Logotyp Jordbruksverket
Logotyp Jordbruksverket

Viltskador i lantbruks­grödor 2020

Referensår: 2020 Produktkod: JO0601 Ämnesord: Areal, Odling, Skörd

Gerda Ländell, SCB 010-479 68 07 statistik@jordbruksverket.se

Statistiken är korrigerad

Statistiken i tabell 3, 4 och 5 och motsvarande databastabeller avser endast företag som odlar spannmål, trindsäd och oljeväxter och inte som tidigare angetts samtliga företag.

Korrigeringsdatum: 2021-07-08

Hitta på sidan

Sammanfattning

Dubblerade viltskador på sex år

Jämfört med viltskadeundersökningen 2014 är viltskadorna nu dubbelt så stora. Av spannmålsskörden förstördes 164 600 ton under 2020 jämfört med 88 300 ton 2014. Vildsvin orsakar störst skada i alla grödor, förutom i vårraps där dovhjort förstörde mest av grödan. Totalt förstördes 85 400 ton spannmål av vildsvin under 2020.

Omkring hälften av lantbruksföretagen har viltskador

Av de lantbrukare som odlar havre hade 42 % viltskador i grödan. Av odlare av mat- och stärkelsepotatis beräknas att 26 respektive 39 % hade viltskador medan siffran för odlare av slåttervall var 30 %. I Södermanlands, Blekinge och Kronobergs län hade mer än 70 % av lantbrukarna viltskador i en eller flera av sina spannmåls-, trindsäds- eller oljeväxtgrödor. På riksnivå var andelen 54 %.

17 % av spannmåls- och slåttervallarealen viltskadad

Viltskador förekom på 17 % av spannmålsarealen, jämfört med 8 % under 2014. Störst var andelen i Götalands skogsbygder där 27 % av spannmålsarealen hade viltskador. Mat- och stärkelsepotatis hade viltskador på 15 respektive 28 % av landets totala areal. Av slåttervallen, som är Sveriges arealmässigt största gröda, hade 138 930 hektar eller nästan 17 % av arealen någon form av viltskada.

Viltet påverkar valet av gröda

Mer än en tredjedel av lantbrukarna anger att viltet påverkar deras val av gröda. Förekomsten av vildsvin har störst påverkan på vad som går att odla. Ärter och havre är grödor som många avstår från att odla, men även höstvete och höstraps är svårt att odla på många platser.

Större andel skördebortfall inom ekologisk odling

En av förklaringarna till att andelen viltskador är större vid ekologisk odling kan vara att dessa arealer oftare finns i skogsbygd och norröver, där andelen skördebortfall på grund av viltskador är större. I Götalands södra slättbygder var andelen skördebortfall i vårkorn 1,9 % vid ekologisk odling och 0,6 % totalt och i Svealands slättbygder var andelen 7,5 % vid ekologisk odling och 2,8 % totalt.

Syfte

I denna statistikrapport redovisas resultat för år 2020 avseende viltskador i spannmål, trindsäd, oljeväxter, potatis och slåttervall. Statistiken baseras på underlag från alla odlingsformer som förekommer i landet.

De djurslag som uppgifter samlades in för var vildsvin, älg, kronhjort, dovhjort, rådjur, tranor, gäss, svanar, duvor, kråkfåglar, grävling, sork, björn samt ”annat vilt”.

Statistiken omfattar endast skador som uppkommit fram till att grödan skördades. Skördeskador som uppkommit efter skörd, till exempel då ensilagebalar skadas av vilt, omfattas inte av uppgiftsinsamlingen.

Ökad andel av lantbruksföretagen har viltskador

Av de lantbrukare som odlar spannmål, trindsäd eller oljeväxter hade närmare 54 % viltskador i en eller flera av grödorna, jämfört med 38 % under 2014. Av odlare av mat- och stärkelsepotatis beräknas att 26 respektive 39 % hade viltskador under 2020, vilket är betydligt mer än för sex år sedan. Siffran för odlare av slåttervall var 30 %, en ökning med 50 % jämfört med 2014.

I Södermanlands län var det nästan 80 % av lantbrukarna som odlar spannmål, trindsäd eller oljeväxter som hade viltskador. Även i Kronobergs och Blekinge län var det en mycket hög andel som redovisade viltskador, 71 respektive 75 %.

17 % av spannmålsarealen var viltskadad

Av den totala spannmålsarealen för tröskning var det 17 % som hade någon form av viltskada, vilket är en fördubbling jämfört med 2014, se tabell 2. Störst var andelen i Götalands skogsbygder där nästan 27 % av spannmålsarealen hade viltskador.

Av den totala spannmålsskörden förstördes 164 600 ton under 2020 jämfört med 88 300 ton 2014.

Majs är en begärlig gröda för många olika slags vilt, och hade störst andel viltskadad areal. Majs avsedd för tröskning var viltskadad på 29 % och majs till grönfoder på 26 % av arealen. Därnäst följer rågvete med viltskador på en fjärdedel av arealen. Rågvete är en gröda lantbrukarna ofta tar till i vilttäta områden där det inte går att odla havre. Trots att havre sällan odlas där viltskadorna är som svårast blev över 20 % av arealen viltskadad. Höstvete som odlades på mer än dubbelt så stor areal som havre hade störst total areal med viltskada bland spannmålsgrödorna, 71 400 hektar. För blandsäd var uppemot 19 % av arealen viltskadad.

Av slåttervallen, som är Sveriges arealmässigt största gröda, hade 138 930 hektar eller närmare 17 % av arealen någon form av viltskada. Av mat- och stärkelsepotatis­arealerna var 15 % respektive nästan 28 % av arealerna viltskadade. Störst areal med skador på matpotatis fanns i Götalands mellanbygder. Svårigheter att uppskatta hur stor areal som viltskadats har medfört att uppgifter inte redovisas för riktigt alla grödor.

