Skörd av spannmål, trindsäd, oljeväxter, potatis och slåttervall 2022. Slutlig statistik

Syfte

I denna statistikrapport redovisas slutlig statistik på regional nivå om 2022 års skörd av spannmål, trindsäd, oljeväxter, potatis och slåttervall. Statistikens huvudsyfte är att vara grundkälla för beräkning av vegetabilieproduktionens storlek. Skördestatistiken används av myndigheter och näringsliv framför allt inom områdena jordbruk, ekonomi och miljö.

Statistiken med kommentarer

Mer än 5,8 miljoner ton spannmål tröskades under 2022

Totalt för riket har spannmålsskörden beräknats till 5 823 200 ton. Det är 17 % mer än under 2021. Jämfört med genomsnittsskörden för de fem föregående åren är det en ökning med 11 %.

Arealerna med de högavkastande höstsådda grödorna var stora. Det bidrog till att öka spannmålsskörden. Det var dock relativt vanligt att utvintringsskador medförde att de höstsådda spannmålsgrödorna kördes upp under våren och ersattes med vårsådda grödor.

En del lantbrukare har meddelat att de gödslat minde än vanligt eller inte alls på grund av höga priser på handelsgödsel.

I figur A visas hur den totala spannmålsskörden har varierat sedan 1992. De låga totalskördarna under åren 2006 och 2018 berodde på extremt torrt sommarväder. Under 2006 var en annan bidragande orsak minskad spannmålsodling. År 2010 var det liknande väder som under 2021, med en kall och regnig vår följt av sommartorka.

Stor höstsådd som påverkades av utvintring

Trots att hösten 2021 var regnig höstsåddes stora arealer. Ogynnsamt vinter- och vårväder orsakade isbränna och utglesade bestånd. En del av dessa arealer kördes upp under våren och ersattes av vårsådda grödor. Det har även rapporterats om utvintringsskador som orsak till låga skördenivåer av höstsådda grödor.

Höstvete och tröskad majs är de spannmålsgrödor som hade högst avkastning per hektar. Arealen av höstvete var stor under 2022, vilket bidrog till att höja totalskörden. Nästan 52 % av den totala spannmålsskörden utgjordes av höstvete. Den totala höstveteskörden uppgick till 3 018 000 ton, och var därmed 5 % större än under 2021 och 12 % större än femårsgenomsnittet.

Den totala spannmålsarealen avsedd för tröskning minskade med 3 %. De höstsådda spannmålsgrödorna minskade mest, med närmare 26 000 hektar. Denna omfördelning från höstsådda grödor till vårsådda grödor med lägre avkastningsnivåer sänkte den totala spannmålsskörden.

En farhåga är att en del lantbrukare inte har meddelat den ändrade grödfördelningen, så att för stora arealer med höstsådda grödor kvarstår inom den slutliga statistiken gällande grödarealer för 2022. Vi har sett flera exempel på att de rättningar av grödarealer som gjorts av lantbrukarna inom skördestatistiken inte var åtgärdade i underlaget till den slutliga statistiken gällande grödarealer för 2022.

Jämför även med normskördarna

I femårsgenomsnitten är de låga hektarskördarna från torråret 2018 ett av de fem åren som ingår i underlaget till beräkningen. Det kan därför vara relevant att jämföra 2022 års hektarskördar med normskördarna också, som SCB beräknar utifrån en längre tidsserie av tidigare års hektarskördar och en trendfaktor.

Höstsådda grödor gav något högre hektarskördar än ifjol

På riksnivå har hektarskörden av höstvete beräknats till 7 220 kilo per hektar. Den är 9 % högre än förra årets hektarskörd, 6 % högre än genomsnittet för de senaste fem åren och 1 % högre än normskörden. Skördeutfallen för de övriga höstsådda grödorna är likartade.

Från Kalmar län finns många kommentarer från lantbrukarna om att sommartorkan sänkte skördeutfallet per hektar. Rapporter om torka finns från många platser i landet, även från Blekinge och Skåne län.

