EAA – Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn. Prognos för utvecklingen 2021–2022

Prognosen för jordbrukets ekonomiska resultat 2022

I tablå A redovisas Jordbruksverkets prognos för jordbrukets ekonomiska resultat 2022 jämfört med år 2021. Resultaten kommenteras i avsnitten efter tablån.

Prognosen baseras till stor del på preliminära uppgifter och bedömningar, särskilt på kostnadssidan, vilket innebär att den i normalfallet har en hög grad av osäkerhet. Mer information om prognosens tillförlitlighet hittar du under avsnittet ”Kort om statistiken”.

Större skördar och stigande priser höjer värdet av vegetabilieproduktionen

Värdet av vegetabilieproduktionen uppskattas till 41,6 miljarder kronor 2022, en ökning med 7,3 miljarder kronor eller 21 % jämfört med 2021.

Den totala spannmålsskörden, exklusive majs, 2022 uppskattas till 5,8 miljoner ton, en ökning med 16 % jämfört med 2021. Samtidigt har priserna på spannmål stigit. För skördeåret 2022/2023 (augusti 2022–juli 2023) bedömer vi att priserna blir 26 % högre än för skördeåret 2021/2022. Totalt innebär det att värdet av spannmålsproduktionen förväntas öka med 5,2 miljarder kronor eller 46 % jämfört med skördeåret 2021/2022.

Värdet av industrigrödor förväntas öka med 0,8 miljarder kronor eller 29 % under 2022. I denna grupp av grödor står oljeväxter för det största produktionsvärdet. Skörden av raps och rybs uppskattas preliminärt ha ökat med 20 % jämfört med 2021. Samtidigt bedöms avräkningspriserna stiga med drygt 8 % under skördeåret 2022/2023 jämfört med föregående skördeår.

Värdet av fodergrödor uppskattas öka med 0,7 miljarder kronor eller 7 %. I EAA-kalkylen värderas även företagens egen grovfoderproduktion. Värdet av foderproduktionen som används inom sektorn återkommer sedan som en kostnad i kalkylen. Värdet av skörden, men också hela kostnaden för förbrukningen av 2022 års skörd, finns med i kalkylen för år 2022.

Produktionsvärdet av köks- och plantskoleväxter förväntas öka med 0,5 miljarder kronor eller 9 % under 2022. Det uppskattade skördeutfallet och prisförändringarna varierar mellan de olika ingående grödorna men i stort uppskattas produktionsvolymen minska med cirka 2 % medan avräkningspriserna förväntas bli närmare 11 % högre än föregående år. Värdet av potatisproduktionen bedöms bli något högre än föregående år till följd av att skörden förväntas bli större 2022 jämfört med 2021. När det gäller frukt och bär förväntas produktionsvärdet minska med 0,2 miljarder kronor. Orsaken är främst lägre priser jämfört med år 2021.

Animalie­produktionens värde stiger tack vare höga priser

Produktionsvärdet för den sammanlagda animalieproduktionen prognostiseras bli 37,2 miljarder kronor 2022, en ökning med 22 % jämfört med 2021. Högre avräkningspriser inom nästan samtliga produktionsgrenar är huvudorsaken.

Produktionsvärdet för nötkreatur beräknas öka med knappt 8 % år 2022 jämfört med 2021. Priserna bedöms öka med drygt 7 %, medan den slaktade kvantiteten uppskattas öka med knappt 1 %. Produktionsvärdet för gris förväntas öka med 16 % under 2022 jämfört med året innan, främst till följd av en uppgång i priserna med knappa 14 %. Produktionsvärdet för fjäderfä beräknas stiga ännu mer, med 34 %, trots att produktionsvolymen minskat med drygt 2 %, då avräkningspriserna uppskattas öka med knappt 37 %.

Invägningen av mjölk förväntas minska med drygt 1 % år 2022, samtidigt som mjölkproducenterna fått bättre betalt och avräkningspriset uppskattas öka med 33 %. Sammantaget gör det att värdet av mjölkproduktionen beräknas öka med knappt 32 % jämfört med 2021. Äggproduktionens värde förväntas öka än mer, med knappt 48 %. Visserligen har priserna stigit med nästan 17 %, men den största anledningen är att produktionsvolymen ökat med knappt 27 %. Anledningen är att utbrottet av fågelinfluensa år 2021 orsakade ett produktionsbortfall. År 2022 beräknas produktionsvolymen inte bara återhämta sig utan även överträffa de tidigare produktionstopparna år 2019 och 2020 med drygt 8 %.

För övriga animalieprodukter beräknas däremot produktionsvärdet minska med knappt 33 % och även denna utveckling har främst en patologisk orsak. På grund av Covid-19 –pandemin fick ingen parning förekomma i den svenska minknäringen under 2021, med helt uteblivna intäkter under 2022 som följd. I motsats till övrig animalieproduktion tycks det högre kostnadsläget inte ge biodlarna högre avräkningspriser. Tvärt om har de sjunkit, vilket också bidrar till produktionsvärdesminskningen för kategorin övriga animalieprodukter.