Vildsvin orsakade störst skada

Vildsvin var det djurslag som orsakade störst skada i alla grödor förutom i vårraps. Där var det istället dovhjort som orsakade mest skada. I både höst- och våroljeväxter var hjortar och älg sammanlagt ett större bekymmer än vildsvin, men i princip i alla andra grödor stod vildsvin för mer än 50 % av viltskadorna. Värst var det i stärkelsepotatis, majsensilage och ärter där vildsvinen stod för över 70 % av skadorna.

Under 2014 var det havre som var den enda gröda där vildsvin inte dominerade skadorna utan istället älg. Havre är en gröda som älgarna ofta dras till, och på riksnivå orsakade älgarna näst mest skada i havre efter vildsvinen under 2020. I Värmlands län stod älgarna för 48 % av viltskadorna i havre.

I Figur A redovisas viltskador fördelat på olika djurslag för höstvete, havre, ärter och höstraps på riksnivå. Av figuren framgår att det är vildsvin som gör störst skada i dessa grödor.

Figur A. Andel viltskador fördelat på olika djurslag för några vanliga grödor

Figur A. Andel viltskador fördelat på olika djurslag för några vanliga grödor

I Kronobergs län förstördes nästan 10 % av den totala spannmålsskörden av vildsvin. Andra län som hade stora problem med vildsvin var Södermanlands, Stockholms och Jönköpings län, där mellan 3 och 4 % av spannmålsskörden spolierades.

Vildsvinsskador finns rapporterat från alla län förutom Gotlands, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län.

Fördubblade vildsvinsskador i spannmål

Sammanlagt för alla spannmålsgrödorna inklusive tröskad majs var det så mycket som runt 85 400 ton som vildsvinen förstörde år 2020. Det är en fördubbling jämfört med 2014 års siffror. Andelen vildsvinsskadad spannmålsskörd ökade på riksnivå från 0,7 % 2014 till 1,4 % under 2020.

I Tablå A redovisas totala kvantiteter av olika spannmålsslag som vildsvinen förstörde under 2014 och 2020.

Av den förväntade skörden av ärter och åkerbönor var det över 5 200 ton som gick åt till vildsvinen, och av oljeväxterna förstörde de närmare 3 000 ton. Ensilagegrödorna stråsäd, majs och andra grödor än stråsädesgrödor till grönfoder var också attraktiva och det beräknade skördebortfallet var 49 600 ton under 2020. Av potatisskörden blev 8 500 ton förstörd av vildsvinen. Den allra största kvantiteten som vildsvinen ödelade var av slåttervall, mer än 123 500 ton torrsubstans.

Tablå A. Spannmål förstörd av vildsvin 2014 och 2020, ton

Gröda

Totalmängd 2014, ton

Totalmängd 2020, ton

Höstvete

17 969

39 859

Vårvete

5 216

4 358

Råg

1 097

2 508

Höstkorn

277

692

Vårkorn

7 992

16 339

Havre

6 118

15 684

Rågvete

2 181

3 965

Blandsäd

1 770

1 701

Majs för tröskning

94

341

Spannmål

42 714

85 447

Skador av dovhjort ökar kraftigt

Sammanlagt för alla spannmålsgrödorna inklusive majs trefaldigades skadorna av dovhjort mellan 2014 och 2020, från 9 500 ton till drygt 28 500 ton. I slåttervall ökade skadorna med en tiopotens, från knappt 4 000 ton till cirka 42 000 ton. Störst skördeskador av dovhjort rapporterades 2014 från Skåne län för höstvete och flera andra grödor. Under 2020 var skadorna av dovhjort större i framförallt Södermanlands och Östergötlands län, men även i flera andra län ökade dovhjortsskadorna.

På riksnivå orsakade dovhjort under 2014 lika stort skördebortfall som kronhjort i höstvete. Under 2020 var skördebortfallet i höstvete dubbelt så stort för dovhjort som för kronhjort.

Skador av gäss, svanar och tranor ökar också

Många lantbrukare har berättat om allt större flockar av gäss, sångsvanar och tranor som trampar ner och äter av grödorna. Trots intensivt arbete med skrämselanordningar ökade de sammanlagda skadorna i höstvete av dessa fåglar med 66 % mellan 2014 och 2020, för landet som helhet. För höstraps blev det mer än en dubblering av fågelskadorna under dessa sex år.

Regionalt förstör tranor, gäss och sångsvanar störst andel av spannmålsskörden i norra Sverige. I Västernorrlands, Jämtlands och Västerbottens län blev omkring 3 % spannmålsskörden förstörd av dessa tre fågelarter. I Norrbottens län blev nästan 8 % av spannmålsskörden fördärvad av tranor, gäss och sångsvanar. Det sammanlagda skördebortfallet i de fyra norrlandslänen var 1 800 ton eller 4 % på grund av fågelskadorna under 2020. I Skåne län var det totala skördebortfallet större, 6 600 ton, men det motsvarar endast 0,4 % av den förväntade spannmålsskörden i länet.

Annat vilt

Under rubriken annat vilt finns uppgifter om djurslagen ren, mufflonfår, bäver (vållar översvämning), änder, fiskmås, småfåglar, vildkanin och hare redovisade. Förutom ovanstående djurslag redovisas under denna tabellrubrik även beräknat resultat från ett fåtal lantbrukare som svarat ”Vet ej” på frågan vilket djurslag som orsakat viltskadan.

Underskattning av viltskador

Det finns sannolikt en underskattning av viltskador som har flera orsaker. Många lantbrukare har uppgett att det fanns en del vilt i grödorna men ansåg att skadorna inte var ett problem, eftersom en viss mängd viltskador tolereras och uppfattas som normalt.