I figur B redovisas en tidsserie med hektarskördar för de höstsådda spannmålsgrödorna på riksnivå. Skördestatistik för höstkorn och höstrågvete finns redovisad sedan år 1995.

Höga hektarskördar för vårsådda spannmålsgrödor på riksnivå

Även för de vårsådda spannmålsgrödorna finns rapporter om torka som drog ner skördenivåerna. Kalmar län var särskilt hårt drabbat av brist på regn.

För landet som helhet är årets hektarskörd av vårvete 37 % högre än fjolårsresultatet, 20 % högre än femårsgenomsnittet och 15 % högre än normskörden. För vårkorn är hektarskörden 44 % högre än förra årets resultat, 22 % högre än femårsgenomsnittet och 10 % högre än normskörden. Hektarskörden av havre är 44 % högre än förra årets hektarskörd, 22 % högre än femårsgenomsnittet och 11 % högre än normskörden. Ökningarna är snarlika även för vårrågvete och blandsäd.

I figur C redovisas en tidsserie på riksnivå med hektarskördar för de mest odlade vårsådda spannmålsgrödorna. Åren 2006 och 2018 var det liksom under 2021 sommartorka som drog ner skördenivåerna.

Vårvete, havre och blandsäd är grödor som sedan början av 2000-talet haft en hög andel ekologisk odling, vilket bör beaktas när trenden för de senare åren analyseras för dessa grödor. Jämförelser av skördenivåer för ekologiskt respektive konventionellt odlade arealer redovisas i Statistikrapporter benämnda ”Skörd för ekologisk och konventionell odling”.

Kärnmajs och kolvmajs samredovisas

Den totala arealen redovisad som majs i lantbrukarnas ansökningar om arealersättning uppgick under 2022 till drygt 22 230 hektar. Merparten av arealen skördades som grönfoder, men uppemot 1 800 hektar tröskades eller skördades som kolvmajs. Andelen av arealen där hela majskolvarna skördas och används som foder har ökat de senaste åren. Detta sätt att skörda klassas inte som grönfoder utan redovisas tillsammans med kärnmajs. Sockermajs för humankonsumtion räknas som en grönsak och ingår inte.

Kärnmajs och kolvmajs odlas framför allt i Kalmar, Skåne och Hallands län. I Skåne län blev avkastningen 6 550 kilo per hektar år 2022.

Obärgade arealer på grund av utvintring och höstregn i norr

På riksnivå blev 0,4 % av spannmålsarealen obärgad, ofta orsakat av utvintring. Det är dock en lägre andel än genomsnittsandelen för de fem föregående åren som är 1,0 %. I Västernorrlands och Norrbottens län blev 4,2 % respektive 3,0 % av den spannmålsareal som skulle tröskas helt obärgad, vanligen på grund av regn som gjort markerna ofarbara. Av höstrybsarealen blev 11,9 % obärgad, vilket överstiger femårsgenomsnittet.

Hektarskörden av ärter högre än förra årets låga nivå

På riksnivå beräknas årets hektarskörd av ärter vara 42 % högre än under 2021. Den är 21 % högre än femårsgenomsnittet där den låga hektarskörden från 2018 ingår, och 10 % högre än normskörden.

Störst areal ärter fanns under 2022 i Uppsala och Västra Götalands län. I dessa län är hektarskördarna 19 respektive 44 % högre än föregående års nivåer.

Den totala skörden av ärter har beräknats till 86 000 ton. Det motsvarar en ökning med 54 % jämfört med 2021, och en ökning med 31 % jämfört med femårsgenomsnittet.

Många lantbrukare rapporterar om stora skördeskador i ärterna orsakade av duvor, hjortar och framför allt av vildsvin. Det finns även lantbrukare som avstår från att odla ärter på grund av problemen med viltskador.

Hektarskörden av åkerbönor ökade också jämfört med ifjol

Hektarskörden av åkerbönor blev på riksnivå 47 % högre än under 2021, och 31 % högre än femårsgenomsnittet, där den extremt låga hektarskörden från torråret 2018 är ett av de fem åren. Vanliga förklaringar till låga skördenivåer av åkerbönor som förekom i delar av landet var kyla och regn under våren, sen sådd och torka i juli.

