Skördeprognos för spannmål och oljeväxter 2021

Syfte

I denna statistikrapport redovisas resultatet av skördeprognoser avseende spannmål och oljeväxter för 2021. Preliminär skördestatistik för 2021 kommer att redovisas på riksnivå i november och på länsnivå i december i år. Slutliga skördeuppskattningar redovisas våren 2022.

Skördeprognosen omfattar nio spannmålsgrödor, höstvete, vårvete, höstråg, höstkorn, vårkorn, havre, blandsäd, höstrågvete och vårrågvete samt fyra oljeväxtgrödor, höstraps, vårraps, höstrybs och vårrybs. För varje gröda prognostiseras hektarskörd och totalskörd. Dessutom prognostiseras totalskördar för spannmål totalt och oljeväxter totalt. Jordbruksverkets metod för att uppskatta skörden bygger på statistiska regressionsmodeller där skördarna för olika grödor uppskattas utifrån väderdata och tidigare års skördar.

Totalskördar

Spannmålsskörden förväntas i år bli mindre än de två senaste årens skördar. Däremot förväntas skörden av oljeväxter bli strax över 2019 års rekordskörd. I figur A visas den totala spannmålsskörden för åren 2000‑2020 samt prognosen för 2021.

Spannmålsskörden uppskattas bli strax under 5,7 miljoner ton för 2021, vilket är en minskning med 4 % jämfört med förra årets skörd. Att spannmålsskörden förväntas minska jämfört med förra året beror till stor del på att hektarskördar för alla spannmålsgrödor utom höstråg förväntas bli lägre.

Höstvete väntas svara för 55 % av den totala spannmålsskörden och förväntas få en totalskörd på 3,1 miljoner ton. Det är en ökning med 18 % jämfört med genomsnittet för 2016‑2020 och en ökning med 4 % jämfört med föregående års totalskörd av höstvete. Den näst största grödan är vårkorn som förväntas få en totalskörd på 1,2 miljoner ton. Det är en minskning med 14 % jämfört med 2020 och en minskning med 12 % jämfört med genomsnittet för de fem senaste åren. Havre förväntas minska med 13 % jämfört med föregående år till 0,7 miljoner ton. Totalskörden för blandsäd förväntas ha den största procentuella minskningen och minskar med 41 % jämfört med 2020. Det beror på att både arealer och hektarskördar minskar. Vårrågvete är den minsta spannmålsgrödan i prognosen och uppskattas endast till 0,1 % av den totala spannmålsskörden.

Totalskörden av oljeväxter uppskattas bli 0,38 miljoner ton vilket är en ökning med 20 % jämfört med genomsnittet för de fem senaste åren 2016‑2020 och en ökning med 12 % jämfört med 2020. Höstraps förväntas svara för drygt 96 % av oljeväxtskörden och förväntas få en totalskörd på 0,37 miljoner ton. Totalskörden av höstraps förväntas öka med 11 % jämfört med förra året. Ökningen beror främst på större arealer. Övriga oljeväxter förväntas totalskördarna öka med mellan 36 och 44 %, det förklaras främst av ökade arealer.

I tablå F i avsnittet Statistikens tillförlitlighet under Kort om statistiken finns information om hur stor procentuell skillnad det varit mellan prognostiserad totalskörd och totalskörd enligt slutlig skördestatistik för åren 2016‑2020. Skillnader redovisas för enskilda grödor samt spannmål och oljeväxter totalt.

Hektarskördar

Höstvete är den spannmålsgröda som förväntas få störst hektarskörd 2021. Enligt prognosen blir den 7 030 kg/ha vilket är en ökning med 3 % jämfört med genomsnittet för 2016‑2020 men en minskning med 6 % jämfört med 2020, se tablå B nedan. Samtliga spannmålsgrödor förutom höstråg förväntas att få en lägre hektaravkastning i år jämfört med föregående år. Höstråg förväntas ligga på samma nivå som 2020. Blandsäd och vårrågvete har de största minskningarna jämfört med föregående år med 18 %. Blandsäd är också den spannmålsgröda med lägst hektaravkastning för 2021 med 3 120 kg/ha.

Bland oljeväxterna får höstraps den högsta hektarskörden enligt prognosen. Hektarskörden uppskattas till 3 730 kg/ha. Det är ökning med 5 % jämfört med förra året och en ökning med 16 % jämfört med genomsnittet för 2016‑2020. Vårraps är den enda oljeväxtgrödan som förväntas få en lägre hektarskörd jämfört med förra året. Enligt prognosen blir hektarskörden av vårrybs 1 860 kg/ha.

Procentuella skillnader mellan tidigare års prognoser av hektarskördar och hektarskördar enligt slutlig skördestatistik redovisas i tablå E i avsnittet Statistikens tillförlitlighet under Kort om statistiken. Redovisning sker per gröda och för åren 2016‑2020.

