Skörd av trädgårdsväxter 2021
Publiceringsdatum: 2022-03-31
Referensår: 2021 Produktkod: JO0607 Ämnesord: Areal, Odling, Skörd, Trädgård
Jörgen Persson 036-15 59 43 statistik@jordbruksverket.se
Sammanfattning
Flera rekordskördar under 2021
Skördarna av växthusgurka, pumpa, rödbeta, sparris, äpple och kategorin andra betor var rekordhöga under 2021. Rekordskördarna var en följd av både omfattande odlingar och höga avkastningar. Samtidigt minskade odlingen av isbergssallat och purjolök påtagligt, vilket orsakade ovanligt låga skördar av dessa två grödor. Produktionen av övriga grödor i rapporten var att betrakta som normal eller något högre än normal.
Ur ett längre perspektiv har flera av grödorna i rapporten visat upp ökad produktion under de två senaste decennierna. Bland växthusgrödorna utmärker sig kryddväxter och gurka, medan jordgubbar, matlök, pumpa, rödbeta samt kategorierna annan sallat och andra betor är goda exempel bland frilandsgrödorna.
Syfte
Rapporten Skörd av trädgårdsväxter beskriver växthusytor eller arealer samt skördar för 16 frilandsgrödor och 4 växthusgrödor i Sverige under kalenderåret 2021. Statistiken omfattar odlingen i företag som bedriver yrkesmässig odling av trädgårdsväxter om minst 0,25 hektar på friland eller minst 200 kvadratmeter i växthus. Dessa företag omfattar i princip hela arealen och skörden från den svenska trädgårdsodlingen, även om det finns en hel del mindre företag som alltså inte omfattas av statistiken. Statistiken omfattar inte heller hushålls- eller fritidsodling.
I begreppet trädgårdsgrödor ingår inte potatis och inte heller bönor, ärter eller linser som torkas, fryses in, konserveras eller bearbetas.
Statistiken som presenteras i rapporten finns fritt tillgänglig i Jordbruksverkets statistikdatabas under rubriken Trädgårdsodling (länk i sidhuvudet).
Växthusodling
Den svenska växthusodlingen av ätliga grödor domineras starkt av gurka, tomat, kryddväxter och kruksallat, som tillsammans odlas på nästan 90 % av den totala växthusytan för samtliga köksväxter och bär. Under 2021 odlades gurka och tomat på vardera 711 500 och 437 100 kvadratmeter (kvm), vilket i allt väsentligt var oförändrat jämfört med året innan. Odlingen av kruksallat ökade från 40 200 till 50 200 kvm mellan 2020 och 2021, medan odlingen av kryddväxter istället minskade något, från 123 900 kvm 2020 till 96 900 kvm 2021 (tablå A, tabell 1).
Växthusytan för gurkodling har sedan sju år tillbaka varierat runt 690 000 kvm efter att ha ökat från den lägstanivå på runt 550 000 kvm som gurkodlingen nådde under 2000-talets första decennium. Utvecklingen för tomatodlingen är inte lika tydlig, men där tycks växthusytan fortfarande vara i ökande efter en bottennivå under åren 2008–2016 (figur A, tabell 1).
För kruksallat och kryddväxter är det lite vanskligare att jämföra utvecklingen av yta över tid eftersom dessa kulturer till största delen odlas i rörliga system, vars effektiva yta är betydligt större än växthusytan och som dessutom varierar beroende på nyttjandegrad. I stora drag har dock den sammanlagda växthusytan för kruksallat och kryddväxter legat stabilt mellan 140 000 och 170 000 kvadratmeter sedan 2010, efter att då ha stigit kontinuerligt under ett tiotal år.
Under 2021 skördades 34 400 ton gurka, vilket var den största gurkskörden någonsin och 10 % högre än genomsnittet för de fem föregående åren. Gurkskördarna har ökat påtagligt sedan 2000-talets början och har under de senaste fem åren legat i genomsnitt 30 % högre än under perioden 2000–2010 (figur A, tablå B, tabell 1). Tomatskörden minskade med 8 % mellan 2020 och 2021, men var ändå något högre 2021 än genomsnittet för åren 2016–2020.
