Djurhälsa år 2021

Publiceringsdatum: 2022-10-25

Referensår: 2021 Produktkod: JO1302 Ämnesord: Djur, Övrigt

Elin Lund 036-15 51 55 statistik@jordbruksverket.se

Hitta på sidan

Sammanfattning

2,1 % av kalvarna dog under första månaden

Av samtliga kalvar som föddes levande 2021 dog 2,1 % under första levnadsmånaden. Det är 0,2 procentenheter mer jämfört med 2020. Dödligheten är något högre för tjurkalvar än för kvigkalvar.

88 % av mjölkkorna utan sjukdom

Ungefär 12 % av mjölkkorna i Kokontrollen var sjuka någon gång under kontrollåret 2021/2022, resterande 88 % var utan sjukdom. Totalt var det knappt 20 sjukdomstillfällen per 100 mjölkkor under kontrollåret 2021/2022. Det är i nivå med året innan. Trenden de senaste tio åren är att antal sjukdomstillfällen per 100 mjölkkor minskar.

Kolikfall hos häst minskar under sommarmånaderna

Antalet rapporterade kolikfall hos häst varierar över året, under sommarmånaderna när hästarna går på bete minskar fallen. Av samtliga inrapporterade fall under 2021 rapporterades 16 % i juni till augusti medan 29 % rapporterades under oktober till december. Det är samma mönster som året innan.

Syfte

Statistiken avser att belysa hälsan hos lantbrukets djur. Djurhälsa innebär att individen, gruppen och besättningen inte har några sjukdomar, skador eller andra lidanden.

Statistikområdet djurhälsa omfattar följande:

  • kalvdödlighet hos olika nötkreatursraser
  • sjukdomsfrekvens hos mjölkkor fördelat på ras och besättningsstorlek
  • fördelning av kolikfall hos häst, över årets månader

Vi har inte med sjuklighet hos exempelvis gris, får, lamm och höns, eftersom det inte finns någon individdata för de djuren. Mer detaljerad information finns i dokumenten "Statistikens framställning" och "Kvalitetsdeklaration" som finns under avsnittet "Metod och kvalitet”.

Statistiken om kalvdödlighet och kolikfall hos häst redovisas per kalenderår, medan sjuklighet hos mjölkkor redovisas per kontrollår. Ett kontrollår sträcker sig från 1 september till 31 augusti. Det senaste kontrollår som redovisas i den här statistikrapporten är kontrollår 2021/2022 som slutade 31 augusti 2022.

Kalvdödlighet

Den första levnadsmånaden är den mest riskfyllda tiden för kalvar och kräver en god hälsoövervakning. Framför allt kan luftvägs- och tarminfektioner bli allvarliga hot. Totalt dog 2,1 % av samtliga kalvar under första levnadsmånaden 2021, 2,0 % av kvigkalvarna och 2,3 % av tjurkalvarna. Tiden efter första levnadsmånaden kan också vara riskfylld för kalven. Totalt dog 4,8 % av samtliga kalvar under de första sex levnadsmånaderna 2021, 4,2 % av kvigkalvarna och 5,4 % av tjurkalvarna. I texten som följer kommer vi att fokusera på den mest riksfyllda månaden, den första efter födseln.

Alla dödsfall på nötkreatur rapporteras till Jordbruksverkets centrala nötkreatursregister (CDB). Det går därför att få en bra bild av antalet kalvar som dör under sin första månad. I statistiken går det inte att skilja på de kalvar som har dött på grund av sjukdom eller avlivats av andra orsaker. För vissa mindre raser av mjölktyp har uppfödningskostnaderna ibland överstigit värdeökningen av kalven, vilket lett till att de avlivats. Kalvar som är dödfödda räknas inte med i statistiken.

Kalvdödligheten har varierat över åren och hade en ökande trend mellan år 2003 och 2016, vilket visas i figur A nedan. Under 2017 minskade kalvdödligheten för att åter öka 2018. Därefter har andelen döda kalvar minskat under 2019 och 2020 för att sedan öka igen 2021.