Väder

Tablå C och D visar vilka väderstationer som används samt hur temperaturen och nederbörden varit under 2021 jämfört med genomsnittet under de senaste 30 åren. För att få jämförbarhet mellan olika typer av väderdata beskrivs dessa i formeln (v‑m)/s där v är årets väderdata, m är medelvärdet över de senaste 30 åren och s är standardavvikelsen. Värdet 0 betyder att variabeln i år är lika med genomsnittet under de senaste 30 åren. Positiva värden betyder att årets variabelvärde är större än normalt medan negativa värden betyder att årets variabelvärde är mindre än normalt. Höga värden (över 1,5) ger en indikation på att skillnaden jämfört med genomsnittet är relativt stor.

Tilläggas bör att om till exempel den normerade skillnaden i temperatur är lika för två regioner så betyder det inte nödvändigtvis att båda regionerna har haft exakt lika stor skillnad gentemot genomsnittstemperaturen mätt i grader. Detta eftersom skillnaden mellan årets temperatur och genomsnittstemperaturen divideras med hur stor variationen i temperaturen varit under dessa 30 år. Denna variation skiljer sig åt mellan varje region.

I tablå C kan man se hur temperaturerna 2021 har varit jämfört med normalt. För januari-februari och april-maj var det kallare än normalt i nästan hela landet. Däremellan var det varmare i hela landet under mars månad. I juni och juli var det åter varmare än normalt i hela landet med vissa undantag i juli.

Tablå D visar hur nederbörden har varierat i landet jämfört med normalt på respektive mätplats. Från februari till april var nederbörden lägre för de flesta länen. Under maj var nederbörden större än normalt i södra och mellersta Sverige medan juni var mindre nederbörd i större delen av landet. Juli var mer varierande med nederbörd över det normala i de västra delarna av landet medan det var under det normala i de östra delarna av landet.

Tabeller

• Tabell 1. Prognos totalskördar för spannmål och oljeväxter, ton
• Tabell 2. Prognos hektarskördar för spannmål och oljeväxter, kg/ha

Kort om statistiken

Mer ingående beskrivningar om statistikens framtagning och dess kvalitet och tillförlitlighet beskrivs i "Kvalitetsdeklaration" samt "Statistikens framställning" under rubriken "Metod och kvalitet”.

Det här beskriver statistiken

Jordbruksverkets prognosmetod prognostiserar skörden av olika grödor utifrån väderdata och tidigare års skördar. Metoden bygger på statistiska regressionsmodeller där skördarna för olika grödor beskrivs som funktioner av olika mått på väder. Modellerna tar hänsyn till skörde- och väderdata från januari 1965 till och med sommaren 2021. De grödor som skördeprognosen omfattar är: höstvete, vårvete, höstråg, höstkorn, vårkorn, havre, blandsäd, höstrågvete, vårrågvete, höstraps, vårraps, höstrybs och vårrybs.

Så tar vi fram statistiken

Som underlag för prognoserna har skördedata på länsnivå och väderdata från 21 väderstationer, en station i respektive län, använts samt stödansökta arealer 2021. Väderdata utgörs av månadsmedelvärden för medeldygnstemperaturen och månadsvärden för nederbörden för månaderna januari-oktober 1965–2020 och januari–juli 2021. För varje län och för varje gröda som odlas i någorlunda omfattning i respektive län tas en regressionsmodell fram som beskriver det statistiska sambandet mellan väderdata och hektarskörd. Dessa prognoser viktas sedan samman till en genomsnittlig hektarskörd för hela riket. Resultat presenteras enbart på riksnivå då prognoserna på länsnivå är alltför osäkra för att redovisas separat. Eftersom väderdata för månaderna augusti till oktober innevarande år inte finns tillgängliga vid pro­gnos­tillfället tas medelvärdet för de senaste 30 åren.

Prognosen för den totala skörden av respektive gröda beräknas genom att multiplicera den prognostiserade hektarskörden med den totala grödarealen. De arealer som används är preliminära och hämtades från Jordbruksverkets administrativa stödregister den 12 augusti 2021 och avser all stödansökt grödareal vid tidpunkten.

Sambandet mellan skörd och väder är komplext. Data­analyser visar att de vädervariabler som statistiskt sett har störst samband med skörden av höstsådda grödor är vädret i början på året (februari och mars) och då främst medeldygnstemperaturen. De variabler som förklarar variationer i avkastning av de vårsådda grödorna är framförallt temperaturen i mars, juni och juli och nederbörden från april t.o.m. juli. Om det är relativt torrt och varmt i mars/april så påverkas såtidpunkten för vårgrödorna, vilket i sin tur bidrar till hur lång tillväxttid grödan får. Lång tillväxttid ger historiskt sett en större hektarskörd.

Statistikens tillförlitlighet

Precis som för de flesta andra prognoser finns det problem och källor för osäkerhet även i denna prognosmetod. Några av dessa är:

De gjorda prognoserna bygger på verkliga uppgifter av väderdata fram till och med juli år 2021. För efterföljande månader har årets väderdata satts till normalvärden, vilket gör att prognoserna kan slå fel om årets väder i augusti och september skiljer sig markant från normalåret.