Väderleken påverkar också andelen viltskador. År med bra skördeförhållanden och tidig skörd blir viltskadorna mindre. När skörden drar ut på tiden ökar risken för omfattande viltskador. Både under 2014 och 2020 var höstvädret generellt sett gynnsamt för skördearbetet och den tidiga skörden för merparten av landet kan ha begränsat problemen med viltskadorna. I de fyra nordligaste länen har dock ihållande höstregn och därefter tidig snö försenat skördearbetet under 2020.

Lantbrukarnas insatser begränsar viltskadorna

Många lantbrukare lägger ner stora resurser på att skydda grödorna mot viltskador. Det kan handla om att sätta elstängsel runt grödorna, jobba med skrämselanordningar, gaskanoner, egna jaktinsatser, bekosta andra jägare, lägga fält nära skogskanterna i träda, senarelagd sådd, med mera. Utan dessa åtgärder hade viltskadorna varit betydligt större.

Viltet påverkar valet av grödor

Bland företagen med odling av spannmål, trindsäd och oljeväxter angav 34 % av lantbrukarna viltet påverkar valet av grödor. Merparten av dem odlar grödorna enbart på vissa ställen av lantbruksföretagets areal, medan 14 % har slutat odla den attraktiva grödan.

Vildsvin är det djur som påverkar flest lantbrukare i deras val av grödor, som bara kan odlas på vissa ställen. Älg påverkar näst mest, och därefter följer förekomsten av dovhjort, kronhjort och gäss.

Vildsvin är även det djurslag som påverkar flest lantbrukare att helt avstå från att odla vissa attraktiva grödor. Dovhjort påverkar näst mest, och därefter följer förekomsten av älg och kronhjort. Ärter, havre och vete är grödor som oftast nämns som grödor som inte går att odla alls på grund av vilt.

Av lantbrukarnas kommentarer framgår att det framförallt är på grund av vildsvinen som man avstår från ärtodling. Även problem med duvor och gäss gör att man avstår ärtodling, men till största delen är det vildsvinen som styr var man kan odla ärter.

Även veteodlingen påverkas till största delen av vildsvin. I södra Sverige är det majs som man undviker på grund av vildsvin. De som avstår från odling av havre har oftast problem med älg. Höstraps kan inte odlas i områden med mycket hjort och älg.

Färre lantbrukare avstår från att odla specifika grödor på grund av fågelskador, antagligen för att det finns fler möjligheter att skrämma fåglar än annat vilt. De som ändå avstår från odling på grund av gäss och tranor uppger ofta att det är spannmål, särskilt korn som inte går att odla. Annars är korn, rågvete och råg de spannmålsslag som lantbrukarna kommenterar att de kan odla där man har stora problem med vildsvin och klövvilt eftersom de inte är så smakliga, och man byter därför ut höst- och vårvete mot korn och rågvete.

Lantbrukare med nötkötts- och mjölkproduktion väljer i många fall att skörda spannmål som grönfoder istället för att tröska för att minska viltskadorna.

Många kommentarer som lantbrukarna lämnat handlar också om att man måste planera noga vad och var man ska odla och att det är svårt att få en bra växtföljd när flera grödor inte längre kan odlas.

Uteblivna viltskador då attraktiva grödor inte odlas

Av landets odlare av spannmål, trindsäd och oljeväxter som angav att de inte hade några viltskador att redovisa var det 14 % som uppgav att viltet påverkar deras val av grödor. Det kan både handla om att helt sluta odla vissa grödor och att alltid odla begärliga grödor intill gården, där risken för viltskador är mindre. En del lantbrukare har lämnat kommentarer om att de planerar att övergå till ensidig vallodling på grund av skadetrycket på de övriga grödorna. Odlare som redan gjort detta val finns dock inte med i statistikunderlaget eftersom frågan om viltets påverkan på grödvalet endast riktades till odlare av spannmål, trindsäd och oljeväxter.

Omsådd på grund av viltskador

Nästan 5 % av företagen anger att de under 2020 varit tvungna att så om arealer på grund av viltskador. Den absolut största anledningen till omsådd är när vildsvin bökat upp vall så att den måste sås i eller sås om. Vildsvinen orsakade i mindre omfattning omsådd av uppbökad höstspannmål och höstoljeväxter samt ärter som fick sås om på grund av uppätet utsäde. Höstraps var efter vall den gröda som flest lantbrukare redovisade som omsådd. I höstraps var det betesskador av kron- och dovhjort, älg samt gäss och svanar som flest lantbrukare angett som orsak till omsådd.

Mest viltskador i skogsbygderna

Om andelen skördebortfall orsakat av viltskador fördelas regionalt utan påverkan av administrativa länsgränser framgår det att frekvensen viltskador generellt är större i skogsbygderna än i slättbygderna.

I Figurerna B, C och D redovisas för 2014 och 2020 interpolerade värden för andelen skördebortfall för spannmål, trindsäd och oljeväxter sammantaget, för mat- och stärkelsepotatis sammantaget samt för slåttervall. Minskade viltskador i vissa områden kan bero på ökat jakttryck, instängsling eller andra åtgärder, men också på att vissa grödor slutat odlas. När man jämför kartorna från 2014 och 2020 kan man se att viltskadorna spridit ut sig över större arealer. På småländska höglandet och i skogsbygderna i de östra och västra delarna av landet var viltskadorna stora. I Södermanland har andelen skördebortfall ökat betydligt under 2020 jämfört med 2014. Andra exempel på områden med mycket viltskador fanns längs Norrlandskusten, och i Norrbotten där tranor, gäss och sångsvanar förstörde stora andelar av spannmålsskörden under 2020.