Avkastningen för gurka var 48,3 kg/kvm under 2021, att jämföra med 44,4 kg/kvm både 2020 och i genomsnitt för femårsperioden 2015–2019. För tomat var avkastningen 40,0 kg/kvm, något lägre än både året dessförinnan men i princip densamma som snittet för perioden 2015–2019 (tablå C).
Skördarna för såväl kruksallat som kryddväxter var under 2021 något högre än året innan, men var att betrakta som normala för den senaste tioårsperioden. Skörden av kryddväxter har ökat till ungefär det dubbla jämfört med 2000-talets första år, medan skörden av kruksallat snarare minskat något under samma tidsfönster.
Frilandsodling
Ur arealsynpunkt var odlingen av de flesta frilandsgrödorna att betrakta som normal under 2021, men ett antal grödor sticker ut. Odlingen av isbergssallat har minskat kontinuerligt sedan 2014 och var med 687 hektar under 2021 den lägsta vi sett under hela 2000-talet. Även purjolöksodlingen var ovanligt liten under 2021 jämfört med tidigare år (tablå D, tabell 2–4).
Odlingen av pumpa fortsätter däremot att öka och nådde 269 hektar 2021, en ökning till mer än det dubbla sedan 2014. Odlingen av kategorin andra betor (gulbeta och polkabeta) visar också en stark ökning och har gått från 53 till 189 hektar mellan 2017 och 2021. Odlingen av matlök har med enstaka undantag ökat kontinuerligt sedan 2010 och nådde rekordhöga 1 503 hektar under 2021. Även äppelodlingarna fortsätter att sakta men säkert öka sin utbredning. Under 2021 odlades äpple på 1 602 hektar vilket är nytt rekord för den svenska äppelodlingen (tablå D, figur B och tabell 2–4).
I enlighet med de ovanligt små arealerna för isbergssallat och purjolök var även skördarna av dessa grödor relativt små under 2021. För blomkål, broccoli, jordgubbar och palsternacka var skördarna att betrakta som normala. För alla andra frilandsgrödor i undersökningen var skördarna höga till mycket höga; så till den mån att såväl pumpa som rödbeta, sparris, äpple och kategorin andra betor visade upp rekordstora skördar under 2021 (tablå E, tabell 2–4).
Sett ur ett längre perspektiv är jordgubbar, matlök, pumpa, rödbeta och äpple samt kategorierna annan sallat och andra betor de grödor som utmärker sig mest vad gäller skördar. För annan sallat, pumpa och andra betor var skördarna små eller så gott som obefintliga i början av 2000-talet, varefter de ökat med 85, 125 respektive 1 300 % sedan 2017. För äpple, jordgubbar, rödbeta och matlök var skördarna i runda tal mellan 35 och 120 % högre de senaste åren jämfört med under 2000-talets början.
Avkastningen för de flesta av frilandsgrödorna var i allt väsentligt normal. Palsternacka och vitkål hade en något lägre avkastning 2021 än 2020, medan avkastningen för gurka, pumpa, rödbeta, annan sallat, andra betor, sparris samt äpple istället var något högre. På längre sikt har avkastningen ökat påtagligt för gurka, matlök, morot, purjolök och äpple sedan 2000-talets början (tablå F).
Kort om statistiken
Det här beskriver statistiken
Statistiken beskriver växthusytor eller arealer samt skördar för 16 ätliga frilandsgrödor och 4 ätliga växthusgrödor i Sverige under kalenderåret 2021. Statistiken omfattar hela den svenska yrkesmässiga trädgårdsodlingen för företag med odling av trädgårdsväxter om minst 0,25 hektar på friland eller 200 kvadratmeter i växthus. Statistiken omfattar alltså inte småskalig odling eller hushålls- och fritidsodling.