Prognostiserat resultat 2022

Jordbrukssektorns totala produktionsvärde i löpande baspriser förväntas öka med knappt 20 % eller 14,2 miljarder kronor år 2022 jämfört med 2021 och uppgå till 85,8 miljarder kronor. Även kostnaderna förväntas emellertid öka jämfört med föregående år.

Kostnaderna för insatsvaror och tjänster uppskattas till 63,2 miljarder kronor 2022, en ökning med knappt 27 % eller motsvarande 13,4 miljarder kronor jämfört med 2021. Liksom förra året är det främst foder, energi och gödselmedel som bidrar till de ökade kostnaderna. Energikostnaderna och kostnaderna för gödsel bedöms stiga med 36 respektive 131 % under 2022. Kostnaderna för foder uppskattas stiga med 4,7 miljarder kronor eller drygt 30 %.

Förädlingsvärdet brutto, vilket motsvarar värdet av jordbrukssektorns produktion minus kostnaderna för insatsvaror och tjänster, uppskattas öka med knappt 4 % jämfört med 2021. Förädlingsvärdet netto, där hänsyn tagits även till kapitalförslitningskostnader, förväntas däremot minska med drygt 6 % eller 0,6 miljarder kronor år 2022.

Posten övriga produktionssubventioner, som innefattar större delen av stöden och ersättningarna till jordbruket, beräknas öka med knappt 1,8 miljarder kronor, eller knappt 18 %. Ökningen beror till stor del på det krisstöd som regeringen beslutade om under våren 2022.

Faktorinkomsten, som ska täcka kostnader för löner, arrenden, räntor, eget arbete och eget kapital, förväntas öka med 6 %, motsvararande 1,2 miljarder kronor jämfört med 2021. Faktorinkomsten uppskattas till 20,4 miljarder kronor år 2022.

Lönekostnaderna beräknas öka med 3 % och arrende-och hyreskostnader med 4 %. De högre räntorna gör dock att räntekostnaderna bedöms öka avsevärt mer, med 43 % under 2022. Sammantaget leder detta till att företagsinkomsten, som ska täcka kostnader för eget arbete och eget kapital, ökar med drygt 1 %, motsvarande 0,1 miljarder kronor. Det betyder att företagsinkomsten uppskattas till 11 miljarder kronor år 2022. Resultaten är dock osäkra. Prognosen för företagsinkomsten har under de senaste fem åren legat cirka 20 % från resultaten i den slutliga statistiken. Variationen i precision är dessutom stor mellan åren.

Real faktorinkomst per årsarbetskraft, Indikator A

Jordbruksverket har levererat denna preliminära beräkning av inkomstutvecklingen i Sverige till EU:s statistikmyndighet Eurostat. Den så kallade Indikator A, som beskriver förändringen i real faktorinkomst per årsarbete, är det mått som brukar användas vid jämförelse mellan medlemsländerna. Faktorinkomsten beräknas som produktionsvärdet (inklusive stöd och ersättningar) minus kostnader för insatsvaror och tjänster och kapitalförslitning. Med antaganden om en nästan oförändrad total arbetsinsats (-0,4 %) och att prisökningens del i värdeförändringen av bruttonationalprodukten är 6,3 % kommer indikator A för Sverige att öka med 0,1 % jämfört med föregående år. Dock är denna prognos som sagt osäker och det slutliga utfallet kan komma att skilja sig avsevärt härifrån.

Utvecklingen av indikator A för tidigare år finns redovisad i indexform i Jordbruksverkets statistikdatabas. I Eurostats databas finns uppgifter för samtliga medlemsstater och under december månad kommer Eurostat att publicera prognostiserade uppgifter för 2022.

Tabeller

Tabell 1: Prognos för produktionsvärde, kostnader och resultat i miljoner kronor 2022 samt utvecklingen 2021-2022 uppdelat på volym- och priseffekt, index 2021=100

Kort om statistiken

Det här beskriver statistiken

EAA (Economic Accounts for Agriculture) är ett system av statistiska beräkningar av värdet av jordbruks­sektorns produktion och kostnader för denna produktion. Beräkningarna görs enligt regler som fast­ställts av EU:s statistik­myndighet Eurostat.

I EAA ingår alla företag som bedriver växt­odling på fri­land (inklusive trädgårds­odling) eller i växt­hus, husdjurs­skötsel, upp­födning av hästar eller sällskaps­djur (dock ej för eget bruk), bi­odling, ren­skötsel, pälsdjurs­skötsel, upp­födning av vilt i hägn eller entreprenad­tjänster åt andra jordbruks­företag. Utöver detta kan sådana verk­samheter ingå som intäkts- eller kostnads­mässigt ur statistik­synpunkt inte kan skiljas från jordbruks­verksamheten. Sådana verksamheter benämns Sekundära ej särskilj­bara icke-jordbruks­aktiviteter. För Sverige ingår här väsentligen maskin­tjänster utanför sektorn, såsom snöröjning åt kommuner.

