Skörd för ekologisk och konventionell odling 2020

Totalt för riket odlades knappt 19 % av åkerarealen ekologiskt under 2020. Det är i nivå med år 2005 då andelen åkermark ansluten till ersättning för ekologisk odling hitintills varit som störst.

Störst andel ekologiskt odlad åkerareal på länsnivå fanns under år 2020 i Jämtlands län, följt av Värmlands, Gävleborgs, Dalarnas och Västra Götalands län. För dessa län odlades 25 % eller mer av åkerarealen ekologiskt. I Skåne län var andelen ansluten areal minst, se figur B och karta 2.

På produktionsområdesnivå var andelen ekologiskt odlad åkerareal störst i Mellersta Sveriges skogsbygder och i Nedre Norrland, med 30 % respektive 27 % ekologiskt odlad åkerareal. I Götalands södra slättbygder var andelen minst, drygt 5 %. Se även karta 3. Karta 1 visar jordbrukets åtta produktionsområden, som delar in landet efter de naturliga förutsättningarna för jordbruk.

Ekologisk produktion godkänd för försäljning med ekologisk märkning

Grödor som odlats enligt reglerna för ekologisk odling är inte automatiskt godkända för försäljning som ekologiska. För att få märka och marknadsföra produkter som ekologiska måste produktionen kontrolleras och godkännas av ett godkänt kontrollorgan. Under 2020 var Kiwa Sverige AB, SMAK AB och HS Certifiering AB godkända kontrollorgan inom jordbruksområdet i Sverige.

Produktionen måste certifieras enligt EU:s gemensamma regler för ekologisk produktion, som är en grundnivå för att få sälja produkterna som ekologiska och få använda EU-märket för ekologisk produktion. Dessutom kan produktionen certifieras enligt KRAV:s eller Demeterförbundets regler, som i vissa avseenden är mer långtgående än EU-reglerna. Då får även KRAV:s respektive Demeterförbundets märke användas.

Följande begrepp används parallellt inom området ekologisk odling och kan därmed behöva förtydligas.

Omställd ekologisk areal: Från dessa arealer är produktionen godkänd för försäljning med ekologisk märkning.

Omställningsareal eller karensareal: Den första tiden arealen odlas enligt certifieringsreglerna. Produktionen från arealen får inte säljas med ekologisk märkning. Under omställningstiden sker kontroll precis som för den omställda arealen.

Uppgifterna om ”total skörd från certifierad areal” och ”certifierad ekologisk skörd” i Statistiska meddelanden (SM) om Skörd för ekologisk och konventionell odling för åren 2003–2008 är jämförbara med ”total skörd från omställd areal” respektive ”ekologisk skörd godkänd för försäljning” i motsvarande SM och statistikrapporter från och med 2009.

Konventionell odling

Åkerareal för vilken det inte sökts ersättning för ekologisk odling har vid bearbetningen betecknats som konventionell odling. Bland dessa odlingar finns arealer som ligger nära den ekologiska odlingen vad gäller insatser av produktionsmedel.

Jämförelser mellan ekologisk och konventionell odling

De skattningar som gjorts i denna statistikrapport avser den faktiska odlingen och redovisas både för riket totalt och regionalt uppdelat. Inom forsknings- och försöksverksamheten försöker man undvika skillnader som beror av belägenhet, jordartsskillnader, markstruktur med mera då olika typer av odlingssystem jämförs i planerade fältförsök. Så är inte fallet i denna redovisning eftersom uppgifterna avser den faktiska odlingen.

Inte bara odlingsmetoden påverkar skörderesultaten

Förutom de skillnader som finns i avkastning mellan de två odlingssystemen ekologisk och konventionell odling finns några andra aspekter som är värda att beakta när man ska analysera skillnader i skördenivå mellan ekologiskt och konventionellt odlade grödor i praktisk odling.

Vid jämförelse av odlingens belägenhet framgår det att arealerna med ekologisk odling i något större utsträckning finns i skogsbygd. Eftersom skördenivån normalt är lägre i skogsbygd än i slättbygd kan belägenheten medverka till en skillnad i skördenivå mellan odlingsmetoderna.

På samma sätt inverkar förhållandet att norra Sverige vanligen har en större andel areal med ekologisk odling än de södra delarna av landet, se figur B. En tendens under senare år är dock att andelen ekologisk odling ökat i en del slättbygdsregioner, till exempel i Östergötlands och Skåne län.

En annan aspekt som påverkar skördenivån i såväl konventionell som ekologisk odling är odlingens struktur. Hektarskörden ökar oftast med ökad odlingsstorlek. För potatis är odlingsarealen per gård vanligen mindre vid ekologisk odling än vid konventionell.

Lägre hektarskördar av höstsådda spannmålsgrödor än under 2019

De höstsådda grödorna gav överlag något lägre avkastningsnivåer än föregående års höga hektarskördar. För landet som helhet blev hektarskörden av ekologiskt odlat höstvete 5 % lägre och den konventionellt odlade 4 % lägre än de rekordhöga nivåerna 2019.

Hektarskörden av ekologiskt odlad råg blev 20 % lägre än föregående år, och den konventionella 8 % lägre. Ekologiskt odlat höstrågvete blev 10 % lägre än under 2019. Samma tendens för konventionellt odlat höstrågvete, men skillnaden ligger inom felmarginalen.

Hösten 2019 var förhållandevis torr, vilket ledde till stora höstsådda arealer. En del av arealerna utvintrade dock, och fick ersättas av vårsådda grödor. Det har även rapporterats om utvintringsskador som orsak till låga skördenivåer.

På länsnivå är Östergötlands, Gotlands, Hallands, Värmlands och Örebro län exempel på län med lägre avkastningsnivåer av höstvete jämfört med 2019 inom den ekologiska odlingen. Vid konventionell odling blev det lägre hektarskördar av höstvete i Östergötlands, Skåne, Västra Götalands och Värmlands län.

Blandat resultat för de vårsådda spannmålsgrödorna

De vårsådda spannmålsgrödorna uppvisar ett mer varierat resultat. Våren och sommaren blev alltför torr på vissa platser i landet även under 2020. Exempel på län där många lantbrukare angett försommartorka som orsak till låga skördenivåer är Södermanlands, Östergötlands, Kalmar och Västra Götalands län. I övriga län fanns det lokalt torkdrabbade grödor, även om flertalet platser i landet fick normala regnmängder.

Hektarskörden av ekologiskt odlat vårkorn blev på riksnivå 5 % lägre än den rekordhöga skördenivån under 2019. Den ekologiska vårveteavkastningen minskade med 10 % jämfört med 2019. Hektarskörden av ekologiskt odlad havre var i nivå med rekordavkastningen föregående år. Den ekologiskt odlade blandsäden tangerar också fjolårsresultatet

Inom den konventionella odlingen var hektarskörden av havre i nivå med utfallet 2019, medan vårkornavkastningen var 3 % lägre på riksnivå.