I begreppet trädgårdsgrödor ingår inte potatis och inte heller bönor, ärter eller linser som torkas, fryses in, konserveras eller bearbetas.
Så tar vi fram statistiken
Statistiken tas fram genom att kombinera uppgifter från Jordbruksverkets register för stödansökningar med information som tas in via två frivilliga enkätundersökningar. För 9 av de totalt 20 grödor som statistiken omfattar hämtades arealerna från Jordbruksverkets stödregister, medan skördarna skattades genom en enkät som frågade ett urval företag om deras avkastning (hektarskörd). För de återstående 11 grödorna skattades både växthusyta eller areal och skörd med hjälp av uppgifter från en enkät.
Enkäterna riktades till de företag som odlar respektive gröda i störst omfattning och som tillsammans täckte minst 91 % av 2020 års totala växthusyta eller areal för respektive gröda (vilket motsvarar en ännu högre andel av den totala skörden). Den återstående delen av odlingen (alltså som mest 9 % av 2020 års totala växthusyta eller areal) skattades genom att justera areal och skörd för denna del av odlingen med ändringarna i areal och skörd för den undersökta odlingen.
Enkätundersökningarna genomfördes under perioden januari till mars 2022 och kunde besvaras via webben, post eller per telefon. Endera av två enkäter skickades ut till sammanlagt 479 företag. Den ena enkäten frågade efter avkastning (hektarskörd) av tio frilandsodlade grödor, medan den andra enkäten frågade efter växthusyta eller skördad areal samt skördad mängd av fyra växthusodlade grödor och sju frilandsodlade grödor.
En mer detaljerad beskrivning av hur vi tog fram statistiken finns i dokumentet Statistikens framställning under rubriken Metod och kvalitet.
Statistikens tillförlitlighet
Vi bedömer att statistikens tillförlitlighet är mycket god. De huvudsakliga felkällorna består av täckningsfel och bortfallsfel. Täckningsfel innebär att vi eventuellt inte lyckats få med alla företag som odlar respektive gröda i undersökningen, medan bortfallsfel innebär att vi inte fått in uppgifter från samtliga företag i undersökningen.
Täckningsfelet torde vara litet eftersom vi har god kännedom om de odlande företagen genom årligt uppdaterade register och tidigare undersökningar. Bortfallet var i enstaka fall relativt stort i denna undersökning. Bortfallet kompenserades med hjälp av imputering av senast kända värden vilket i viss mån kan minska storleken på årsvariationen, framför allt för variabeln skörd. Bortfallsfelet kan inte kvantifieras, men vi bedömer att det hade liten påverkan på de slutliga resultaten.
Trädgårdsstatistikens jämförbarhet över tid är överlag bra, om än något sämre för perioden 2008 till 2011, då täckningen av företag inte var komplett. Som en följd av det underskattades växthusytor, arealer och skördar i viss mån under denna period även om effekten var ganska liten eftersom det främst var små företag som föll ifrån.
Trädgårdsstatistiken utgör en del av Sveriges officiella statistik på jordbruksområdet och kan utan problem användas tillsammans med all annan sådan statistik, även om det finns mindre skillnader i definitionen av areal mellan olika statistikserier.
Statistikens kvalitet och tillförlitlighet beskrivs mer detaljerat i dokumentet Kvalitetsdeklaration under rubriken Metod och kvalitet.
Summary in English
The production of greenhouse grown cucumber as well as open ground pumpkins, red beetroot, asparagus, apples and other beetroots was record high in 2021. The record harvests were the effect of unusually large cultivations as well as high yields.
In contrast however, the cultivation of iceberg lettuce and leeks decreased substantially, resulting in unusually low production of these two crops. The production of all other reported crops was to be considered normal or slightly higher than normal in 2021.
In a longer perspective, several of the crops in the report have exhibited increased production during the past two decades. Most notable among greenhouse-grown crops are cucumbers and aromatic plants. Among open ground crops, strawberries, onions, pumpkins, red beetroot, other lettuces (iceberg lettuce not included) and other beetroots all stand out.