Jordbruksmarkens användning 2022. Preliminär statistik

Anm. Värdena är avrundade till närmaste 100-tal, förändringar i hektar och procent som redovisas i texten är beräknade på faktiska värden.

1. Består av råg, höstrågvete, vårrågvete och blandsäd.
2. Baljväxter består av ärter och åkerbönor m.m., konservärter samt bruna bönor.
3. I vall och grönfoderväxter ingår majs, grönfoder samt slåtter- och betesvall.
4. Frövall, oljelin, energiskog, trädgårdsväxter samt alla övriga mindre åkergrödor som inte ingår i ovanstående redovisning.
5. Arealer som ej kunnat fördelas per gröda. Information om ospecificerad jordbruksmark finns i avsnitt ”Kort om statistiken”.

I figur A visas förändringen för de fyra största grödgrupperna på åkermark, från år 2000 till och med de preliminära uppgifterna för 2022. Sedan 2000 har spann­måls­arealen minskat med 22 % och är preliminärt i år 960 500 hektar. Det är den minsta arealen med spannmål sedan mätningarna började under 1860-talet.

Arealen träda har minskat med 38 % medan area­lerna för vall och grönfoderväxter samt raps och rybs ökat med 21 % respektive 181 % jämfört med 2000. De största förändringarna i arealer skedde mellan 2000 och 2010. Då blev vall och grönfoder den största grödgruppen och arealen i träda minskade kraftigt. Mellan 2007 och 2008 försvann kravet att en del areal måste ligga i träda.

Av figur B framgår att spannmål i år preliminärt odlas på 32 % av den totala arealen jordbruksmark, medan vall och grönfoderväxter upptar 37 %. Betesmark och slåtteräng utgör tillsammans 16 %. Mark i träda upptar liksom raps och rybs 5 % vardera. Endast en mindre del av arealen utnyttjas för odling av baljväxter, potatis, sockerbetor samt övriga växtslag. Årets preliminära statistik tyder på att skillnaderna mellan 2021 och 2022 års nyttjande av jordbruksmark för olika grödgrupper kommer att vara små.

Spannmål

Den totala spannmålsarealen är preliminärt 960 500 hektar 2021. Det är en minskning med 39 800 hektar (-4 %) jämfört med 2021. I figur C visas fördelningen mellan olika spannmålsgrödor. De tre största spannmålsgrödorna är vete, korn och havre. De svarar preliminärt för 94 % av all spannmålsareal under 2022. Det är små förändringar jämfört med 2021.

Arealen har preliminärt minskat för alla spannmålsgrödor utom vårrågvete jämfört med 2021. Vårrågvete som är den arealmässigt minsta grödan har preliminärt ökat med 23 %, vilket motsvarar knappt 400 hektar. Vårrågvete inkluderas i rågvete i figur C och utgör 7 % av den totala arealen med rågvete.

De största förändringarna i hektar jämfört med 2021 är att havre minskar med 16 900 hektar (-10 %) och att vete, som består till 90 % av höstvete, minskar med 15 900 hektar (-3 %). I tablå B redovisas jämförelser mellan slutlig statistik för 2021 och preliminär statistik för 2022. I tabell 1 under avsnitt ”Tabeller” redovisas preliminära arealer för samtliga spannmålsgrödor 2022 fördelade på län.

Baljväxter

Gruppen baljväxter består av tre grödor/grödgrupper: ärter och åkerbönor m.m., konservärter samt bruna bönor. Dessa redovisas var för sig fördelade på län i tabell 2 i avsnitt ”Tabeller”. Gröd­gruppen ärter och åkerbönor m.m. är i sin tur ett samlingsnamn för ärter (ej konser­värter), åkerbönor, sötlupiner, vicker, kikärter samt övriga bönor.

Arealen som används till baljväxter är preliminärt 54 800 hektar i år. Det är en ökning med 4 900 hektar (+10 %) jämfört med år 2021, vilket redovisas i tablå C. Ärter och åkerbönor m.m. och konservärter ökar preliminärt med 4 700 hektar (+11 %) respektive 500 hektar (+9 %) medan arealen med bruna bönor minskar med knappt 300 hektar (-37 %). Baljväxter består till 87 % av ärter, åkerbönor m.m., 12 % konservärter och 1 % bruna bönor.