Så tar vi fram statistiken

EAA bygger till största delen på samman­ställningar och bearbetningar av redan befintligt statistik­underlag, såsom lantbruks­registret (LBR), skörde­uppskattningar, pris­statistik, slakt­statistik och bokförings­uppgifter. Det primär­material som särskilt tas fram inom ramen för denna statistik är intäkter för trädgårds­näringen och investeringar i maskiner och redskap.

I EAA förekommer ett antal begrepp som kan vara bra att känna till samt en beräkningsgång för hur olika resultatmått tas fram.

I EAA redovisas produktionsvärden både till producent­pris och till baspris. EAA till baspris inne­fattar produkt­relaterade stöd, vilka inte inne­fattas i EAA till producent­pris. Exempel på produkt­relaterade stöd är nötkreatursstödet och det nationella stödet för mjölk. De stöd och ersättningar som inte kan relateras till en specifik produkt benämns produktions­relaterade stöd. Produktions­relaterade stöd och ersättningar, såsom miljö­ersättningar, kompensations­bidrag och gårds­stöd redovisas under posten ”Övriga produktions­subventioner”.

De i EAA ingående resultat­måtten till bas­priser fram­kommer på följande sätt:

Statistikens tillförlitlighet

Jordbruksverket publicerar årligen en prognos för jordbrukssektorns intäkter och kostnader i december. Prognosen baseras till stor del på preliminära uppgifter och bedömningar, särskilt på kostnadssidan, vilket innebär att den i normalfallet har en hög grad av osäkerhet.

Produktionsvärdet för vegetabilier avser skördeåret 2022/2023. Vid tiden för prognosen finns preliminära uppgifter över skördarna av spannmål, oljeväxter, ärter och åkerbönor tillgängliga. Avsaknaden av uppgifter om skördar av bland annat slåttervall, potatis, frukt och grönsaker gör dessa uppskattningar osäkra. Vidare finns uppgifter om avräkningspriser endast tillgängliga för en begränsad del av skördeåret. Det bör även påpekas att EAA-kalkylen inte tar hänsyn till eventuella prissäkringar av 2022 års skörd. På animaliesidan finns ett betydligt bättre underlag av både volymer och priser för att göra uppskattningar av produktionsvärdet.

När det gäller kostnadsutvecklingen är underlaget bristfälligt vid tidpunkten för prognosen. Uppskattningarna av prisutvecklingen på insatsvaror och tjänster bedöms vara av god kvalitet men volymförändringarna är betydligt svårare att skatta.

Bra att veta

I Eurostats databas finns EAA-statistik för EU:s medlemsstater.

Metod och kvalitet

• Kvalitetsdeklaration Pdf, 764.1 kB.
• Statistikens framställning Pdf, 412.7 kB.

Summary in English

This report forecasts the economic results of the Swedish agricultural industry in 2022. Preliminary results will be published in February 2023, followed by final results in October 2023. This year has been characterised by unusually volatile prices and costs for farmers, making the economic results difficult to predict. While there are price data available for a large portion of the year, there are considerably less information available on how farmers act when faced with increasing costs. Therefore there is a greater than usual uncertainty in these estimates and thus in the forecast as a whole as well.

According to the forecast, the output value of the agricultural industry will be 85.8 billion SEK in 2022. This is 14.2 billion SEK more than in 2021, an increase of 20 %. The total crop output value is estimated to 41.6 billion SEK, 21 % more than in 2021. The output values of cereals, industrial crops, forage plants and those of vegetables and horticultural products are all estimated to increase. The total animal output value expected to increase as well, by 22 %, or 6.7 billion, reaching 37.2 billion SEK. This is primarily due to projected price increases for almost all kinds of animal production, since the volumes are mostly expected to see changes of less significance. The value of milk production, the largest of all types of animal production, is expected to have the biggest increase, by 3.8 billion SEK. The sharpest increase, however, is expected to be in egg production as the sector rebounds from last year’s avian flu –related production drop. The production value increases by 48 %, to a new record high of 2.8 billion SEK.

According to the forecast, the costs for intermediate consumption will increase by 13.4 billion SEK, or 27 %, in 2022. The main reasons are projected increases in expenditures for feed and fertilisers, while energy costs have increased as well. Meanwhile, the subsidies and financial support for the agricultural industry are also expected to increase, by 18 % or roughly 1.8 billion SEK.

The factor income, covering costs for compensation of employees, rents, interest payments, non-salaried labour and capital, will increase by 6 % or 1.2 billion SEK compared with the year 2021, according to the forecast. Finally, the net entrepreneurial income covers costs for labour and capital and what is left is the profit. For 2022, it is estimated to 11 billion SEK. This corresponds to a 1 % or 0.1 billion SEK increase when compared with 2021.

Indicator A, the development in real factor income per annual working unit, is usually used to compare EU member countries with each other. In 2022, it is expected to increase by 0.1 % in Sweden's case, but this is still an uncertain prediction. The final estimate will be published in October 2023.