Mer havre och mindre höstvete både inom ekologisk och konventionell odling

Totalskörden av ekologiskt odlat höstvete minskade med 15 800 ton, vilket motsvarar en minskning med 10 % jämfört med fjolårets rekordstora skörd. Minskningen är delvis en följd av att arealen minskade med 5 %. Den ekologiskt odlade höstveteskörden för riket har beräknats till 146 800 ton. Jämfört med genomsnittsskörden för de fem föregående åren är den en ökning med 33 %. I den ekologiskt odlade höstveteskörden ingår en stor andel av lågavkastande vetearter såsom dinkel, lantvetesorter med flera.

Den konventionellt odlade höstvetearealen minskade också med 5 % jämfört med 2019, och totalskörden minskade med 9 %.

Den ekologiskt odlade havrearealen ökade med nästan 11 200 hektar eller 34 % jämfört med föregående år. Mest ökade arealen i Västra Götalands och Skåne län, medan havrearealen tvärtom minskade i bland annat Jönköpings och Västernorrlands län. Denna omfördelning inom landet till mer högavkastande områden har bidragit till en förhållandevis hög hektarskörd av ekologiskt odlad havre. Totalskörden av ekologiskt odlad havre ökade med 37 % jämfört med 2019 och har beräknats till 148 500 ton, som motsvarar 32 % av den totala ekologiskt odlade spannmålsskörden.

Den konventionellt odlade havrearealen ökade med drygt 24 900 hektar eller 23 % jämfört med 2019. Totalskörden ökade med 19 % och har beräknats till 666 000 ton, vilket motsvarar 12 % av den totala konventionellt odlade spannmålsskörden.

Stor ekologiskt odlad spannmålsskörd i år igen

Den totala tröskade spannmålsskörden från ekologiskt odlade arealer uppgick under 2020 till 459 800 ton, och tangerar den rekordhöga totalskörden som skördades 2019. Jämfört med genomsnittet för de senaste fem åren, där den låga skörden från torråret 2018 är ett av de fem åren, är det en ökning med 31 %.

Uppemot 8 % av spannmålsskörden från ekologiskt odlade arealer

Totalt för riket motsvarar den tröskade skörden av spannmål från arealer med ekologisk odling 7,7 % av den totala tröskade spannmålsskörden i landet (inklusive majs). Det är samma andel som under 2019. Andelen har varierat mellan 6,6 och 7,7 % under de tre föregående åren.

Havre återigen den vanligaste spannmålsgrödan inom den ekologiska odlingen

Fram till och med 2018 var havre den enskilda spannmålsgröda som det odlades mest av inom den ekologiska odlingen. Men under 2019, med de stora höstsådda arealerna, var de ekologiskt odlade arealerna av höstvete och havre avsedda för tröskning i samma storleksordning, och totalskörden av ekologiskt odlat höstvete var då större än totalskörden av ekologiskt odlad havre. Under 2020 var havre återigen den spannmålsgröda som dominerade den totala ekologiskt odlade spannmålsarealen, medan den totala höstveteskörden och den totala havreskörden är i samma storleksordning. Båda totalskördarna motsvarar 32 % av den totala ekologiskt odlade spannmålsskörden under 2020.

I tablå A visas totalskördar för olika spannmålsgrödor vid ekologisk odling, samt andelarna av motsvarande totala produktion. Vårrågvete och majs hade för få observationer och redovisas därför inte separat.

Speltvete (dinkel) ingår i höstveteskörden, trots att även en del vårsådd dinkel odlas. Utifrån de kommentarer till skördeuppgifterna som lantbrukarna lämnar framgår det att ovanliga och mer lågavkastande sorter förekommer oftare inom den ekologiska odlingen än inom den konventionella. Det gäller förutom dinkel även till exempel borstvete, Ölandsvete, emmer, nakenhavre och nakenkorn. I råg ingår även midsommarråg.

Rekordstor ekologisk spannmålsskörd godkänd för försäljning

Den ekologiska spannmålsskörden godkänd för försäljning med ekologisk märkning blev den största någonsin, totalt 421 200 ton eller 7,1 % av den totala spannmålsskörden. Den är 4 % större än under 2019, och överstiger femårsgenomsnittet med 43 %.

I tablå A visas uppgifter för olika spannmålsgrödor avseende ekologiska totalskördar godkända för försäljning med ekologisk märkning under 2020. Havre gav störst totalskörd bland spannmålsgrödorna när det gäller kvantiteter godkända för försäljning med ekologisk märkning. Skörden per hektar av den ekomärkningsgodkända havren var på riksnivå 3 390 kilo per hektar, vilket är 32 % lägre än skördeutfallet för konventionellt odlade havre.

De totala arealerna med spannmål som var godkända för produktion av grödor som kan säljas med ekologisk märkning ökade med 9 % jämfört med föregående år, och nådde rekordnivån 115 680 hektar under 2020.

Vid rangordning av spannmålsgrödorna efter andelen av den totala skörden av respektive gröda blir turordningen som följer: blandsäd, havre, råg, vårvete, höstrågvete, vårkorn, höstvete, höstkorn.

Uppgifterna om omställda ekologiska grödarealer baseras på information från kontrollorganen. Dessa arealer har dock reducerats med skattade arealer skördade som grönfoder.

Utvecklingen av den ekologiska spannmålsproduktionen för försäljning

Den omställda ekologiska spannmålsproduktionens andel av den totala spannmålsskörden har under de fyra närmast föregående åren varit mellan 5 och 7 %. I tablå B redovisas utvecklingen för olika grödor under åren 2016–2019.

Ökande trend för ekologisk spannmål godkänd för försäljning

Andelen certifierad och omställd spannmålsproduktion som får säljas med ekologisk märkning har efterhand ökat under de år för vilka skörderesultaten för ekologisk odling redovisas.

I figur C visas en tidsserie med den totala ekologiskt odlade spannmålsproduktionen där storleken av den certifierade och omställda spannmålsproduktionen också framgår. Den låga totalskörden under 2018 orsakades främst av låga hektarskördar, till följd av torkan och värmen under växtodlingssäsongen.

En förklaring till att andelen omställd produktion ökat efter år 2010 kan vara att ersättningen till ekologisk odling differentierades från och med år 2007. Ändringen innebar att certifierad ekologisk produktion från och med år 2007 gav högre ersättning än så kallad kretsloppsinriktad produktion, som också odlades enligt reglerna för ekolo­gisk odling, men som inte kontrollerades och certifierades av de godkända kontroll­organen. Under åren som följde efter ändringen ökade andelen certifierade ekologiskt arealer. Ersättningen till kretsloppsinriktad produktion upphörde efter år 2017.

