Animalieproduktion, års- och månadsstatistik – 2022:02 och regionalt fördelad statistik 2021

Syfte

I denna statistikrapport redovisas utvecklingen inom produktionen av animalieprodukter.

Avsikten är att visa hur utvecklingen för de olika animalieprodukterna ser ut, genom att jämföra den senaste tillgängliga månadens mängder med samma tidsperiod föregående år.

Statistik avseende slakt, invägning av mjölk och mejeriproduktion samt invägning av ägg används för marknadsbedömningar inom jordbrukssektorn både i Sverige och inom EU.

Revideringar

Nya uppgifter för produktionen av mejeriprodukter avseende januari 2022 gör att produktionen av konsumtionsmjölk skrivs ned med drygt 5 %. Samtidigt skrivs produktionen av syrade produkter upp med 9 %. Produktionen av grädde justeras ned minimalt. De nya uppgifterna påverkar både den totala produktionen av mejeriprodukter och produktionen av ekologiska mejeriprodukter.

Invägning av mjölk och produktion vid mejeri

Under februari 2022 vägdes det in totalt 222 400 ton mjölk vid mejerierna. Drygt 17 %, eller 37 800 ton, av den totala invägningen av mjölk utgjordes av ekologisk mjölk. I förhållande till statistiken för februari 2021 ökade den totala invägningen av mjölk marginellt medan invägningen av ekologisk mjölk minskade med 3 %.

Februari månads produktion:

• 54 700 ton konsumtionsmjölk, vilket är en minskning med drygt 1 % jämfört med februari 2021,
• 17 700 ton syrade produkter, vilket är en ökning med mer än 1 % jämfört med februari 2021,
• 5 200 ton grädde, vilket är en minskning med knappt 1 % jämfört med februari 2021,
• 6 500 ton ost, vilket är en minskning med 3 % jämfört med februari 2021,
• 1 600 ton smör, vilket är en ökning med drygt 9 % jämfört med februari 2021,
• 5 400 ton mjölkpulver, vilket är en minskning med 2 % jämfört med februari 2021.

Den totala produktionen av:

• konsumtionsmjölk innefattade 9 600 ton ekologiska produkter,
• syrade produkter innefattade 2 000 ton ekologiska produkter,
• grädde innefattade 200 ton ekologiska produkter.

Utveckling av slakt av lantbruksdjur

• Slakten av nötkreatur ökade med 2 % i februari 2022 jämfört med samma månad föregående år. Under månaden slaktades 31 800 nötkreatur och den totala slaktvikten av nötkreatur uppgick till 10 300 ton.
• Under februari 2022 slaktades 211 900 grisar och den totala slaktvikten av gris var 20 600 ton, vilket är en minskning med 3 % jämfört med februari 2021. Slakten av gris utgjordes till mer än 95 % av kategorin Slaktgris, för vilken slakten minskade med mer än 3 % jämfört med februari 2021.
• I februari slaktades 10 000 får och lamm och den totala slaktvikten av får och lamm var 220 ton. Slakten av får och lamm ökade marginellt jämfört med februari 2021. Slakten av får och lamm utgjordes till knappt 89 % av slakten av lamm. Slakten av lamm minskade med 1 % jämfört med februari 2021.
• Den slaktade kvantiteten fjäderfä var i februari 13 900 ton. Jämfört med statistiken för februari 2021 minskade slakten av fjäderfä med 2 %. Nästan 96 % av fjäderfäslakten utgjordes av kategorin Slaktkyckling, vilken minskade marginellt mot februari förra året.
  

Invägningen av ägg

Statistik om den invägda mängden ägg i februari 2022 fanns inte tillgänglig vid publiceringen av denna rapport. Statistiken kommer att publiceras i Jordbruksverkets statistikdatabas när den finns tillgänglig.

Slakten av större lantbruksdjur under 2021

I denna statistikrapport redovisas även slaktstatistik för 2021 fördelad på regionnivå och efter företagens storlek.

