Skörd av spannmål, trindsäd, oljeväxter, potatis och slåttervall 2021. Slutlig statistik

Syfte

I denna statistikrapport redovisas slutlig statistik på regional nivå om 2021 års skörd av spannmål, trindsäd, oljeväxter, potatis och slåttervall. Statistikens huvudsyfte är att vara grundkälla för beräkning av vegetabilieproduktionens storlek. Skördestatistiken används av myndigheter och näringsliv framför allt inom områdena jordbruk, ekonomi och miljö.

Statistiken med kommentarer

Mindre än 5 miljoner ton spannmål tröskades under 2021

Totalt för riket har spannmålsskörden beräknats till 4 980 300 ton. Det är 16 % mindre än under 2020. Jämfört med genomsnittsskörden för de fem föregående åren är det en minskning med 7 %.

I figur A visas hur den totala spannmålsskörden har varierat sedan 1992. De låga totalskördarna under åren 1992, 2006 och 2018 berodde på extremt torrt sommarväder. Under 2006 var en annan bidragande orsak minskad spannmålsodling. År 2010 var det liknande väder som under 2021, med en kall och regnig vår följt av sommartorka. När det var dags att påbörja skörden i augusti kom stora regnmängder som försvårade och försenade tröskningen.

Stora arealer av höstvete bidrog till att höja totalskörden

Arealförändringar av olika slag har haft inverkan på totalskörden av spannmål. Höstvete är den spannmålsgröda som näst efter majs har högst avkastning per hektar. Arealen av höstvete var rekordstor under 2021, vilket bidrog till att höja totalskörden. Nästan 58 % av den totala spannmålsskörden utgjordes under 2021 av höstvete. Årets totala höstveteskörd är 4 % mindre än under 2020 men 9 % större än femårsgenomsnittet.

Fördelningen mellan de totala höstsådda och vårsådda grödorna har också ändrats. Den sammanlagda arealen av vårvete, vårkorn, havre, vårrågvete, blandsäd och majs minskade med omkring 44 000 hektar, och de höstsådda spannmålsgrödorna ökade med närmare 34 000 hektar. Denna omfördelning från vårsådda grödor till höstsådda grödor med högre avkastningsnivåer höjde den totala spannmålsskörden.

Försenad vårsådd, sommartorka och regn vid skörden

Det kyliga och regniga vårvädret försenade vårsådden och medförde även omsådd och helt utebliven vårsådd. Försommaren och sommaren kom sedan med värme och torka som ledde till brådmognad och små kärnor. Lokala regnskurar och bevattning har medfört att skördeutfallet varierar. När det var dags att skörda inleddes på många håll ihållande regnperioder, som har orsakat en del obärgade arealer. Det har även rapporterats om utvintringsskador som orsak till låga skördenivåer.

Jämför med både normskördarna och femårsgenomsnitten

I femårsgenomsnitten är de låga hektarskördarna från torråret 2018 ett av de fem åren som ingår i underlaget till beräkningen. Det kan därför vara relevant att jämföra 2021 års hektarskördar även med normskördarna, som SCB beräknar utifrån en längre tidsserie av tidigare års hektarskördar och en trendfaktor.

Lägre hektarskördar av höstsådda spannmålsgrödor än under 2020

På riksnivå har hektarskörden av höstvete beräknats till 6 600 kilo per hektar. Det är 11 % lägre än förra årets hektarskörd, 3 % lägre än genomsnittet för de senaste fem åren och 6 % lägre än normskörden. Skördeutfallen för de övriga höstsådda grödorna är likartade. Hektarskörden av råg är 8 % lägre än i fjol, 6 % lägre femårsgenomsnittet och 11 % lägre än normskörden. Hektarskörden av höstkorn är 15 % lägre än förra året, 5 % lägre femårsgenomsnittet och 9 % lägre än normskörden. Hektarskörden av höstrågvete är 14 % lägre än i fjol, 6 % lägre än femårsgenomsnittet samt 7 % lägre än normskörden.

I figur B redovisas en tidsserie med hektarskördar för de höstsådda spannmålsgrödorna på riksnivå. Skördestatistik för höstkorn och höstrågvete finns redovisad sedan år 1995.

Ännu lägre hektarskördar för de vårsådda spannmålsgrödorna

De vårsådda spannmålsgrödorna drabbades värre av de svåra väderförhållandena genom försenad sådd, intensiva vårregn som orsakade dålig uppkomst och sen torka innan rötterna hunnit utvecklas. Liknande rapporter om regn och torka vid fel tidpunkter finns från alla delar av landet.

