Skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter 2022. Preliminär statistik för län och riket

Skriv ut

Publiceringsdatum: 2022-12-14

Referensår: 2022 Produktkod: JO0601 Ämnesord: Odling, Skörd

Gerda Ländell 010-479 68 07 gerda.landell@scb.se

Statistikdatabasen

Hitta på sidan

Sammanfattning

Bra väder ökade skördeutfallet för vårsådd spannmål

På riksnivå blev skördeutfallet för de vårsådda spannmålsgrödorna mellan 36 och 46 % högre än förra årets låga hektarskördar. I Skåne län blev hektarskörden av vårkorn rekordhög. I Kalmar län, som även under 2022 drabbades av svår torka, blev årets hektarskörd av vårkorn ändå 30 % högre än i fjol.

Den totala spannmålsskörden beräknas preliminärt uppgå till 5 820 400 ton, vilket är 17 % mer än förra året. Jämfört med genomsnittsskörden för de fem föregående åren, där ett av åren är missväxtåret 2018, är årets spannmålsskörd 11 % större.

Totalskörden av raps och rybs rekordstor

Totalskörden av raps- och rybsgrödorna beräknas preliminärt till 426 600 ton, vilket är den största någonsin. Arealen av höstraps var rekordstor, och på riksnivå var hektarskörden i nivå med den höga avkastningen år 2020, trots att det i många delar av landet var problem med utvintringsskador och torka som orsakade låga skördenivåer av höstraps.

Hektarskörden av ärter 43 % högre än förra året

Årets hektarskörd av ärter är 43 % högre än fjolårsresultatet och 21 % högre än femårsgenomsnittet. Den totala skörden av ärter har beräknats till 86 200 ton, vilket är 54 % mer än föregående års totalskörd.

Hektarskörden av åkerbönor ökade med 48 %

Hektarskörden av åkerbönor blev 48 % högre än förra året. Totalskörden har beräknats till 79 000 ton, vilket är 62 % mer än fjolårsresultatet och 27 % mer än femårsgenomsnittet.

Utvintring minskade skörden av höstsådda grödor

Ogynnsamt vinter- och vårväder orsakade isbränna och utvintringsskador i de höstsådda grödorna. Det finns många rapporter om utglesade bestånd som sänkte skördenivåerna. I många fall var utvintringen så omfattande att de höstsådda grödorna kördes upp under våren och ersattes med vårsådda grödor.

Syfte

I denna statistikrapport redovisas preliminära uppgifter på regional nivå om 2022 års skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter. Statistikens huvudsyfte är att vara grundkälla för beräkning av vegetabilieproduktionens storlek. Skördestatistiken används av myndigheter och näringsliv framför allt inom områdena jordbruk, ekonomi och miljö.

Jämför med både normskördarna och femårsgenomsnitten

Det bör noteras att i femårsgenomsnitten är de låga hektarskördarna från torråret 2018 ett av de fem åren som ingår i beräkningen. Det kan därför vara relevant att jämföra årets hektarskördar även med normskördarna, som Statistiska centralbyrån (SCB) beräknar utifrån en längre tidsserie av tidigare års hektarskördar och en trendfaktor.

Spannmål

Hektarskördarna av höstsådda grödor något högre än under 2021

På riksnivå har hektarskörden av höstvete beräknats till 7 220 kilo per hektar, vilket är 9 % över förra årets hektarskörd, 6 % högre än genomsnittet för de senaste fem åren och 1 % högre än normskörden. Skillnaderna mot tidigare år är likartade för de övriga höstsådda grödorna. Hektarskörden av råg är 9 % högre än i fjol, 4 % högre än femårsgenomsnittet och 3 % lägre än normskörden.

Hektarskörden av höstkorn är 11 % högre än förra året, då rödsotvirus drog ner skördenivån. Hektarskörden av höstrågvete är 9 % högre än i fjol, och tangerar både femårsgenomsnittet och normskörden.

Trots att förra hösten var regnig höstsåddes stora arealer. En del av dessa arealer utvintrade dock, och fick ersättas av vårsådda grödor. Det har även rapporterats om utvintringsskador som orsak till låga skördenivåer.

En farhåga är att en del lantbrukare inte har meddelat den ändrade grödfördelningen, så att för stora arealer med höstsådda grödor kvarstår inom den slutliga statistiken gällande grödarealer för 2022.

Hektarskörden av höstvete nära normskörden i flera län

I figur A redovisas 2022 års hektarskördar av höstvete jämfört med femårsgenomsnitten och normskördarna för de län där det funnits tillräckligt med observationer under de aktuella åren.