Anm. Ärter och åkerbönor m.m. benämns ”Kok- och foderärter, vicker och åkerbönor” i databasen.

Det är två dominerande grödor i redovisningsgruppen ärter, åkerbönor m.m. Det är grödorna ärter (ej konservärter) och åkerbönor som preliminärt odlas på 24 100 hektar respektive 22 900 hektar. Tillsammans svarar de för 98 % av arealen i gruppen ärter, åkerbönor m.m. Övriga bönor ingår också i ärter, åkerbönor m.m. och odlas på knappt 500 hektar under 2022. Övriga bönor har därmed ökat med ungefär 200 hektar jämfört med 2021. Det kan vara del av förklaringen till att arealen bruna bönor har minskat.

Potatis och sockerbetor

Potatis upptar preliminärt 23 500 hektar i år vilket är en minskning med 200 hektar (‑1 %) jämfört med 2021. Det är främst arealen som används för potatis till stärkelse som minskat medan arealen för matpotatis i stort sett är oförändrad. Sockerbetsarealen ökar preliminärt med 700 hektar (+3 %) jämfört med 2021. I tablå D redovisas arealer för potatis och sockerbetor sedan 2017 och i tabell 3 under ”Tabeller” redovisas de var för sig fördelade på län.

Raps och rybs

Arealen raps och rybs ökar preliminärt med 29 000 hektar (+27 %) jämfört med 2021 och är preliminärt 135 100 hektar. Det är den största arealen med raps och rybs sedan 1993. Ungefär 88 % av arealen består av höstraps som är den största grödan. Höstraps odlas preliminärt på 118 800 hektar i år, vilket är den största arealen med höstraps som har mätts. Det finns statistik sedan 1965 att jämföra med.

Även arealen vårraps och vårrybs ökar jämfört med 2021. Vårrapsarealen fördubblas till 13 300 hektar medan arealen med vårrybs ökar med 45 % till 1 900 hektar. Höstrybs är den arealmässigt minsta grödan och är i stort sett oförändrad jämfört med 2021. Jämförelserna med 2021 redovisas i tablå E och i tabell 4 i avsnitt ”Tabeller” redovisas samtliga arealer för raps och rybs fördelade på län.

Vall och grönfoder samt träda

Vall och grönfoderväxter består av majs, grönfoder samt slåtter- och betesvall. Under avsnitt ”Tabeller” redovisas dessa separat fördelade på län i tabell 5. Preliminärt, i år 2022, är den totala arealen vall och grönfoder 1 109 600 hektar, vilket är en minskning med 13 400 hektar (‑1 %) jämfört med 2021. Slåtter- och betesvall som är den största grödgruppen inom vall och grönfoderväxter minskar preliminärt med 8 900 hektar (‑1 %) till 1 041 200. Slåtter- och betesvall svarar för 94 % av den totala arealen. Även grönfoder minskar jämfört med 2021. Minskningen är preliminärt 5 800 hektar (‑11 %). Däremot ökar preliminärt arealen med majs med 1 200 hektar till 22 200 hektar. Det är den största arealen med majs sedan grödan började redovisas separat 2008. Utvecklingen för vall och grönfoderväxter samt träda redovisas i tablå F.

Träda är när åkermark inte används till produktion av jordbruksprodukter. Det innebär att marken vanligtvis inte används till odling, skörd eller bete av djur. Träda kan vara svart (obevuxen) eller bevuxen med sådant som inte skördas till mat och endast i undantagsfall skördas som foder. Arealen i träda är preliminärt 154 700 hektar i år. Det är en ökning med 8 700 hektar (+6 %) jämfört med 2021. Areal i träda fördelad på län redovisas i tabell 5 tillsammans med vall och grönfoderväxter.

Övriga växtslag och ospecificerad åkermark

Övriga växtslag är en sammanslagning av fem olika grödgrupper: frövall, oljelin, energiskog, träd­gårdsväxter samt andra växtslag. Andra växtslag består i sin tur av mindre åkergrödor som inte ingår i någon annan grupp. De fem kategorierna återfinns i tabell 6, under ”Tabeller”, för riket och fördelade på län. Arealen övriga växtslag är i år, 2022, preliminärt 57 700 hektar vilket är en ökning med 700 hektar (+1 %) jämfört med 2021. Frövall är den största grödan och svarar för 22 600 hektar och oljelin är den gröda av övriga växtslag som har minst areal 2021; den odlas på 5 000 hektar, en ökning med 1 300 hektar jämfört med 2021. I tablå G redovisas skillnaderna mellan 2021 och 2022 för respektive gröda samt för ospecificerad åkermark.