Av figuren framgår att 2020 är det år då den största kvantiteten spannmål godkänd för försäljning med ekologisk märkning skördades. Under 2020 minskade däremot den del av skörden som ligger under omställning till ekologisk odling (ej godkänd för försäljning med ekologisk märkning), vilket kan tyda på en avmattning i ökningstakten. För år 2007 saknas arealunderlag för beräkning av certifierad och omställd spannmålsproduktion.

Lägre avkastning vid ekologisk odling

Skördeutbytet per hektar är vanligen lägre för den ekologiska odlingen än för den konventionella. Det beror bland annat på att kemiska växtskyddsmedel och syntetiskt framställda mineralgödselmedel inte används inom ekologisk odling. Som exempel kan nämnas att hektarskörden av vårkorn under 2020 var 30 % lägre i Götalands mellanbygder vid ekologisk odling än vid motsvarande konventionella odling.

Skillnaderna är ofta större i slättbygderna än i skogsbygderna

För vårkorn, som är vanligt förekommande i alla delar av landet, brukar skillnaderna i skördenivå mellan ekologisk och konventionell odling vara större i slättbygderna än i skogsbygderna, och större i de södra delarna av landet än i de norra. Det gäller även för år 2020, se figur D, där hektarskördarna för vårkorn enligt de två odlingsformerna jämförs i de åtta produktionsområdena.

I Götalands södra slättbygder är hektarskörden 34 % lägre vid ekologisk odling av vårkorn, i Svealands slättbygder är den 47 % lägre. Motsvarande skillnader i Götalands skogsbygder är 25 %, och 23 % i Övre Norrland. Skillnaderna i avkastningsnivåerna är statistiskt signifikanta för alla produktionsområden utom för Nedre Norrland.

I skogsbygderna bedrivs den konventionella odlingen vanligen mindre intensivt, med mindre mängd växtskyddsmedel och syntetiska mineralgödselmedel. En av förklaringarna till att skillnaderna för vårkorn är mindre i skogsbygdsområdena och i norrlandsområdena kan vara att de två odlingsmetoderna är mer lika varandra i dessa regioner.

Skillnaderna mellan odlingsmetodernas hektarskördar påverkas av odlingarnas belägenhet

Då skördenivåer vid ekologisk respektive konventionell odling jämförs bör arealernas belägenhet för de olika odlingsmetoderna beaktas. Särskilt på riksnivå påverkas sådana jämförelser starkt av var i landet den ekologiska respektive den konventionella odlingen huvudsakligen är belägen. Det är därför lämpligt att samtidigt studera kolumnen ”Andel av total grödareal” samt areal konventionell odling för de olika länen och produktionsområdena.

Som exempel kan ges att om det finns ett område med omfattande odling, där andelen ekologiskt odlad areal är liten samtidigt som den konventionellt odlade arealen är stor, påverkas kvoten av ekologisk och konventionell hektarskörd för hela riket i hög grad av den konventionella hektarskörden för grödan i det aktuella länet eller produktionsområdet. Även inom län och produktionsområden har arealernas belägenhet betydelse då hektarskördar vid ekologisk respektive konventionell odling jämförs.

Större andel ekologisk odling skogsbygderna och i norra Sverige

Generellt är andelen ekologiskt odlad spannmålsareal lägre i söder och högre i de mellersta och norra delarna av landet. Under den senaste femårsperioden har andelen ekologiskt odlad spannmålsareal ökat i alla de åtta produktionsområdena. Under 2020 var andelen ekologiskt odlad spannmålsareal störst i Mellersta Sveriges skogsbygder och i Nedre Norrland, där andelarna var 26 % respektive 20 %. Minst var andelen i Götalands södra slättbygder, med 3,6 %.

Variationen mellan år lika för ekologisk och konventionell odling

Under de år då det funnits skördestatistik för ekologisk odling har de ekologiska och konventionella skördenivåerna ofta följts åt. År med bra avkastning inom konventionell odling har vanligen gett bra hektarskörd även för den ekologiska odlingsformen. De olika odlingsmetoderna följs åt även under år med låga skördenivåer.

Exempel på det visas i figur E för grödorna vårvete och havre. Årsmånen i form av nederbörd, torka och värme påverkar ekologisk och konventionell odling på liknande sätt. De låga hektarskördarna under 2006 och 2018 var främst en följd av för torrt sommarväder.

Konventionell hektarskörd högre än ordinarie officiell hektarskörd

För grödor som har en stor arealandel med ekologisk odling är hektarskörden för konventionell odling ofta högre än hektarskörden enligt den ordinarie officiella statistiken. Den ordinarie skördestatistiken baseras på resultat från ekologisk och konventionell odling utifrån den fördelning av odlingsformerna som finns i landet.

I figur F jämförs hektaravkastningen för konventionell odling av havre med motsvarande ordinarie officiella statistik för de län där det finns tillräckligt med observationer för både ordinarie och konventionell hektarskörd. I Gotlands län var 37 % av havrearealen ekologiskt odlad. I Värmlands län var andelen 36 %. Skillnaderna är statistiskt signifikanta för Västra Götalands, Värmlands och Västmanlands län. För de övriga länen ligger skillnaderna inom felmarginalen. Tendensen är dock, liksom tidigare år, att för flertalet av länen är de konventionella hektarskördarna högre än motsvarande hektarskördar enligt den ordinarie officiella statistiken.

Blandsäden blir ofta grönfoder

Den totala tröskade skörden av blandsäd från ekologisk odling har beräknats till 18 100 ton. De redovisade skördeuppgifterna för blandsäd innefattar stråsädesblandningar och stråsäd/baljväxtblandningar till mognad.

Uppemot 46 % av landets blandsädesareal som var avsedd att tröskas odlades ekologiskt. Nästan 63 % av den totala ekologiskt odlade blandsädesarealen skördades som grönfoder under 2020. Arealer som skördats som grönfoder redovisas separat.

Majs odlas mest inom konventionell odling

Majs är en gröda som under senare år odlas alltmer. Den totala arealen uppgick under 2020 till 21 568 hektar, varav endast cirka 700 hektar odlades ekologiskt. Antalet företag med uppgifter om ekologiskt odlad och tröskad majsskörd räcker inte för redovisning av skördestatistik.

Merparten av majsarealen skördas som grönfoder, men omkring 1 800 hektar av den konventionella majsarealen tröskades under 2020. Kärnmajs odlas framförallt i södra Sverige. I Skåne uppgick avkastningen av konventionellt odlad tröskad majs till 6 270 kilo per hektar.

Hektarskörden och totalskörden av ekologiskt odlade ärter minskade

För landet som helhet var 2020 års skördeavkastning av ärter från ekologisk odling 7 % lägre än föregående års höga nivå, men 6 % högre än femårsgenomsnittet.

