Logotyp Jordbruksverket
Logotyp Jordbruksverket

Jordbruksföretag och företagare 2020

Referensår: 2020 Produktkod: JO0106 Ämnesord: Företag, Struktur, Sysselsättning

Kristin Gustafsson 036-15 57 54 statistik@jordbruksverket.se

Hitta på sidan

Sammanfattning

Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska

Antalet jordbruksföretag uppgick i juni år 2020 till 58 791. Jämfört med 2016 då den senaste undersökningen av samtliga jordbruksföretag genomfördes och antalet uppgick till 62 937, är det en minskning om knappt 7 %. Sedan 1990 har antalet jordbruksföretag minskat med 39 %.

Företag med mindre än två hektar åkermark och företag med mer än 100 hektar åkermark ökade i antal medan antalet företag i övriga storleksklasser minskade mellan 2016 och 2020.

Andelen kvinnliga jordbrukare ökar något

Antalet kvinnor som var jordbruksföretagare i enskild firma uppgick till 9 724 år 2020, vilket är något färre än 2013, men något fler än 2016. Andelen kvinnor som var jordbruksföretagare uppgick till 18 %, vilket är en procentenhet mer än 2016. Antalet juridiska personer ökade med knappt 1 % under samma period.

Stor andel jordbrukare över 65 år med enskilda firmor

Var tredje jordbruksföretagare som drev enskild firma var 65 år eller äldre år 2020, vilket är en ökning jämfört med år 2016. Drygt en fjärdedel av jordbruksföretagarna var under 50 år. Skillnaden i åldersfördelning mellan kvinnor och män var relativt liten. Andelen yngre företagare något högre bland kvinnorna än bland männen. Sedan 2016 har andelen jordbrukare under 35 år ökat från 5 till 6 %.

Syfte 

I denna statistikrapport redovisas antal företag och arealer fördelat på bland annat brukningsform, företagskategori och driftsinriktning. En del av statistiken är också uppdelad på företagarens kön och ålder. Med brukningsform avses här om företaget är helt ägt, eller helt eller delvis arrenderat. Med företagskategori menas om företaget drivs som aktiebolag, enskild firma eller på annat vis. I Jordbruksverkets statistikdatabas redovisas statistiken för riket, fördelat på län, produktionsområde, storleksgrupp åkermark, storleksgrupp jordbruksmark, samt ålder och kön. Enstaka uppgifter finns också per kommun.

Sedan lång tid tillbaka genomförs årliga statistiska undersökningar i Sverige för att redovisa jordbrukets struktur i juni månad. Tidigare hämtades uppgifter från jordbruksföretagen in av SCB, men numer är Jordbruksverket ansvarig myndighet. I och med att Jordbruksverket är ansvarig myndighet kan administrativa register användas för att hämta in vissa uppgifter, vilket underlättar för jordbrukarna att inte behöva lämna samma uppgifter fler än en gång.

Uppgifterna som samlas in i ställs årligen samman i Lantbruksregistret, LBR. Vissa år berörs samtliga jordbruksföretag av undersökningarna medan enbart ett urval av jordbruksföretag berörs andra år. Uppgifterna i denna statistikrapport baseras på LBR 2020 som är ett resultat av strukturundersökningen 2020 där uppgifter från samtliga jordbruksföretag samlades in. Motsvarande rapport publicerades senast 2017 avseende 2016, och nästkommande publicering sker 2024 avseende 2023.

Statistik om företag och företagare i jordbruket är betydelsefull både nationellt och inom EU. Statistiken används bland annat till att följa den långsiktiga utvecklingen inom jordbrukssektorn och som underlag för analyser inför kommande jordbrukspolitiska beslut. Statistiken är betydelsefull vid analyser av jordbrukssektorns bidrag till sysselsättningsgraden som är en viktig faktor i medlemsländernas och unionens ekonomiska utveckling. Andra viktiga aspekter är jämställdhet och landsbygdsutveckling. Indirekt används statistiken också genom att internationella organisationer såsom FAO och OECD använder sig av kommissionens statistik. I Sverige används undersökningens resultat bland annat av Näringsdepartementet, Jordbruksverket, länsstyrelser, kommuner, branschorganisationer, och enskilda företag.

Antal jordbruksföretag

Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska, vilket illustreras i figur A. År 2020 uppgick antalet företag till 58 791 motsvararande en minskning om 39 % sedan 1990. När den senaste undersökningen av samtliga jordbruksföretag genom­fördes, 2016, uppgick antalet till 62 937.

