Animalieproduktion, års- och månadsstatistik – 2023:02 och regionalt fördelad statistik 2022

Syfte

I denna statistikrapport redovisas utvecklingen inom produktionen av animalieprodukter.

Avsikten är att visa hur utvecklingen för de olika animalieprodukterna ser ut, genom att jämföra den senaste tillgängliga månadens mängder med samma tidsperiod föregående år.

Statistik avseende slakt, invägning av mjölk och mejeriproduktion samt invägning av ägg används för marknadsbedömningar inom jordbrukssektorn både i Sverige och inom EU.

Revideringar

Nya uppgifter om invägning av ekologisk mjölk och produktion av ekologiska mejeriprodukter gör att invägningen av ekologisk mjölk för januari 2023 skrivs ned med lite mer än 1 %. Även produktionen av ekologisk konsumtionsmjölk skrivs ned med lite mer än 1 %. Detta påverkar även de summeringar efter fetthalt som ekologisk konsumtionsmjölk är en del av.

Invägning av mjölk och produktion vid mejeri

I februari 2023 vägdes det in totalt 223 800 ton mjölk vid mejerierna. Drygt 14 %, eller 32 100 ton, av den totala invägningen utgjordes av ekologisk mjölk. I förhållande till uppgifterna för februari 2022, ökade den totala mjölkinvägningen med knappt 1 %, medan invägningen av ekologisk mjölk minskade med 15 %.

Februari månads produktion:

• 56 800 ton konsumtionsmjölk, vilket är en ökning med 1 % jämfört med februari 2022.
• 17 500 ton syrade produkter, vilket är en minskning med 1 % jämfört med februari 2022.
• 5 100 ton grädde, vilket är en minskning med 2 % jämfört med februari 2022.
• 6 200 ton ost, vilket är en minskning med drygt 5 % jämfört med februari 2022.
• 1 800 ton smör, vilket är en ökning med mer än 7 % jämfört med februari 2022.
• 5 500 ton mjölkpulver, vilket är en ökning med 1 % jämfört med februari 2022.

Den totala produktionen av:

• konsumtionsmjölk innefattade 9 300 ton ekologiska produkter
• syrade produkter innefattade 1 900 ton ekologiska produkter
• grädde innefattade 200 ton ekologiska produkter.

Utveckling av slakt av lantbruksdjur

• Det slaktades 32 200 nötkreatur under februari 2023. Den totala slaktvikten av nötkreatur var 10 400 ton. Jämfört med statistiken för februari 2022, ökade slakten av nötkreatur med knappt 1 %.
• Slakten av gris i februari 2023 minskade med 1 % jämfört med uppgifterna för samma månad förra året. Under månaden slaktades det 212 200 grisar och den totala slaktvikten av gris var 20 400 ton.
• 10 500 får och lamm slaktades under februari 2023. Den totala slaktvikten av får och lamm var 220 ton, vilket är en mindre minskning jämfört med uppgifterna för motsvarande månad förra året.
• Den slaktade kvantiteten fjäderfä i februari var 13 500 ton. Det är en minskning med mer än 1 % jämfört med februari 2022. Slakten av fjäderfä utgjordes till 94 % av kategorin Slaktkyckling, för vilken slakten minskade med mer än 3 % jämfört med februari förra året.

Invägningen av ägg

Statistik om den invägda mängden ägg i februari 2023 fanns inte tillgänglig vid publiceringen av denna rapport. Statistiken kommer att publiceras i Jordbruksverkets statistikdatabas när den finns tillgänglig.

Uppgifter till och med december 2022 finns publicerade i Jordbruksverkets statistikdatabas.

Slakten av större lantbruksdjur under 2022

I denna statistikrapport redovisas även slaktstatistik för 2022 fördelad på regional nivå och efter företagens storlek.

En samkörning av Jordbruksverkets slaktregister och Lantbruksregistret (LBR) ger möjlighet att redovisa slakten av nötkreatur, gris samt får och lamm på mer detaljerade nivåer. Kopplingen mot LBR gör det möjligt att få information om de drygt 15 700 företagen i LBR som skickade djur till slakt under 2022. Det är denna information som de slaktade djuren delas upp efter. Slakten av fjäderfä och hästar redovisas inte på detaljerade nivåer.