Anm. Frövall benämns ”Vall för fröskörd” i databasen.

Ospecificerad åkermark är areal som ej kunnat specificeras per gröda och tillhör företag som inte söker något EU-stöd. Den är 10 900 hektar vilket är en minskning med 100 hektar (‑1 %) jämfört med 2021. Hur mycket ospecificerad åkermark det finns per län och i Sverige totalt redovisas tillsammans med övriga växtslag i tabell 6. Mer information om ospecificerad mark finns under ”Det här beskriver statistiken” i avsnittet ”Kort om statistiken”.

Betesmark och slåtteräng

Betesmark och slåtteräng är preliminärt 465 900 hektar i år 2022. Arealen är i stort sett oförändrad jämfört med 2021. Arealen med betesmark och ospecificerad betesmark minskade med 600 hektar respektive 100 hektar. Övriga typer av betesmark och slåtteräng ökade preliminärt jämfört med 2021. Den arealmässigt största förändringen jämfört med 2021 är att slåtteräng preliminärt har ökat med 1 200 hektar (+7 %) medan de övriga typerna ökade med 200–400 hektar vardera.

Skillnaderna mellan 2021 och 2022 redovisas i tablå H tillsammans med arealer för de senaste åren. I Norrbottens län har arealen med slåtteräng ökat med 1 300 hektar (+16 %), vilket motsvarar hela ökningen av slåtteräng. Ökningen beror nästan uteslutande på att jordbrukarna har sökt stöd för mer mark än tidigare år.

Anm. Betesmark och slåtteräng totalt benämns ”Total betesareal” i databasen.

Jämfört med 2017 har slåtterängsarealen preliminärt ökat med 8 300 hektar (+84 %). Norrbottens län svarar för nästan hela ökningen. Där har arealen preliminärt ökat med 7 400 hektar (+299 %) till 9 800 hektar jämfört med 2017. I år, 2022, återfinns 54 % av arealen med slåtteräng i Norrbottens län. Den största ökningen av slåtteräng, på riksnivå, skedde mellan 2019 och 2020. Då ökade arealen med 2 600 hektar.

Betesmark och slåtteräng består av 81 % betesmark, 6 % alvarbete, 4 % av slåtteräng, 3 % vardera av skogsbete och fäbodbete samt 1 % vardera av mosaikbetesmarker och ospecificerad betesmark. I tabell 7, i avsnitt ”Tabeller”, redovisas arealerna för de olika betesmarkstyperna samt för betesmark och slåtteräng totalt fördelade på län och för riket.

Jordbruksmarkens fördelning per län

Av tablå I framgår att en stor del av landets åkermark, precis som tidigare år, finns i Västra Götalands och i Skåne län år 2022. Sammanlagt finns preliminärt 891 300 hektar åkermark i dessa län, vilket motsvarar 35 % av den totala åkermarken i Sverige. Vidare finns störst areal betesmark och slåtteräng i Kalmar län med 73 600 hek­tar, följt av Västra Götalands län med 66 000 hektar samt Skåne län med 55 000 hektar. Betesmark och slåtteräng som finns i de här tre länen motsvarar 42 % av all betesmark och slåtteräng i Sverige. Statistiken för 2022 i tablå I redovisas i tabell 8 som finns under ”Tabeller”.

Jämförelse mellan preliminär statistik för 2021 och slutlig statistik för 2021

Uppgifterna i denna statistikrapport baseras på ett prelimi­närt LBR för 2022 där SAM-ansökta arealer för 2022 finns med samt uppgifter från nötkreatursregistret och svar från undersökningar som genomförts de senaste åren. Mer information om preliminärt LBR finns i Kvalitetsdeklarationen i avsnittet ”Metod och kvalitet”.

