Skörd av spannmål, ärter och oljeväxter 2000

I korta drag

Stora regionala variationer i årets spannmålsskörd

Sommaren år 2000 har präglats av regn och brist på värme i hela landet. Framförallt i delar av Mellansverige och i Norrland har detta påverkat grödorna negativt. I södra Sverige har det varit goda förutsättningar för årets skörd.

Stor höstveteareal är en av orsakerna till att den totala spannmålsskörden har ökat med 5 procent jämfört med ifjol. Spannmålsskörden beräknas till 5,7 miljoner ton. Andelen höstvete har ökat både jämfört med 1999 och jämfört med genomsnittet för de senaste fem åren. Totalskörden av höstvete uppgår till nästan 2,2 miljoner ton vilket är den största som har uppmätts.

Höstråg och havre har gett förhållandevis höga skördar i många län. På riksnivå är hektarskörden av höstråg 10 procent högre än genomsnittet för de fem senaste åren.

För beräkning av total skörd används grödarealer som är baserade på uppgifter som jordbrukare lämnat i sina ansökningar om arealersättning. Redovisningen är anpassad för de regler som gäller för utbetalning av ersättning. Det innebär att den areal stråsäd som skördas som grönfoder redovisas under respektive spannmålsslag, oftast blandsäd. En konsekvens blir att totalskörden av blandsäd överskattas. I någon mån överskattas även totalskörden av havre och vårkorn. En bedömning är att överskattningen av spannmålsskörden totalt för riket är något mer än 50 000 ton varav ca 40 000 ton blandsäd. Skörd av stråsäd som grönfoder är vanligast i Norrland men förekommer även i andra delar av landet, främst i skogsbygderna.

Bra skörd av höstraps

Höstraps har i år gett en bra avkastning i de län där grödan odlas. På riksnivå är hektarskörden 28 procent högre än genomsnittet för de fem senaste åren. Odlingen av raps och rybs har dock minskat under 1990-talet. Totalskörden av raps och rybs beräknas i år till 122 000 ton.