I flertalet av länen är årets hektarskördar av höstvete i nivå med både normskörden och femårsgenomsnitten. I Blekinge och Skåne län är dock årets hektarskördar av höstvete 15 respektive 16 % högre än femårgenomsnitten, och 4 respektive 10 % högre än normskördarna.

Från Kalmar län finns många kommentarer om att sommartorkan sänkte skördeutfallet per hektar, vilket illustreras i figurerna A och B. Rapporter om torka finns från många platser i landet, även från Blekinge och Skåne län.

För höstvete är det framför allt utvintringsskador i mellersta Sverige som drog ner skördenivåerna. Från Uppsala, Värmlands, Västmanlands och Dalarnas län finns många exempel på att höstveteskörden minskade som en följd av isbränna och utvintring. Delar av arealerna blev obärgade eftersom ogräs tog över när höstvetebestånden var försvagade. I Dalarnas län är hektarskörden av höstvete 12 % lägre än femårsgenomsnittet och 26 % lägre än normskörden för länet.

Förstora bilden

Figur A. Höstvete, preliminära hektarskördar 2022. Jämförelse med genomsnitten för 2017–2021 och normskördarna, kg/hektar. Anm. Vattenhalt 14,0 %. Län med uppgifter från minst 20 jordbruksföretag under åren 2017-2022.

Vårsådda spannmålsgrödor klarade väderläget bättre

Även för de vårsådda spannmålsgrödorna finns rapporter om att torka drog ner skördenivåerna. Kalmar län var särskilt hårt drabbat av brist på regn.

För landet som helhet är årets hektarskörd av vårvete 36 % högre än fjolårsresultatet, 19 % högre än femårsgenomsnittet och 14 % högre än normskörden. För vårkorn är hektarskörden 44 % högre än förra årets resultat, 22 % högre än femårsgenomsnittet och 10 % högre än normskörden. Hektarskörden av havre är 44 % högre än förra årets hektarskörd, 22 % högre än femårsgenomsnittet och 11 % högre än normskörden. Ökningarna är snarlika även för vårrågvete och blandsäd.

Höga hektarskördar av vårkorn i nästan hela landet

I figur B jämförs 2022 års hektarskördar av vårkorn med motsvarande femårsgenomsnitt och normskördar på länsnivå. I Skåne län är hektarskörden av vårkorn rekordhög. Ökningen i länet blev 31 % jämfört med femårsgenomsnittet och 18 % jämfört med normskörden. I Kalmar län är årets hektarskörd av vårkorn i nivå med femårsgenomsnittet men 19 % lägre än normskörden.

Jämfört med normskörden i länet är den procentuella ökningen av årets hektarskörd av vårkorn allra högst i Norrbottens län, tätt följt av Skåne, Stockholms, Jämtlands och Hallands län.

Jämfört med hektarskörden 2021 är den procentuella ökningen av årets hektarskörd av vårkorn allra högst i Västmanlands län, tätt följt av Stockholms, Södermanlands, Hallands och Kronobergs län.

Förstora bilden

Figur B. Vårkorn, preliminära hektarskördar 2022. Jämförelse med genomsnitten för 2017–2021 och normskördarna, kg/hektar. Anm. Vattenhalt 14,0 %. Län med uppgifter från minst 20 jordbruksföretag under åren 2017-2022.

Skörd av kolvmajs ökar

Den totala arealen redovisad som majs i lantbrukarnas ansökningar om arealersättning uppgick under 2022 till drygt 22 200 hektar. Merparten av arealen skördades som grönfoder, men 1 750 hektar tröskades eller skördades som kolvmajs. Andelen av arealen där hela majskolvarna skördas och används som foder har ökat de senaste åren.

På riksnivå blev hektarskörden av tröskad majs och kolvmajs preliminärt 6 830 kilo per hektar, men den är mycket osäker eftersom majsen skördas sent, och skördeuppgifter ännu inte finns tillgängliga från alla majsodlare.

Obärgade arealer på grund av utvintring och höstregn i norr

På riksnivå beräknas preliminärt 0,4 % av spannmålsarealen bli obärgad, ofta orsakat av utvintring. Det är dock en lägre andel än genomsnittsandelen för de fem föregående åren, som är 1,0 %. Av höstraps- och höstrybsarealerna blev 1,3 % respektive 12,7 % obärgade, vilket överstiger motsvarande femårsgenomsnitt.