Hur stora ändringar det blir mellan preliminär och slutlig statistik beror till störst del på hur stora arealer som har stödansökts när preliminärt Lantbruksregister (LBR) skapas jämfört med när slutligt LBR skapas. Mer information om vilka datum med mera som gäller för att söka stöd 2022 finns under ”Bra att veta” i avsnitt ”Kort om statistiken”. Denna statistikrapport baseras på preliminärt LBR som skapades den 6 maj 2022. Slutligt LBR för 2022 kommer att skapas hösten 2022.

I tablå J finns information om den preliminära statistiken och den slutliga statistiken för 2021. Där redovisas även skillnader mellan preliminär och slutlig statistik för 2021 i hektar och procent. Totalt juste­rades jordbruksmarken ned med knappt 400 hektar från preliminär till slutlig statistik 2021. Åkermarken justerades upp cirka 1 100 hektar medan arealen betesmark och slåtteräng justerades ned med drygt 1 400 hektar.

Följande grödor/grödgrupper som finns på åkermark hade störst skillnader mellan preliminär statistik och slutlig statistik 2021. Total spannmålsareal justerades ned med drygt 13 800 hektar, där alla spannmålsgrödor utom blandsäd justerades ned. Havre justerades ned med drygt 4 900 hektar medan höstvete och vårkorn justerades ned med 3 900 hektar respektive 2 900 hektar. Vall och grönfoderväxter och träda justerades upp med 2 100 hektar respektive 14 900 hektar.

Förändringarna mellan preliminär och slutlig statistik för spannmål och träda var, 2021, stora jämfört med förändringarna under perioden 2016–2020, medan förändringarna för vall och grönfoderväxter samt för raps och rybs var något mindre jämfört med de senaste åren.

För flertalet redovisningsgrupper brukar det vara små eller inga procentuella förändringar mellan preliminär och slutlig statistik. Den totala spannmålsarealen, arealen för raps och rybs samt arealen till övriga växtslag minskar generellt mellan preliminär och slutlig statistik. År 2017 var ett undantag då spannmålsarealen i stället ökade med 1 300 hektar.

Blandsäd som ingår i spannmål och träda har ökat varje år under perioden 2016–2020 liksom för 2021. Även vall och grönfoderväxter ökar generellt mellan preliminär och slutlig statistik. År 2016 var ett undantag då arealen i stället minskade med 1 900 hektar.

Tabeller

All vår statistik om jordbruksmarkens användning finns i Jordbruksverkets statistikdatabas

Kort om statistiken

Här följer en kortfattad beskrivning av statistikens omfattning, hur den tas fram och dess kvalitet. Mer detaljerad information finns i dokumenten "Statistikens framställning" och "Kvalitetsdeklaration" som finns under avsnittet "Metod och kvalitet”.

Det här beskriver statistiken

Sedan lång tid tillbaka genomförs årliga statistiska undersökningar i Sverige för att redovisa jordbrukets struktur i juni månad. Undersökningarnas omfattning varierar. Vissa år berörs samtliga jordbruksföretag av undersökningarna medan enbart ett urval av jordbruksföretagen berörs andra år. Uppgifterna som samlas in ställs, tillsammans med data från register, årligen samman i Lantbruks­registret, LBR. Med jordbruksföretag avses en inom jordbruk, skötsel av lantbruksdjur och/eller trädgårdsodling bedriven verksamhet under en och samma driftsledning.

Den population som denna preliminära statistik ska belysa utgörs av samtliga jordbruksföretag i landet som i maj 2022 ingick i ett preliminärt LBR, det vill säga, uppfyllde något av följande kriterier:

• brukade mer än 2,0 hektar åkermark
• brukade sammanlagt minst 5,0 hektar jordbruksmark
• bedrev trädgårdsodling omfattande minst 2 500 kvadratmeter frilands­areal
• bedrev trädgårdsodling omfattande minst 200 kvadratmeter växthusyta
• innehade djurbesättning som omfattade minst 10 nötkreatur, eller minst 10 suggor, eller minst 50 grisar, eller minst 20 får och lamm, eller minst 1 000 fjäderfä (inklusive kycklingar)

De variabler som redovisas i denna statistikrapport är:

• antal hektar åkermark uppdelad på olika grödor
• antal hektar betesmark av olika slag

I Jordbruksverket statistikdatabas är statistiken uppdelad på företagsstorlek efter areal åkermark respektive areal jordbruksmark samt uppdelad på län och produktionsområde.