Figur A. Antal företag fördelade efter åkermarkens brukningsform, år 1990-2020

Figur A. Antal företag fördelade efter åkermarkens brukningsform, år 1990-2020

Andelen helt ägda företag baserat på åkermark uppgick under 1990-talet till knappt 50 % ( 46-48 %). Därefter har andelen ökat något och låg 2020 strax över 54 %. Trenden för andelen helt arrenderade företag har varit svagt minskande och kategorins andel uppgick till 7 % år 2020. Andelen delvis arrenderade företag ökade fram till och med år 2003. Därefter har andelen minskat och var 34 % år 2020.

Ökningen av antal företag 2005 beror främst på förändringar i stödsystemet som möjliggjorde för fler, främst små, företag att söka stöd. Mer om dessa förändringar finns att läsa om i Kvalitetsdeklarationen och Statistikens Framställning under Metod och kvalitet. 

Jordbruksföretag som enskild firma

Antalet jordbruksföretagare i enskild firma uppgick 2020 till 53 492. Jämfört med 2016 då antalet var 57 685 är det en minskning med 7 %. Antalet kvinnor som är jordbruksföretagare i enskild firma har inte förändrats nämnvärt sedan 2016. Av de drygt 53 000 företagen 2020 var 9 724 företagare kvinnor, jämfört med 9 710 år 2016.

Figur B. Antal kvinnor och män som företagare i enskild firma, 2003-2020

Figur B. Antal kvinnor och män som företagare i enskild firma, 2003-2020

Medan antalet kvinnor med jordbruksföretag är relativt konstant, ökar andelen kvinnor som är jordbruksföretagare. År 2020 uppgick andelen till drygt 18 %, vilket är drygt en procentenhet högre än 2016. Andelen kvinnor som var jordbruksföretagare 2010 var drygt 15 %. Antalet män med enskild firma minskade med knappt 9 % mellan 2016 och 2020. Andelen minskade från 83 % till 82 % under samma period.

Av figur C framgår att mer än var tredje jordbruksföretagare som driver enskild firma var 65 år eller äldre år 2020, vilket är en ökning jämfört med 2016. Ungefär var sjätte jordbruksföretagare var under 45 år. Skillnaden i åldersfördelning mellan kvinnor och män som företagare var relativt liten. Bland kvinnorna var dock andelen yngre företagare något högre än bland männen. Cirka 22 % av de kvinnor som var företagare var yngre än 45 år medan motsvarande andel för männen var cirka 16 %.

Figur C. Åldersfördelning för företagare i enskilda företag, fördelat på kön, 2020

Figur C. Åldersfördelning för företagare i enskilda företag, fördelat på kön, 2020

Knappt hälften, 46 %, av jordbruksföretagarna är över 60 år. I åldersgruppen 65 år eller äldre utgör jordbruksföretagare över 75 år hela 36 % år 2020, jämfört med 29 % år 2016. I tablå A framgår att det främst är grupperna i ålder mellan 35 och 54 år som minskat mest sedan 2010.

Tablå A. Antal jordbruksföretagare med enskild firma fördelat på ålder, 2010-2020

Tablå A. Antal jordbruksföretagare med enskild firma fördelat på ålder, 2010-2020

Fördelningen av antalet företagare i olika åldersklasser inom storleksgrupper åkerareal framgår av tablå B. Andelen företagare som år 2020 var 65 år eller äldre var avsevärt högre för mindre företag än för större.

Tablå B. Antal företagare i olika åldersklasser och storleksgrupper 2020

Tablå B. Antal företagare i olika åldersklasser och storleksgrupper 2020

Areal åkermark

I tablå C framgår att den totala arealen åkermark har minskat i stort sett kontinuerligt sedan 1970. Sedan 1990 har åkerarealen minskat med 295 000 hektar eller 10 %.

Tablå C. Areal åkermark fördelad efter brukningsform baserat på åkermark 1970-2020, 1 000 ha

Tablå C. Areal åkermark fördelad efter brukningsform baserat på åkermark 1970-2020, 1 000 ha

1. Avser antal företag enligt ny avgränsning av Lantbruksregistret. Se avsnittet Kort om statistiken.

Den arrenderade åkerarealen var relativt konstant från mitten av 1980-talet till 1999 för att sedan minska fram till 2016. Sedan 2016 har den arrenderade arealen ökat med 98 000 hektar, motsvarande 10 %.