En samkörning av Jordbruksverkets slaktregister och Lantbruksregistret (LBR) ger möjligheten att redovisa slakten av nötkreatur, gris samt får och lamm på mer detaljerade nivåer. Kopplingen mot LBR gör det möjligt att få information om de drygt 16 000 företagen i LBR som skickade djur till slakt under 2021. Det är denna information som de slaktade djuren delas upp efter. Slakten av fjäderfä och hästar redovisas inte på detaljerade nivåer.

Fördelning av slakt mellan län

Slakten av större lantbruksdjur, nötkreatur, gris samt får och lamm, följer det totala antalet djur av respektive djurslag som finns i länen. Det gör att län med fler djur av ett djurslag kommer att ha en större andel av slakten för detta djurslag. I figur A visas den totala slaktvikten av respektive djurslag fördelade efter företagens länstillhörighet.

Företag från Västra Götalands län svarade för den största andelen, 18 %, av den totala slaktvikten av nötkreatur. Andra län som svarade för stora andelar var Skåne, 16 %, och Kalmar, 10 %.

För slakten av gris utgjorde företag från Skåne och Västra Götalands län de största andelarna, 29 respektive 22 %, av den totala slaktvikten.

Störst andel av den totala slaktvikten av får och lamm, 14 %, svarade företag från Gotlands län för. Därefter följde företag från Västra Götalands och Skåne län, vilka stod för 13 % vardera av den totala slaktvikten av får och lamm.

Fördelning av slakt inom län

På riksnivå fördelade sig slakttillförseln i antal djur på knappt 13 % nötkreatur, knappt 81 % gris och 7 % får och lamm. I 17 av de 21 länen utgjorde gris den största andelen av slaktade djur. För de övriga länen var det nötkreatur som utgjorde störst andel av slaktade djur.

Då slaktvikterna skiljer sig åt mellan djurslagen förändras fördelningarna inom länen när man istället fördelar slakten, mätt i vikt, inom länen.

För riket utgjordes den totala slaktvikten av 35 % nötkreatur, 64 % gris och drygt 1 % får och lamm.

I 12 av de 21 länen var det gris som utgjorde den största andelen av den totala slaktvikten. För övriga län var det istället nötkreatur som utgjorde den största andelen. För samtliga län utgjorde får och lamm den minsta andelen av den totala slaktvikten.

Jönköping var det län där nötkreatur utgjorde den största andelen av den totala slakten inom länet, mätt i både antal och vikt. Cirka 95 % av den totala slaktvikten inom länet utgjordes av nötkreatur.

Skåne var det län där andelen slaktad gris utgjorde den största andelen av den totala slakten inom länet, mätt i antal och vikt. Ungefär 77 % av den totala slaktvikten inom länet bestod av gris.

I Dalarnas län utgjorde får och lamm 27 % av antal slaktade djur. I Gotlands län stod får- och lammslakten för 4,5 % av den totala slaktvikten.

Fördelning av slakt efter företagens storlek

Används företagens åkermark för att dela upp företagen kan man se att fler djur kommer från företag med mer åkermark.

Störst andel slaktade djur kommer från företag med mer än 100 hektar åkermark. Mer än 60 % av slaktade nötkreatur och grisar kom från företag av den storleken. För får och lamm kom 21 % av slaktade djur från dessa företag.

För slakten av gris är det värt att notera att nästan 1 av 4 slaktade grisar kopplats till jordbruksföretag med mindre än 2 hektar åkermark.

Företag som skickat djur till slakt

Totalt skickade 16 000 jordbruksföretag i landet djur till slakt. Av dem skickade 74 % nötkreatur, knappt 30 % skickade får och lamm och 6 % skickade grisar till slakt. Företagens struktur skiljer sig mycket åt beroende på djurslag. Grisföretagen är färre men generellt stora och håller fler djur medan företag med nötkreatur eller får och lamm generellt håller färre djur.

I figur D kan man se att flest antal företag som skickat djur till slakt finns i Västra Götalands län. I detta län finns flest företag som skickat nötkreatur eller får och lamm till slakt. Flest företag som skickat gris till slakt återfinns i Skåne län.