Figur A. Andel kalvar som dör inom en månad, totalt och fördelat på kön, 2001-2021

Figur A. Andel kalvar som dör inom en månad, totalt och fördelat på kön, år 2001-2021, procent

Under hela den undersökta perioden, år 2001 till 2021, har dödligheten för kvigkalvar varit lägre än för tjurkalvar, men skillnaden har minskat över tid. År 2001 var skillnaden mellan kvigkalvar och tjurkalvar 1 procent, de senaste fem åren har skillnaden i dödlighet varit runt 0,3 procentenheter.

För 15 specifika raser och korsningar föddes det mer än 1 000 kalvar per ras under 2021, vilket motsvarar över 99 % av samtliga kalvar. Bland dessa raser hade Svensk Jersey-boskap högst andel kalvar som dog under första levnadsmånaden förra året, 3,6 %, medan Blonde d'Aquitaine hade den lägsta andelen, 1,2 %, detta redovisas i figur B nedan.

Figur B. Andel kalvar som dör inom månad, fördelat på ras 2021

Figur B. Andel kalvar som dör inom en månad, fördelat på ras, år 2021, procent

Kommentar: korsningar/övriga raser är enligt indelningen i Jordbruksverkets statistikdatabas.

Sjuklighet hos mjölkkor

Under kontrollåret 2021/2022 var ungefär 12 % av mjölkkorna i Kokontrollen sjuka, resterande 88 % var utan sjukdom. Totalt var det drygt 20 sjukdomstillfällen per 100 mjölkkor under kontrollåret 2021/2022. Det är en minskning jämfört med kontrollåret 2010/2011, då antal sjukdomstillfällen per 100 mjölkkor var ungefär 31 stycken, vilket visas i figur C.

Uppgifter om sjuklighet hos mjölkkor är hämtade från Kokontrollen hos Växa Sverige, dit är ungefär 77 % av samtliga mjölkkor i Sverige anslutna. Vi förutsätter här att de kor som inte tillhör kontrollanslutna besättningar har samma sjukdomsfrekvens som de kor som tillhör kontrollanslutna besättningar. Juverinflammation, även kallat mastit, är en mycket förlustbringande sjukdom inom mjölkproduktionen. Kalvningsförlamning är också en vanlig sjukdom hos mjölkkor.

Antal sjukdomstillfällen per 100 kor, kontrollår 2010/2011 - 2021/2022

Figur C. Antal sjukdomstillfällen per 100 kor, totalt samt per sjukdomarna mastit och kalvningsförlamning, kontrollår 2010/2011 - 2021/2022

Sjuklighet hos mjölkkor fördelat på ras

Mastit och kalvningsförlamning är de två vanligaste sjukdomarna hos mjölkkor. Figur D redovisar uppgifter om dessa och övriga sjukdomar hos mjölkkor fördelat på ras. Under 2021/2022 rapporterades totalt 8,0 fall av mastit, 2,4 fall av kalvningsförlamning samt 9,6 fall av övriga sjukdomar per 100 mjölkkor.

Figur D. Förekomst av vissa sjukdomar hos mjölkkor efter ras 2020/2021, antal sjukdomar per 100 kor

Figur D. Förekomst av vissa sjukdomar hos mjölkkor efter ras kontrollår 2021/2022, antal sjukdomar per 100 kor

Av de raser som redovisas separat var sjukligheten störst för Svensk låglandsboskap (SLB) och Svensk Jersey-boskap (SJB) under kontrollåret 2021/2022, 22 respektive 20 sjukdomsfall per 100 kor.

Det är flest kor av rasen SLB, drygt 113 600, näst flest kor är av rasen SRB, drygt 62 000, och SKB har minst antal kor, knappt 600. Mjölkkor av rasen SLB har högre mastitfrekvens än andra raser medan rasen SJB har högre andel kalvningsförlamning än andra raser.