Årets hektarskörd av vårvete är 25 % lägre än fjolårsresultatet och 17 % lägre än både femårsgenomsnittet och normskörden. För vårkorn är hektarskörden 26 % lägre än förra året, 19 % lägre än femårsgenomsnittet och 24 % lägre än normskörden. Hektarskörden av havre är 27 % lägre än förra årets hektarskörd, 20 % lägre än femårsgenomsnittet och 23 % lägre än normskörden.

I figur C redovisas en tidsserie på riksnivå med hektarskördar för de mest odlade vårsådda spannmålsgrödorna. Åren 1992 och 2006 var det liksom under 2018 sommartorka som drog ner skördenivåerna.

Vårvete, havre och blandsäd är grödor som sedan början av 2000-talet haft en hög andel ekologisk odling, vilket bör beaktas när trenden för de senare åren analyseras för dessa grödor. Jämförelser av skördenivåer för ekologiskt respektive konventionellt odlade arealer redovisas i Statistikrapporter benämnda ”Skörd för ekologisk och konventionell odling”.

Kärnmajs och kolvmajs samredovisas

Den totala arealen redovisad som majs i lantbrukarnas ansökningar om arealersättning uppgick under 2021 till nästan 21 000 hektar. Merparten av arealen skördades som grönfoder, men omkring 1 700 hektar tröskades eller skördades som kolvmajs. Andelen av arealen där hela majskolvarna skördas och används som foder har ökat de senaste åren. Detta sätt att skörda klassas inte som grönfoder utan redovisas tillsammans med tröskad kärnmajs, vilket medfört att skörden per hektar har ökat. Sockermajs för humankonsumtion räknas som en grönsak och ingår inte.

Kärnmajs och kolvmajs odlas framför allt i Kalmar, Skåne och Hallands län. I Skåne län blev avkastningen 8 550 kilo per hektar år 2021.

Hektarskörden av ärter 24 % lägre än förra årets nivå

På riksnivå beräknas årets hektarskörd av ärter vara 24 % lägre än under 2020. Den är 21 % lägre än femårsgenomsnittet där den låga hektarskörden från 2018 ingår, och 23 % lägre än normskörden. Drygt 4 % av ärtarealen blev obärgad, ofta på grund av missväxt eller för att marken var för blöt för att kunna bära tröskorna.

Störst areal ärter fanns under 2021 i Uppsala och Östergötlands län. I dessa län är hektarskördarna 17 respektive 30 % lägre än föregående års nivåer.

Den totala skörden av ärter har beräknats till 55 900 ton. Det motsvarar en minskning med 23 % jämfört med 2020, och en minskning med 24 % jämfört med femårsgenomsnittet.

Många lantbrukare rapporterar om stora skördeskador i ärterna orsakade av duvor, hjortar och framför allt av vildsvin. Det finns även lantbrukare som avstår från att odla ärter på grund av problemen med viltskador.

Hektarskörden av åkerbönor 19 % lägre än under 2020

Hektarskörden av åkerbönor blev på riksnivå 19 % lägre än under 2020, och 18 % lägre än femårsgenomsnittet, där den extremt låga hektarskörden från torråret 2018 är ett av de fem åren. Vanliga förklaringar till låga skördenivåer var kyla och regn under våren, sen sådd, torka i juli och regn i samband skörden.

Jämfört med det trimmade tioårsmedelvärdet är årets hektarskörd av åkerbönor 28 % lägre. Det trimmade tioårsmedelvärdet motsvarar medelvärdet av de senaste tio årens hektarskördar frånsett den lägsta och den högsta hektarskörden under perioden.

Totalskörden av åkerbönor har beräknats till 48 800 ton. Det är 16 % mindre än förra året och 33 % mindre än femårsgenomsnittet. För landet som helhet minskade arealen med 18 % jämfört med femårsgenomsnittet.

Bland länen odlades störst areal åkerbönor i Västra Götalands län, där 36 % av odlingsarealen var belägen under 2021. Därefter följer Östergötlands och Skåne län, med 19 respektive 14 % av landets totala areal av åkerbönor.

I figur D redovisas hur totalskördarna av ärter och åkerbönor har varierat under senare år. Ärter har ingått i skördestatistiken sedan år 1996, medan åkerbönor har varit med sedan 2004.

Hektarskörden av höstraps 5 % lägre än under 2020

På riksnivå blev hektarskörden av höstraps 5 % lägre än fjolårsresultatet, 5 % högre än femårsgenomsnittet och 4 % lägre än normskörden. En del av höstrapsarealen utvintrade och fick ersättas av vårsådda grödor. Det har även rapporterats om utvintringsskador, frostskador och glesa bestånd som orsaker till låga skördenivåer av höstraps. Men den vanligaste orsaken till minskad skörd var torka.