I Västernorrlands och Norrbottens län blev preliminärt 4,5 % respektive 3,5 % av den spannmålsareal som skulle tröskas helt obärgad, vanligen på grund av regn som gjort markerna ofarbara.

Mer än 5,8 miljoner ton spannmål har tröskats under 2022

Totalt för riket beräknas spannmålsskörden preliminärt till 5 820 400 ton, vilket är 17 % mer än under 2021. Jämfört med genomsnittsskörden för de fem föregående åren är det en ökning med 11 %.

Arealerna med de högavkastande höstsådda grödorna var stora. Det bidrog till att öka spannmålsskörden. Det var dock vanligt att utvintringsskador medförde att de höstsådda spannmålsgrödorna kördes upp under våren och ersattes med vårsådda grödor.

Totalskörden av höstvete har beräknats till 3 015 000 ton, vilket motsvarar en ökning med 137 300 ton eller 5 % jämfört med i fjol. Mer än hälften av den totala spannmålsskörden utgörs av höstvete i år.

Totalskörden av vårkorn har preliminärt beräknats till 1 379 200 ton, vilket är 444 600 ton eller 48 % mer än förra årets totalskörd. Vårkornarealen ökade med 5 590 hektar. Uppemot en femtedel av den totala spannmålsskörden utgörs av vårkorn.

Havrearealen minskade med 12 930 hektar, men totalskörden av havre ökade med 183 900 ton, till totalt 735 100 ton. Det motsvarar en ökning med 33 % jämfört med förra året. Årets havreskörd utgör 13 % av den totala spannmålsskörden.

Trindsäd

Hektarskörden av ärter ökade med 43 %

På riksnivå beräknas årets hektarskörd av ärter vara 43 % högre än under 2021. Den är 21 % högre än femårsgenomsnittet där den låga hektarskörden från 2018 ingår, och 10 % högre än normskörden.

Störst areal ärter fanns under 2022 i Uppsala och Västra Götalands län. I figur C jämförs 2022 års hektarskördar av ärter med femårsgenomsnitten och normskördarna för de län där det funnits tillräckligt med observationer under de aktuella åren. I Kalmar län var det den svåra torkan som drog ner årets hektarskörd av ärter.

Förstora bilden

Figur C. Ärter, preliminära hektarskördar 2022. Jämförelse med genomsnitten för 2017–2021 och normskördarna, kg/hektar. Anm. Vattenhalt 15,0 %. Län med uppgifter från minst 20 jordbruksföretag under åren 2017-2022.

Den totala skörden av ärter har beräknats till 86 200 ton. Den är 54 % högre än förra årets totalskörd och 31 % högre än femårsgenomsnittet.

Hektarskörden av åkerbönor 48 % högre än i fjol

Årets hektarskörd av åkerbönor blev 48 % högre än under 2021, och 31 % högre än femårsgenomsnittet, där den extremt låga hektarskörden från torråret 2018 är ett av de fem åren. Jämfört med det trimmade tioårsmedelvärdet är årets hektarskörd av åkerbönor 10 % högre. Det trimmade tioårsmedelvärdet motsvarar medelvärdet av de senaste tio årens hektarskördar frånsett den lägsta och den högsta hektarskörden under perioden.

I figur D visas 2022 års hektarskördar av åkerbönor tillsammans med femårsgenomsnitten och de trimmade tioårsmedevärdena för de län där det funnits tillräckligt med observationer under de aktuella åren. För åkerbönor redovisas trimmade tioårsmedelvärden, eftersom den långa tidsserie av hektarskördar som behövs för att beräkna normskördar enligt regressionsmetoden saknas.

Förstora bilden

Figur D. Åkerbönor, preliminära hektarskördar 2022. Jämförelse med genomsnitten för 2017–2021 och de trimmade tioårsmedelvärdena, kg/hektar. Anm. Vattenhalt 14,0 %. Län med uppgifter från minst 20 jordbruksföretag under åren 2017-2022.

Totalskörden av åkerbönor har beräknats till 79 000 ton, vilket är 62 % mer än förra året och 27 % mer än femårsgenomsnittet. Bland länen odlades störst areal åkerbönor i Västra Götalands län, där 34 % av den totala odlingsarealen var belägen under 2022.

Oljeväxter

Hektarskörden av höstraps 4 % högre än under 2021

På riksnivå blev hektarskörden av höstraps 4 % högre än fjolårsresultatet, 7 % högre än femårsgenomsnittet och i nivå med normskörden. Årets hektarskörd tangerar tidigare rekord på riksnivå.