Karta med produktionsområden

Följande uppdelning görs för åkermark och betesmark:

• Spannmål: höstvete, vårvete, råg, höstkorn, vårkorn, havre, höstrågvete, vårrågvete, blandsäd.
• Baljväxter, grönfoder och vall: ärter, åkerbönor m.m., konservärter, bruna bönor, majs, grönfoder, slåtter- och betesvall, frövall.
• Potatis, sockerbetor, raps, rybs och oljelin: matpotatis, potatis för stärkelse, sockerbetor, höstraps, vårraps, höstrybs, vårrybs, oljelin.
• Träda m.m.: energiskog, trädgårdsväxter, andra växtslag, träda, ospecificerad åker.
• Betesmark (ej åker): betesmark, slåtteräng, skogsbete, fäbodbete, alvarbete, mosaikbetesmark, ospecificerad betesmark.

Ospecificerad mark

Ospecificerad mark är sådan mark som jordbruksföretagen inte söker stöd för. I samband med en undersökning till samtliga jordbruksföretag 2013 gjordes en extra undersökning till flera företag som inte sökt stöd. Företagen fick svara på vilka grödor de odlar på åkermark. Resultatet visade att drygt 85 % av marken var slåtter- och betesvall på åker och cirka 10 % var träda. Resterande åkermark användes till bland annat spannmål, raps och rybs samt trädgårdsväxter.

Så tar vi fram statistiken

Uppgifterna om arealer i LBR bygger i första hand på uppgifter i Jordbruksverkets administrativa register för arealbaserade stöd (IAKS) avseende 2022, men även i mindre grad på uppgifter från en undersökning enligt följande:

• För de jordbruksföretag som ansökte om arealbaserade stöd år 2022 används de ansökta arealerna i IAKS.
• För de jordbruksföretag som inte ansökte om arealbaserade stöd år 2022 används främst uppgifter från en undersökning genomförd år 2020 och som avsåg samtliga jordbruksföretag i landet samt från en undersökning för 2020 avseende trädgårdsproduktion. Även urvalsundersökningar avseende trädgårdsproduktion för andra år har använts.
  Areal­informationen som hämtas från dessa undersökningar är den areal som benämns ospecificerad åkermark respektive ospecificerad betesmark och utgör ungefär 0,5 % av den totala jordbruksmarksarealen.
  I undersökningen 2020 angav företagen den totala åkermarksarealen och den totala betesmarksarealen. Detta innebär att vi inte vet vilka grödor de odlar om de inte söker stöd.
  I statistiken har ospecificerad åkermark funnits från och med 2000, då vi började använda stödansökta arealer i stället för att skicka ut en årlig enkät.

Statistikens tillförlitlighet

I denna statistik förekommer täckningsfel, bortfallsfel, mätfel och bearbetningsfel. Dessa fel bedöms sammantaget ha liten inverkan på statistikens tillförlitlighet. Urvalsfel förekommer inte, eftersom denna statistik baseras på uppgifter från samtliga jordbruksföretag i den statistiska ramen. I kvalitetsdeklarationen finns mer information om statistikens tillförlitlighet i avsnitt 2 Tillförlitlighet.

Vissa mindre justeringar av redovisade grödarealer har gjorts:

• Höstkorn i Jämtlands, Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län har redovisats som vårkorn. För 2017 och tidigare justerades höstkorn till vårkorn även i Dalarnas och Gävleborgs län, men eftersom arealen med höstkorn blivit större de senaste åren och det är tydligt att det går att odla höstkorn i dessa län, så redovisas höstkorn för sig i Dalarnas och Gävleborgs län. För åren 2017–2021 har storleken på arealer som ändrats till vårkorn varierat från drygt 50 hektar till knappt 160 hektar. För 2022 justerades ungefär 59 hektar höstkorn till vårkorn i redovisningen.
• Alvarbete som enligt stödansökningarna redovisats i län förutom Kalmar och Gotlands har redovisats som betesmark i statistiken. Varken i år eller under perioden 2017–2021 har det skett någon justering.
• För Uppsala län, Stockholms län, Östergötlands län och Västra Götalands län samt länen söder om dessa har fäbodbete redovisats som betesmark. Det har justerats 1–6 hektar årligen under perioden 2017–2021. I år justeras drygt 1 hektar.
• I Norrbottens län har sockerbetor redovisats som matpotatis. Ingen justering sker i år och det har inte heller varit någon justering under åren 2017–2021.

