Skördeprognos för spannmål och oljeväxter 2022

Syfte

I denna statistikrapport redovisas resultatet av skördeprognoser avseende spannmål och oljeväxter för 2022. Preliminär skördestatistik för 2022 kommer att redovisas på riksnivå i november och på länsnivå i december i år. Slutlig skördestatistik redovisas våren 2023.

Skördeprognosen omfattar nio spannmålsgrödor: höstvete, vårvete, höstråg, höstkorn, vårkorn, havre, blandsäd, höstrågvete och vårrågvete samt fyra oljeväxtgrödor, höstraps, vårraps, höstrybs och vårrybs. För varje gröda prognostiseras hektarskörd och totalskörd. Dessutom prognostiseras totalskördar för spannmål totalt och oljeväxter totalt. Jordbruksverkets metod för att uppskatta skörden bygger på statistiska regressionsmodeller där skördarna för olika grödor uppskattas utifrån väderdata och tidigare års skördar.

Procentuella skillnader mellan tidigare års prognoser av hektar- och totalskördar enligt slutlig skördestatistik redovisas i tablå E och F i avsnittet Statistikens tillförlitlighet under Kort om statistiken. Redovisning sker per gröda och för åren 2017–2021.

Totalskördar

Spannmålsskörden förväntas i år bli högre än förra årets skörd men lägre än skördarna för 2019 och 2020. Samtidigt förväntas årets skörd av oljeväxter att bli en rekordskörd. I figur A visas den totala spannmålsskörden för åren 2000‑2021 samt prognosen för 2022.

Spannmålsskörden uppskattas bli 5,5 miljoner ton för 2022, vilket är en ökning med 11 % jämfört med förra årets skörd. Att spannmålsskörden förväntas öka jämfört med förra året beror till stor del på att hektarskördar för samtliga spannmålsgrödor förväntas bli högre.

Höstvete väntas svara för 54 % av den totala spannmålsskörden och förväntas få en totalskörd på 3,0 miljoner ton. Det är 10 % högre än genomsnittet för 2017–2021 och en ökning med 3 % jämfört med föregående års totalskörd av höstvete. Den näst största grödan är vårkorn som förväntas få en totalskörd på 1,2 miljoner ton. Det är en ökning med 34 % jämfört med 2021 men ungefär detsamma som genomsnittet för de fem senaste åren. Havre förväntas öka med 18 % jämfört med föregående år till 0,7 miljoner ton. Totalskörden för Vårrågvete förväntas ha den största procentuella ökningen av spannmålsgrödorna och ökar med 48 % jämfört med 2021. Det beror på att både arealer och hektarskördar ökar. Vårrågvete är också den minsta spannmålsgrödan i prognosen och utgör 0,1 % av den totala spannmålsskörden.

Totalskörden av oljeväxter uppskattas bli 0,42 miljoner ton vilket är 27 % högre än genomsnittet för åren 2017–2021 och en ökning med 23 % jämfört med 2021. Höstraps förväntas svara för 92 % av oljeväxtskörden och förväntas få en totalskörd på 0,39 miljoner ton. Totalskörden av höstraps förväntas öka med 19 % jämfört med förra året. Ökningen beror på större arealer. Höstrybs är den enda oljeväxtgröda som förväntas minska och minskningen är 25 % vilket förklaras med att arealen minskar med 36 %.

Hektarskördar

Höstvete är den spannmålsgröda som förväntas få störst hektarskörd 2022. Enligt prognosen blir den 7 040 kg/ha vilket är en ökning med 4 % jämfört med genomsnittet för 2017–2021 och en ökning med 7 % jämfört med 2021, se tablå B nedan. Samtliga spannmålsgrödor förväntas att få en högre hektaravkastning i år jämfört med föregående år. Vårkorn förväntas få den största ökningen jämfört med föregående år med 28 %. Blandsäd är den spannmålsgröda med lägst hektaravkastning för 2022 med 3 260 kg/ha.

Bland oljeväxterna får höstraps den högsta hektarskörden enligt prognosen. Hektarskörden uppskattas till 3 390 kg/ha. Det är en marginell ökning jämfört med förra året och en ökning med 3 % jämfört med genomsnittet för 2017–2021. Övriga oljeväxtgrödor förväntas också få en högre hektarskörd jämfört med förra året. Vårrybs är den oljeväxtgröda med lägst hektaravkastning för 2022 med 1 040 kg/ha.

Väder

Tablå C och D visar hur temperaturen och nederbörden varit under 2022 jämfört med genomsnittet under de senaste 30 åren. För att få jämförbarhet mellan olika typer av väderdata beskrivs dessa i formeln (v‑m)/s där v är årets väderdata, m är medelvärdet över de senaste 30 åren och s är standardavvikelsen. Värdet 0 betyder att variabeln i år är lika med genomsnittet under de senaste 30 åren. Positiva värden betyder att årets variabelvärde är större än normalt medan negativa värden betyder att årets variabelvärde är mindre än normalt. Höga värden (över 1,5) ger en indikation på att skillnaden jämfört med genomsnittet är relativt stor.