Sjuklighet hos mjölkkor fördelat på besättningsstorlek

Frekvensen av olika sjukdomar skiljer sig åt mellan besättningsstorlekar. Den totala sjukdomsfrekvensen var störst bland besättningar med mellan 200-299 kor (21,8) och minst bland besättningar med 75-99 kor (18,6) under det senaste kontrollåret.

I figur E och F visas antal sjukdomstillfällen per 100 kor av några sjukdomar i besättningar av olika storlek. I storleksgrupperna 50-74 respektive fler än 300 kor är det flest mjölkkor, 17 respektive 15 % finns i dessa grupper.

De sjukdomar som minskar tydligast med ökande besättningsstorlek är i hög grad utfodringsbetingade (acetonemi som betyder ”aceton i blodet” och drabbar framför allt kor som mjölkar mycket), men också kalvningsförlamning och förlossningshjälp visar minskad frekvens vid ökande besättningsstorlek, se figur E. Det kan antas att det i större besättningar finns mer teknik för utfodringsoptimering och foderstyrning vilket ger en mer behovsanpassad utfodring och djurhållning.

Figur E. Sjukdomar hos mjölkkor som minskar i frekvens med besättningens storlek, antal sjukdomsfall per 100 kor, kontrollår 2021/2022

Figur E. Sjukdomar hos mjölkkor som minskar i frekvens med besättningens storlek, antal sjukdomsfall per 100 kor, kontrollår 2021/2022

Kalvningsförlamning är ett exempel där sjukdomsfrekvensen minskar över tid och där minskningen är större i besättningar med färre kor. För besättningar med färre än 25 kor har den minskat från 4,4 till 2,7 per 100 kor mellan kontrollåren 2010/2011 och 2021/2022. I gruppen med fler än 300 kor var minskningen från 2,6 till 2,0 per 100 kor för samma period.

Mastit är ytterligare ett exempel på sjukdom där sjukdomsfrekvensen över tid haft en nedåtgående trend. Mastitfrekvensen i besättningar med fler än 300 kor har mer än halverats sedan kontrollåret 2010/2011, från 16,8 till 7,1. För besättningar med färre än 25 kor har mastitfrekvensen minskat från 13,3 till 8,0 under samma tid.

I figur F redovisas de sjukdomar där det inte finns lika tydligt samband mellan sjukdomsfall och besättningsstorlek.

Figur F. Sjukdomar hos mjölkkor som förblir oförändrad med besättningens storlek, 2021/2022, antal sjukdomsfall per 100 kor

Figur F. Sjukdomar hos mjölkkor som förblir oförändrad med besättningens storlek, antal sjukdomsfall per 100 kor, kontrollår 2021/2022

Årsfördelning av kolikfall hos häst

Begreppet kolik innefattar förstoppning, tarmlägesförändringar och diffusa buksmärtor av okänd orsak. Kolik hos häst förlöper ibland dramatiskt och leder ofta till veterinärbehandling. Antalet rapporterade kolikfall hos häst varierar över året, under sommarmånaderna när hästarna går på bete minskar fallen. Under tremånadersperioden juni till augusti rapporterades knappt 16 % av 2021 års samtliga kolikfall. Detta kan jämföras med perioden oktober till december, då drygt 29 % av alla kolikfall rapporterades. Figur G nedan visas fördelningen av kolikfall över årets månader, under åren 2017–2021.

Figur G Fördelning av samtliga rapporterade kolikfall hos häst över årets månader, 2017-2021, procent

Figur G Fördelning av samtliga rapporterade kolikfall hos häst över årets månader, år 2017-2021, procent

Statistiken bygger på veterinärernas journalföring som rapporteras vidare till Jordbruksverket. Vi vet dock att många kolikfall inte rapporteras av veterinärer då det inte finns krav på att rapportera alla hästbehandlingar. Vi förutsätter att det är lika stor andel underrapportering under hela året vilket gör att variationerna mellan månaderna kan anses riktiga. Informationen visar inte hur många hästar som fått kolik då en häst kan bli registrerad för flera kolikfall per år. Rätt utfodring och motion motverkar uppkomsten av många kolikfall.