Den totala skörden av ärter från ekologisk odling uppgick till 10 100 ton, vilket är 17 % mindre än under 2019. Jämfört med femårsgenomsnittet är det en ökning med 17 %. Mer än 17 % av arealen ärter för tröskning odlades ekologiskt under 2020. Den totala produktionen av ärter godkänd för försäljning med ekologisk märkning har för år 2020 skattats till 8 400 ton.

Arealerna ekologiskt odlade ärter var störst i Östergötlands och Västra Götalands län. Arealerna konventionellt odlade ärter var störst i Uppsala och Östergötlands län.

Skillnaden i hektaravkastning mellan ekologisk och konventionell odling är vanligen något mindre för ärter och åkerbönor än för de övriga grödorna. Under 2020 var hektarskörden från ärtarealen med ekologisk odling 810 kilo per hektar eller motsvarande 23 % lägre än den konventionella hektarskörden på riksnivå.

Totalskörden av ekologiskt odlade åkerbönor minskade

Hektarskörden av ekologisk odlade åkerbönor har på riksnivå beräknats till 2 530 kilo per hektar. Den är 10 % lägre än under 2019 och 5 % lägre än femårsgenomsnittet, där den låga hektarskörden från 2018 ingår i beräkningsunderlaget. Många lantbrukare har angett försommartorka som orsak till lågt skördeutbyte för åkerbönorna.

Odlingsarealen av ekologiska åkerbönor ökade med 11 % jämfört med 2019, och totalskörden var i nivå med fjolårsresultatet.

Regionalt fanns de största arealerna i Västra Götalands län, där 34 % av den ekologiska och 39 % av den konventionella arealen med åkerbönor odlades under 2020.

Totalskördarna av ekologiskt och konventionellt odlade åkerbönor har skattats till 23 000 ton respektive 35 200 ton för 2020. Mer än 46 % av arealen odlades ekologiskt. I figurerna G och H visas utvecklingen av de båda trindsädesgrödorna inom ekologisk respektive konventionell odling från år 2003 och framåt.

Totalskörden av de ekologiskt odlade åkerbönorna motsvarar mer än 39 % av den totala skörden av åkerbönor under 2020. Den ekologiska skörden av åkerbönor godkänd för försäljning med ekologisk märkning har beräknats till 19 500 ton. I tablå C visas totalskördar på riksnivå för ekologiskt odlade ärter och åkerbönor samt andelarna av motsvarande totala produktion.

Hektarskörden av ekologiskt odlad höstraps 12 % högre än under 2019

Hektarskörden av höstraps från ekologiskt odlade arealer har för landet som helhet beräknats till 2 230 kilo per hektar, en ökning med 12 % jämfört med föregående år. Jämfört med genomsnittet för de fem föregående åren är det en ökning med 7 %. Den finns en del rapporter om lokala skador av rapsbaggar och rapsjordloppor, men inga landsomfattande insektsinvasioner. En del av höstrapsarealen utvintrade och fick ersättas av vårsådda grödor. Det har även rapporterats om utvintringsskador, frostskador och glesa bestånd som orsaker till låga skördenivåer av höstraps. I Skåne län var hektarskörden av höstraps lägre än föregående års rekordhöga nivåer, både vid ekologisk och vid konventionell odling. I Västra Götalands län var skördeutfallet för den ekologiskt odlade höstrapsen tvärtom högre än fjolårsresultatet.

Totalskörden av ekologiskt odlad raps och rybs 10 % större än ifjol

Totalskörden av raps och rybs från arealer med ekologisk odling har beräknats till 16 400 ton. Den är 10 % större än under 2019, och 19 % större än femårsgenomsnittet, där den låga skörden under 2018 ingår i genomsnittsberäkningen. Den ekologiskt odlade raps- och rybsarealen var störst under 2017, men har därefter minskat årligen och uppgick under 2020 till 7 870 hektar.

I figur I visas utvecklingen av den totala produktionen av ekologiskt odlad höstraps samt summan av raps- och rybsproduktionen från ekologiskt odlade arealer sedan starten av undersökningen år 2003.

I tablå D visas ekologiska totalskördar på riksnivå för höstraps, höstrybs och för raps och rybs sammantaget, samt andelarna av motsvarande totala produktion. Vårraps och vårrybs har för få observationer och redovisas därför inte separat. Den totala skörden från arealer med ekologisk odling motsvarar 4,8 % av den totala skörden av raps och rybs. Nästan hela den ekologiskt odlade skörden var också certifierad och omställd och kan därför säljas med ekologisk märkning.

För höstraps som är den dominerande grödan, ökade totalskörden som var omställd och godkänd för försäljning med ekologisk märkning med 1 800 ton eller 14 % mellan 2019 och 2020. Men den var 800 ton mindre än den rekordhöga totalskörden som skördades 2017.

För ekologiskt odlad höstraps finns förutom redovisningen på riksnivå och produktionsområdesnivå också redovisning på länsnivå för Östergötlands, Skåne och Västra Götalands län. I Västra Götalands län hade den ekologiska odlingen av höstraps störst omfattning under 2020, där odlades 28 % av arealen.

Oljelinarealen som odlats ekologiskt uppgick till 40 hektar totalt i landet, vilket motsvarar mindre än 2 % av den totala oljelinarealen. Antalet observationer är inte tillräckligt för redovisning av skörderesultat.

Andelen skörd av grönfoder på normala nivåer

Arealerna av ekologiskt odlad stråsäd, trindsäd och oljeväxter som skördades som grönfoder var under 2020 i samma storleksordning som under 2019 och åren före torråret 2018. Under 2018 skördades mer än en fjärdedel av den ekologiskt odlade spannmålsarealen som grönfoder, men under 2020 var andelen runt 13 %. För ekologiskt odlad majs skördad som grönfoder har det dock varit en arealökning under de senaste tre åren.

Grönfoder benämns även ensilage och helsäd, men avser alltid skörd av hela växten till grovfoder eller energi.

Hektarskördarna av ettåriga grönfoderväxter på normala nivåer

Skördeuppgifter för ettåriga grödor skördade som grönfoder redovisas från och med 2018 med 100 % torrsubstanshalt (ts-halt), vilket ökar möjligheten till jämförelser av kvantiteter mellan olika foderslag.

Skördestatistik redovisas för Majs, Andra ettåriga stråsädesgrödor och Andra grödor än stråsädesgrödor skördade som grönfoder. Överlag gäller för dessa tre grödor och grödgrupper att 2020 års hektarskördar är i samma storleksordning som under 2019 och som åren före 2018, då torkan och värmen drog ner skördenivåerna. Det gäller både vid ekologisk och konventionell odling.

Den totala grovfoderskörden består både av skörd från slåttervall och ettåriga grönfoderväxter. Den totala skörden av ettåriga ekologiskt odlade grönfoderväxter svarade under 2020 för drygt 9 % av den totala ekologiskt odlade grovfoderskörden. Den konventionellt odlade skörden av ettåriga grönfoderväxter motsvarade runt 11 % av den konventionellt odlade totala grovfoderskörden.