Andelen arrenderad åkermark av total åkermark ökade däremot mellan 1970 och 1999 för att därefter minska. År 2020 och 2016 var andelen arrenderad åkermark 42 respektive 38 % vilket kan jämföras med 36 % 1970. Av tablå D framgår att arealen skogsmark på jordbruksföretag har minskat sedan 1970.

Tablå D. Antal jordbruksföretag med respektive utan skogsmark samt areal åkermark och skogsmark vid jordbruksföretag 1970-2020

Tablå D. Antal jordbruksföretag med respektive utan skogsmark samt areal åkermark och skogsmark vid jordbruksföretag 1970-2020

1. Avser antal företag enligt ny avgränsning av Lantbruksregistret. Se avsnittet Kort om statistiken.

År 2020 brukades lite mer än 72 % av åkerarealen av företag inom företagskategorin enskild firma, jämfört med knappt 76 % år 2016. Knappt två tredjedelar, 60 % av åkerarealen återfanns 2020 på företag med mer än 100 hektar åker. På samma företag fanns också 37 % av betesmarken och 25 % av skogsmarken. För aktiebolag återfanns 90 % av åkerarealen på företag med mer än 100 hektar åker. I tablå E framgår att drygt en tredjedel av skogsmarken återfanns på företag med mer än 50 hektar åkermark och knappt en tredjedel återfanns på företag med 5,1-20,0 hektar åkermark. Mellan år 2010 och 2020 har arealen skog minskat vid företag med mindre än 100 hektar åker samtidigt som arealen skog ökat vid företag med 100 hektar åker eller mer. Mer om arealfördelning finns att läsa om i statistikrapporten Jordbruksmarkens användning 2020.

Tablå E. Areal åker-, betes- och skogsmark fördelat efter jordbruksföretagens åkerareal 2020, hektar

Tablå E. Areal åker-, betes- och skogsmark fördelat efter jordbruksföretagens åkerareal 2020, hektar

I tablå F redovisas utvecklingen över tid av antalet företag efter storleksgrupp åkerareal. Totalt sett har antalet företag minskat med 62 % mellan år 1970 och 2020. Det är egentligen bara inom storleksgruppen över 100 hektar som antalet företag kontinuerligt ökat sedan 1970. Inom storleksgruppen 50,1 till 100 hektar ökade antalet företag fram till början av 1990‑talet men därefter har antalet företag minskat även i denna storleksgrupp. Sett till bredare grupper av företag så har antalet företag med mer än 30 hektar åkermark minskat med cirka 29 % sedan 1970. Motsvarande minskning för företag som brukar mellan 2,1 och 30 hektar åkermark var 72 %. Samtidigt som det totala antalet företag har minskat, så har det således skett en utveckling mot allt fler stora brukningsenheter. Samtidigt som antalet företag minskade med 62 % minskade den totala brukade åkermarken med endast 16 % under perioden 1970 till 2020.

År 2020 återfanns drygt 55 % av betesmarken hos de arealmässigt största företagen med över 50 hektar åkermark. 

Tablå F. Antal företag fördelade efter storleksgrupp åker 1970-2020

Tablå F. Antal företag fördelade efter storleksgrupp åker 1970-2020

1. Avser antal företag enligt ny avgränsning av Lantbruksregistret. Se avsnittet Kort om statistiken.

Jordbruksföretag efter driftsinriktning

Jordbruksföretagen blir arealmässigt allt större. I tablå G redovisas fördelningen av antalet företag samt genomsnittlig åkerareal efter driftsinriktning. Jämfört med år 2016 har antalet företag inom driftsinriktningarna mjölkkor och trädgårdsväxter minskat mest. Företag med både jordbruks- och trädgårdsväxter har dock ökat sedan 2016.

Av tablå G framgår också att andelen kvinnor som är företagare inom driftsinriktningen småbruk var betydligt högre än inom andra driftsinriktningar. Företag inom driftsinriktningen mjölkkor drivs i högre utsträckning som juridiska personer jämfört med andra driftsinriktningar.

