EAA – Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn. Prognos för utvecklingen 2020–2021

Prognosen för jordbrukets ekonomiska resultat 2021

I tablå A redovisas Jordbruksverkets prognos för jordbrukets ekonomiska resultat 2021 jämfört med år 2020. Resultaten kommenteras i avsnitten efter tablån.

Prognosen baseras till stor del på preliminära uppgifter och bedömningar, särskilt på kostnadssidan, vilket innebär att den i normalfallet har en hög grad av osäkerhet. Mer information om prognosens tillförlitlighet hittar du under avsnittet ”Kort om statistiken”.

Stigande priser höjer värdet av vegetabilieproduktionen

Värdet av vegetabilieproduktionen uppskattas till 31,5 miljarder kronor 2021, en ökning med drygt 1,1 miljarder kronor eller nästan 4 % jämfört med 2020.

Den totala spannmålsskörden 2021 uppskattas till 5 miljoner ton, en minskning med 16 % jämfört med 2020. Samtidigt har priserna på spannmål stigit. För skördeåret 2021/2022 (augusti 2021-juli 2022) bedömer vi att priserna blir 31 % högre än för skördeåret 2020/2021. Totalt innebär det att värdet av spannmålsproduktionen förväntas öka med närmare 1 miljard kronor eller 11 % jämfört med skördeåret 2020/2021.

Värdet av industrigrödor förväntas öka med knappt 0,6 miljarder kronor eller 26 %. I denna grupp av grödor står oljeväxter för det största produktionsvärdet. Skörden av raps och rybs uppskattas preliminärt ligga på samma nivå som 2020. Samtidigt har avräkningspriserna för oljeväxter stigit kraftigt. Priserna bedöms bli 48 % högre under skördeåret 2021/2022 jämfört med föregående skördeår vilket leder till att produktionsvärdet för oljeväxter ökar med ungefär 0,6 miljarder kronor eller 49 %.

Värdet av fodergrödor uppskattas minska med knappt 0,4 miljarder kronor eller drygt 3 %. I EAA-kalkylen värderas även företagens egen grov­foder­produktion. Värdet av foder­produktionen som används inom sektorn återkommer sedan som en kostnad i kalkylen. Värdet av skörden, men också hela kostnaden för för­brukningen av 2021 års skörd, finns med i kalkylen för år 2021.

Produktions­värdet av köks- och plant­skole­växter förväntas öka med knappt 0,3 miljarder kronor eller 5 %. Det uppskattade skörde­utfallet och pris­förändringarna varierar mellan de olika ingående grödorna men i stort uppskattas produktions­volymen minska med cirka 2 % medan avräknings­priserna förväntas bli cirka 7 % högre än föregående år. När det gäller frukt och bär förväntas produktionsvärdet minska med knappt 0,5 miljarder kronor. Orsaken är främst avsevärt lägre priser jämfört med år 2020 då avräkningspriserna var höga jämfört med tidigare år.

Stigande produktionsvärde inom animalie­produktionen

Produktionsvärdet för den sammanlagda animalieproduktionen prognostiseras bli 30,3 miljarder kronor 2021, en ökning med 5 % i löpande baspriser jämfört med 2020.

Produktionsvärdet för nötkreatur beräknas öka med drygt 1 % 2021 jämfört med 2020. Priserna bedöms öka med knappt 4 %, medan den slaktade kvantiteten uppskattas minska med drygt 2 %. Produktionsvärdet för gris förväntas öka med 4 % under 2021 jämfört med året innan, främst till följd av en uppgång i slaktvolym med dryga 2 %. Produktionsvärdet för fjäderfä beräknas stiga desto mer, med 13 %. Där har främst produktionsvolymen ökat, med drygt 9 %, men även avräkningspriserna har gått upp.

Invägningen av mjölk förväntas öka med drygt 1 % 2021 samtidigt som avräkningspriset uppskattas öka med 6 %. Sammantaget gör det att värdet av mjölkproduktionen förväntas öka med drygt 7 % jämfört med 2020. Äggproduktionens värde förväntas däremot sjunka med knappt 7 % trots att priserna stigit med nära 9 %. Anledningen är att utbrottet av fågelinfluensa resulterade i att produktionsvolymen bedöms minska med drygt 14 %.

Prognostiserat resultat 2021

Jordbrukssektorns totala produktionsvärde i löpande baspriser förväntas öka med dryg 4 % eller 2,7 miljarder kronor år 2021 jämfört med 2020 och uppgå till 67,4 miljarder kronor. Även kostnaderna förväntas emellertid öka jämfört med föregående år.

