Höstsådda arealer 2002

I korta drag

Rekordstor sådd av höstvete - problem med dålig uppkomst

Stora arealer

Årets höstsådd uppskattas till 487 000 hektar, vilket är nästan i nivå med den största som uppmätts. Det är 28 procent mer än 2001 och 17 procent över genomsnittet för de senaste fem åren. De höstsådda arealerna utgörs av 455 000 hektar spannmål och 32 000 hektar oljeväxter.

Sådden av höstvete, som är den dominerande grödan, skattas till rekordstora 379 000 hektar. Det är en ökning med 30 procent jämfört med år 2001 och drygt 20 procent över genomsnittet för de senaste fem åren.

Sådden av rågvete skattas till 46 000 hektar, en ökning med 50 procent jämfört med år 2001. Höstråg och höstkorn skattas till 24 000 respektive 6 000 hektar.

Oljeväxtarealen är 32 000 hektar och ligger på samma nivå som förra året men nästan 30 procent över femårsgenomsnittet.

Uppgifterna baseras på en intervjuundersökning med cirka 3 900 lantbrukare.

Ojämn uppkomst

Den varma sommaren och torra hösten medförde att skörden av årets grödor kunde ske ovanligt tidigt. Därmed gavs stora möjligheter till höstsådd, vilket utnyttjades av många. Torkan medförde dock att marken på många håll var svårbrukad och att sådden skedde under förhållanden som ej var helt gynn­samma. Brist på fukt och nederbörd innebar också att utsädet hade svårt att gro. Uppkomsten blev därför ofta sen. För oljeväxterna blev etableringen till en del så dålig att grödan kördes upp och såddes om med höstvete.

Det kalla vädret under oktober och november har också medfört en dålig tillväxt av bestånden som därmed får svårare att klara vintern. Övervintringen kan därför bli sämre än vanligt. Detta skulle i så fall innebära att den höstsådda arealen kommer att reduceras och ersättas med vårsådda grödor.