En del av höstrapsarealen utvintrade och fick ersättas av vårsådda grödor. Det har även rapporterats om utvintringsskador, vårfrostskador, torka och hagelskador som orsaker till låga skördenivåer av höstraps.

I Skåne län odlades 44 % av den totala höstrapsarealen under 2022. Där blev hektarskörden av höstraps i samma storleksordning som tidigare rekordnivåer i länet. Liknande förhållanden gäller även för Blekinge och Hallands län.

I figur E jämförs 2022 års hektarskördar av höstraps med femårsgenomsnitten och normskördarna för de län där det funnits tillräckligt med observationer under de aktuella åren. Diagrammet visar att problemen med utvintringsskador varit störst i de mellersta delarna av landet. I de fall skadorna inte varit så omfattande har höstrapsen fått vara kvar, och gett en reducerad hektarskörd. Utvintringsskadorna har också resulterat i helt obärgade arealer av höstraps, vilket också minskat skördeutfallet per hektar.

Förstora bilden

Figur E. Höstraps, preliminära hektarskördar 2022. Jämförelse med genomsnitten för 2017–2021 och normskördarna, kg/hektar. Anm. Vattenhalt 9,0 %. Län med uppgifter från minst 20 jordbruksföretag under åren 2017-2022.

Totalskörden av raps och rybs rekordstor

Totalskörden av raps och rybs beräknas preliminärt till 426 600 ton, vilket är den största någonsin. Den är 24 % större än förra årets resultat och 29 % större än femårsgenomsnittet.

Höstrapsarealen ökade med 14 % jämfört med 2021 års areal, och med 15 % jämfört med femårsgenomsnittet. Årets höstrapsareal uppgår till 110 320 hektar, vilket är en rekordstor areal. Höstraps är den arealmässigt dominerande grödan i grödgruppen raps och rybs, och är även den gröda som ger högst avkastning per hektar.

Totalskörden av höstraps uppgår preliminärt till 386 800 ton och är rekordstor, främst på grund av den rekordstora höstrapsarealen.

Hektarskörden av vårraps som ibland såddes efter utvintrad höstraps är preliminärt 32 % högre än fjolårsnivån, och 37 % högre än femårsgenomsnittet. Den skattas preliminärt till 2 530 kilo per hektar och är därmed rekordhög. I vissa fall har vårraps hjälpsåtts i delvis utvintrad höstraps.

Hektarskörden av oljelin ökade med 14 %

Årets hektarskörd av oljelin är för landet som helhet 14 % högre än i fjol, 8 % högre än genomsnittet för de fem senaste åren och i nivå med normskörden. Under 2022 odlades 39 % av oljelinarealen i Östergötlands län.

Odlingsarealen av oljelin ökade med 1 400 hektar jämfört med 2021, och uppgår under 2022 till 5 110 hektar. Totalskörden har preliminärt beräknats till 8 700 ton.

Odlingsbetingelser

Väderförhållanden

Hösten 2021 präglades av regnigt väder i stora delar av landet, men de höstsådda arealerna blev ändå förhållandevis stora. Många lantbrukare har nu under 2022 skrivit kommentarer om att utvintringsskador ledde till ojämna bestånd och omsådd med vårsådda grödor. Våren var kall och det förekom en del frostskador som drog ner skördenivåerna. Framför allt de sydöstra delarna av landet drabbades av torka. Men i merparten av landet bjöd sommaren på omväxlande väder med regn och värme som gynnade tillväxten av grödorna. Från västra Sverige finns en del rapporter om hagelskador. När det började bli dags för tröskning stabiliserades vädret och skörden kunde till stor del genomföras under torra förhållanden. I norra Sverige försenades dock tröskningen på vissa håll av ihållande regn.

Obärgade arealer

I genomsnitt för hela landet beräknas preliminärt 0,4 % av spannmålsarealen vara obärgad, vilket motsvarar 4 100 hektar.

För raps och rybs är den obärgade arealen 1,3 % eller 1 710 hektar.

Den obärgade arealen av ärter motsvarar 0,3 % av den totala arealen ärter i landet. Andelen obärgad areal för åkerbönor blev preliminärt 0,5 % på riksnivå.

Problem med viltskador

Många lantbrukare lämnar spontana kommentarer när det varit särskilda omständigheter som påverkar skörderesultatet. Skador orsakade av vildsvin, älgar hjortar, tranor och gäss förekommer ofta som en förklaring till låga skördenivåer.