Figur B. Andel skördebortfall i spannmål, trindsäd och oljeväxter, procent

Figur B. Andel skördebortfall i spannmål, trindsäd och oljeväxter, procent

Figur B. Andel skördebortfall i spannmål, trindsäd och oljeväxter, procent

Anm. Andel skördebortfall av viltskada i spannmål, trindsäd och oljeväxter till tröskning, interpolerade värden. Mörkare färg anger högre procent viltskada.

Figur C. Andel skördebortfall i potatis, procent

Figur C. Andel skördebortfall i potatis, procent

Anm. Andel skördebortfall av viltskada i matpotatis och potatis för stärkelse, interpolerade värden. Mörkare färg anger högre procent viltskada.

Figur D. Andel skördebortfall i slåtter- och betesvall, procent

Figur D. Andel skördebortfall i slåtter- och betesvall, procent

Anm. Andel skördebortfall av viltskada i slåttervall, interpolerade värden. Mörkare färg anger högre procent viltskada.

Olika lantbruksföretag drabbas olika hårt

Variationen mellan olika lantbruksföretag är stor när det gäller förekomsten av viltskador. Många rapporterar att de inte har några viltskador alls medan andra har stora skador. I Tablå B redovisas andelen företag där skördebortfallet var mellan 20 och 100 % av den totala skörden av olika grödor under åren 2014 och 2020.

Tablå B. Andel företag där skördebortfallet var 20 % eller mer av den förväntade totala skörden under 2014 och 2020

Gröda

Andel företag 2014, %

Andel företag 2020, %

Höstvete

1

2

Vårvete

4

6

Råg

1

2

Höstkorn

1

2

Vårkorn

4

7

Havre

7

7

Rågvete

2

5

Blandsäd

5

3

Ärter

8

11

Åkerbönor

3

10

Höstraps

3

5

Nästan 3 % eller uppemot 320 av landets havreodlare fick mer än hälften av havreskörden förstörd av vilt under 2020. Bland dessa fanns flera företag som redovisade att hela skörden gick förlorad. Över 3 % eller närmare 100 av landets lantbrukare fick mer än hälften av vårveteskörden skadad av vilt. Och över 5 % eller drygt 80 av landets odlare av ärter fick mer än hälften av sin skörd av ärter skövlad av viltskador.

Andel och mängd skördebortfall i olika grödor

Här följer en kort sammanställning av skördebortfallet i ett antal olika grödor.

Höstvete

Närmare 2,6 % eller 78 500 ton höstvete kunde inte skördas på grund av viltskador. Det är en mer än en fördubbling jämfört med 2014. Hälften av skadorna stod vildsvinen för medan skadorna av dovhjort ökat till 18 %. Andelen skador av gäss var drygt 14 %. I Södermanlands län var hälften av viltskadorna orsakade av dov- och kronhjort. Södermanlands län var också det län med störst andel viltskador i höstvete.

Vårvete

Även i vårvete stod vildsvinen för drygt hälften av viltskadorna. Skördebortfallet var 3,4 % eller knappt 8 000 ton vårvete. Södermanland var det län med störst andel viltskador även i vårvete hela 12 % av skörden blev förstörd, företrädesvis av dov- och kronhjort men även vildsvin orsakade stora skador. Gässen orsakade betydligt mindre skada än i höstvetet vilket förstås beror på att höstvete finns tillgängligt för gäss både under hösten och den tidiga våren.

Rågvete

Rågvete är en gröda som ofta odlas när vete och havre väljs bort på grund av stora problem med vildsvin. Därför blir rågvete utsatt för förhållandevis stora viltskador även om grödan vanligtvis bedöms vara mindre smaklig för viltet jämfört med vete och havre. Skördebortfallet i rågvete var 4,5 % i riket som helhet vilket är mer än en fördubbling jämfört med 2014. Vildsvinen stod för drygt hälften av viltskadorna.

Vårkorn

Även i vårkorn har viltskadorna nästan fördubblats till 2,2 % eller 30 800 ton. Vildsvinen stod för 53 % av skadorna och tranor och gäss för 10 % vardera. I Kronobergs, Norrbottens och Södermanlands län var skadorna mellan 8 och 9 %. I Kronobergs län dominerade vildsvinsskadorna med över 90 %. I Södermanlands län var det vildsvin och dovhjort som orsakade mest skada och i Norrbottens län var det tranor, 64 %, som var den största skadegöraren. Även i Jämtland och Västerbottens län var tranor det största problemet och de orsakade där över 70 % av skadorna.

Havre

Skördebortfallet för havre var totalt 3,6 %. Störst var bortfallet i Götalands- och Mellersta Sveriges skogsbygder där det var mellan 6 och 7 %. Under 2014 var det älg som stod för störst skador med 42 %. 2020 hade älgens andel av skadorna minskat till drygt 17 % och vildsvinens skadeandel ökat från 34 % till 52 %. Värmlands län hade även 2020 en stor andel skador av älg, 48 %. I Gävleborgs län stod grävling för 20 % av skadorna och björn för 15 %.

Ärter och åkerbönor

I ärter var skördebortfallet på grund av viltskador 6,7 % eller 5 200 ton totalt. I Södermanland var det hela 32 % av ärtskörden som blev förstörd. Vildsvin var det djurslag som förstörde mest i alla län förutom Västra Götaland där gässen stod för en lika stor andel som vildsvinen, drygt en fjärdedel av skadorna.

Eftersom vildsvinens andel av skadorna ökat, från 59 till 70 % har andelen skada av andra djurslag minskat. Till exempel var det 2014 duvor som stod för 13 % av andelen skada, medan siffran sjunkit till drygt 3 % under 2020.

Ärter är också en av de grödor som många lantbrukare uppgav att de slutat odla på grund av problem med vilt. Flera lantbrukare kommenterar att de skulle vilja odla ekologiskt men att det inte är möjligt eftersom det inte går att odla ärter vare sig till tröskning eller till grönfoder på grund av vildsvinen.