Jämfört med det trimmade tioårsmedelvärdet är årets hektarskörd av åkerbönor 10 % högre. Det trimmade tioårsmedelvärdet motsvarar medelvärdet av de senaste tio årens hektarskördar frånsett den lägsta och den högsta hektarskörden under perioden.

Totalskörden av åkerbönor har beräknats till 78 600 ton. Det är 61 % mer än förra året och 26 % mer än femårsgenomsnittet. För landet som helhet ökade arealen med 9 % jämfört med 2021.

Bland länen odlades störst areal åkerbönor i Västra Götalands län, där 34 % av odlingsarealen var belägen under 2022. Därefter följer Östergötlands och Skåne län, med 17 respektive 15 % av landets totala areal av åkerbönor.

I figur D redovisas hur totalskördarna av ärter och åkerbönor har varierat under senare år. Ärter har ingått i skördestatistiken sedan år 1996, medan åkerbönor har varit med sedan 2004.

Hektarskörden av höstraps 4 % högre än under 2021

På riksnivå blev hektarskörden av höstraps 3 510 kilo per hektar. Den är därmed 4 % högre än fjolårsresultatet, 7 % högre än femårsgenomsnittet och i nivå med normskörden.

En del av höstrapsarealen utvintrade och fick ersättas av vårsådda grödor. Det har även rapporterats om utvintringsskador, frostskador under vårvintern och glesa bestånd som orsakat ogräsförekomst och låga skördenivåer av höstraps. Problemen med utvintringsskador var störst i de mellersta delarna av landet. Utvintringsskadorna har också resulterat i helt obärgade arealer av höstraps, vilket också minskat skördeutfallet per hektar.

I Skåne län odlades 44 % av den totala höstrapsarealen under 2022, och där blev hektarskörden av höstraps 16 % högre än förra årets nivå.

Hektarskörden av vårraps som ibland såddes efter utvintrad höstraps uppgår på riksnivå till rekordhöga 2 540 kilo per hektar. För landet som helhet är denna hektarskörd 32 % högre än fjolårsnivån, 37 % högre än femårsgenomsnittet och 35 % högre än normskörden. Regionalt är hektarskördarna särskilt höga i vårrapsens nordliga odlingsområde, där möjligen en del höstraps funnits kvar och ökat på skördeutfallet.

Totalskörden av raps och rybs rekordstor

Totalskörden av raps och rybs har beräknats till 427 500 ton, vilket är den största någonsin. Den är 24 % större än förra årets resultat och 29 % större än femårsgenomsnittet.

Höstraps är den arealmässigt dominerande grödan i grödgruppen raps och rybs, och är även den gröda som ger högst avkastning per hektar. Årets höstrapsareal uppgår till 110 400 hektar, vilket är en rekordstor areal. Den utgjorde 87 % av den totala raps- och rybsarealen under 2022.

I figur E redovisas hur den totala raps- och rybsskörden har varierat sedan år 1993. Totalskörden för 2018 ser ut att vara lägre än under åren 2006 och 2007, men skillnaderna ligger inom felmarginalen. Statistiken om totalskördar för åren 1993–1994 är osäker eftersom det är oklart om den är heltäckande.

Hektarskörden av oljelin ökade med 15 %

Avkastningen per hektar av oljelin blev för landet som helhet 15 % högre än under fjolåret, 8 % högre än genomsnittet för de fem senaste åren och i nivå med normskörden.

Den totala skörden har beräknats till 8 700 ton, vilket är en ökning med 58 % jämfört med 2021. Arealen med oljelin uppgick till drygt 5 100 hektar, en ökning med 1 400 hektar.

I Östergötlands än odlades 39 % av oljelinarealen under 2022. I länet uppgick hektarskörden till 1 870 kilo per hektar, vilket överstiger fjolårsnivån med 20 %.

I figur F redovisas hur den totala skörden av oljelin har varierat. Oljelin har ingått i skördestatistiken sedan år 1996. Den höga totalskörden under år 1999 berodde på att arealen då nådde en rekordnivå på mer än 34 000 hektar.