Fördelning av slakt mellan län

Slakten av större lantbruksdjur, nötkreatur, gris samt får och lamm, är starkt kopplat till det totala antalet djur av respektive djurslag som finns i länen. Därför kommer län med fler djur av ett djurslag även ha större andelar av slakten av detta djurslag. I figur A visas länens andelar av den totala slaktvikten av respektive djurslag.

För slakten av nötkreatur stod företag från Västra Götalands län för den största andelen, 18 %, av den totala slaktvikten. Västra Götalands län följdes av Skåne län, 16 %, och Kalmars län, 10 %.

Företag från Skåne och Västra Götalands län stod för mer än hälften av den totala slakten av gris. Av den totala slakten av gris kom 29 respektive 22 % från företagen i dessa län.

Jordbruksföretag från Gotlands, Skåne och Västra Götalands län svarade för de största andelarna av slakten av får och lamm, 13 % vardera.

Fördelning av slakt inom län

På riksnivå utgjordes slakten av större lantbruksdjur, mätt i antal slaktade djur, av drygt 12 % nötkreatur, 81 % gris och 7 % får och lamm.

I 17 av de 21 länen utgjorde gris den största andelen av antalet slaktade djur. För de andra fyra länen var det nötkreatur som utgjorde den största andelen av slaktade djur.

Får och lamm utgjorde den minsta andelen av antalet slaktade djur i 17 av de 21 länen. Nötkreatur och gris utgjorde den minsta andelen i två län vardera.

Då slaktvikterna skiljer sig åt mellan djurslagen förändras fördelningarna inom länen när man istället fördelar slakten, mätt i vikt.

För riket utgjordes den totala slaktvikten av 34 % nötkreatur, mer än 64 % gris och 1 % får och lamm.

I 12 av de 21 länen utgjorde gris den största andelen av den totala slaktvikten. I övriga län utgjorde nötkreatur den största andelen av den totala slaktvikten. Får och lamm utgjorde den minsta andelen av den totala slaktvikten i samtliga 21 län.

Jönköping var det län där nötkreatur utgjorde den största andelen, både mätt i antal djur och slaktvikt, av den totala slakten inom länet. 66 % av de slaktade djuren och 94 % av den totala slaktvikten utgjordes av nötkreatur.

För slakten av gris, var Skåne det län där gris utgjorde den största andelen av både slaktade djur och den totala slaktvikten. Gris utgjorde 90 % av antalet slaktade djur och mer än 77 % av den totala slaktvikten.

I Dalarnas län utgjorde får och lamm 26 % av slaktade djur. I Gotlands län utgjorde får och lamm knappt 5 % av den totala slaktvikten.

Fördelning av slakt efter företagens storlek

Använder man företagens areal åkermark för att dela upp företagen efter storlek kan man se att fler djur kommer från företag med mer åkermark. Se mer i figur C.

Den största andelen, 60 %, av slaktade djur kom från företag med mer än 100 hektar åkermark. Mer än 60 % av de slaktade nötkreaturen och grisarna kom från företag av den storleken. För får och lamm kom 22 % av antalet slaktade djur från företag av den storleken.

Det är även värt att notera att 1 av 4 slaktade grisar kom från jordbruksföretag med mindre än två hektar åkermark.

Företag som skickat djur till slakt

Under 2022 var det 15 700 jordbruksföretag som skickade djur till slakt. Knappt 74 % av dessa företag skickade nötkreatur till slakt. Vidare skickade 30 % av företagen får och lamm till slakt och 6 % skickade grisar till slakt. Företagens struktur skiljer sig mycket åt beroende på djurslag. Grisföretagen är färre men generellt stora och håller fler djur medan företag med nötkreatur eller får och lamm brukar hålla färre djur.

Flest antal företag som skickade djur till slakt, 2 900 stycken, fanns i Västra Götalands län. Det är från detta län som flest företag som skickat nötkreatur eller får och lamm till slakt återfinns. I Skåne län fanns flest företag som skickade grisar till slakt.