Kommentarer till tabellerna

I tabellerna redovisas bärgad skörd per hektar, medelfel för hektarskörd, grödareal, total skörd samt medelfel för den totala skörden. Förekomst av obärgade arealer gör att hektarskörd och totalskörd blir lägre för den aktuella grödan.

Medelfelet är ett mått på den beräknade skördens osäkerhet. Ju högre medelfelet är desto mer osäker är den aktuella uppgiften. Se vidare under rubriken ”Statistikens tillförlitlighet”.

För att undvika redovisning av alltför osäkra skörderesultat krävs att redovisad hektarskörd grundar sig på minst 20 företag och att medelfelet är högst 35 %. Vid färre företag eller högre medelfel ersätts skördeuppgiften i tabellen med två prickar (..). När inga observationer finns att redovisa markeras detta med ett streck (-). När arealuppgiften är för osäker för att anges markeras areal och skörd med två prickar (..). För att statistiken om obärgade arealer och arealer skördade som grönfoder ska redovisas finns ingen begränsning med avseende på medelfel.

Vid denna preliminära beräkning av totalskördar används slutliga grödarealer från Jordbruksverkets statistikrapport ”Jordbruksmarkens användning 2022”. För blandsäd, ärter och åkerbönor används underlaget till den ovan nämnda statistikrapporten. De grödarealer som redovisas i föreliggande statistikrapport har dock minskats med arealer skördade som grönfoder.

Tabeller

Obärgade arealer

Areal skördad som grönfoder

Kort om statistiken

Det här beskriver statistiken

I denna statistikrapport redovisas preliminära uppgifter om 2022 års skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter för län, produktionsområden och riket. Resultaten baseras på en rikstäckande undersökning där 4 449 lantbrukare tillfrågats om skördeutfallet för spannmål, trindsäd och oljeväxter.

Slutliga resultat för 2022 kommer att redovisas under våren 2023. Skördestatistiken baseras på underlag från alla odlingsformer som förekommer i landet. I slutet av juni 2022 redovisas också skörderesultat för ekologisk respektive konventionell odling.

Sedan lång tid tillbaka har årliga uppskattningar av skördar inom jordbruket i Sverige redovisats. Skördeuppskattningar enligt den så kallade objektiva metoden infördes i början av 1960-talet, genomfördes av SCB och utformades då främst för skördeskadeskyddets behov av statistik som beräkningsunderlag. Därigenom uppfylldes i huvudsak även andra behov av skördestatistik. Det statliga skördeskadeskyddet upphörde efter 1987 års skörd då ansvaret övertogs av Lantbrukarnas Riksförbund (LRF). När även detta skydd avvecklades 1995 åtog sig staten ett övergripande ansvar för skördeskador av naturkatastrofkaraktär.

Under andra hälften av 1990-talet förändrades undersökningsmetoderna och den så kallade objektiva metoden med provtagningar i fält upphörde. För spannmål, trindsäd och oljeväxter baseras skördestatistiken från och med 1998 på insamling av uppgifter från jordbrukarna.

Undersökningen om skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter ingår i Sveriges officiella statistik. Denna statistik är till stor del EU-reglerad eftersom uppgifter om skördar för olika grödor ska redovisas till EU enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 543/2009 av den 18 juni 2009 om skördestatistik samt kommissionens delegerade förordning 2015/1557 av den 13 juli 2015 om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 543/2009 om skördestatistik.

Så tar vi fram statistiken

Skördestatistiken baseras på uppgifter från ett urval av jordbruksföretag. Som urvalsram används Jordbruksverkets administrativa register för arealbaserade stöd. Urvalet drogs bland de jordbruksföretag som år 2022 brukade mer än fem hektar åkermark. Här ingår både ekologiskt och konventionellt odlade arealer.

Datainsamlingen sker genom att jordbrukarna lämnar sina skördeuppgifter på en särskild internetsida eller genom telefonintervjuer utförda av SCB:s intervjuare.

Från varje jordbruksföretag samlas information in om total bärgad kvantitet av varje gröda och dess vattenhalt. För spannmål omräknas de uppgivna kvantiteterna till 14,0 % vattenhalt. För trindsäd görs omräkning till 15,0 % vattenhalt och för oljeväxter till 9,0 %. Arealuppgifterna är i regel desamma som lantbrukaren redovisat i sin ansökan om arealersättning tidigare under året. På basis av skattade hektarskördar per redovisningsområde och aktuella grödarealer beräknas totala skördar.