Arealer skördade som grönfoder under 2022

Grönfoder benämns även ensilage och helsäd, men avser alltid skörd av hela växten till grovfoder eller energi.

Av de arealer som redovisats som spannmålgrödor vid lantbrukarnas ansökningar om gårdsstöd skördades uppemot 5 % som grönfoder under 2022. Det kan jämföras med nästan 11 % under 2018, då ovanligt stora arealer av de ettåriga grödorna skördades som grönfoder, för att lindra den grovfoderbrist som uppstod på grund av torkan.

För ärter var andelen grönfoderskördad areal 0,7 %, jämfört med runt 4 % under 2018 och för åkerbönor var årets andel 2,1 %, jämfört med omkring 11 % under 2018. Motsvarande andel för raps och rybs var 0,1 % 2022 och 2,0 % 2018. Av årets oljelinodling skördades ingen areal som grönfoder, medan andelen grönfoderskördad areal var 0,6 % under torråret 2018.

Skörd från ettåriga grönfodergrödor

Att ta tillvara stråsäd i form av grönfoder har blivit allt vanligare under senare år. Odlingen av majs har också ökat, en gröda som oftast skördas som grönfoder.

Skörd av ettåriga grönfoderväxter ingick för första gången i skördestatistiken under år 2011. De grödor och grödgrupper som redovisas är ”Stråsäd (exklusive majs) till grönfoder”, ”Majs till grönfoder” samt ”Andra ettåriga grödor till grönfoder”.

Skördeuppgifter för ettåriga grödor skördade som grönfoder redovisades tidigare som ensilage med 30 % torrsubstanshalt (ts-halt), men från och med 2018 i stället med 100 % ts-halt. Ändringen underlättar jämförelser av kvantiteter mellan olika foderslag som tillvaratas som grönfoder.

Den totala grovfoderskörden består både av skörd från slåttervall och ettåriga grönfoderväxter. Den totala skörden av ettåriga grönfoderväxter svarade under 2022 för nästan 10 % av årets totala grovfoderskörd.

Andelen total skörd av ettåriga grönfoderväxter av den totala grovfoderskörden var störst i Kalmar och Gotlands län, med 21 % respektive 20 % ettåriga grönfoderväxter. Stora andelar fanns också i Skåne, Blekinge och Hallands län, med mellan 16 och 17 %. Det är i dessa län som grönfodermajs odlas i stor utsträckning. För landet som helhet har andelen total skörd av ettåriga grönfoderväxter av den totala grovfoderskörden tidigare år varierat mellan 8 och 11 %.

För riket som helhet kom de största grönfoderkvantiteterna från majs som skördats som grönfoder, totalt 220 600 ton torrsubstans under 2022. Därefter följer stråsädesgrödor exklusive majs som skördats som grönfoder med totalt 113 000 ton torrsubstans. Skörden från andra ettåriga grödor som skördats som grönfoder har beräknats till 106 400 ton torrsubstans.

I figur G redovisas hur de totala grönfoderskördarna har varierat under de tolv år som skörd av ettåriga grönfoderväxter ingått i skördestatistiken. Det har varit en uppåtgående trend till och med år 2017, en svacka under torråret 2018, och därefter har den totala skörden av ettåriga grönfoderväxter varit förhållandevis stabil på riksnivå.

Den totala skörden av ettåriga grönfoderväxter uppgick under 2022 till 440 000 ton torrsubstans, vilket motsvarar 1 466 700 ton ensilage med 30 % ts-halt.

Information om grödor inom grödgruppen Grönfoder (grödkod 80)

Liksom tidigare består uppgifterna om Andra ettåriga grödor till grönfoder bland annat av skörden från de arealer som lantbrukarna redovisat som ärter, åkerbönor, raps, rybs och oljelin, och som skördats som grönfoder.

Den största andelen av skörden av Andra ettåriga grödor till grönfoder kommer under 2022, på samma sätt som under de föregående åren, dock från de arealer som lantbrukarna redovisat som just ”Grönfoder” (grödkod 80) i sina ansökning-ar om gårdsstöd.