Kort om statistiken

Statistikområdet djurhälsa avser att belysa hälsan hos lantbrukets djur och omfattar följande:

  • kalvdödlighet hos olika nötkreatursraser
  • sjukdomsfrekvens hos mjölkkor fördelat på ras
  • sjukdomsfrekvens hos mjölkkor fördelat besättningsstorlek
  • fördelning av kolikfall hos häst, årstidsvariationer.

Vi har inte med sjuklighet hos exempelvis gris, får, lamm och höns, eftersom det inte finns någon individdata för de djuren. Mer detaljerad information finns i dokumenten "Statistikens framställning" och "Kvalitetsdeklaration" som finns under avsnittet "Metod och kvalitet”.

Det här beskriver statistiken

Statistik om kalvdödlighet

Antal kalvar som fötts levande under 2020 samt antal kalvar och andel kalvar som dött inom första levnadsmånaden.

Statistik om sjuklighet hos mjölkkor

Statistiken visar sjukdomstillfällen för mjölkkor fördelat på ras respektive besättningsstorlek. Statistiken visar antal sjukdomstillfällen per 100 mjölkkor. Detta innebär att vid fem sjukdomsfall kan det vara allt från en till fem kor som varit sjuka. Däremot, om en ko får samma diagnos inom 20 dagar från första sjukdomstillfället så blir det endast ett sjukdomsfall i statistiken.

Acetonemi betyder ”aceton i blodet” och drabbar framför allt kor som mjölkar mycket. Om foderstaten inte är i en balans så att kons energibehov tillgodoses i tillräckligt hög grad medför det en negativ energibalans och kroppen börjar snabbt bryta ned fett. Nedbrytningsprodukterna påverkar kons hälsa och hon får dålig aptit. Därmed förvärras tillståndet och det leder ofta till att kon måste behandlas av veterinär.

Statistik om kolikfall hos häst

Hur andel kolikfall fördelar sig mellan månaderna.

Så tar vi fram statistiken

Statistik om kalvdödlighet

Uppgifter om kalvdödlighet bygger på bearbetningar av Jordbruksverkets centrala nötkreatursregister (CDB).

Statistik om sjuklighet hos mjölkkor

Information om sjuklighet hos mjölkkor kommer från en sambearbetning av djursjukdata från Jordbruksverket samt Kokontrollen hos Växa Sverige. Beräkningarna baseras enbart på de mjölkkor som är anslutna till Växa Sveriges register, Kokontrollen. Vi antar att mjölkkor som inte ingår i Kokontrollen har samma sjukdomsfrekvens som de mjölkkor som är med i Kokontrollen.

För mjölkkobesättningar som är med i Kokontrollen börjar ett kontrollår den 1 september och slutar den 31 augusti året därpå. Under ett kontrollår gör man regelbundna mätningar av mjölkens mängd och innehåll. De allra flesta mjölkproducenter är med i kontrollen.

Statistik om kolikfall hos häst

Statistiken bygger på veterinärernas journalföring som rapporteras till Jordbruksverket. Det förekommer emellertid ytterligare ett antal kolikfall som inte rapporteras in av veterinärerna då det saknas krav på att rapportera alla hästbehandlingar till Jordbruksverket. Vi antar att underrapporteringen är jämnt fördelad över året vilket gör att variationerna mellan månaderna kan anses riktiga.