Tablå G. Antal företag och genomsnittlig åkerareal efter driftsinriktning 2020

Tablå G. Antal företag och genomsnittlig åkerareal efter driftsinriktning 2020

Den genomsnittliga åkerarealen per företag 2020 var 43 hektar, jämfört med 41 hektar 2016. Den genomsnittliga åkerarealen var högst inom driftsinriktningen mjölkkor med 148 hektar vilket är en ökning jämfört med år 2016 då den var 107 hektar. Företag som drevs av kvinnor hade en mindre genomsnittlig åkerareal jämfört med företag som drevs av män oavsett driftsinriktning. Den största genomsnittliga åkerarealen per företag återfanns hos juridiska personer.

Den genomsnittliga åkerarealen per företag är som störst i Västmanlands, Gotlands, Östergötlands och Södermanlands län. Som lägst är företagens genomsnittliga åkerareal i Blekinge, Kronobergs och Jönköpings län tillsammans med de nordligare länen.

Tabeller

Statistik fördelat på kommun

Kort om statistiken

Definitioner och förklaringar

Statistiken bygger på uppgifter ur LBR för 2020 som i sin tur är resultatet av Strukturundersökningen 2020, vilket är en totalundersökning av samtliga jordbruksföretag i Sverige. Ett jordbruksföretag är en enhet som i juni 2020 uppfyllde något av följande kriterier:

  • brukade mer än 2,0 ha åkermark,
  • brukade sammanlagt minst 5,0 hektar jordbruksmark,
  • bedrev trädgårdsodling omfattande minst 2 500 kvadratmeter frilandsareal,
  • bedrev trädgårdsodling omfattande minst 200 kvadratmeter växthusyta,
  • innehade djurbesättning som någon gång från och med den 1 januari 2020 till och med den 4 juni 2020 omfattade minst 10 nötkreatur, eller minst 10 suggor eller 50 grisar, eller minst 20 får och lamm, eller 1 000 fjäderfä (inklusive kycklingar).

Med jordbruksföretagare avses den person som juridiskt och ekonomiskt svarar för verksamheten på jordbruksföretaget. Per definition finns alltså lika många företagare som antal företag som drivs som enskild firma. De variabler som redovisas i denna rapport är:

  • antal jordbruksföretag av olika slag i juni 2020
  • antal jordbruksföretagare av olika slag i juni 2020
  • arealer av olika slag på jordbruksföretagen i juni 2020.

Antalet jordbruksföretag redovisas efter indelningar avseende åkerarealens storlek, brukningsform, driftsinriktning och företagskategori.  

Antalet jordbruksföretagare redovisas efter indelningar avseende åkerarealens storlek, driftsinriktning, samt ålder och kön.

Arealer redovisas efter indelningar avseende åkerarealens storlek, brukningsform, driftsinriktning samt företagarens ålder och kön.

Utöver detta redovisas även indelningar avseende region och jordbruksmarkens storlek i Jordbruksverkets statistikdatabas

Statistikens tillförlitlighet

I denna statistik förekommer täckningsfel, bortfallsfel, mätfel och bearbetningsfel. Dessa fel bedöms sammantaget ha liten inverkan på statistikens tillförlitlighet. Urvalsfel förekommer inte här då statistiken baseras på uppgifter från samtliga jordbruksföretag i den statistiska ramen.

Täckningsfel har bedömts ha liten inverkan på resultaten. Övertäckning förekommer inte, medan undertäckning förekommer om uppdateringen av jordbruksföretag i rampopulationen inte har fullgjorts. Rampopulationen utgörs av LBR. Ramen för 2020 års undersökning består av LBR 2019 kompletterat med information från administrativa register såsom Jordbruksverkets register över arealbaserade stöd (IAKS), olika djurregister samt SCB:s företagsregister. Företag som faller utanför populationsbegränsningarna enligt undersökningen tas bort.

Mätfel förekommer i den grad uppgifterna i de använda registren eller de lämnade svaren är felaktiga. I enkätundersökningen görs kontroller dels av inlästa värden genom verifiering, dels i efterhand av avvikelser från förväntade värden. Uppgifterna i de administrativa registren verifieras med kontroller i fält och med administrativa kontroller.

Genom imputering, där information från tidigare år liksom från olika register använts, har resultaten korrigerats för svarsbortfallet i enkätundersökningen (5 % år 2020). Fel från bearbetningsprocessen bedöms vara små och därför inte påverka resultaten i stort.