Kostnaderna för insatsvaror och tjänster uppskattas till 48,4 miljarder kronor 2021, en ökning med drygt 4 % eller motsvarande 2 miljarder kronor jämfört med 2020. Det är främst foder, energi och gödselmedel som bidrar till de ökade kostnaderna. Både energipriserna och priserna på gödsel bedöms stiga under 2021, med 17 respektive 23 %. Även kostnaderna för foder uppskattas stiga, med 0,6 miljarder eller drygt 4 %.

Förädlingsvärdet brutto, vilket motsvarar värdet av jordbrukssektorns produktion minus insatsvaror och tjänster, uppskattas öka med 4 % jämfört med 2021. Förädlingsvärdet netto, där hänsyn tagits även till kapitalförslitningskostnader, förväntas öka med 6 % eller drygt 0,4 miljarder kronor år 2021.

Posten övriga produktionssubventioner, som innefattar större delen av stöden och ersättningarna till jordbruket, beräknas öka med 0,2 miljarder kronor, eller knappt 3 %. Gårdsstödet och förgröningsstödet förväntas bli mindre. Samtidigt ökar miljöersättningarna och ersättningarna för bekämpande av smittsamma djursjukdomar i samband med det omfattande utbrottet av fågelinfluensa.

Faktorinkomsten, som ska täcka kostnader för löner, arrenden, räntor, eget arbete och eget kapital, förväntas öka med 4 %, motsvararande 0,7 miljarder kronor jämfört med 2020. Faktorinkomsten uppskattas till 16,9 miljarder kronor 2021.

Lönekostnaderna beräknas öka med 3 %. Även arrende-och hyreskostnader uppskattas öka, med 1 %, medan räntekostnaderna bedöms öka med 5 %. Sammantaget leder detta till att företagsinkomsten, som ska täcka kostnader för eget arbete och eget kapital ökar med 5 % jämfört med 2020, vilket motsvarar en ökning med 0,4 miljarder kronor. Det betyder att företagsinkomsten uppskattas till 8,3 miljarder kronor 2021. Resultaten är dock osäkra. Prognosen för företagsinkomsten har under de senaste fem åren legat cirka 7 % från resultaten i den slutliga statistiken. Variationen i precision är dock stor mellan åren.

Real faktorinkomst per årsarbetskraft, Indikator A

Jordbruksverket har levererat denna preliminära beräkning av inkomstutvecklingen i Sverige till EU:s statistikmyndighet Eurostat. Den så kallade Indikator A, som beskriver förändringen i real faktorinkomst per årsarbete, är det mått som brukar användas vid jämförelse mellan medlemsländerna. Faktorinkomsten beräknas som produktionsvärdet (inklusive stöd och ersättningar) minus kostnader för insatsvaror och tjänster och kapitalförslitning. Med antaganden om en nästan oförändrad total arbetsinsats (-0,4 %) och att prisökningens del i värdeförändringen av bruttonationalprodukten är 2,1 % kommer indikator A för Sverige att öka med 2,4 % jämfört med föregående år. Denna prognos är dock osäker och det slutliga utfallet kan komma att skilja sig avsevärt härifrån.

Utvecklingen av indikator A för tidigare år finns redovisad i indexform i Jordbruksverkets statistikdatabas. I Eurostats databas finns uppgifter för samtliga medlemsstater och under december månad kommer Eurostat att publicera prognostiserade uppgifter för 2021.

Tabeller

• Tabell 1: Prognos för produktionsvärde, kostnader och resultat i miljoner kronor 2021 samt utvecklingen 2020-2021 uppdelat på volym- och priseffekt, index 2020=100
  
•  

Kort om statistiken

Det här beskriver statistiken

EAA (Economic Accounts for Agriculture) är ett system av statistiska beräkningar av värdet av jordbruks­sektorns produktion och kostnader för denna produktion. Beräkningarna görs enligt regler som fast­ställts av EU:s statistik­myndighet Eurostat.

I EAA ingår alla företag som bedriver växt­odling på fri­land (inklusive trädgårds­odling) eller i växt­hus, husdjurs­skötsel, upp­födning av hästar eller sällskaps­djur (dock ej för eget bruk), bi­odling, ren­skötsel, pälsdjurs­skötsel, upp­födning av vilt i hägn eller entreprenad­tjänster åt andra jordbruks­företag. Utöver detta kan sådana verk­samheter ingå som intäkts- eller kostnads­mässigt ur statistik­synpunkt inte kan skiljas från jordbruks­verksamheten. Sådana verksamheter benämns Sekundära ej särskilj­bara icke-jordbruks­aktiviteter. För Sverige ingår här väsentligen maskin­tjänster utanför sektorn, såsom snöröjning åt kommuner.