Inom den ekologiska odlingen kom de största kvantiteterna av ettåriga grönfoderväxter från grödgruppen Stråsädesgrödor (exklusive majs). Inom den konventionella odlingen är det istället majs till grönfoder som dominerar kvantitetsmässigt, framförallt på grund av högre skördeutbyte per hektar, och stora arealer konventionell grönfodermajs i södra Sverige.

Till grödgruppen Andra grödor än stråsädesgrödor räknas ärter, åkerbönor och oljeväxter som skördats som grönfoder. Grödgruppen består dock mest av skörd från arealer som lantbrukarna i sina ansökningar om arealersättning redovisat som just ”Grönfoder” (grödkod 80). Det saknas information om vilka grödor det är specifikt inom den ekologiska odlingen. Av den totala arealen med ”Grönfoder” (grödkod 80) – som omfattar både ekologisk och konventionell odling – var 44 % blandsäd under 2020.

Skörden av ettåriga grönfoderväxter som var certifierade och omställda för ekologisk odling uppgick under 2020 till uppemot 85 000 ton torrsubstans, fördelat på 60 000 ton Stråsädesgrödor exklusive majs, 4 800 ton Majs och 19 800 ton Andra grödor än stråsädesgrödor.

Totalskörden för matpotatis från arealer med ekologisk odling svarade för 7 % av rikets totala skörd

Totalskörden för matpotatis från arealer med ekologisk odling beräknas för riket till 38 800 ton. Det är i nivå med 2019 års resultat men 16 % mer än genomsnittet för de senaste fem åren. När undersökningen om skörd från arealer med ekologisk odling infördes 2003 svarade den ekologiskt odlade matpotatisen för omkring 2–3 % av rikets totala skörd. Från och med 2016 är den ekologiska matpotatisproduktionens andel av rikets totala skörd högre och svarar numera för 6–8 % (år 2020 för 7 %) av rikets totala skörd.

Till matpotatis räknas förutom färskpotatis och höst- och vinterpotatis för direkt konsumtion även potatis för tillverkning av mos, chips, pommes frites med mera samt foderpotatis och utsädesodlingar av matpotatissorter. Skörd från husbehovsodlingar, kolonilotter och liknande ingår inte i denna statistik.

I tablå E redovisas totalskörden som avser den kvantitet som bärgats på arealer med ekologisk odling respektive totalskörd beräknad för omställd ekologisk areal. För matpotatis kan nästan hela den ekologiskt odlade skörden säljas med ekologisk märkning. De olika totalskörderesultaten beror till stor del på att det finns matpotatisodlingar på arealer under omställning, men också på osäkerheter i arealunderlagen och på att skörderesultaten, som totalskördarna baseras på, delvis kommer från olika företag.

Matpotatisarealen som odlades ekologiskt ökade med 30 hektar jämfört med 2019 och uppgick till 1 630 hektar totalt i landet. Det motsvarar 10 % av den totala arealen matpotatis i Sverige. För riket redovisas en skörd per hektar på 23 800 kilo för arealer med ekologisk odling. Hektarskörden är i nivå med 2019 års resultat. Drygt 10 % av matpotatisarealen i landet odlades ekologiskt under 2020. Störst omfattning hade odlingen i Västra Götalands län med 410 hektar. I Gotlands län och Skåne län odlades 380 respektive 370 hektar följt av Dalarnas län med 100 hektar.

För konventionellt odlad areal skattas hektarskörden för riket till 34 220 kilo per hektar.

Skillnaden i skörd per hektar mellan den ekologiskt odlade arealen och den konventionellt odlade har flera orsaker. För både ekologiska och konventionella odlingssystem ökar skörden per hektar med ökad odlingsstorlek. De ekologiska odlingarna är ofta mindre än de konventionella även om odlingsstorleken har ökat på senare år. För matpotatis är en mycket viktig faktor hur stora angreppen av bladmögel blir under växtsäsongen. Starka angrepp av bladmögel leder till att odlingen måste avbrytas i förtid med lägre skörd per hektar som följd. Även för den konventionella odlingen kan bladmögelangrepp vara ett bekymmer, men för den ekologiska odlingen är det bladmögelangrepp som man ofta hänvisar till som orsak till en låg skörd per hektar. En större andel av de ekologiska odlingarna får då lämnas obärgade än för de konventionella odlingarna.

Drygt 5 % av den ekologiskt odlade arealen utgörs av färskpotatis, medan över 20 % av den konventionellt odlade matpotatisen skördas som färskpotatis. Avkastningsnivån för färskpotatis är normalt lägre än vid odling av höst- och vinterpotatis och detta medför att skillnaden i avkastningsnivå mellan de olika odlingssystemen minskar.

Potatis för stärkelse ingår inte

Potatis för stärkelse ingår inte i undersökningen om ekologisk skörd eftersom odlingens omfattning har varit begränsad. Odlingens omfattning har dock ökat de senaste åren. År 2019 odlades 100 hektar och under 2020 nära 60 hektar stärkelsepotatis ekologiskt.

Totalskörden av ekologiskt odlad slåttervall i nivå med 2019

Den totala bärgade skörden av slåttervall från ekologiskt odlade arealer uppgick 2020 till 903 800 ton, varav förstaskörden till 521 400 ton och återväxten till 382 300 ton. Det är i samma nivå som skörden 2019.

Samtliga skördeuppgifter för slåttervall redovisas från och med 2018 med 100 % torrsubstanshalt för att förbättra jämförbarheten med andra grödor som tillvaratas som grönfoder.

Det är bara skördad vall från slåttervallar som har beräknats. Skörd från vallar som enbart betas samt återväxt som tillvaratas som bete ingår inte i undersökningen.

Av landets totala slåttervallskörd kom 21,2 % från ekologiskt odlade arealer. I tablå F redovisas totalskörden som avser den kvantitet som bärgats på arealer med ersättning för ekologisk odling.

Ekologisk vall avkastade 86 % av den konventionella

Hektarskörden av ekologisk slåttervall var på riksnivå 4 540 kilo torrsubstans per hektar, samma nivå som 2019. Den konventionella hektarskörden skattades till 5 290 kilo per hektar.

Skillnaden i hektarskörd mellan ekologisk och konventionell odling varierade mellan olika delar av landet. Signifikant skillnad mellan ekologisk och konventionell hektarskörd var det bara i Skåne län där den ekologiska vallen avkastade 74 % av den konventionella. På produktionsområdesnivå var det signifikant skillnad i hektarskörd i Götalands skogsbygder där den ekologiska avkastningen var 85 %. På riksnivå var den ekologiskt odlade slåttervallens hektarskörd 86 % av den konventionella.

