kvalitetsdeklaration (JO0601) Pdf, 1.2 MB.

• Kvalitetsdeklaration (JO0603) Pdf, 1.2 MB.

• Kvalitetsdeklaration (JO0606) Pdf, 872.3 kB.

• Statistikens framställning (JO0601) Pdf, 987.5 kB.

• Statistikens framställning (JO0603) Pdf, 973.1 kB.

• Statistikens framställning (JO0606) Pdf, 976.6 kB.

Summary in English

This report provides final data for the year 2020 on the yield per hectare and total production of cereals, dried pulses, oilseed crops, annual plants harvested green, potatoes and temporary grasses. The results are presented for counties, production areas and for all of Sweden.

Cereals, dried pulses and oilseed crops

The total harvest of cereal crops for the whole country is estimated at 5 954 500 tonnes. This is 3 % less than in 2019 and 10 % more than the average for the preceding five years 2015–2019.

Total production of peas is estimated at 72 800 tonnes, which is 5 % more than last year’s harvest. The total production of field beans (Vicia faba L.) is estimated at 58 400 tonnes.

The 2020 harvest of rape and turnip rape is estimated at 339 300 tonnes. This is 11 % less than in 2019 and 6 % more than the five-year average. The total production of oil flax is estimated at 3 600 tonnes.

Since 1998, statistics on crop yields for cereals, dried pulses and oilseed crops have been based on an interview survey. Since 2005, the farmers can also use the Internet for data delivery to Statistics Sweden.

The sample of the survey of 2020 consists of 4 442 survey units. The selected farms are a random sample from the whole country. The survey was carried out in October and November. Information was requested for total farm production in tonnes of these crops and their average moisture content. Yields per hectare at farm level are calculated by dividing the total production by the crop areas of the farm. The total production was calculated from regional data on yield per hectare; area statistics are calculated from final data on usage of arable land in 2020. These area data are based on figures from the administrative database for agricultural subsidies, IACS. Crop areas cut as green fodder have been excluded. The statistics on yields correspond with yield per hectare of sown areas minus areas cut as green fodder. Yields per hectare on harvested areas are not published. Unharvested areas and areas cut as green fodder are presented in separate tables.

The tables show yield per hectare in kilograms (kg), crop areas and total production in metric tonnes. Standard errors are given for the yield per hectare, total production, unharvested areas and areas harvested as green fodder.

Potatoes

The results are presented for table potatoes and potatoes for processing of starch. The yield per hectare for table potatoes for the entire country is estimated at 32 260 kg and the total production is estimated at 536 600 tonnes. The corresponding figures on potatoes for processing of starch are 42 900 kg per hectare and 340 600 tonnes, respectively.

The results for 2020 are based on a survey with a sample of 700 holdings for table potatoes and a sample of 160 holdings for potatoes for processing starch. The areas are based on statistics from IACS.

The tables show the total and reduced yields per hectare in kg and total production in metric tonnes. Standard errors are also presented. As for reduced yields, the yield per hectare is reduced for small, blighted and green potatoes for table potatoes. The reduction for potatoes for processing of starch is made only for blighted potatoes. These reductions are made with standard values, derived from the objective potato surveys conducted until 1998. Adjustments in the reduced yields have also been made for unharvested areas, which have lowered the yield per hectare. The unharvested area 2020 was estimated at 0.6 % for table potatoes and 0.0 % for potatoes for processing of starch.

Temporary grasses

The total production of temporary grasses is estimated at 4 267 000 tonnes and the yield per hectare at 5 090 kg per hectare, at 0 % moisture content.

The results are based on a sample of 1 269 holdings.

The survey covers only temporary grasses harvested as hay, hay-silage or silage including regrowth. It does not cover temporary grazings or regrowth from temporary grasses that are grazed.