I Skåne län odlades 45 % av den totala höstrapsarealen under 2021, och där blev hektarskörden av höstraps 6 % lägre än förra årets nivå.

Hektarskörden av vårraps är på riksnivå 12 % lägre än fjolårsnivån och i nivå med femårsgenom­snittet.

Stor höstrapsareal bidrog till stor totalskörd av raps och rybs

Totalskörden av raps och rybs har beräknats till 343 500 ton. Den tangerar förra årets resultat och är 8 % större än femårsgenomsnittet.

Höstraps är den arealmässigt dominerande grödan i grödgruppen raps och rybs, och är även den gröda som ger högst avkastning per hektar. Under 2021 var höstrapsarealen 96 990 hektar eller 92 % av den totala raps- och rybsarealen.

I figur E redovisas hur den totala raps- och rybsskörden har varierat sedan år 1992. Totalskörden för 2018 ser ut att vara lägre än under åren 2006 och 2007, men skillnaderna ligger inom felmarginalen. Statistiken om totalskördar för åren 1993–1994 är osäker eftersom det är oklart om den är heltäckande.

Hektarskörden av oljelin minskade med 7 %

Avkastningen per hektar av oljelin blev för landet som helhet 7 % lägre än under fjolåret, 11 % lägre än genomsnittet för de fem senaste åren och 16 % lägre än normskörden. Den totala skörden har beräknats till 5 500 ton. I Östergötlands län odlades 42 % av oljelinarealen under 2021.

I figur F redovisas hur den totala skörden av oljelin har varierat. Oljelin har ingått i skörde­statistiken sedan år 1996. Den höga totalskörden under år 1999 berodde på att arealen då nådde en rekordnivå på mer än 34 000 hektar.

Arealer skördade som grönfoder under 2021

Grönfoder benämns även ensilage och helsäd, men avser alltid skörd av hela växten till grovfoder eller energi.

Av de arealer som redovisats som spannmålgrödor vid lantbrukarnas ansökningar om gårdsstöd skördades uppemot 6 % som grönfoder under 2021. Det kan jämföras med nästan 11 % under 2018, då ovanligt stora arealer av de ettåriga grödorna skördades som grönfoder, för att lindra den grovfoderbrist som uppstod på grund av torkan.

För ärter var andelen grönfoderskördad areal 0,7 %, jämfört med runt 4 % under 2018 och för åkerbönor var årets andel 0,9 %, jämfört med omkring 11 % under 2018. Motsvarande andel för raps och rybs var 0,2 % 2021 och 2,0 % 2018. Av årets oljelinodling skördades ingen areal som grönfoder, medan andelen grönfoderskördad areal var 0,6 % under torråret 2018.

Skördenivåer från ettåriga grönfodergrödor

Att ta tillvara stråsäd i form av grönfoder har blivit allt vanligare under senare år. Odlingen av majs har också ökat, en gröda som oftast skördas som grönfoder.

Skörd av ettåriga grönfoderväxter ingick för första gången i skördestatistiken under år 2011. De grödor och grödgrupper som redovisas är ”Stråsäd (exklusive majs) till grönfoder”, ”Majs till grönfoder” samt ”Andra ettåriga grödor till grönfoder”.

Skördeuppgifter för ettåriga grödor skördade som grönfoder redovisades tidigare som ensilage med 30 % torrsubstanshalt (ts-halt), men från och med 2018 i stället med 100 % ts-halt. Det underlättar jämförelser av kvantiteter mellan olika foderslag som tillvaratas som grönfoder.

Den totala grovfoderskörden består både av skörd från slåttervall och ettåriga grönfoderväxter. Den totala skörden av ettåriga grönfoderväxter svarade både under 2020 och 2021 för över 10 % av årets totala grovfoderskörd.

För de enskilda länen var andelen total skörd av ettåriga grönfoderväxter av den totala grovfoderskörden störst i Kalmar och Gotlands län, med 24 % respektive 23 % ettåriga grönfoderväxter. Stora andelar fanns också i Skåne, Hallands och Blekinge län, med mellan 13 och 17 %. Det är i dessa län som grönfodermajs odlas i stor utsträckning. För landet som helhet har andelen total skörd av ettåriga grönfoderväxter av den totala grovfoderskörden tidigare år varierat mellan 8 och 11 %.

För riket som helhet kom de största grönfoderkvantiteterna från majs som skördats som grönfoder, totalt 244 600 ton torrsubstans under 2021. Därefter följer stråsädesgrödor exklusive majs som skördats som grönfoder med totalt 128 400 ton torrsubstans. Skörden från andra ettåriga grödor som skördats som grönfoder har beräknats till 117 400 ton torrsubstans.