Så tar vi fram statistiken

EAA bygger till största delen på samman­ställningar och bearbetningar av redan befintligt statistik­underlag, såsom lantbruks­registret (LBR), skörde­uppskattningar, pris­statistik, slakt­statistik och bokförings­uppgifter. Det primär­material som särskilt tas fram inom ramen för denna statistik är intäkter för trädgårds­näringen och investeringar i maskiner och redskap.

I EAA förekommer ett antal begrepp som kan vara bra att känna till samt en beräkningsgång för hur olika resultatmått tas fram.

I EAA redovisas produktionsvärden både till producent­pris och till baspris. EAA till baspris inne­fattar produkt­relaterade stöd, vilka inte inne­fattas i EAA till producent­pris. Exempel på en produkt­relaterad stöd är nötkreatursstödet och det nationella stödet för mjölk. De stöd och ersättningar som inte kan relateras till en specifik produkt benämns produktions­relaterade stöd. Produktions­relaterade stöd och ersättningar, såsom miljö­ersättningar, kompensations­bidrag och gårds­stöd redovisas under posten ”Övriga produktions­subventioner”.

De i EAA ingående resultat­måtten till bas­priser fram­kommer på följande sätt:

Statistikens tillförlitlighet

Jordbruksverket publicerar denna årligen återkommande prognos för jordbrukssektorns intäkter och kostnader i december. Prognosen baseras till stor del på preliminära uppgifter och bedömningar, särskilt på kostnadssidan, vilket innebär att den i normalfallet har en hög grad av osäkerhet.

Produktionsvärdet för vegetabilier avser skördeåret 2021/2022. Vid tiden för prognosen finns preliminära uppgifter över skördarna av spannmål, oljeväxter, ärter och åkerbönor tillgängliga. Avsaknaden av uppgifter om skördar av bland annat slåttervall, potatis, frukt och grönsaker gör dessa uppskattningar osäkra. Vidare finns uppgifter om avräkningspriser endast tillgängliga för en begränsad del av skördeåret. Det bör även påpekas att EAA-kalkylen inte tar hänsyn till eventuella prissäkringar av 2021 års skörd. På animaliesidan finns ett betydligt bättre underlag för att göra uppskattningar av produktionsvärdet.

När det gäller kostnadsutvecklingen är underlaget bristfälligt vid tidpunkten för prognosen. Uppskattningarna av prisutvecklingen på insatsvaror och tjänster bedöms vara av god kvalitet men volymförändringarna är betydligt svårare att skatta.

Bra att veta

I Eurostats databas finns EAA-statistik för EU:s medlemsstater.

Metod och kvalitet

• Kvalitetsdeklaration Pdf, 763.8 kB.
• Statistikens framställning Pdf, 413.8 kB.

Summary in English

This report forecasts the economic results of the Swedish agricultural industry in 2021. Preliminary results will be published in early February 2022, followed by final results in early October 2022.

According to the forecast, the output value of the agricultural industry will be 67.4 billion SEK in 2021. This is 2.7 billion SEK more than in 2020, an increase of 4 %. The crop output value is estimated to 31.5 billion SEK, 4 % more than in 2020. The output value of cereals is expected to increase and so is that of industrial crops as well as vegetables and horticultural products. Forage plant production however, is expected to see a decrease in output value. On the other hand, the animal output value is expected to increase by 5 %, or 1.5 billion, reaching 30.3 billion SEK. This is primarily because of expected output value increases for pigs and poultry, as their volumes have increased by 2 and 9 % respectively. The value of milk production is also expected to increase, while the forecast predicts a decrease in the output value of egg production, caused by the cullings due to avian flu.

According to the forecast, the costs for intermediate consumption will increase by 2 billion SEK, or 4 %, in 2021. The main reasons are projected increases in expenditures for feed, energy and fertilizers. Meanwhile, the subsidies and financial support for the agricultural industry are expected to increase as well, by 3 % or roughly 0.2 billion SEK.

The factor income, covering costs for compensation of employees, rents, interest payments, non salaried labour and capital, will increase by 4 % or 0.7 billion SEK compared with the year 2021 according to the forecast. Finally, the net entrepreneurial income covers costs for labour and capital and what is left is the profit. For 2021 it is estimated to 8.3 billion SEK. This corresponds to a 5 % or 0.4 billion SEK increase when compared with 2020.

Indicator A, the development in real factor income per annual working unit, is usually used to compare EU member countries with eachother. In 2021, it is expected to increase by 2 % in Sweden's case, but this is still an uncertain prediction. The final estimate will be published in October 2022.