Skillnaden i avkastning mellan ekologisk och konventionellt odlad slåttervall är liten jämfört med många andra grödor. I slåttervall används normalt inte kemiska växtskyddsmedel, vare sig vid ekologisk eller vid konventionell odling. Avkastningen av ekologisk vall påverkas därför inte på samma sätt som avkastning av ekologisk spannmål av förbudet mot att använda kemiska växtskyddsmedel. Hög andel klöver och tillgång till stallgödsel kan också kompensera för att kväve från syntetiskt framställda mineralgödselmedel inte används inom ekologisk odling.

25 % av slåtter- och betesvallen odlades ekologiskt

Vall är också en gröda där en stor andel av arealen odlas ekologiskt. 25 % av den totala slåtter- och betesvallarealen i Sverige odlades ekologiskt 2020. Den skattade arealen ekologisk slåttervall uppgick 2020 till 198 870 hektar, betesvallen till 51 290 hektar samt den outnyttjade vallen till 15 520 hektar. Skattningen har gjorts utifrån uppgifter lämnade i undersökningen. Den totala arealen ekologisk slåtter- och betesvall minskade med 10 570 hektar jämfört med 2019. Den areal som redovisas som ej utnyttjad vall är dels arealer som bara slås av för att hålla landskapet öppet eller används för gröngödsling, men också viltskadade arealer som blivit så förstörda att de inte varit möjliga att skörda.

Odlingsbetingelser

Tidig skörd och förhållandevis torrt väder under hösten 2019 gav tidsutrymme och förutsättningar för stora höstsådda arealer. En del lantbrukare har under 2020 skrivit kommentarer om att sådd i torr jord ledde till ojämn uppkomst. Även de vårsådda grödorna hämmades av torka efter vårbruket på vissa håll. Den tidiga våren var ovanligt kall och det finns rapporter om frostskador på bland annat färskpotatisodlingar, höstraps och havre. Merparten av landet fick sedan normala regnmängder under växtodlingssäsongen.

Försommartorkan ledde till bildning av grönskott som försenade skördearbetet, särskilt i Västra Götalands län och i Norrland. Huvuddelen av skördearbetet kunde dock genomföras tidigt och i gynnsamt väder. I slutet av september började regnväder dra in och särskilt i Norrland medförde långvariga regnperioder och därefter tidigt snö att skörden försenades eller uteblev.

Även vallskörden påverkades på vissa håll negativt av den torra och kalla våren. I norra Sverige har många lantbrukare nämnt att de haft problem med isbränna som gjort att förstaskörden blivit mindre än förväntat.

Stora obärgade arealer i Norrland

Av den ekologiskt odlade spannmålsarealen blev 0,9 % eller 1 170 hektar obärgad på riksnivå. Motsvarande uppgift för den konventionella arealen var 0,5 % eller 4 250 hektar. Höstregn och tidig snö ledde till stora oskördade arealer i de fyra nordligaste länen, där mellan 10 och 20 % av spannmålsarealen blev obärgad, både inom den ekologiska och konventionella odlingen.

För ärter var andelen obärgad areal 1,4 % inom den ekologiska och 1,3 % inom den konventionella odlingen. Åkerbönorna blev obärgade på 1,7 % av den ekologiska och på 0,9 % av den konventionella arealen.

När det gäller raps och rybs beräknas 3,2 % av den ekologiska arealen ha blivit obärgad. Motsvarande uppgift för den konventionellt odlade arealen var 0,6 %. Andelen obärgad areal är ofta större inom den ekologiska odlingen än inom den konventionella.

Av de arealer som skulle skördas som grönfoder blev uppemot 1 % obärgade både inom ekologisk och konventionell odling på riksnivå. Mer detaljerad statistik än så redovisas inte på grund av en betydande osäkerhet i beräkningsunderlaget.

För matpotatis beräknas den obärgade arealen till mindre än 1 % för både den ekologiska och för den konventionellt odlade arealen på riksnivå.

Statistiken om obärgade arealer speglar en skillnad i odlingssäkerhet mellan ekologisk och konventionell odling. En del av förklaringen till skillnaden mellan odlingsmetoderna kan också vara att andelen obärgad areal vanligen är större i skogsbygderna och i norra Sverige, där den ekologiska odlingen för en del av grödorna är mer frekvent.

Problem med viltskador

I samband med insamlingen av skördeuppgifter har även information om viltskador i grödorna samlats in under hösten 2020. Skador orsakade av vildsvin, hjortdjur, tranor och gäss förekommer ofta som en förklaring till låga skördenivåer.

Kommentarer till tabellerna

I tabellerna redovisas bärgad skörd per hektar, medelfel för hektarskörd, grödareal med ekologisk odling, andel av total grödareal, total skörd och medelfel för den totala skörden, samt kvoten mellan hektarskörd från ekologiskt odlad och hektarskörd från konventionellt odlad areal.

Medelfelet är ett mått på den beräknade skördens osäkerhet. Ju högre medelfelet är desto mer osäker är den aktuella uppgiften. Se vidare under rubriken ” Statistikens tillförlitlighet”.

För att undvika redovisning av alltför osäkra skörderesultat krävs att redovisad hektarskörd grundar sig på minst 20 företag och att medelfelet är högst 35 %. Vid färre företag eller högre medelfel ersätts skördeuppgifterna i tabellen med två prickar (..). När inga observationer finns att redovisa markeras detta med ett streck (-). När arealuppgiften är för osäker för att anges markeras areal och total skörd med två prickar (..).

Uppgifter om obärgade arealer och arealer skördade som grönfoder redovisas i separata tabeller. Förekomst av obärgade arealer gör att hektarskörd och totalskörd blir lägre för den aktuella grödan. Uppgifterna om obärgade arealer och arealer skördade som grönfoder är mycket osäkra, vilket indikeras av de höga medelfelen, som dock i sig är osäkra. Osäkerheten är en följd av att förekomsten ofta är liten och varierar kraftigt mellan olika jordbruksföretag och regioner. Uppgifter om obärgade arealer och arealer skördade som grönfoder redovisas om de grundar sig på information från minst 20 företag.

När det gäller fördelningen av vallarealen mellan slåttervall, betesvall och ej utnyttjad vall är uppgifterna för ej utnyttjad vall mycket osäkra. Osäkerheten är en följd av att förekomsten varierar kraftigt mellan olika jordbruksföretag och regioner. Uppgifter om fördelningen av vallarealen redovisas om de grundar sig på information från minst 20 företag med vall.

Kort om statistiken

Det här beskriver statistiken

Sedan 2003 genomförs årligen undersökningar om skörd från arealer med ersättning för ekologisk odling. Genom specialbearbetning av underlaget från de ordinarie skördeundersökningarna beräknas även skörd från konventionell odling.