• Störst andel företag som skickade nötkreatur till slakt fanns i Jämtlands län, där 87 % av företagen som skickade djur till slakt skickade nötkreatur.
• Den lägsta andelen företag som skickade nötkreatur till slakt fanns i Stockholms län, där 60 % av alla företag som skickade djur till slakt, skickade nötkreatur.
• Hallands län hade den största andelen företag som skickade gris till slakt. Av företag som skickade djur till slakt, skickade 14 % av dessa grisar till slakt.
• Av företag i Jönköpings län som skickade djur till slakt, skickade mindre än 1 % av dessa grisar till slakt.
• Mer än hälften av alla företag i Stockholms län som skickade djur till slakt skickade får och lamm till slakt.
• Lägst andel företag som skickade får och lamm till slakt fanns i Västerbottens län. Av alla företag som skickade djur till slakt skickade 18 % av dessa får och lamm.

I tablå A och B redovisas företagens genomsnittliga antal djur skickade till slakt fördelat på län och storleksgrupp åkermark.

De företag som skickade djur till slakt skickade i genomsnitt 35 nötkreatur, 2 716 grisar och 47 får och lamm till slakt.

Av företag som skickat nötkreatur till slakt hade företag från Gotlands län det högsta genomsnittliga antalet nötkreatur skickade till slakt, 58 stycken. Det lägsta genomsnittet hade företag från Stockholms län, 17 stycken.

Av företag som skickade grisar till slakt hade företag från Södermanlands län det högsta genomsnittliga antalet grisar skickade till slakt, 5 140 stycken. Företag från Jämtlands län hade det lägsta genomsnittet, 134 stycken.

Bland företag som skickat får och lamm till slakt hade företag från Gotlands län det högsta genomsnittliga antalet får och lamm skickade till slakt, 124 stycken, medan det lägsta genomsnittet fanns bland företag i Västernorrlands län, 24 stycken.

Bland företag som skickat nötkreatur till slakt hade företag med mer än 100 hektar åkermark det högsta genomsnittet, 77 stycken. Av företag som skickat gris till slakt hade företag med mindre än 2 hektar åkermark det högsta genomsnittet, 5 006 stycken.

De höga genomsnitten för företag med mindre än 2 hektar åkermark, särskilt noterbart för nötkreatur, kan bero på flera orsaker. Till exempel kan dessa företag ha mer betesmark eller ha verksamhet som drivs i flera bolag, med djurhållning och arealer uppdelade, som inte kopplas samman rätt i Lantbruksregistret.

Jämförelse av slakten 2021 och 2020

Under 2021 minskade slakten av nötkreatur med 5 % jämfört med 2020. Slakten av får och lamm minskade med knappt 5 %. Däremot ökade slakten av gris med 1 %.

I de flesta län minskade slakten av såväl nötkreatur och gris som av får och lamm. Slakten av nötkreatur minskade i 19 av 21 län, av får och lamm i 13 län medan slakten av gris minskade i 11 län.

Den största procentuella ökningen i antalet slaktade nötkreatur fanns i Jönköpings län, där slakten ökade med knappt 2 %. Den största procentuella minskningen fanns i Västernorrlands län, där den minskade med nästan 13 %.

Slakten av gris ökade mest i Stockholms län där den ökade med 39 % jämfört med 2020. Den största minskningen förekom i Hallands län, där slakten minskade med 11 %.

Jämtland var det län med den största procentuella ökningen i antalet slaktade får och lamm, 12 %. Den största minskningen fanns i Västerbottens län där slakten av får och lamm minskade med 15 %.

Tabeller

Kort om statistiken

Definition och förklaringar

Statistik avseende slakt, invägning av mjölk och mejeriproduktion samt invägning av ägg används för marknadsbedömningar inom jordbrukssektorn både i Sverige och i EU. Den största delen av denna statistik regleras av följande rådsdirektiv och kommissionsbeslut:

• Europaparlamentet och Rådets förordning EG nr 1165/2008 av den 19 november 2008 om statistik över besättningar och köttproduktion om upphävande av rådets direktiv 93/23/EEG, 93/23/EEG.
• Rådets direktiv 96/16/EG av den 19 mars 1996 om statistiska undersökningar av mjölk och mjölkprodukter.
• Kommissionens beslut 97/80/EG av den 18 december 1996 om tillämpningsföreskrifter till rådets direktiv 96/16/EG om statistiska undersökningar av mjölk och mjölkprodukter.