I figur G redovisas hur de totala grönfoderskördarna har varierat under de elva år som skörd av ettåriga grönfoderväxter ingått i skördestatistiken. Det har varit en uppåtgående trend till och med år 2017, en svacka under torråret 2018, och därefter har den totala skörden av ettåriga grönfoderväxter varit förhållandevis stabil på riksnivå.

Den totala skörden av ettåriga grönfoderväxter uppgick under 2021 till 490 400 ton torrsubstans, vilket motsvarar 1 634 700 ton ensilage med 30 % ts-halt.

Information om grödor inom grödgruppen Grönfoder (grödkod 80)

Liksom tidigare består uppgifterna om Andra ettåriga grödor till grönfoder bland annat av skörden från de arealer som lantbrukarna redovisat som ärter, åkerbönor, raps, rybs och oljelin, och som skördats som grönfoder.

Den största andelen av skörden av Andra ettåriga grödor till grönfoder kommer under 2020, på samma sätt som under de föregående åren, dock från de arealer som lantbrukarna redovisat som just ”Grönfoder” (grödkod 80) i sina ansökningar om gårdsstöd.

Från och med år 2018 finns information om vilka grödor som ingår i grödgruppen grönfoder (grödkod 80). Grödarealerna för 2021 redovisas i Tablå A. Störst är arealen med blandsäd (blandningar av stråsäd och baljväxter), därefter följer i storleksordning vårkorn, majs och havre.

Vid beräkningen av totalskördar har grödarealerna från grödgruppen grönfoder (grödkod 80) inte flyttats till sin ifrågakommande gröda. Det innebär att totalskördarna av de stråsädesgrödor som redovisats som grönfoder (grödkod 80) ingår i Andra grödor till grönfoder – och inte i Stråsädesgrödor exklusive majs respektive majs.

Totala matpotatisskörden 15 % mindre än 2020

Den svenska skörden av matpotatis var 457 400 ton år 2021. Det är 15 % mindre än 2020 års slutliga totalskörd. Jämfört med femårsgenomsnittet är det 62 800  on (12 %) mindre.

Till matpotatis räknas förutom färskpotatis och höst- och vinterpotatis för direkt konsumtion även potatis för tillverkning av mos, chips, pommes frites med mera, samt foderpotatis och utsädesodlingar av matpotatissorter. Skörd från husbehovsodlingar och kolonilotter ingår inte i denna statistik. Vid beräkningen av totalskörden används den reducerade hektarskörden, som räknats ned för den del som inte är konsumtionsduglig, det vill säga för bortsortering och småfallande.

Odlare i fyra län, Skåne, Hallands, Östergötlands och Västra Götalands län, svarar tillsammans för 78 % av den totala matpotatisskörden i landet.

Hektarskörden av matpotatis inklusive färskpotatis skattas för riket till 33 260 kilo per hektar. Det är 8 % mindre än 2020 års hektarskörd, men i nivå med femårsgenomsnittet.

Hektarskörden för färskpotatis beräknas även separat. På riksnivå skattas den till 22 090 kilo per hektar. Av rikets matpotatisareal var 19 % färskpotatisodlingar.

När hektarskörden beräknas ingår eventuell obärgad areal i skattningen. Stora obärgade arealer sänker därför den skattade hektarskörden.

År 2021 odlades 14 940 hektar matpotatis i landet. Det innebar en minskning med 1 190 hektar (7 %) jämfört med 2020.

Totalskörden av stärkelsepotatis 18 % större än femårssnittet

Totalskörden beräknas till 368 600 ton. Det är 8 % mer än 2020 och 18 % mer än femårsgenomsnittet där torråret 2018 är ett av de fem åren som ingår i underlaget till beräkningen. Potatis för stärkelse odlas främst i Skåne, Blekinge och Kalmar län.

Hektarskörden för riket skattas till 41 840 kilo per hektar. Det är i nivå med både 2020 års hektarskörd och med femårsgenomsnittet.

År 2021 odlades 8 810 hektar potatis för stärkelse. Det innebar en ökning med 870 hektar (11 %) jämfört med 2020 och med 1 290 hektar (17 %) jämfört med femårsgenomsnittet.

Utöver den skörd av potatis för stärkelse som redovisas här kan det tillkomma kvantiteter som redovisats som matpotatis, men som i stället använts för produktion av potatisstärkelse. I hektar- och totalskördar ingår även utsädesodlingar.

Vallskörden på samma nivå som 2020

Den totala bärgade skörden av slåttervall har beräknats till 4 303 600 ton torrsubstans. Förstaskörden beräknas till 2 598 100 ton och återväxten till 1 705 500 ton.

På riksnivå var hektarskörden 5 240 kilo torrsubstans. Hektarskördarna för samtliga län och produktionsområden är i nivå med 2020 års skördar. Det finns med andra ord inga signifikanta skillnader i hektarskörd mellan åren.