Många lantbrukare uppger att de istället för ärter väljer att odla åkerbönor. Skördebortfallet i åkerbönor var 4,2 % eller 2 600 ton, det vill säga cirka hälften av skördebortfallet i ärter. Även i åkerbönor var vildsvin den största skadegöraren och stod för 61 % av skadorna på riksnivå.

Höstraps

Skördebortfallet i höstraps var på riksnivå 3,6 %. I Södermanlands och Värmlands län var skördebortfallet drygt 10 %. Betesskador av älg, kron- och dovhjort samt rådjur stod sammantaget för drygt hälften av viltskadorna på riksnivå medan vildsvinen stod för 24 %. Även gäss och svanar gjorde stora skador i höstrapsen, 22 % av andelen skador. De flesta lantbrukare som angett att de inte kan odla höstraps har nämnt problem med kron- och dovhjort eller älg som orsak till att de slutat odla höstraps, eller bara kan odla grödan på vissa ställen.

Majs till grönfoder

Skördebortfallet i majs till grönfoder fördubblades mellan undersökningsåren från 2,4 till 5,1 %. Skador av kråkfåglar som kajor och råkor har ökat jämfört med 2014. Under 2020 stod kråkfåglar för 8 % av skadorna. En anledning till detta är att den tidigare betningen med fågelrepellerande Mesurol inte längre är tillåten vilket resulterade i mycket uppätet utsäde. Fortfarande är det dock vildsvin som orsakar den absolut största skadan i majs, närmare 73 %.

Potatis

För matpotatis kunde inte 1,3 % eller 7 000 ton av den förväntade skörden skördas på grund av viltskador. För landet som helhet stod vildsvin för de mest omfattande skadorna, 60 %. Tranor och gäss stod för 13 respektive 11 %. Ett flertal djurslag utöver dessa rapporterades dock orsaka skördebortfall i matpotatis. Dessa var älg, kronhjort, dovhjort, rådjur, kråkfåglar och sork. Dessa djurslag stod dock för mindre än 6 % vardera av skadorna.

För stärkelsepotatis beräknas 1,7 % eller 5 700 ton av den förväntade skörden ha fallit bort på grund av viltskador. I stärkelsepotatisen var det främst vildsvin och till viss del dovhjort som orsakade skador på grödan. För de djurslag som kunde redovisas svarade vildsvinen för 75 % av skadorna, dovhjort för 17 %, kronhjort för 5 % gäss och kråkfåglar för 1 % samt rådjur för 0,3 % av skadorna.

En hel del av odlarna rapporterar inga viltskador, men uppger att detta beror på att de investerat i elstaket kring odlingen för att stoppa viltskador. Utan elstaket skulle de inte fortsatt att odla potatis.

Förutom skördebortfall orsakar vildsvinen försämrad kvalitet genom att knölar utsätts för ljus när de bökas upp till markytan och blir som följd av det grönfärgade. Tranor gör hackskador och äter upp sättpotatis, men rapporteras även göra skador senare under odlingssäsongen.

Rådjur och hjortar anges främst som problem i färskpotatisodlingar där de förstör odlingsväv och sparkar upp och äter av knölarna under väven. Kråkfåglar uppges hacka i potatisen och även orsaka att knölar grönfärgas.

Slåttervall

Skördebortfallet för slåttervall har beräknats till 4,4 % eller 194 600 ton även här en fördubbling. Vildsvin orsakade störst skada och stod för 63 % av skördebortfallet i vallodlingen. Andelen skada orsakad av vildsvin har minskat något eftersom andelen skada av dovhjort ökat från knappt 4 % till nästan 22 %. Däremot har skadorna av vildsvin fördubblats sett till den mängd som förstörts. 2020 var det 123 500 ton vallskörd som förstördes av vildsvin.

Södermanlands län var det län med allra störst andel skördebortfall, 22 %. Det är också här som andelen skador av dovhjort ökat kraftigt, från 16 % av skadorna 2014 till 56 % 2020. Även i Östergötlands län ökade dovhjortsskador mellan åren. I Kronobergs och Västra Götalands län stod betesskador av gäss för drygt 10 % av skadorna.

De angivna viltskadorna är enbart skador i fält och inte skador på balar efter bärgad skörd. Förutom skördebortfallet uppger många lantbrukare att framförallt vildsvinen orsakar stora kvalitetsproblem genom jordinblandning i ensilaget vilket gör att ensilage måste kasseras efter skörd. Dessutom bökas stenar upp som orsakar maskinskador och många vallar måste läggas om tidigare än beräknat.

Större andel skördebortfall vid ekologisk odling

Uppgifter om viltskador har även samlats in separat för arealer som odlas med ersättning för ekologisk odling. Överlag är viltskadorna större vid ekologisk odling än för landets totala areal där både konventionell och ekologisk odling ingår.

De resultattabeller som finns redovisade i denna rapport avser all odlad areal och alla odlingsformer. I Jordbruksverkets statistikdatabas finns däremot även viltskadorna inom ekologisk odling särredovisade.

I Figur E visas andelen skördebortfall orsakat av viltskador i vårkorn för jordbrukets åtta produktionsområden inom ekologisk odling samt för all odlad areal. I Götalands södra slättbygder var andelen skördebortfall i vårkorn 1,9 % vid ekologisk odling och 0,6 % totalt, och i Svealands slättbygder var andelen 7,5 % vid ekologisk odling och 2,8 % totalt. I Götalands skogsbygder var andelen skördebortfall tvärtom lägre inom den ekologiska odlingen. Skillnaderna är statistiskt signifikanta i alla de åtta produktionsområdena. På riksnivå var andelen skördebortfall 4,0 % vid ekologisk odling och 2,2 % totalt.