Tilläggas bör att om till exempel den normerade skillnaden i temperatur är lika för två regioner så betyder det inte nödvändigtvis att båda regionerna har haft exakt lika stor skillnad gentemot genomsnittstemperaturen mätt i grader. Detta eftersom skillnaden mellan årets temperatur och genomsnittstemperaturen divideras med hur stor variationen i temperaturen varit under dessa 30 år. Denna variation skiljer sig åt mellan varje region.

I tablå C kan man se hur temperaturerna 2022 har varit jämfört med normalt. För januari-mars var det varmare än vanligt i hela landet medan april bjöd på kallare väder. För maj var det mer omväxlande mellan länen med normala temperaturer. I juni åter varmare än normalt i hela landet för att bli svalare i juli.

Tablå D visar hur nederbörden har varierat i landet jämfört med normalt på respektive mätplats. I februari var nederbörden högre än normalt för hela landet för att i mars vara mycket lägre än normalt för i stort sätt hela landet. I april var nederbörden något högre än normalt. För perioden maj-juli var nederbörden läge än normalt för i stort ätt hela landet med några få undantag.

Tabeller

All vår statistik om skördar finns i Jordbruksverkets statistikdatabas

• Tabell 1. Prognos totalskördar för spannmål och oljeväxter, ton
• Tabell 2. Prognos hektarskördar för spannmål och oljeväxter, kg/ha

Kort om statistiken

Mer ingående beskrivningar om statistikens framtagning och dess kvalitet och tillförlitlighet beskrivs i "Kvalitetsdeklaration" samt "Statistikens framställning" under rubriken "Metod och kvalitet”.

Det här beskriver statistiken

Jordbruksverkets prognosmetod prognostiserar skörden av olika grödor utifrån väderdata och tidigare års skördar. Metoden bygger på statistiska regressionsmodeller där skördarna för olika grödor beskrivs som funktioner av olika mått på väder. Modellerna bygger på skörde- och väderdata från januari 1965 till och med sommaren 2022. De grödor som skördeprognosen omfattar är: höstvete, vårvete, höstråg, höstkorn, vårkorn, havre, blandsäd, höstrågvete, vårrågvete, höstraps, vårraps, höstrybs och vårrybs.

Så tar vi fram statistiken

Som underlag för prognoserna har skördedata på länsnivå och väderdata från, om möjligt, tre väderstationer per län använts, samt stödansökta arealer 2022. Väderdata utgörs av månadsmedelvärden för medeldygnstemperaturen och månadsvärden för nederbörden för månaderna januari-oktober 1965–2021 och januari–juli 2022. För varje län och för varje gröda som odlas i någorlunda omfattning i respektive län tas en regressionsmodell fram som beskriver det statistiska sambandet mellan väderdata och hektarskörd. Dessa prognoser viktas sedan samman till en genomsnittlig hektarskörd för hela riket. Resultat presenteras enbart på riksnivå då prognoserna på länsnivå är alltför osäkra för att redovisas separat. Eftersom väderdata för månaderna augusti till oktober innevarande år inte finns tillgängliga vid pro­gnos­tillfället tas medelvärdet för de senaste 30 åren.

Prognosen för den totala skörden av respektive gröda beräknas genom att multiplicera den prognostiserade hektarskörden med den totala grödarealen. De arealer som används är preliminära och hämtades från Jordbruksverkets administrativa stödregister den 2 augusti 2022 och avser all stödansökt grödareal vid tidpunkten.

Sambandet mellan skörd och väder är komplext. Data­analyser visar att de vädervariabler som statistiskt sett har störst samband med skörden av höstsådda grödor är vädret i början på året (februari och mars) och då främst medeldygnstemperaturen. De variabler som förklarar variationer i avkastning av de vårsådda grödorna är framförallt temperaturen i mars, juni och juli och nederbörden från april t.o.m. juli. Om det är relativt torrt och varmt i mars/april så påverkas såtidpunkten för vårgrödorna, vilket i sin tur bidrar till hur lång tillväxttid grödan får. Lång tillväxttid ger historiskt sett en större hektarskörd.

Statistikens tillförlitlighet

Precis som för de flesta andra prognoser finns det problem och källor för osäkerhet även i denna prognosmetod. Några av dessa är:

De gjorda prognoserna bygger på verkliga uppgifter av väderdata fram till och med juli år 2022. För efterföljande månader har årets väderdata satts till normalvärden, vilket gör att prognoserna kan slå fel om årets väder i augusti och september skiljer sig markant från normalåret.