Skördeuppgifterna i tabellerna avser skörd från arealer med ekologisk och konventionell odling under 2020. Hur stor del av den ekologiskt odlade arealen som dessutom är omställd och därmed godkänd för produktion av grödor för försäljning med ekologisk märkning varierar från gröda till gröda.

Så tar vi fram statistiken

Den population som statistiken för ekologisk odling ska belysa utgörs av jordbruksföretag med ersättning för ekologisk odling under 2020. Den population som statistiken för konventionell odling ska belysa utgörs av jordbruksföretag med konventionell odling under 2020. Areal för vilken det inte sökts ersättning för ekologisk odling har vid bearbetningen betraktats som konventionell odling.

Skördestatistiken baseras på uppgifter från urval av jordbruksföretag. Som urvalsram för undersökningarna om skörd från ekologiskt odlade arealer av spannmål, trindsäd, oljeväxter och potatis användes Jordbruksverkets administrativa register för ersättning för ekologisk odling avseende 2020. Två olika urval drogs: ett för spannmål, trindsäd och oljeväxter (1 870 företag) och ett för matpotatis (148 företag). Den ekologiskt respektive konventionellt odlade skörden av slåttervall beräknas från och med 2016 utifrån samma urval som den ordinarie skörden. Urvalet är stratifierat på om gården odlar arealerna ekologiskt eller konventionellt för att öka precisionen i skattningarna. Totalt ingick under 2020 1 269 företag i urvalet, varav 499 företag med ekologisk vallodling.

Vid insamling av uppgifter och vid beräkning av resultat har samma metoder använts som vid den ordinarie officiella skördestatistiken. Jordbrukarna har lämnat sina skördeuppgifter på en särskild internetsida eller genom telefonintervjuer utförda av SCB:s intervjuare. Från varje jordbruksföretag samlades information in om total bärgad kvantitet alternativt skörden per hektar av varje gröda. För kärnskörd respektive fröskörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter efterfrågas kvantiteternas vattenhalt. För spannmål omräknas de uppgivna kvantiteterna till 14,0 % vattenhalt. För trindsäd görs omräkning till 15,0 % vattenhalt och för oljeväxter till 9,0 %. För skörd av grönfoder och slåttervall efterfrågas kvantiteternas torrsubstanshalter. De uppgivna skördarna omräknas från och med 2018 till 100 % torrsubstanshalt. Denna förändring har gjorts för att underlätta jämförelserna av skördarna från ettåriga grönfoderväxter och slåttervall. Tidigare omräknas grönfoderkvantiteterna till sin vikt i form av ensilage med 30,0 % torrsubstanshalt och slåttervallkvantiteterna till sin vikt i form av hö med 83,5 % torrsubstanshalt.

Med ledning av varje företags grödarealer framräknades för granskning företagets hektarskörd alternativt totalskörd för varje gröda. Arealuppgifterna är i regel desamma som lantbrukaren redovisat i sin ansökan om ersättning för ekologisk odling tidigare under året. På basis av skattade hektarskördar per redovisningsområde och aktuella ekologiskt odlade grödarealer har totala skördar beräknats.

För beräkning av total skörd för den ekologiska odlingen har ekologiskt odlade grödarealer enligt de tre godkända kontrollorganen, Kiwa Sverige AB, HS Certifiering AB och SMAK AB använts. Vid redovisning av kärnskörd respektive fröskörd för spannmål, trindsäd och oljeväxter har dessa grödarealer minskats med arealer skördade som grönfoder.

För matpotatis framräknas reducerade hektarskördar, som erhålls genom att korrigera den totala hektarskörden för bortsortering och småfallande knölar. Reduceringarna sker med hjälp av standardtal, som baseras på uppgifter från 1987–1998 års ordinarie objektiva skördeuppskattningar där både ekologiska och konventionella odlingar ingick. Samma standardtal har använts för både konventionell och ekologisk odling eftersom det inte finns något underlag för beräkning av standardtal för respektive odlingssystem. För matpotatis görs inte någon korrigering för småfallande knölar när potatisen skördats som färskpotatis. Hela skörden av färskpotatis betraktas som säljbar.

För slåttervall har undersökningen begränsats till att endast omfatta slåttervall, det vill säga första skörd samt återväxt på slåttervallen. Återväxt som tillvaratagits genom bete eller rena betesvallar ingår inte. Det är alltså inbärgad skörd som skattats. Redovisning sker av hektarskörd och total första skörd, hektarskörd och total skörd av återväxt samt hektarskörd och total skörd för hela den inbärgade vallskörden. Vid flera återväxtskördar är dessa sammanslagna och redovisas som en återväxtskörd. Dessutom redovisas den totala ekologiskt odlade vallarealen med uppdelning på slåttervall, betesvall respektive ej utnyttjad vall.

Statistikens tillförlitlighet

För att belysa den osäkerhet som finns i resultaten på grund av att beräkningarna grundar sig på uppgifter från ett urval av företag redovisas i tabellerna relativa medelfel för skattade hektarskördar, totalskördar, obärgade arealer och grönfoderarealer. I dessa undersökningar kan det förekomma urvalsfel, bortfallsfel, täckningsfel, mätfel och bearbetningsfel. Av dessa fel torde i första hand urvalsfelen, men till viss del även mätfelen, påverka tillförlitligheten i statistiken. Tillförlitligheten redovisas kvantitativt enbart genom precisionen (medelfelet) i skattningarna, som främst avspeglar urvalsfel och effekten av andra slumpmässiga fel, däremot inte systematiska fel såsom exempelvis systematiska mätfel.

Medelfel

Med hjälp av medelfelet kan ett konfidensintervall beräknas på följande sätt. För en skattad hektarskörd för potatis på 35 000 kg per hektar och ett skattat relativt medelfel på 1,5 % (det vill säga 525 kg per hektar) kan man med liten felrisk (5 %) säga att intervallet 35 000 ± 2 x 525 (det vill säga 33 950–36 050 kg per hektar) omfattar den verkliga hektarskörden, under förutsättning att de systematiska felen är små.

På motsvarande sätt kan man för en skattad andel obärgad areal på 16,0 % och ett skattat medelfel på 3,0 procentenheter med liten felrisk (5 %) säga att intervallet 16,0 ± 2 x 3,0 % (det vill säga 10,0–22,0 %) omfattar den verkliga andelen, under förutsättning att de systematiska felen är små. Medelfelen för obärgade arealer och för arealer skördade som grönfoder är dock ofta osäkra i sig. Om de relativa medelfelen överstiger 35 % eller anges till 0 % kan de inte användas för att beräkna konfidensintervall.

För potatis är den procentuella medelfelsskattningen för hektar- och totalskörd identisk. För kärnskörd respektive fröskörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter samt för skörd av grönfoder är medelfelet för totalskörden ofta större än medelfelet för hektarskörden. Anledningen är en osäkerhet i justeringen av grödans areal för arealer skördade som grönfoder. För slåttervall är medelfelet för totalskörden oftast större än medelfelet för hektarskörden beroende på en osäkerhet i uppdelningen av vallarealen på slåttervall, betesvall och ej utnyttjad vall.