Ur figur D kan man utläsa att:

• Störst andel företag som skickade nötkreatur till slakt fanns i Jämtlands län där knappt 85 % av företag som skickade djur till slakt i Jämtlands län skickade nötkreatur.
• Den lägsta andelen företag som skickade nötkreatur till slakt fanns i Stockholms län, där 59 % av alla företag som skickade djur till slakt, skickade nötkreatur.
• Hallands län hade den största andelen företag som skickade gris till slakt. Av företag i Hallands län som skickade djur till slakt skickade 14 % av dessa grisar till slakt.
• Lägst andel företag som skickade gris till slakt fanns i Jönköpings län. 1 % av företag i Jönköpings län som skickade djur till slakt skickade gris till slakt.
• Mer än hälften av alla företag i Stockholms län som skickade djur till slakt skickade får och lamm till slakt.
• Lägst andel företag som skickade får och lamm till slakt fanns i Västerbottens län. Av alla företag som skickade djur till slakt skickade 16 % av dessa får och lamm.

I tablå A och B redovisas det genomsnittliga antalet djur skickade till slakt fördelat på län respektive storleksgrupp åkermark.

Företagen som skickade djur till slakt skickade i genomsnitt 36 nötkreatur, 2 867 grisar respektive 46 får och lamm.

Av företagen som skickade nötkreatur till slakt, skickade företag från Gotlands län flest nötkreatur till slakt, i genomsnitt 57 djur. Omvänt hade företag från Stockholms län som skickade nötkreatur till slakt det lägsta genomsnittet.

Företag från Södermanlands län som skickade gris till slakt skickade i genomsnitt flest antal grisar till slakt, 5 327 djur. Det lägsta genomsnittet hade företag från Jämtlands län som skickade gris till slakt.

Företag i Gotlands län skickade i genomsnitt flest får och lamm per företag till slakt, 128 djur. Det lägsta genomsnittet hade motsvarande företag från Västernorrlands län.

Delar man istället upp företagen efter deras åkerareal, ser man att företag med mer än 100 hektar åkermark i genomsnitt skickar flest nötkreatur, 77 djur, och får och lamm, 106 djur, till slakt.

Företag med mindre än två hektar åkermark skickade i genomsnitt flest antal grisar till slakt, 5 609 djur.

De höga genomsnitten för företag med mindre än två hektar åkermark, särskilt nötkreatur, kan bero på flera orsaker. Till exempel kan dessa företag ha mer betesmark eller ha verksamhet som drivs i flera bolag, med djurhållning och arealer uppdelade, som därför inte kopplas samman rätt i Lantbruksregistret.

Jämförelse av slakt på länsnivå mellan 2022 och 2021

Under 2022 ökade antalet slaktade grisar och nötkreatur jämfört med 2021. Slakten av gris ökade med 1 % medan slakten av nötkreatur ökade marginellt. Samtidigt minskade antalet slaktade får och lamm med 1 %.

Fördelat på län, ökade antalet slaktade nötkreatur i 12 av de 21 länen, medan slaktade grisar och får och lamm ökade i 10 respektive 6 av de 21 länen.

Antalet slaktade nötkreatur ökade mest i Västmanlands län, 6 %, medan den minskade mest i Gotlands län, 7 %. Västmanlands och Gotlands län levererade drygt 2 respektive 5 % av det totala antalet slaktade nötkreatur.

Den största procentuella ökningen i antalet slaktade grisar fanns i Kronobergs län, där slakten av gris ökade med 57 %. Samtidigt fanns den största procentuella minskningen i Jämtlands län, där antalet slaktade grisar minskade med 35 %. Kronobergs och Jämtlands län utgjorde mindre än 1 % respektive en minimal andel av det totala antalet slaktade grisar.

Gävleborgs län hade den största ökningen i antalet slaktade får och lamm, knappt 14 %. Den största minskningen hade Västerbottens län, där antalet slaktade får och lamm minskade med närmare 24 %. Gävleborgs län utgjorde 2 % av det totala antalet slaktade får och lamm, medan Västerbotten utgjorde knappt 1 % av den samma.

Tabeller

Kort om statistiken

Definition och förklaringar

Statistik avseende slakt, invägning av mjölk och mejeriproduktion samt invägning av ägg används för marknadsbedömningar inom jordbrukssektorn både i Sverige och i EU. Den största delen av denna statistik regleras av följande rådsdirektiv och kommissionsbeslut:

• Europaparlamentet och Rådets förordning EG nr 1165/2008 av den 19 november 2008 om statistik över besättningar och köttproduktion om upphävande av rådets direktiv 93/23/EEG, 93/23/EEG.
• Rådets direktiv 96/16/EG av den 19 mars 1996 om statistiska undersökningar av mjölk och mjölkprodukter.
• Kommissionens beslut 97/80/EG av den 18 december 1996 om tillämpningsföreskrifter till rådets direktiv 96/16/EG om statistiska undersökningar av mjölk och mjölkprodukter.