Samtliga skördeuppgifter för slåttervall redovisas från och med 2018 med 100 % torrsubstanshalt för att förbättra jämförbarheten med andra grödor som tillvaratas som grönfoder.

Det är bara skördad vall från slåttervallar som har beräknats. Skörd från vallar som enbart betas samt återväxt som tillvaratas som bete ingår inte i undersökningen.

De skattade arealerna under 2021 uppgick till

• Slåttervall 820 530 hektar
• Betesvall 164 460 hektar
• Ej utnyttjad vall 66 430 hektar

Det innebär en minskning av den totala arealen slåtter- och betesvall med 16 080 hektar sedan 2020.

Den areal som redovisas som ej utnyttjad vall är dels arealer som bara slås av för att hålla landskapet öppet eller används för gröngödsling, men också viltskadade arealer som blivit så förstörda att de inte varit möjliga att skörda.

Stora skördeskillnader mellan olika typer av företag

I figur H visas hektarskörden i medeltal för riket samt hektarskörden uppdelad på fem olika driftsinriktningar. Alla uppgiftslämnande företag har delats upp utifrån sin huvudsakliga produktion enligt Jordbruksverkets typologi som redovisas i statistikrapporten ”Jordbruksföretagens driftsinriktning 2020” (JO 0105).

Hektarskörden av slåttervall var 2021 mer än dubbelt så stor för företag med mjölkproduktion jämfört med småbruk och företag med blandad husdjursskötsel samt 1,5 gånger större än för företag med övriga nötkreatur och företag med spannmål.

Mjölkföretagen och företagen med övriga nötkreatur står för drygt en tredjedel av den totala skördade mängden vall vardera, medan småbruk och företag med blandad husdjursskötsel står för sammanlagt 6 % av den totala bärgade skörden.

Kategorin spannmål är företag som har i huvudsak spannmålsodling samt vallodling utöver eget behov. Här finns bland annat gårdar med hästar, gårdar som producerar hästhö samt vall till biogasproduktion. I kategorin blandad husdjursskötsel ingår till exempel gårdar med får och getter. Småbruk är företag där den beräknade arbetstiden i lantbruksföretaget understiger

400 timmar/år.

Odlingsbetingelser

Tidig skörd och förhållandevis torrt väder under hösten 2020 gav tidsutrymme och förutsättningar för stora höstsådda arealer. En del lantbrukare har nu under 2021 skrivit kommentarer om att utvintringsskador ledde till ojämna bestånd. Våren var kall och regnig så vårbruket och vårsådden försenades på många håll, och det förekom även frostskador. En del arealer behövde sås om och andra arealer blev inte vårsådda alls. Det har även rapporterats om översvämningar från en del håll i landet. De sent sådda vårgrödorna hade inte hunnit utvecklas tillräckligt för att klara den torra och varma försommaren och sommaren som sen följde. Svår torka i samband med axgång medförde små kärnor, låga rymdvikter och brådmognad. Främst höstkornet, men även andra spannmålsgrödor drabbades av rödsotvirus. Lokala regnskurar och bevattning har räddat en del grödor, så skördenivåerna varierar. När det började bli dags för tröskning kom det återigen stora regnmängder, som ibland var så intensiva att markerna inte kunde bära skördemaskinerna. Den sena vårsådden medförde också att grödorna mognade sent. Större arealer än vad som är normalt blev obärgade.

Våren 2021 var ovanligt kall och sättningen av potatis kunde inte göras förrän senare än normalt på många håll. Sommaren blev torr och varm och det hämmade tillväxten hos grödorna. Huvuddelen av skördearbetet försenades på grund av att det kom rikligt med regn när skörden skulle bärgas.

Över lag var vädret mer gynnsamt för vallodlingen under 2021. Regnen som kom i maj gynnade vallen och förstaskörden blev på många ställen större än de senaste åren med torra försomrar.

Obärgade arealer

I genomsnitt för hela landet blev 1,1 % av spannmålsarealen obärgad. Det motsvarar 10 550 hektar.

Den obärgade arealen av ärter blev 960 hektar, eller 4,4 % av den totala arealen ärter i landet. Andelen obärgad areal för åkerbönor blev 1,9 % på riksnivå, som motsvarar 380 hektar. För raps och rybs blev andelen obärgad areal 0,7 % eller 730 hektar.

Av de arealer som skulle skördas som grönfoder blev över 2 000 hektar eller 2,3 % obärgade, vilket är mer än vad som är normalt. Mer detaljerad statistik än så redovisas inte på grund av en betydande osäkerhet i beräkningsunderlaget.