Bortfall

För undersökningen om spannmål, trindsäd och oljeväxter från ekologiskt odlade arealer blev bortfallet av jordbruksföretag 4,7 % (87 företag), varav vägrare 2,5 procentenheter (46 företag). Bortfallet av undersökningsenheter för ekologiskt odlad areal av matpotatis var 6,8 % (10 företag). För ekologiskt odlad vall var bortfallet 10,0 % (50 företag). Bortfallet bedöms inte leda till några systematiska fel.

Övertäckning och undertäckning

Mellan tidpunkten för urvalsramens upprättande och undersökningstillfället sker förändringar i företagsbeståndet. Nystartade företag utgör undertäckning, och företag som upphört eller inte odlar grödan utgör övertäckning. I och med att årets aktuella uppgifter om jordbruksföretagens arealer används som underlag för urvalet blir både övertäckningen och undertäckningen begränsad. För undersökningen om spannmål, trindsäd och oljeväxter för ekologiskt odlade arealer var övertäckningen 1,2 % (23 företag). Övertäckningen var 9,5 % (14 företag) för undersökningen om matpotatis. För vallundersökningen om skörd från ekologiskt odlade arealer var övertäckningen 2,4 % (12 företag). Över- och undertäckningen bedöms påverka resultaten i mycket liten utsträckning.

Vid jordbruksföretag som inte ansöker om ersättning för ekologisk odling kan det förekomma odlingar som ligger mycket nära den ekologiska odlingen vad gäller brukningssätt. Dessa arealer ingår i skattningarna för konventionell odling.

Mätning

Många jordbrukare uppger att det är svårt att bedöma skördens storlek för grödor som används som foder på den egna gården. Även för avsalugrödor kan det vara svårt för jordbrukaren att lämna säkra uppgifter i de fall grödan ännu inte sålts vid intervjutillfället. Uppgiftslämnarfel och eventuella intervjuareffekter kan inte kvantifieras.

Bearbetning

De inkomna uppgifterna granskas vid SCB. I samband med granskningen görs manuella och maskinella kontroller. I vissa fall kan uppgifterna rättas med hjälp av kommentarer som lämnats. I övriga fall tas telefonkontakt med uppgiftslämnarna, varvid uppgifterna bekräftas, rättas eller kompletteras. Uppgiftsmaterialet används sedan till de statistiska sammanställningarna. Säkerheten i bearbetningsprocessen bedöms vara god.

Jämförbarhet

Den redovisade statistiken baseras på den faktiska odlingen. Vid jämförelser av hektarskördar för olika odlingsformer bör man tänka på att även andra aspekter än själva odlingstekniken kan ha inverkat på skillnaden i skördenivå.

I och med att den ekologiskt odlade arealen i något större utsträckning är belägen i skogsbygd jämfört med den konventionella odlingen kan en del av skillnaden i skördenivå förklaras av att skogsbygderna i allmänhet visar en lägre skördeavkastning än slättbygderna. En annan faktor som samvarierar med skördenivån är odlingsarealen. För potatis finns en tendens att odlingsarealen vid ekologisk odling är mindre än vid konventionell odling, vilket också bör vägas in då hektarskördarna från de olika odlingsformerna jämförs.

Metod och kvalitet

• Kvalitetsdeklaration Pdf, 1.5 MB.

• Statistikens framställning Pdf, 993.8 kB.

Summary in English

This report provides final data for the year 2020 for organic and non-organic farming on yield per hectare and total production of cereals, dried pulses, oilseed crops, annual plants harvested green, table potatoes and temporary grasses. The methods used for the crop production surveys for organic farming are the same as for the ordinary crop production surveys. The results are presented for counties, production areas and for the whole of Sweden. The production areas are shown in Map 1.

The tables show yield per hectare in kilogrammes (kg), total production in metric tonnes, crop areas, the share of the organic crop area compared to the total crop area, and the quota of the yield from organic farming and the yield from non-organic farming. Standard errors are given for yield per hectare and total production, unharvested areas and areas harvested as green fodder.

Cereals, dried pulses and oilseed crops

The total production of cereal crops for the whole country from areas with organic farming is estimated at 459 800 tonnes. This is 7.7% of the total production of cereals.

The total production of oats from areas with organic farming is estimated at 148 500 tonnes or 18.4% of the total production of oats. For winter wheat the corresponding estimates are 146 800 tonnes and 4.9%. Among the cereals, oats and winter wheat are the crops with the highest total production from the area with organic farming.

The total production of peas and from areas with organic farming is estimated at 10 100 tonnes. The total production of field beans from areas with organic farming is estimated at 23 000 tonnes. For peas, this production corresponds to 13.9% of the total production of peas and for field beans, the organic share of the total production is 39.4%.

The 2020 total harvest of rape and turnip rape from areas with organic farming is estimated at 16 400 tonnes, which is 4.8% of the total production of rape and turnip rape.

Statistics on crop yields for cereals, dried pulses and oilseed crops have been based on an interview survey. The farmers can also use the Internet as a tool for data delivery to Statistics Sweden.

The sample of the 2020 survey for organic farming consists of 1 870 farmers. The survey was carried out in October and November. Information was requested for total farm production in tonnes of these crops and their average moisture content. Yields per hectare at the farm level are calculated by dividing the production by the crop area of the farm. Unharvested crop areas are included and will lower the yield per hectare. Crop area statistics have been calculated from data on areas that follow EU regulations for organic production, and is controlled by an approved inspection. Crop areas cut as green fodder have been excluded when it comes to areas for the production of grain. Unharvested areas and areas cut as green fodder are presented in separate tables.

Potatoes

The total production of table potatoes from areas with organic farming is estimated at 38 800 tonnes. This is about 7% of the total production of table potatoes. The organic potato yield per hectare is 70% of the yield compared with non-organic farms.

The potato results are based on a survey with a sample of 148 holdings.

The tables show the number of observations, the reduced yields per hectare in kg and total production in metric tonnes. Standard errors are also presented. Unharvested areas are shown in a separate table. As for reduced yields, the yield per hectare is reduced for small, blighted and green potatoes. These reductions are made with standard values. Adjustments in the reduced yields have also been made for unharvested areas, which have lowered the yield per hectare.

Temporary grasses

The total production of temporary grasses from areas with organic farming is estimated at 903 800 tonnes dry matter. The production from areas with organic farming is about 21% of the total production. The yield per hectare is 86% for the organic farming compared with the non-organic farming. The results are based on a survey with a sample size of 499 holdings.

The survey covers only temporary grasses harvested as hay, hay-silage or silage, and includes regrowth. It does not cover temporary grazings or regrowth from temporary grasses that are grazed.