Statistiken i denna rapport ingår i Sveriges officiella statistik och utgörs av följande tre delar:

• köttproduktion (djurslakt) vid slakteri för humankonsumtion,
• mjölkinvägning och mejeriproduktion,
• invägning av ägg.

Regionalt fördelad statistik

Statistiken över regionalt fördelad slakt i denna rapport tas fram genom en sambearbetning mellan Lantbruksregistret (LBR) och Jordbruksverkets slaktdatabas. Uppgifter i LBR möjliggör en uppdelning på bland annat region och storleksgrupper. Dessa uppgifter uppdateras årligen med hjälp av register, urvalsundersökningar och var tredje till fjärde år genom en totalundersökning av samtliga jordbruksföretag, senast gjord år 2020.

För att klassas som ett jordbruksföretag i Lantbruksregistret ska företaget uppfylla något av följande kriterier:

• bruka mer än 2,0 hektar åkermark, eller
• bruka minst 5,0 hektar jordbruksmark, eller
• bedriva trädgårdsodling omfattande minst 2 500 kvadratmeter frilandsodling, eller
• bedriva trädgårdsodling omfattande minst 200 kvadratmeter växthusyta, eller
• inneha djurbesättning som någon gång från och med den 1 januari till och med den första torsdagen i juni innevarande år omfattade minst 10 nötkreatur, eller minst 10 suggor eller 50 grisar, eller minst 20 får och lamm, eller 1 000 fjäderfä (inklusive kycklingar)

Statistikens tillförlitlighet

Denna statistiks tillförlitlighet torde vara god, eftersom lagstadgad uppgiftslämnarplikt gäller för berörda slakterier och mejerier och bortfallet är mycket lågt. När det gäller invägning av ägg saknas uppgifter från företag som inte är med i branschorganisationen Svenska Ägg. Sedan år 2019 uppskattas de saknade invägningsvärdena uppgå till 13 % av marknaden.

För regionalt fördelad statistik

Kvaliteten i slaktdatabasen

Då lagstadgad uppgiftslämnarplikt gäller för slakterierna bedöms bortfallet gällande slakten vara mycket låg. Det genomförs regelbundna kontroller av slakterierna. Uppgifterna i denna databas anses vara av hög kvalitet.

Kvaliteten i Lantbruksregistret (LBR)

Uppgifterna i Lantbruksregistret uppdateras årligen med hjälp av urvalsundersökningar och register samt genom en totalundersökning av alla jordbruksföretag som genomförs var tredje till fjärde år, senast år 2020.

Kvaliteten i kopplingarna mellan LBR och slaktdatabasen

Kopplingarna mellan LBR och slaktdatabasen görs med hjälp av person- och organisationsnummer samt anläggningsnummer. Endast en minimal andel av slaktade grisar och nötkreatur kan inte kopplas till ett företag i LBR, medan motsvarande andel för slaktade får och lamm är 1 %.

Slaktade djur som inte kan kopplas till ett företag i LBR, antingen på grund av att ingen koppling kunnat göras mellan slaktdatabasen och LBR eller att det kopplingsbara företaget inte uppfyllt kriterierna för att klassas som ett företag i LBR, särredovisas i databastabellerna som en separat grupp kallad "Okänd". Antalet slaktade djur som räknas till denna grupp utgör en marginell andel av det totala antalet slaktade djur.

Det kan förekomma felkopplingar mellan registren. Dessa anses ha försumbar betydelse för de slutliga resultaten.

Så tar vi fram statistiken

Uppgifter om slakten av nötkreatur, gris, häst samt får och lamm rapporteras veckovis från alla slakterier i landet till Jordbruksverkets slaktdatabas. Statistiken i denna statistikrapport baseras på uttag från den databasen.

Uppgifter om slakten av fjäderfä samlas in månadsvis från samtliga slakterier av Livsmedelsverket. Statistiken i denna statistikrapport baseras på denna uppgiftsinsamling.

Statistiken avseende invägd mjölk och produktion av mjölkprodukter baseras på uppgifter som Jordbruksverket samlar in månadsvis från mejerier och andra uppköpare av mjölk.