Den obärgade arealen av matpotatis motsvarar 2,2 % (330 hektar) av den totala arealen i landet. För potatis för stärkelse beräknas mindre än 90 hektar (1,1 %) av arealen vara obärgad.

Problem med viltskador

Många lantbrukare lämnar spontana kommentarer när det varit särskilda förhållanden som påverkar skörderesultatet. Skador orsakade av vildsvin, älgar, hjortar, tranor och gäss förekommer ofta som en förklaring till låga skördenivåer.

Kommentarer till tabellerna

I tabellerna redovisas bärgad skörd per hektar, medelfel för hektarskörd, grödareal, total skörd samt medelfel för den totala skörden.

Medelfelet är ett mått på den beräknade skördens osäkerhet. Ju högre medelfelet är desto mer osäker är den aktuella uppgiften. Se vidare under rubriken ” Statistikens tillförlitlighet”.

För att undvika redovisning av alltför osäkra skörderesultat krävs att redovisad hektarskörd grundar sig på minst 20 företag och att medelfelet är högst 35 %. Vid färre företag eller högre medelfel ersätts skördeuppgiften i tabellen med två prickar (..). När inga observationer finns att redovisa markeras detta med ett streck (-). När arealuppgiften är för osäker för att anges markeras areal och skörd med två prickar (..).

Uppgifter om obärgade arealer och arealer skördade som grönfoder redovisas i separata tabeller. Förekomst av obärgade arealer gör att hektarskörd och totalskörd blir lägre för den aktuella grödan. Uppgifterna om obärgade arealer och arealer skördade som grönfoder är mycket osäkra, vilket indikeras av de höga medelfelen, som dock i sig är osäkra. Osäkerheten är en följd av att förekomsten ofta är liten och varierar kraftigt mellan olika jordbruksföretag och regioner. Uppgifter om obärgade arealer och arealer skördade som grönfoder redovisas om de grundar sig på information från minst 20 företag. För att statistiken om obärgade arealer och arealer skördade som grönfoder ska redovisas finns ingen begränsning med avseende på medelfel.

När det gäller fördelningen av vallarealen mellan slåttervall, betesvall och ej utnyttjad vall är uppgifterna för ej utnyttjad vall mycket osäkra. Osäkerheten är en följd av att förekomsten varierar kraftigt mellan olika jordbruksföretag och regioner. Uppgifter om fördelningen av vallarealen redovisas om de grundar sig på information från minst 20 företag med vall.

Grödarealerna baseras på den slutliga statistiken om jordbruksmarkens användning som publicerades i oktober 2021 (JO 0104) och grundar sig på uppgifter från Jordbruksverkets administrativa register för arealbaserade stöd. De spannmåls-, trindsäds- och oljeväxtarealer som redovisas i denna statistikrapport har dock minskats med skattade arealer skördade som grönfoder.

Tabeller

Kartor

Karta 1. Produktionsområden (PO8)

Kort om statistiken

Det här beskriver statistiken

Sedan lång tid tillbaka har årliga uppskattningar av skördar inom jordbruket i Sverige redovisats. Skördeuppskattningar enligt den så kallade objektiva metoden infördes i början av 1960-talet, genomfördes av SCB och utformades då främst för skördeskadeskyddets behov av statistik som beräkningsunderlag. Därigenom uppfylldes i huvudsak även andra behov av skördestatistik. Det statliga skördeskadeskyddet upphörde efter 1987 års skörd då ansvaret övertogs av Lantbrukarnas Riksförbund (LRF). När även detta skydd avvecklades 1995 åtog sig staten ett övergripande ansvar för skördeskador av naturkatastrofkaraktär.

Under andra hälften av 1990-talet förändrades undersökningsmetoderna och den så kallade objektiva metoden med provtagningar i fält upphörde. För spannmål, trindsäd och oljeväxter baseras skördestatistiken från och med 1998, för potatis från och med 1999, på insamling av uppgifter från jordbrukarna. Skördestatistiken för vall upphörde 1998 och återinfördes igen 2002 och baseras sedan dess också på insamling av uppgifter från jordbrukarna.

Skördestatistiken ingår i Sveriges officiella statistik. Denna statistik är till stor del EU-reglerad eftersom uppgifter om skördar för olika grödor ska redovisas till EU enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 543/2009 av den 18 juni 2009 om skördestatistik samt kommissionens delegerade förordning 2015/1557 av den 13 juli 2015 om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 543/2009 om skördestatistik.

Så tar vi fram statistiken

Skördestatistiken baseras på uppgifter från fyra olika urval av jordbruksföretag. Som urvalsram används Jordbruksverkets administrativa register för arealbaserade stöd. Urvalen drogs bland de jordbruksföretag som år 2021 brukade mer än fem hektar åkermark. Här ingår både ekologiskt och konventionellt odlade arealer.