I Figur F jämförs andelen skördebortfall orsakat av viltskador i alla spannmålsgrödorna avsedda för tröskning vid ekologisk odling och för all areal, för de åtta produktionsområdena. Tendensen är densamma som för vårkorn, andelen skördebortfall är signifikant större inom ekologisk odling i alla produktionsområden utom i Övre Norrland. För landet som helhet var andelen skördebortfall 4,4 % vid ekologisk odling och 2,7 % baserat på alla odlingsformer.

Figur E. Andel skördebortfall i vårkorn 2020 orsakat av viltskador vid ekologisk odling jämfört med all areal, procent

Figur E. Andel skördebortfall i vårkorn 2020 orsakat av viltskador vid ekologisk odling jämfört med all areal, procent

Figur F. Andel skördebortfall i spannmål 2020 orsakat av viltskador vid ekologisk odling jämfört med all areal, procent

Figur F. Andel skördebortfall i spannmål 2020 orsakat av viltskador vid ekologisk odling jämfört med all areal, procent

En av förklaringarna till att andelen viltskador är större vid ekologisk odling kan vara att dessa arealer oftare finns i skogsbygd och norröver, där andelen skördebortfall på grund av viltskador är större.

För ärter och åkerbönor är det mer varierande resultat och redovisning saknas för flera av produktionsområdena. På riksnivå var andelen skördebortfall och orsakat av viltskador 10,8 % för ärter och 4,9 % för åkerbönor vid ekologisk odling. För all odlad areal var andelarna 6,7 % för ärter och 4,2 % för åkerbönor under 2020.

I Figur G jämförs andelen skördebortfall orsakat av viltskador för grödgruppen raps och rybs vid ekologisk odling och för all odlad areal, för de sex produktionsområden där grödorna odlas. Även för raps och rybs är andelen skördebortfall vanligen större inom den ekologiska odlingen, undantaget Götalands mellanbygder, där andelen viltskador var större för alla odlingsformer sammantaget. På riksnivå var andelen skördebortfall 7,4 % vid ekologisk odling och 3,6 % för hela den odlade arealen av raps och rybs.

Figur G. Andel skördebortfall i raps och rybs 2020 orsakat av viltskador vid ekologisk odling jämfört med all areal, procent

Figur G. Andel skördebortfall i raps och rybs 2020 orsakat av viltskador vid ekologisk odling jämfört med all areal, procent

För matpotatis var andelen skördebortfall på grund av viltskador 2,8 % vid ekologisk odling och 1,3 % för hela matpotatisarealen på riksnivå. Underlaget räcker inte för jämförelser på regional nivå.

För slåttervall var andelen skördebortfall på grund av viltskador 4,5 % vid ekologisk odling och 4,4 % för all slåttervallareal på riksnivå. I figur H redovisas motsvarande uppgifter för de produktionsområden där underlaget räcker till. Andelen skördebortfall är något högre vid ekologisk odling för alla produktionsområden utom i Götalands skogsbygder och Mellersta Sveriges skogsbygder, där andelen vid ekologisk odling istället är något lägre jämfört med andelen skördebortfall för all slåttervallareal.

Figur H. Andel skördebortfall i slåttervall 2020 orsakat av viltskador vid ekologisk odling jämfört med all areal, procent

Figur H. Andel skördebortfall i slåttervall 2020 orsakat av viltskador vid ekologisk odling jämfört med all areal, procent

Kommentarer till tabellerna

I tabellerna redovisas andel lantbrukare med viltskada fördelat på gröda, andel viltskadad areal, andel och mängd skördebortfall fördelat på djurslag, samt andel lantbrukare som påverkas av vilt vid val av gröda. Dessutom redovisas också medelfel för andel skördebortfall och andel företag med viltskada, relativt medelfel för mängd skördebortfall, viltskadad areal samt antal lantbrukare som har angett viltskada. Medelfelet är ett mått på den beräknade uppgiftens osäkerhet. Ju högre medelfelet är desto mer osäker är den aktuella uppgiften. Se vidare under rubriken ”Statistikens tillförlitlighet”.

För att undvika redovisning av alltför osäkra siffror krävs att redovisade resultat grundar sig på minst 20 företag och att medelfelet är högst 35 %. För redovisning av resultat för enskilda djur krävs att resultaten grundar sig på redovisade viltskador från minst 20 företag. Vid färre företag ersätts skördeuppgiften i tabellen med två prickar (..). När inga observationer finns att redovisa markeras detta med ett streck (-).

De förväntade skördarna baserar sig på den slutliga statistiken om skörd av spannmål, trindsäd, oljeväxter, potatis och slåttervall 2020 som publicerades i april 2021 (JO0601).

Tabeller

Kort om statistiken

Det här beskriver statistiken

I Sverige har sedan lång tid tillbaka skördar inom jordbruket redovisats varje år. Som anledning till låga skördenivåer har jordbrukarna bland annat angett viltskador av till exempel älg, vildsvin, gäss och tranor. Under 2013 års insamling av skördeuppgifter var det flera lantbrukare som tyckte att SCB borde samla in uppgifter om viltskador samtidigt som skördeuppgifterna samlades in. Efter att förfrågan ställts till Jordbruksverket, bestämde SCB att till skördeundersökningen 2014 bifoga en enkät om viltskador i lantbruksgrödor. Det var första gången en sådan systematisk landsomfattande undersökning gjordes. Under år 2018 skulle uppgifter om viltskador samlas in igen, men på grund av torka och historiskt låga skördar och därmed en stor risk för missvisande viltskadestatistik flyttades undersökningen fram till 2020, som är andra gången statistiken tas fram.