Statistiken i denna rapport ingår i Sveriges officiella statistik och utgörs av följande tre delar:

• köttproduktion (djurslakt) vid slakteri för humankonsumtion,
• mjölkinvägning och mejeriproduktion,
• invägning av ägg.

Regionalt fördelad statistik

Statistiken över regionalt fördelad slakt i denna rapport tas fram genom en sambearbetning mellan Lantbruksregistret (LBR) och Jordbruksverkets slaktdatabas. Uppgifter i LBR möjliggör en uppdelning på bland annat region och storleksgrupper. Dessa uppgifter uppdateras årligen med hjälp av register, urvalsundersökningar och var tredje till fjärde år genom en totalundersökning av samtliga jordbruksföretag, senast gjord år 2020.

För att klassas som ett jordbruksföretag i Lantbruksregistret ska företaget uppfylla något av följande kriterier:

• bruka mer än 2,0 hektar åkermark, eller
• bruka minst 5,0 hektar jordbruksmark, eller
• bedriva trädgårdsodling omfattande minst 2 500 kvadratmeter frilandsodling, eller
• bedriva trädgårdsodling omfattande minst 200 kvadratmeter växthusyta, eller
• inneha djurbesättning som någon gång från och med den 1 januari till och med den första torsdagen i juni innevarande år omfattade minst 10 nötkreatur, eller minst 10 suggor eller 50 grisar, eller minst 20 får och lamm, eller 1 000 fjäderfä (inklusive kycklingar)

Statistikens tillförlitlighet

Denna statistiks tillförlitlighet torde vara god, eftersom lagstadgad uppgiftslämnarplikt gäller för berörda slakterier och mejerier och bortfallet är mycket lågt. När det gäller invägning av ägg saknas uppgifter från företag som inte är med i branschorganisationen Svenska Ägg. År 2019 uppskattades de saknade invägningsvärdena uppgå till 13 % av marknaden.

För regionalt fördelad statistik

Kvaliteten i slaktdatabasen

Då lagstadgad uppgiftslämnarplikt gäller för slakterierna bedöms bortfallet gällande slakten vara mycket låg. Det genomförs regelbundna kontroller av slakterierna. Uppgifterna i denna databas anses vara av hög kvalitet.

Kvaliteten i Lantbruksregistret (LBR)

Uppgifterna i Lantbruksregistret uppdateras årligen med hjälp av urvalsundersökningar och register samt genom en totalundersökning av alla jordbruksföretag som genomförs var tredje till fjärde år, senast år 2020.

Kvaliteten i kopplingarna mellan LBR och slaktdatabasen

Kopplingarna mellan LBR och slaktdatabasen görs med hjälp av person- och organisationsnummer samt anläggningsnummer. Mer än 99 % av slaktade nötkreatur och grisar samt 98 % av slaktade får och lamm kan kopplas till ett företag i LBR.

Slaktade djur som inte kan kopplas till ett företag i LBR, antingen på grund av att ingen koppling kunnat göras mellan slaktdatabasen och LBR eller att det kopplingsbara företaget inte uppfyllt kriterierna för att klassas som ett företag i LBR, särredovisas i databastabellerna som en separat grupp kallad "Okänd". Antalet slaktade djur som räknas till denna grupp utgör en marginell andel av det totala antalet slaktade djur.

Det kan förekomma felkopplingar mellan registren. Dessa anses ha liten betydelse för de slutliga resultaten.

Så tar vi fram statistiken

Uppgifter om slakten av nötkreatur, gris, häst samt får och lamm rapporteras veckovis från alla slakterier i landet till Jordbruksverkets slaktdatabas. Statistiken i denna statistikrapport baseras på uttag från denna databas.

Uppgifter om slakten av fjäderfä samlas in månadsvis från samtliga slakterier av Livsmedelsverket. Statistiken i denna statistikrapport baseras på denna uppgiftsinsamling.

Statistiken avseende invägd mjölk och produktion av mjölkprodukter baseras på uppgifter som Jordbruksverket samlar in månadsvis från mejerier och andra uppköpare av mjölk.