Vid beräkning av hektarskördar tas hänsyn till obärgade arealer på så sätt att skörden från dessa arealer sätts till noll. Obärgade arealer sänker alltså hektarskörden. Säkerheten i bearbetningsprocessen bedöms vara god.

För län, produktionsområden och riket görs skattningar utifrån det underlag som finns tillgängligt inom respektive region. De redovisade uppgifterna för riket är således inte en summa av skattningarna för länen eller produktionsområdena, utan utgör en egen skattning, som kan skilja sig från summan.

Statistikens tillförlitlighet

För att belysa den osäkerhet som finns i resultaten på grund av att beräkningarna grundar sig på uppgifter från ett urval av företag redovisas i tabellerna relativa medelfel för skattade hektarskördar, totalskördar, obärgade arealer och grönfoderarealer. I dessa undersökningar kan det förekomma urvalsfel, bortfallsfel, täckningsfel, mätfel och bearbetningsfel. Av dessa fel torde i första hand urvalsfelen, men till viss del även mätfelen, påverka tillförlitligheten i statistiken. Tillförlitligheten redovisas kvantitativt enbart genom precisionen (medelfelet) i skattningarna, som främst avspeglar urvalsfel och andra slumpmässiga fel, däremot inte systematiska fel såsom exempelvis systematiska mätfel.

Med hjälp av medelfelet kan ett konfidensintervall beräknas på följande sätt. För en skattad hektarskörd på 4 500 kg/ha och ett medelfel på 3,0 % (det vill säga 135 kg/ha) kan man med liten felrisk (5,0 %) säga att intervallet 4 500 ± 2 x 135 (det vill säga 4 230–4 770 kg/ha) omfattar den verkliga hektarskörden, under förutsättning att de systematiska felen är små.

På motsvarande sätt kan man för en skattad andel obärgad areal på 16,0 % och ett skattat medelfel på 3,0 procentenheter med liten felrisk (5 %) säga att intervallet 16,0 ± 2 x 3,0 % (det vill säga 10,0–22,0 %) omfattar den verkliga andelen, under förutsättning att de systematiska felen är små. Medelfelen för obärgade arealer och för arealer skördade som grönfoder är dock ofta osäkra i sig. Om de relativa medelfelen överstiger 35 % eller anges till 0 % kan de inte användas för att beräkna konfidensintervall.

Medelfelet för totalskörden kan vara större än medelfelet för hektarskörden. Anledningen är att arealjusteringen för grödor skördade som grönfoder är osäker.

För undersökningen om spannmål, trindsäd och oljeväxter blev bortfallet av jordbruksföretag 10,7 %, varav vägrare 4,2 procentenheter. Bortfallet bedöms inte leda till några systematiska fel av betydelse.

Metod och kvalitet

Summary in English

This report provides preliminary results for the year 2022 on the yield per hectare and total production of cereals, dried pulses and oilseed crops. The results are presented for counties, production areas and for all of Sweden.

Cereals, dried pulses and oilseed crops

The total harvest of cereal crops for the whole country is estimated at 5 820 400 tonnes. This is 17% more than in 2021 and 11% more than the average for the previous five years 2017–2021.

Total production of peas is estimated at 86 200 tonnes, which is 54% more than last year’s harvest. The total production of field beans (Vicia faba L.) is estimated at 79 600 tonnes.

The 2022 harvest of rape and turnip rape is estimated at 426 600 tonnes. This is 24% more than in 2021 and 29% more than the average for the last five years. The total production of oil flax is estimated at 8 700 tonnes.

Since 1998, statistics on crop yields for cereals, dried pulses and oilseed crops have been based on an interview survey. Since 2005, the farmers can also use the Internet for data delivery to Statistics Sweden.

The 2022 survey sample consists of 4 449 survey units. The selected farms are a random sample from the whole country. The survey was carried out in October and November. Information was requested for total farm production in tonnes of these crops and their average moisture content. Yields per hectare at farm level are calculated by dividing the total production by the crop areas of the farm. The total production was calculated from regional data on yield per hectare; area statistics are calculated from final data on usage of arable land in 2022. These area data are based on figures from the administrative database for agricultural subsidies, IACS. Crop areas cut as green fodder have been excluded. The statistics on yields correspond with yield per hectare of sown areas minus areas cut as green fodder. Yields per hectare on harvested areas are not published. Unharvested areas and areas cut as green fodder are presented in separate tables.

The tables show yield per hectare in kilograms (kg), crop areas and total production in metric tonnes. Standard errors are given for the yield per hectare, total production, unharvested areas and areas harvested as green fodder.