Så tar vi fram statistiken

Från jordbruksföretagen samlades uppgifter in om skördebortfall i procent av förväntad totalskörd och om viltskadad areal i hektar av respektive gröda. Viltskadan skulle sedan fördelas på vilka djurslag som orsakat skadan. Jordbrukaren skulle även ange om några grödor inte längre odlas eller enbart på vissa ställen på grund av problem med vilt, och i så fall vilka djurslag det är som påverkar valen av grödor. För att få in viltskador i årets grödor som inte längre finns kvar efterfrågades även information om grödor som körts upp eller såtts om på grund av viltskador. Lantbrukarna hade även möjlighet att lämna kommentarer.

Datainsamlingen skedde samtidigt med insamlingen av skördeuppgifter i den årliga skördeundersökningen. Jordbrukarna lämnar där sina uppgifter på en särskild internetsida eller genom telefonintervjuer utförda av SCB:s intervjuare.

Som urvalsram användes Jordbruksverkets administrativa register för arealbaserade stöd avseende 2020. Här ingår både ekologiskt och konventionellt odlade arealer. Sex olika urval drogs; ett för spannmål, trindsäd och oljeväxter (4 442 företag), ett för matpotatis (700 företag), ett för potatis för stärkelse (160 företag). Urvalet för skörd och viltskador i vall är stratifierat på om gården odlar arealerna ekologiskt eller konventionellt för att öka precisionen i skattningarna. År 2020 ingick totalt 1 269 företag i urvalet, varav 499 företag med ekologisk vallodling. För insamling av uppgifter om skörd och viltskador från ekologiskt odlade arealer drogs två olika urval: ett för spannmål, trindsäd och oljeväxter (1 870 företag) och ett för matpotatis (148 företag). Urvalen drogs bland de jordbruksföretag som år 2020 brukade mer än 5,0 hektar åkermark.

För spannmål omräknas de uppgivna kvantiteterna till 14,0 % vattenhalt. För trindsäd görs omräkning till 15,0 % vattenhalt och för oljeväxter till 9,0 %. För skörd av grönfoder efterfrågas kvantiteternas torrsubstanshalt. De uppgivna kvantiteterna omräknas från och med 2018 till 100 % torrsubstansvikt. Denna förändring har gjorts för att underlätta jämförelserna med skörd av slåttervall, som också redovisas med 100 % torrsubstanshalt från och med 2018. Tidigare omräknades grönfoderkvantiteterna till sin vikt i form av ensilage med 30 % torrsubstanshalt.

Den angivna skördeskadan i procent har använts för att beräkna en förväntad skörd före skada för respektive gröda.

De slutliga skattningarna av totalskördar som utgör underlag för beräkning av förväntad skörd har redovisats i statistikrapporten ”Skörd av spannmål, trindsäd, oljeväxter, potatis och slåttervall 2020”. I den publikationen finns även ytterligare information kring hur skördeundersökningen går till. Vid den slutliga skattningen av totalskördar används slutlig statistik om grödarealer publicerad i statistikrapporten ”Jordbruksmarkens användning 2020” (JO 0104), samt grödarealer från LBR för grödor som inte finns redovisade där. Vid redovisning av kärnskörd respektive fröskörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter har dock grödarealerna från den slutliga arealstatistiken i förekommande fall delats upp på areal odlad för tröskning och för grönfoder. För potatis är den slutliga totalskörden som använts för framräkning av förväntad skörd korrigerad för bortsortering och småfallande. Skördeundersökningen för slåttervall omfattar inbärgad skörd. Återväxt som tillvaratagits genom bete eller rena betesvallar ingår inte. I undersökningen om viltskador insamlades dock uppgifter om viltskadad areal samt skördebortfall för olika djurslag också för betesvall och ej utnyttjad vall.

Statistikens tillförlitlighet

I dessa undersökningar kan det förekomma urvalsfel, bortfallsfel, täckningsfel, mätfel och bearbetningsfel. Av dessa fel torde i första hand urvalsfelen, men till viss del även mätfelen, påverka tillförlitligheten i statistiken. Tillförlitligheten redovisas kvantitativt enbart genom precisionen (relativa medelfelet) i skattningarna, som främst avspeglar urvalsfel och effekten av andra slumpmässiga fel, däremot inte systematiska fel såsom mätfel.

Medelfel

Med hjälp av medelfelet kan ett konfidensintervall beräknas på följande sätt. För en skattad viltskada för höstvete på 35 620 ton och ett medelfel på 5 % (det vill säga 1 781 ton) kan man med liten felrisk (5 %) säga att intervallet 35 620 ± 2 x 1 781 (det vill säga 32 058–39 182 ton) omfattar den verkliga skördeskadan.

På motsvarande sätt kan man för en skattad andel viltskada på 16,0 % och ett skattat medelfel på 3,0 procentenheter med liten felrisk (5 %) säga att intervallet 16,0 ± 2 x 3,0 % (det vill säga 10,0–22,0 %) omfattar den verkliga andelen, under förutsättning att de systematiska felen är små.

Bortfall

För undersökningen om viltskador i spannmål, trindsäd och oljeväxter blev bortfallet av jordbruksföretag 4,8 % (213 företag), varav vägrare 2,8 % (123 företag). För motsvarande ekologiska urval blev bortfallet 4,7 % (87 företag). Bortfallet av undersökningsenheter för viltskador i matpotatis var 7,1 % (50 företag), för potatis för stärkelse 4,4 % (7 företag) och för ekologiskt odlad areal av matpotatis 6,8 % (10 företag). För vallundersökningen var bortfallet 10,9 % (138 företag) och bortfallet av de ekologiska vallföretagen 10,0 % (50 företag). Bortfallet bedöms inte leda till några systematiska fel av betydelse.