Jordbrukarnas redovisning av fäbodbeten bygger i vissa fall på behovet av betesmarksareal för nötkreatur i stödsammanhang. Jämförelser av fäbodbeten mellan åren bör göras med försiktighet.

Företag brukar inte alltid exakt den mark de söker stöd för. Exempelvis så byter potatisodlare mark med andra odlare för att få en bra växtföljd. Detta medför bland annat att antalet företag som odlar potatis överskattas, medan arealen stämmer.

Bra att veta

Datum för stödansökan

Sista dag för att söka stöd varierar mellan åren. I år, 2022, var sista dag för att göra stödansökningar den 13 april. I år gäller att för de som lämnar in stödansökningar efter den 13 april minskar stödet med 1 % för varje arbetsdag som ansökan är försenad. Om stödansökan kommer in efter 9 maj i år får de sökande inga pengar alls. Det går att göra ändringar i inlämnad stödansökan. Till och med 15 juni kan de som söker stöd ändra sina stödansökningar genom att öka/minska arealer och byta grödkod. Efter 15 juni kan arealer endast minskas i redan inlämnade stödansökningar.

Annan statistik

Det finns även annan statistik som visar hur stora arealer som används till olika grödor/grödgrupper. I statistikrapporten Jordbruksmarkens användning 2021, slutlig statistik redovisades definitiva uppgifter om jordbruksmarkens an­vändning för 2021; i maj 2022 publicerades en statistikrapport med ekologiska arealer för 2021; hösten 2021 redovisades hur stora arealer som såddes under hösten 2021 och som beräknas skördas 2022.

I april 2022 redovisades bland annat slutliga skördar och skördade arealer av spannmål, trindsäd, oljeväxter, potatis och slåttervall 2021.

Jordbruksverket har publicerat en rapport, Marknadsöversikt – vegetabilier, rapport 2012:26. I den beskrivs bland annat vad skörden av olika grödor används till. Det finns också en rapport, Marknadsöversikt – spannmål, rapport 2014:8 där spannmål beskrivs mer detaljerat.

I Jordbruksverkets rapport, Exploatering av jordbruksmark 2016­–2020 redovisas hur mycket åker- och betesmark som har exploaterats respektive år, både på länsnivå och kommunnivå. Det finns även rapporter för tidigare år.

Metod och kvalitet

• Kvalitetsdeklaration Pdf, 534.5 kB.

Summary in English

The total area of arable land is almost the same as 2021

The total area of arable land in the year 2022 is 2 536 400 hectares, according to preliminary statistics. This is almost the same as final statistics in 2021. The total area of pasture and meadow is 465 900 hectares in 2021 which also is almost the same as in 2021.

The area of cereals has decreased compared with 2021

The area of cereals is the smallest since data collection started in the 1860s. The total area of cereals is 960 500 hectares in 2022, according to preliminary statistics. This is a decrease by 39 800 hectares (-4 %) compared with 2021. The preliminary area of wheat is the largest area of cereals and it decreases by 15 900 hectares (-3 %) to 465 700 hectares. About 90 % of the wheat area consists of winter wheat. The preliminary area of barley is 277 200 hectares in 2022. The area of barley is almost the same as in 2021. Oats is the third largest area of cereals and it is 157 600 hectares, a decrease by 16 900 hectares (‑10 %) compared with 2021. The area of other cereals decreases by 5 700 hectares (‑9 %) to 60 100 hectares. Other cereals include rye, triticale and mixed grain.

The area of oilseeds has increased and the area of grass and green fodder is decreasing

The area of rape and turnip rape is 135 100 hectares in 2022, according to preli­minary statistics. This is an increase by 29 000 hectares (+27 %) compared with 2021. Winter rape has the largest area of oilseed crops with 118 800 hectares in 2022. The area with winter rape is the largest area since 1965, which is the first year there is area data per each crop of oilseeds.

The area of grass and green fodder is 1 109 600 hectares in 2022, according to preliminary statistics. This is a decrease by 13 400 hectares (‑1 %) compared with 2021.