Statistikens tillförlitlighet

Tillförlitligheten är olika bra beroende på vilken data som avses. Kvaliteten på djursjukdata beror dels på hur den är inrapporterad och dels på om den är inrapporterad. Det finns ett visst mörkertal med veterinärer som inte rapporterar in sina veterinärbehandlingar. Dessutom kan det finnas fel i inrapporterad data, som till exempel fel djurslag och fel diagnoser. Vissa felaktigheter kan upptäckas via automatiska kontroller som all data genomgår innan den tillåts att gå vidare. Fel som upptäcks av veterinärerna själva kan rättas i efterhand av systemadministratör. Felen bedöms som sällsynta och statistik baserad på djursjukdatabasen kan anses tillförlitlig i de flesta avseenden utom när det gäller mängden data som kommer in.

Från distriktsveterinärerna rapporteras allt medan det finns brister i rapporteringen från en del privatpraktiserande veterinärer. Det innebär att det är svårare att ta fram tillförlitliga frekvenser av olika sjukdomar och symtom. Man bör också vara medveten om att det är olika rapporteringskrav för olika djurslag. Mest fullständig är nötkreatursrapporteringen, vilken även omfattar djuridentitet.

Det finns ett starkt intresse hos lantbrukarna att veterinären rapporterar fullständigt då statistik och nyckeltal tas fram av näringens organisationer med hjälp av djursjukdatarapporteringen.

Systemförvaltarna har utbildning i säkerhets- och sekretessfrågor som berör arbete på en statlig myndighet. Flera tekniska lösningar ska garantera att inga data försvinner eller ändras. En allmän princip är att inga uppgifter lämnas ut som kan skada enskilda personer eller företag. Tillämpat på vet@-systemet, djursjukdatabasen, innebär det att varken uppgifter om enskilda distriktsveterinärers eller privatpraktiserande veterinärers verksamhet lämnas ut till andra än till uppgiftslämnarna själva. Undantagna i sammanhanget är länsveterinärerna som kan ta del av uppgifter om enskilda veterinärer i sitt län samt distriktsveterinärer som kan se viss information som de gemensamt har skapat inom den egna verksamheten.

Uppgifter från Centrala nötkreatursregistret, CDB, täcker alla nötkreatur i landet, kvaliteten anses därför vara god.

Bra att veta

De senaste åren har det funnits ungefär 1,5 miljoner nötkreatur varav 300 000– 330 000 mjölkkor. I mjölkkobesättningar ökar antalet kor per besättning medan antalet besättningar minskar. I början av 1980-talet var medelantalet kor per besättning ca 20 stycken, vilket nu har ökat till 98.

År 2016 fanns det 355 500 hästar, ungefär en tredjedel av dem finns på lantbruksföretag.

Annan statistik

Mängden av antibiotikasubstanser som används inom djurhållningen redovisas årligen av Jordbruksverket. Rapporten ”Försäljning av djurläkemedel 2021” kan nås via Jordbruksverkets webbplats.

Statistik om antal djur per djurslag finns i Jordbruksverkets statistikdatabas.

I februari 2022 släpptes rapporten, ”Nötkreaturssektorns uppbyggnad”, med information om antal nötkreatur fördelat på köttföretag och mjölkföretag, besättningsstorlek med mera samt vad som har hänt med de nötkreatur som föddes 2017.

Metod och kvalitet

Summary in English

These statistics are primarily based on veterinary reports submitted to the central database of the Swedish Board of Agriculture. Information for “Calf mortality among different breeds of cattle” was collected from the central register of bovine animals where every cattle owner have reported animal transports, births and deaths.

Calf mortality among different breeds of cattle

Of all calves born alive in 2021, 2.1 % died within one month of birth. Mortality among calves increased in 2021 compared to 2020 when the share was 1.9 %. Mortality is generally somewhat higher for male calves than for female calves.

Frequency of disease in dairy herds from different breeds

Swedish Polled Cattle and Swedish Friesian have the greatest occurrence of diseases compared with other breeds.

Occurrence of colic in horses – seasonal variations

The extent of colic cases is markedly low during the summer months. The diagnoses included in the term “colic” are impaction colic (constipation), incarceration colic, displacement colic, abdominal pain as well as all other diagnoses that include the term “colic”.

Hitta på sidan

Till toppen