Varje väderstation motsvarar ett län. Vilket kan påverka resultaten betydligt då förhållandena kan skilja sig åt inom ett län. Vissa stationer har lagts ner och vissa har tillkommit sedan 1965 vilket gör att alla tidsserier inte utgörs av data från en station utan har tagits fram utifrån olika stationer.

Modellen med de vädervariabler som används, månadsmedelvärdet för dygnsmedeltemperaturen och månadsvärde för nederbörden, tar inte hänsyn till hur temperatur och nederbörd fördelar sig över månaden. Om exempelvis nederbörden kommit under en kort period en månad påverkar detta skörden annorlunda än om nederbörden varit jämnt utspridd över månaden.

Bra att veta

Föregående års prognoser

För att belysa osäkerheten i skördeprognoserna redovisas i tablåerna E och F den procentuella skillnaden mellan publicerade prognoser och utfallet av de slutliga skördeskattningarna för åren 2016-2020. Påpekas bör att i de slutliga skördeuppskattningarna exkluderas arealer som valts att skördas som grönfoder. Prognosen tar ingen hänsyn till detta vilket bidrar till en systematisk överskattning av totalskördarna. Storleken på denna överskattning varierar från år till år beroende på hur stor andel som skördas som grönfoder.

Positivt värde betyder att prognosen för hektarskörd respektive totalskörd var större än den slutliga skördeuppskattningen och negativt värde betyder på motsvarande vis att prognosen var mindre än den slutliga skördeuppskattningen. Tablå E visar att förra årets prognos överskattade hektarskördarna för höstråg och havre medans både höst och vårvete underskattades. För oljeväxterna överskattades höst- och vårraps medan höst- och vårrybs underskattades jämfört med de slutliga skördeuppskattningarna.

Tablå F visar att prognosen för totalskörden av spannmål 2020 stämde bra mot de slutliga skördeuppskattningarna. För de enskilda grödorna så underskattades hälften av spannmålsgrödorna. Höstvete, höstkorn och blandsäd överskattades istället medan vårvete hamnade på samma nivå som de slutliga skördeuppskattningarna. Totalskörden av oljeväxter underskattades med 3 % totalt jämfört med de slutliga skördeuppskattningarna. Det berodde främst på att höstraps, som utgör 97 % av totalskörden av oljeväxterna, underskattades med 3 %.

För höstkorn, höstrågvete, vårrågvete, blandsäd och höstrybs baseras inte prognoserna direkt på väderdata då skördeuppskattningar inte gjorts under en tillräckligt lång period. Prognoserna för dessa grödor baseras istället på vilka samband de har med andra grödor. Detta förstärker avvikelserna för just dessa grödor. Tilläggas bör också att den prognostiserade totalskörden av blandsäd systematiskt underskattas. Orsaken till detta är att prognosen, till skillnad från de slutliga skördeuppskattningarna, inte tar hänsyn till att vissa arealer baljväxt/stråsädesblandningar skördas som mogen gröda och inte som grönfoder.

Vid jämförelse av tablå E och F syns det att om hektarskörden överskattas så överskattas nästan alltid även totalskörden. Orsaken till sambanden är att arealerna som används vid beräkning av prognos och slutlig skörd inte skiljer sig så mycket åt.

Annan statistik

Den 15 november redovisas preliminära skörderesultat på riksnivå, med ett urval av cirka 1 000 lantbrukare som undersökningsunderlag.

Preliminär skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter med redovisning på län, produktionsområden och riksnivå baserade på hela urvalet (drygt 4 000 lantbruk) redovisas den 14 december.

Slutliga resultat från skördeundersökningar år 2021 redovisas under andra kvartalet 2022.

Metod och kvalitet

• Kvalitetsdeklaration Pdf, 413.5 kB.
• Statistikens framställning Pdf, 745.1 kB.

Summary in English

Crop production forecast for cereals and oilseed crops in 2021

This report provides forecasts concerning yields per hectare and total production of cereals and oilseed crops for the year 2021. The results are presented at the national level.

Yield per hectare

Winter wheat is the highest yields per hectare with 7 030 kg/ha. Which is a decrease with 6 % compared with last year. Yields per hectare are estimated to decrease for almost all the other cereal also compared with 2020. One of the crops with the highest expected decrease in yield compared with 2020 is oats (-13 %).

Yield of winter rape is expected to increase by 5 % to 3 730 kg/ha compared with 2020. The yield of spring rape is estimated to decrease with 6 %. Both winter turnip rape and spring turnip rape is expected to increase.

Total production

The forecast shows that the total production of cereals is estimated to be almost 5.7 million tonnes in 2021, which is 4 % less than 2020 but 6 % more than the average for the years 2016‑2020. The main reason for the lower total production of cereals estimated for 2021 is that yields per hectare are estimated to decrease for most of the cereals compared with 2020.

This year’s harvest of oilseeds is estimated to be 0.38 million tonnes, which is about 12 % more than in 2020. Compared with the average total production of oilseeds for the last five years, the estimation of the production in 2021 is 20 % higher. The area cultivated with winter rape is 96 % of the total area for oilseeds.