Statistiken avseende invägd kvantitet ägg vid landets partihandelsföretag baseras på månadsvis insamlade uppgifter från Svenska Äggs medlemsföretag.

Mer utförlig information om hur vi tagit fram statistiken finns i ”Statistikens framställning” under rubriken ”Metod och kvalitet”.

För regionalt fördelad statistik

Uttaget ur slaktdatabasen kopplas samman med Lantbruksregistret (LBR), innehållande uppgifter om jordbruksföretagen. För att korrekt koppla slaktade djur till ett företag, kopplas anläggnings- och organisationsnummer i de båda registren mot varandra.

Statistikens jämförbarhet

Uppgifter om invägning av mjölk och slakt av lantbruksdjur redovisas även hos EU:s statistikorgan Eurostat. Uppgifterna är jämförbara med andra EU-länders uppgifter.

Mer om statistikens jämförbarhet finns i Kvalitetsdeklarationen under rubriken "Metod och kvalitet".

Bra att veta

Då partihandelns invägning av ägg utgörs av den kvantitet som passerar Svenska Äggs medlemspackerier visar värdena i databastabellen för invägningen av ägg inte hela marknadens storlek. Dessutom kan medlemsföretagens samlade marknadsandel förändras från år till år, varför skillnaden i invägd mängd inte är fullt jämförbar från ett år till ett annat utan att först räkna om den med det årets marknadsandel.

För regionalt fördelad statistik

Anläggningsnummer för häst finns inte med i Lantbruksregistret, vilket omöjliggör kopplingen av slaktade hästar i slaktdatabasen till ett företag i Lantbruksregistret. Samtliga slaktade hästar redovisas därför under gruppen "Okänd".

För databastabellen där slakt fördelats på besättningsstorlekar av mjölkkor och kor för uppfödning av kalvar, bygger indelningarna på uppgifter från LBR som gällde för juni 2022.

Annan statistik

I rapporten "Ekologisk animalieproduktion" redovisas bland annat slakt av ekologiskt hållna lantbruksdjur. I rapporten "Lantbrukets djur i juni 2022" redovisas antal hållna lantbruksdjur i juni 2022.

Metod och kvalitet

• Kvalitetsdeklaration Pdf, 230.8 kB.

• Statistikens framställning Pdf, 194.5 kB.

Summary in English

The quantity of milk delivered to dairies in February 2023 was 223 800 tonnes, of which 32 100 tonnes were organic. Compared with the figures for February 2022, the total delivery of milk increased by roughly 1 %, while the delivery of organic milk decreased by 15 %.

In February, the total slaughter of cattle, pigs, sheep and lambs and poultry amounted to 44 500 tonnes. The largest share, 46 %, consisted of pigs, followed by poultry, 30 %, and cattle, 23 %. The slaughter of sheep and lambs accounted for less than 1 % of the total slaughter weight.

Regional slaughter statistics

This month, regional statistics for the 2022 slaughter of livestock is published. The slaughter of poultry is not reported at regional level.

The distribution of slaughter between and within counties

Roughly half of slaughtered cattle, pigs, sheep and lambs were delivered from holdings in Skåne or Västra Götaland county. For the slaughter of pigs, the share was even greater than 50 %.

Pigs made up the largest share of the total slaughter weight in 12 of the 21 counties. In the remaining counties, cattle made up the largest share.

Holdings that sent animals to slaughter

Of the 15 700 holdings that sent livestock to slaughter during 2022, 74 % of them sent cattle to slaughter. Jämtland county had the largest share of holdings that sent cattle to slaughter, roughly 85 %. At a national level, the share of holdings that sent sheep and lambs or pigs to slaughter were 30 and 6 % respectively. Stockholm county had the largest share of holdings that sent sheep and lambs to slaughter, where 51 % of holdings that sent animals to slaughter sent sheep and lambs.

Holdings from Gotland county that sent cattle or sheep and lambs had the highest average number of cattle and sheep and lambs sent to slaughter. Holdings from Södermanland county that sent pigs to slaughter had the highest average number of pigs sent to slaughter.

Compared with last year

Compared with data for 2021, the slaughter of cattle increased in 12 of the 21 counties. The slaughter of pigs and sheep and lambs decreased in 11 and 15 of the 21 counties, respectively, in relation to the figures for 2021.