Så tar vi fram statistiken

Sedan lång tid tillbaka genomförs årliga statistiska undersökningar i Sverige för att redovisa jordbrukets struktur i juni månad. Fram till 1999 hämtades uppgifter från jordbruksföretagen in av SCB. Från och med år 2000 är Jordbruksverket ansvarig myndighet. Därmed har även administrativa register såsom Jordbruksverkets register för arealbaserade stöd (IAKS) samt Jordbruksverkets Centrala nötkreatursregistret (CDB) kunnat användas för att hämta in vissa uppgifter.

Undersökningarna är EU-reglerade och genomförs tre gånger under en tioårsperiod. I Sverige berörs vid dessa tillfällen samtliga jordbruksföretag. De insamlade uppgifterna ställs tillsammans med uppgifter ur de administrativa registren årligen samman i Lantbruksregistret, LBR. Uppgifterna i denna statistikrapport är hämtade från LBR 2020 som skapats utifrån uppgifter som samlats in från samtliga jordbruksföretag i landet 2020.

Statistikens jämförbarhet

Jämfört med tidigare år ökade antalet företag i jordbruket 2005. Ökningen berodde till stor del på ändrade regler för att söka stöd. De nya reglerna innebar snarare att fler företag blev synliga i systemen och därmed inkluderades i LBR än att strukturen i jordbruket förändrats. Mellan åren 2005 och 2020 har inga större förändringar i stödsystemen skett.

Inför skapandet av LBR 2010 ändrades däremot definitionen med hänsyn till EU:s avgränsningar för vad som räknas som ett jordbruksföretag. Uppgifterna för år 2010 är därför inte fullt jämförbara med föregående års siffror. Från och med 2010 är avgränsningen i LBR en sammanslagning av de tidigare svenska avgränsningarna i LBR och EU:s avgränsningar. Definitionsförändringen innebar en större ökning än förväntat av antal jordbruksföretag inom nötkreatursskötsel, fårskötsel samt småbruk. Även om de nya avgränsningarna av LBR från och med 2010 främst påverkar antalet företag i storleksklassen 2,0 hektar åkermark eller mindre, bör den ändå tas i beaktande.

Noteras bör också att i de tablåer där åren 1999 och 2003 ingår redovisas inte jordbruksföretag med mindre än 2,01 hektar åkermark eller trädgårdsföretag utan åkermark för dessa två år.

Jämförbarheten med motsvarande statistik för tidigare år anses vara god.

Bra att veta

Mer information om statistiken och dess kvalitet ges i Statistikens Framställning samt Kvalitetsdeklaration som hittas under Metod och Kvalitet.

Annan statistik

Uppgifter om jordbruksföretagens driftsinriktning redovisas i Jordbruksföretagens driftsinriktning 2020, Svensk typologi.

Jordbruksföretagarnas, deras familjemedlemmars och anställdas arbetstider återfinns i Sysselsättning i jordbruket 2020.

I statistikrapporten Heltidsjordbruket i Sverige beskrivs heltidsjordbruket i Sverige 2020 och hur det har förändrats över tid.

Vid publicering av denna rapport är uppgifter om jordbruksföretagens driftsinriktning redan publicerade på Jordbruksverkets sida för statistikrapporter. Rapporterna Sysselsättning i jordbruket 2020 samt Heltidsjordbruket i Sverige 2020 publiceras i juni 2021.

Summary in English

The number of agricultural holdings continues to decline

The number of agricultural holdings was 58 791 in 2020, which corresponds to a decrease of 7 % since 2016 in the most recent survey of all agricultural holdings. Since 1990 the number of holdings has decreased by 39 %.

Holdings with less than two hectares of arable land and holdings with more than 100 hectares of arable land increased in number while the number of holdings in other size classes decreased.

The share of female holders increases

The number of female farmers in sole proprietorships amounted to 9 724 in 2020, which is less than in 2013, but slightly more than in 2016. The share of female farmers was just over 18 %, which is one percentage point more than in 2016. The number of limited holdings and other types of legal persons increased by 1 % during the same period.

Every third holder is 65 years or older

Every third agricultural holder who ran a sole proprietorship was 65 years or older in 2020, which is an increase compared to 2016. Just over a quarter of the agricultural holders were under 50 years of age. The difference in age distribution between women and men was relatively small. Among women, however, the proportion of younger holders was slightly higher than among men. Since 2016, the proportion of farmers under the age of 35 has increased from 5 to 6 %.

Publiceringsdatum: 2021-04-28

Denna modul visas endast online