Statistiken avseende invägd kvantitet ägg vid landets partihandelsföretag baseras på månadsvis insamlade uppgifter från Svenska Äggs medlemsföretag.

Mer utförlig information om hur vi tagit fram statistiken finns i ”Statistikens framställning” under rubriken ”Metod och kvalitet”.

För regionalt fördelad statistik

Uttaget ur slaktdatabasen kopplas samman med Lantbruksregistret (LBR), innehållande uppgifter om jordbruksföretagen. För att korrekt koppla slaktade djur till ett företag, kopplas anläggnings- och organisationsnummer i de båda registren mot varandra.

Statistikens jämförbarhet

Uppgifter om invägning av mjölk och slakt av lantbruksdjur redovisas även hos EU:s statistikorgan Eurostat. Uppgifterna är jämförbara med andra EU-länders uppgifter.

Mer om statistikens jämförbarhet finns i Kvalitetsdeklarationen under rubriken "Metod och kvalitet".

Bra att veta

Då partihandelns invägning av ägg utgörs av den kvantitet som passerar Svenska Äggs medlemspackerier visar värdena i databastabellen för invägningen av ägg inte hela marknadens storlek. Dessutom kan medlemsföretagens samlade marknadsandel förändras från år till år, varför skillnaden i invägd mängd inte är fullt jämförbar från ett år till ett annat utan att först räkna om den med det årets marknadsandel.

För regionalt fördelad statistik

Anläggningsnummer för häst finns inte med i Lantbruksregistret, vilket omöjliggör kopplingen av slaktade hästar i slaktdatabasen till ett företag i Lantbruksregistret. Samtliga slaktade hästar redovisas därför under gruppen "Okänd".

För databastabellen där slakt fördelats på besättningsstorlekar av mjölkkor och kor för uppfödning av kalvar, bygger indelningarna på uppgifter från LBR som gällde för juni 2021.

Annan statistik

I rapporten "Ekologisk animalieproduktion" redovisas bland annat slakt av ekologiskt hållna lantbruksdjur. I rapporten "Lantbrukets djur i juni 2021" redovisas antal hållna lantbruksdjur i juni 2021.

Metod och kvalitet

• Kvalitetsdeklaration Pdf, 280.9 kB.

• Statistikens framställning Pdf, 122 kB.

Summary in English

The quantity of milk delivered to dairies in February 2022 was 222 400 tonnes, of which 37 800 tonnes were organic milk. Compared with February 2021, the total delivery of milk increased marginally, while the delivery of organic milk decreased by 3 %.

In February 2022, the slaughter of cattle, pigs, sheep and lambs and poultry amounted to 45 000 tonnes. The largest share, 46 %, consisted of pigs, followed by poultry, 31 %, and cattle, 23 %. The slaughter of sheep and lambs constituted a marginal share of the total slaughter weight.

Regional slaughter statistics

This month, regional statistics for the 2021 slaughter of livestock is published. The slaughter of poultry is not reported at regional level.

The distribution of slaughter between and within counties

Roughly the half of slaughtered cattle, pigs, sheep and lambs came from holdings from Skåne or Västra Götaland counties. For the slaughter of pigs, the share was even greater than 50 %.

For 12 of Sweden's 21 counties, pigs made up the largest share of the total slaughter weight. For the remaining counties, cattle made up the largest share.

Holdings that sent animals to slaughter

Of all holdings that sent livestock to slaughter, 74 % of them sent cattle to slaughter. In Jämtland county, 87 % of the holdings sent cattle to slaughter. The percentage of holdings that sent pigs or sheep and lambs to slaughter was 6 and 30 % respectively. In Halland county, 14 % of the holdings that sent livestock to slaughter sent pigs.

Holdings from Gotland county that sent cattle or sheep and lambs had the highest average number of cattle and sheep and lambs sent to slaughter. Holdings from Södermanland county that sent pigs to slaughter had the highest average number of pigs sent to slaughter.

Compared with last year

The slaughter of livestock decreased in 11 of the 21 counties. The slaughter of cattle and sheep and lambs decreased in 19 and 13 counties respectively.