Varje väderstation motsvarar ett län. Vilket kan påverka resultaten betydligt då förhållandena kan skilja sig åt inom ett län. Vissa stationer har lagts ner och vissa har tillkommit sedan 1965 vilket gör att alla tidsserier inte utgörs av data från en station utan har tagits fram utifrån olika stationer.

Modellen med de vädervariabler som används, månadsmedelvärdet för dygnsmedeltemperaturen och månadsvärde för nederbörden, tar inte hänsyn till hur temperatur och nederbörd fördelar sig över månaden. Om exempelvis nederbörden kommit under en kort period en månad påverkar detta skörden annorlunda än om nederbörden varit jämnt utspridd över månaden.

Bra att veta

Föregående års prognoser

För att belysa osäkerheten i skördeprognoserna redovisas i tablåerna E och F den procentuella skillnaden mellan publicerade prognoser och utfallet av den slutliga skördestatistiken för åren 2017–2021. Påpekas bör att i de slutliga skördeuppskattningarna exkluderas arealer som valts att skördas som grönfoder. Prognosen tar ingen hänsyn till detta vilket bidrar till en systematisk överskattning av totalskördarna. Storleken på denna överskattning varierar från år till år beroende på hur stor andel som skördas som grönfoder.

Positivt värde betyder att prognosen för hektarskörd respektive totalskörd var större än den slutliga skördeuppskattningen och negativt värde betyder på motsvarande vis att prognosen var mindre än den slutliga skördeuppskattningen. Tablå E visar att förra årets prognos överskattade hektarskördarna för samtliga spannmålsgrödor och oljeväxter. Störst överskattning för spannmål var vårgrödorna vårkorn, havre och vårvete.

Tablå F visar att prognosen för totalskörden av spannmål 2021 stämde dåligt mot de slutliga skördeuppskattningarna då den överskattades med 15 %. För de enskilda grödorna så överskattades samtliga av spannmålsgrödorna med störst överskattning för de vårsådda grödorna. Totalskörden av oljeväxter överskattades med 11 % totalt jämfört med de slutliga skördeuppskattningarna. Det berodde främst på att höstraps, som utgjorde 96 % av totalskörden av oljeväxterna, överskattades med 11 %.

För höstkorn, höstrågvete, vårrågvete, blandsäd och höstrybs baseras inte prognoserna direkt på väderdata då det inte finns nog långa tidsserier med skördestatistik för att kunna skapa tillförlitliga modeller. Prognoserna för dessa grödor baseras istället på vilka samband de har med andra grödor. Detta förstärker avvikelserna för just dessa grödor. Tilläggas bör också att den prognostiserade totalskörden av blandsäd systematiskt underskattas. Orsaken till detta är att prognosen, till skillnad från de slutliga skördeuppskattningarna, inte tar hänsyn till att vissa arealer baljväxt/stråsädesblandningar skördas som grönfoder istället för gröda.

Vid jämförelse av tablå E och F syns det att om hektarskörden överskattas så överskattas nästan alltid även totalskörden. Orsaken till sambanden är att arealerna som används vid beräkning av prognos och slutlig skörd inte skiljer sig så mycket åt.

Annan statistik

Den 15 november redovisas preliminära skörderesultat på riksnivå, med ett urval av cirka 1 000 lantbrukare som undersökningsunderlag.

Preliminär skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter med redovisning på län, produktionsområden och riksnivå baserade på hela urvalet (drygt 4 000 lantbruk) redovisas den 14 december.

Slutliga resultat från skördeundersökningar år 2021 redovisas under andra kvartalet 2022.

Metod och kvalitet

• Kvalitetsdeklaration Pdf, 413.7 kB.
• Statistikens framställning Pdf, 782.6 kB.

Summary in English

Crop production forecast for cereals and oilseed crops in 2022

This report provides forecasts concerning yields per hectare and total production of cereals and oilseed crops for the year 2022. The results are presented at the national level.

Yield per hectare

Winter wheat is the highest yields per hectare with 7 040 kg/ha. Which is an increase with 7 % compared with last year. Yields per hectare are estimated to increase for all the other cereal also compared with 2021. One of the crops with the highest expected increase in yield compared with 2021 is spring barley (28 %).

Yield of winter rape is expected to be on almost the same level as last year (3 390 kg/ha). The yield of spring rape are estimated to increase with 10 %. Both winter turnip rape and spring turnip rape is expected to increase.

Total production

The forecast shows that the total production of cereals is estimated to be 5.5 million tonnes in 2022, which is 11 % more than 2021 and 5 % more than the average for the years 2017–2021. The main reason for the higher total production of cereals estimated for 2022 is that yields per hectare are estimated to increase for all the cereals compared with 2021.

This year’s harvest of oilseeds is estimated to be 0.42 million tonnes, which is 23 % higher than in 2021. Compared with the average total production of oilseeds for the last five years, the estimation of the production in 2022 is 27 % higher. The area cultivated with winter rape is expected to be 88 % of the total area for oilseeds.