Datainsamlingen sker genom att jordbrukarna lämnar sina skördeuppgifter på en särskild internetsida eller genom telefonintervjuer utförda av SCB:s intervjuare.

Från varje jordbruksföretag samlas information in om total bärgad kvantitet av varje gröda. För kärnskörd respektive fröskörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter efterfrågas även kvantiteternas vattenhalt. För spannmål omräknas de uppgivna kvantiteterna till 14,0 % vattenhalt. För trindsäd görs omräkning till 15,0 % vattenhalt och för oljeväxter till 9,0 %. För skörd av grönfoder efterfrågas kvantiteternas torrsubstanshalt. De uppgivna kvantiteterna omräknas från och med 2018 till 100 % torrsubstansvikt. Denna förändring har gjorts för att underlätta jämförelserna med skörd av slåttervall, som också redovisas med 100 % torrsubstanshalt från och med 2018. Tidigare omräknades grönfoderkvantiteterna till sin vikt i form av ensilage med 30 % torrsubstanshalt.

Vid skattningen av totalskördar används slutlig statistik om grödarealer publicerad i statistikrapporten ”Jordbruksmarkens användning 2021” (JO 0104), samt grödarealer från Lantbruksregistret för grödor som inte finns redovisade där. Vid redovisning av kärnskörd respektive fröskörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter har dock grödarealerna från den slutliga arealstatistiken minskats med arealer skördade som grönfoder.

För potatis framräknas reducerade hektarskördar, som erhålls genom att korrigera ned den totala hektarskörden för bortsortering och småfallande (knölar mindre än 35 mm i diameter). Reduceringarna sker med hjälp av standardtal, som baseras på uppgifter från 1987–1998 års objektiva skördeuppskattningar. För matpotatis görs ingen korrigering för småfallande när potatisen skördats som färskpotatis. För potatis för stärkelse görs ingen korrigering för småfallande.

I samband med datainsamlingen av uppgifter om skörden av slåttervall insamlas även uppgifter om den totala vallarealen med uppdelning på slåttervall, betesvall och ej utnyttjad vall. Skördeundersökningen har begränsats till att endast omfatta slåttervall, första skörd samt återväxt på slåttervallen. Återväxt som tillvaratagits genom bete eller rena betesvallar ingår inte. Det är alltså inbärgad skörd som skattats. Redovisning sker av hektarskörd och total första skörd, hektarskörd och total skörd av återväxt samt hektarskörd och total skörd för hela den inbärgade vallskörden. Vid flera återväxtskördar är dessa sammanslagna och redovisas som en återväxtskörd. Insamlade kvantitetsuppgifter omräknas från och med 2018 till 100 % torrsubstansvikt. Tidigare omräknades kvantiteterna till sin vikt i form av hö med 83,5 % torrsubstanshalt.

Vid beräkning av hektarskördar tas hänsyn till obärgade arealer på så sätt att skörden från dessa arealer sätts till noll. Stora obärgade arealer sänker alltså hektarskörden. Säkerheten i bearbetningsprocessen bedöms vara god.

För län, produktionsområden och riket görs skattningar utifrån det underlag som finns tillgängligt inom respektive region. De redovisade uppgifterna för riket är således inte en summa av skattningarna för länen eller produktionsområdena, utan utgör en egen skattning, som kan skilja sig från summan.

Statistikens tillförlitlighet

För att belysa den osäkerhet som finns i resultaten på grund av att beräkningarna grundar sig på uppgifter från ett urval av företag redovisas i tabellerna relativa medelfel för skattade hektarskördar, totalskördar, obärgade arealer och grönfoderarealer. I dessa undersökningar kan det förekomma urvalsfel, bortfallsfel, täckningsfel, mätfel och bearbetningsfel. Av dessa fel torde i första hand urvalsfelen, men till viss del även mätfelen, påverka tillförlitligheten i statistiken. Tillförlitligheten redovisas kvantitativt enbart genom precisionen (medelfelet) i skattningarna, som främst avspeglar urvalsfel och andra slumpmässiga fel, däremot inte systematiska fel såsom exempelvis systematiska mätfel.

Med hjälp av medelfelet kan ett konfidensintervall beräknas på följande sätt. För en skattad hektarskörd på 4 500 kg/ha och ett medelfel på 3,0 % (det vill säga 135 kg/ha) kan man med liten felrisk (5,0 %) säga att intervallet 4 500 ± 2 x 135 (det vill säga 4 230–4 770 kg/ha) omfattar den verkliga hektarskörden, under förutsättning att de systematiska felen är små.