Övertäckning och undertäckning

Mellan tidpunkten för urvalsramens upprättande och undersökningstillfället sker förändringar i företagsbeståndet. Nystartade företag utgör undertäckning och företag som upphört eller inte odlar grödan utgör övertäckning. Från och med 2001 års undersökning används årets aktuella uppgifter om jordbruksföretagens arealer som underlag för urvalet. Detta medför att undertäckningen minskats till en marginell nivå. För undersökningen om spannmål, trindsäd och oljeväxter var övertäckningen 3,2 % (141 företag) och för den motsvarande ekologiska undersökningen var övertäckningen 1,2 % (23 företag). Övertäckningen var 18,3 % (128 företag) för undersökningen om matpotatis och för potatis för stärkelse 6,3 % (10 företag). För skörd och viltskador från ekologiskt odlad areal av matpotatis blev övertäckningen 9,5 % (12 företag). I övertäckningen inkluderas företag som visar sig ha odlingen utarrenderad, vilket just för potatis är tämligen vanligt. För vallundersökningen var övertäckningen 4,3 % (54 företag). Över- och undertäckningen bedöms påverka resultaten i mycket liten utsträckning.

Arealer på jordbruksföretag som inte ansöker om arealbaserade stöd, och därmed inte ingår i undersökningen, bedöms för de aktuella undersökningsgrödorna vara av marginell betydelse.

Mätning

Många lantbrukare accepterar små viltskador som något normalt och därför är viltskadorna troligtvis underskattade. Många har också svårt att bedöma hur stor areal som är viltskadad, särskilt om skadan inte är så stor. Det är enklare att ange skadan som ett procentuellt skördebortfall. Detta gör att uppgiften om viltskadad areal är mer osäker än den om skördebortfall i ton eller andelar. Därför har också uppgifter om viltskadad areal endast redovisats för ett fåtal grödor. Uppgiftslämnarfel och eventuella intervjuareffekter kan inte kvantifieras.

Bearbetning

De inkomna uppgifterna granskas vid SCB. I samband med detta görs manuella och maskinella kontroller. I vissa fall kan uppgifterna rättas med hjälp av kommentarer som lämnats på blanketterna. I övriga fall tas telefonkontakt med uppgiftslämnarna varvid uppgifterna bekräftas, rättas eller kompletteras. Uppgiftsmaterialet används sedan till de statistiska sammanställningarna. Säkerheten i bearbetningsprocessen bedöms vara god.

Bra att veta

Jämförbarhet

Den slutliga skördestatistiken för 2020 och tidigare år finns tillgänglig i Jordbruksverkets statistikdatabas (åtkomst via www.jordbruksverket.se) och i SCB:s statistikdatabas (åtkomst via www.scb.se). För en del av grödorna finns tidsserier med skördestatistik från och med år 1913. I Jordbruksverkets statistikdatabas finns även statistiken om viltskador för åren 2014 och 2020.

Annan statistik

Hektar- och totalskördar har redovisats i statistikrapporten ”Skörd av spannmål, trindsäd, oljeväxter, potatis och slåttervall 2020” (JO0601).

Skördeuppgifter för ekologiskt odlad areal har samlats in sedan år 2003. Resultaten för 2020 har redovisats i statistikrapporten JO0608.

Slutlig statistik om jordbruksmarkens användning 2020 har redovisats i statistikrapporten JO0104.

Med skördestatistiken för en lång följd av år som underlag beräknar SCB normskördar. Med normskördar menas den skörd som man kan förvänta sig under normala väderbetingelser. Resultaten redovisas i juni varje år i en statistikrapport, JO0602. Redovisning sker för skördeområden, län, produktionsområden och riket.

Summary in English

This report provides data for the year 2020 on wildlife damage to agricultural crops. The results are presented for counties, production areas and for all of Sweden. Data only shows wildlife damage before harvest. Damage on for example silage bales after harvest is not included in the data. Data on crops that had to be resowed due to early wildlife damage is included in the survey.

The tables show percentage of farms with wildlife damage, wildlife damaged crop area, harvest loss in metric tonnes, harvest loss in percent of the total harvest, and harvest loss in shares of different wildlife species. Tables also show number of farms where wildlife species affect the choice of crops.

Wild boars are causing most damage

Wild boar is the animal that causes most damage in all crops except spring rape, where deer causes the greatest harm. Spring wheat, peas, maize, cereals harvested green, table potatoes, potatoes for processing of starch and temporary grasses are crops with large percentage of wild boar damage.

Large proportion of farmers have wildlife damage in their crops

Among farmers who cultivate cereals, dried pulses and oilseeds, 54 % had wildlife damage in one or more of their crops. Among the growers of table potatoes and potatoes for processing of starch it was estimated that 26 and 39 % had wildlife damage while the figure for growers of temporary grasses is 30 %. Södermanland, Blekinge and Kronoberg are counties where a large proportion of farmers had wildlife damage in their crops.

17  % of the area for cereals was damaged by wildlife

Wildlife damage occurred in 17 % of the area for cereals. Table potatoes and potatoes for processing of starch had wildlife damage to 15 % and 28 % of the area, respectively. For temporary grasses about 17 % of the area had some form of wildlife damage.

Wildlife affects the choice of the crop

More than a quarter of all farmers indicate that the wildlife affects their choice of crops. Wild boar and moose are the animals that have the greatest influence on what is possible to grow. Peas and oats are crops that many farmers totally refrain from cultivating but also wheat and winter rape are difficult to grow in many places.

Large variations of harvest loss

For the country as a whole, the harvest losses of wildlife damage range between 1.2–6.7 % of the total harvest per crop. The variations are large both geographically and among crops. Many farms have no wildlife damage at all while other farmers reported that more than half of the harvest was destroyed.

Publiceringsdatum: 2021-07-06

Denna modul visas endast online