På motsvarande sätt kan man för en skattad andel obärgad areal på 16,0 % och ett skattat medelfel på 3,0 procentenheter med liten felrisk (5 %) säga att intervallet 16,0 ± 2 x 3,0 % (det vill säga 10,0–22,0 %) omfattar den verkliga andelen, under förutsättning att de systematiska felen är små. Medelfelen för obärgade arealer och för arealer skördade som grönfoder är dock ofta osäkra i sig. Om de relativa medelfelen överstiger 35 % eller anges till 0 % kan de inte användas för att beräkna konfidensintervall.

Medelfelet för totalskörden kan vara större än medelfelet för hektarskörden. Anledningen är att arealjusteringen för grödor skördade som grönfoder är osäker.

För undersökningen om spannmål, trindsäd och oljeväxter blev bortfallet av jordbruksföretag 5,6 %, varav vägrare 2,6 procentenheter. Bortfallet av undersökningsenheter för matpotatis var 7,4 % och för potatis för stärkelse 6,9 %. För vallundersökningen var bortfallet 10,7 %. Bortfallet bedöms inte leda till några systematiska fel av betydelse.

Metod och kvalitet

• Kvalitetsdeklaration (JO0601) Pdf, 1.1 MB.

• Kvalitetsdeklaration (JO0603) Pdf, 856.6 kB.

• Kvalitetsdeklaration (JO0606) Pdf, 635.5 kB.

• Statistikens framställning (JO0601) Pdf, 730.7 kB.

• Statistikens framställning (JO0603) Pdf, 716.6 kB.

• Statistikens framställning (JO0606) Pdf, 719.8 kB.

Summary in English

This report provides final data for the year 2021 on the yield per hectare and total production of cereal crops, dried pulses, oilseed crops, annual plants harvested green, potatoes and temporary grasses. The results are presented for counties, production areas and for all of Sweden.

Cereals, dried pulses and oilseed crops

The total harvest of cereal crops for the whole country is estimated at 4 980 300 tonnes. This is 16% less than in 2020 and 7% less than the average for the preceding five years 2016–2020.

Total production of peas is estimated at 55 900 tonnes, which is 23% less than last year’s harvest. The total production of field beans (Vicia faba L.) is estimated at 48 800 tonnes.

The 2021 harvest of rape and turnip rape is estimated at 343 500 tonnes. This is 8% more than the five-year average. The total production of oil flax is estimated at 5 500 tonnes.

Since 1998, statistics on crop yields for cereals, dried pulses and oilseed crops have been based on an interview survey. Beginning in 2005, the farmers can also use the Internet for data delivery to Statistics Sweden.

The sample of the 2021 survey consists of 4 434 holdings. The survey was carried out in October and November. Information was requested for total farm production in tonnes of these crops and their average moisture content. Yields per hectare at the farm level are calculated by dividing the production by the crop area of the farm. Unharvested crop areas are included and will lower the yield per hectare. Crop area statistics have been calculated from final statistics on usage of arable land. The figures on areas are based on data from the Swedish administrative database for agricultural subsidies, IACS. Crop areas cut as green fodder have been excluded when it comes to areas for the production of grain. Unharvested areas and areas cut as green fodder are presented in separate tables.

The tables show yield per hectare in kilograms (kg), crop areas and total production in metric tonnes. Standard errors are given for the yield per hectare, total production, unharvested areas and areas harvested as green fodder.

Potatoes

The results are presented for table potatoes and potatoes for processing of starch. The yield per hectare for table potatoes for the entire country is estimated at 30 620 kg and the total production is estimated at 457 400 tonnes. The corresponding figures on potatoes for processing of starch are 41 840 kg per hectare and 368 600 tonnes, respectively.

The results for 2021 are based on a survey with a sample of 648 holdings for table potatoes and a sample of 160 holdings for potatoes for processing starch. The areas are based on statistics from IACS.

Tables 22 and 23 show the number of observations, the total and reduced yields per hectare in kg and total production in metric tonnes. Standard errors are also presented. As for reduced yields, the yield per hectare is reduced for small, blighted and green potatoes for table potatoes. The reduction for potatoes for processing of starch is made only for blighted potatoes. These reductions are made with standard values, derived from the objective potato surveys conducted until 1998. Adjustments in the reduced yields have also been made for unharvested areas, which have lowered the yield per hectare. The unharvested area 2021 was estimated at 2.2% for table potatoes and 1.1% for potatoes for processing of starch.

Temporary grasses

The total production of temporary grasses is estimated at 4 303 600 tonnes and the yield per hectare at 5 240 kg per hectare, at 0% moisture content.

The results are based on a sample of 1 270 holdings.

The survey covers only temporary grasses harvested as hay, hay-silage or silage including regrowth. It does not cover temporary grazings or regrowth from temporary grasses which are grazed.