Från och med år 2018 finns information om vilka grödor som ingår i grödgruppen grönfoder (grödkod 80). Grödarealerna för 2022 redovisas i Tablå A. Störst är arealen med blandsäd (blandningar av stråsäd och baljväxter), därefter följer i storleksordning vårkorn, majs och havre.

Vid beräkningen av totalskördar har grödarealerna från grödgruppen grönfoder (grödkod 80) inte flyttats till sin ifrågakommande gröda. I gruppen Andra ettåriga grödor till grönfoder, ingår därför även den spannmåls- och majsodling som inte kunnat särskiljas för att tillhöra grödgruppen Stråsädesgrödor exklusive majs, respektive gruppen majs.

Totala matpotatisskörden 9 % större än 2021

Den svenska skörden av matpotatis var 499 900 ton år 2022. Det är 9 % större än 2021 års slutliga totalskörd. Totalskörden är i nivå med femårsgenomsnittet.

Till matpotatis räknas förutom färskpotatis och höst- och vinterpotatis för direkt konsumtion även potatis för tillverkning av mos, chips, pommes frites med mera, samt foderpotatis och utsädesodlingar av matpotatissorter. Skörd från husbehovsodlingar och kolonilotter ingår inte i denna statistik. Vid beräkningen av totalskörden används den reducerade hektarskörden, som räknats ned för den del som inte är konsumtionsduglig, det vill säga för bortsortering och småfallande.

Odlare i fyra län, Skåne, Hallands, Östergötlands och Västra Götalands län, svarar tillsammans för 78 % av den totala matpotatisskörden i landet.

Hektarskörden av matpotatis inklusive färskpotatis skattas för riket till 33 520 kilo per hektar. Det är 9 % högre än 2021 års hektarskörd. Hektarskörden 2022 är i nivå med 2019–2020 och signifikant högre än hektarskördarna 2013–2018.

Hektarskörden för färskpotatis beräknas även separat. På riksnivå skattas den till 23 320 kilo per hektar. Av rikets matpotatisareal var 13 % färskpotatisodlingar.

När hektarskörden beräknas ingår eventuell obärgad areal i skattningen. Stora obärgade arealer sänker därför den skattade hektarskörden.

År 2022 odlades 14 910 hektar matpotatis i landet. Det är i nivå med 2021 års slutliga statistik.

Totalskörden av stärkelsepotatis 9 % större än femårssnittet

Totalskörden beräknas till 352 300 ton. Det är 9 % större än femårsgenomsnittet. Potatis för stärkelse odlas främst i Skåne, Blekinge och Kalmar län.

Hektarskörden för riket skattas till 41 460 kilo per hektar. Det är i nivå med både 2021 års hektarskörd och med femårsgenomsnittet.

År 2022 odlades 8 500 hektar potatis för stärkelse. Det innebar en minskning med 310 hektar (4 %) jämfört med 2021 och med 600 hektar (8 %) jämfört med femårsgenomsnittet.

Utöver den skörd av potatis för stärkelse som redovisas här kan det tillkomma kvantiteter som redovisats som matpotatis, men som i stället kommit att användas för produktion av potatisstärkelse. I hektar- och totalskördar ingår även utsädesodlingar.

Låg återväxtskörd av vall i östra Sverige

Den totala bärgade skörden av slåttervall har beräknats till 4 041 500 ton torrsubstans. Förstaskörden beräknas till 2 576 300 ton och återväxten till 1 465 200 ton.

På riksnivå var hektarskörden 4 820 kilo torrsubstans. Första skörden var i nivå med 2021 års hektarskörd medan återväxten var cirka 16 % lägre än i fjol. Framför allt var det de östra delarna av landet som drabbades av torka och därmed låg återväxtskörd. I Kalmar halverades återväxtskörden jämfört med 2021 och i Skåne var den 40 % lägre.

Samtliga skördeuppgifter för slåttervall redovisas från och med 2018 med 100 % torrsubstanshalt för att förbättra jämförbarheten med andra grödor som tillvaratas som grönfoder.

Det är bara skördad vall från slåttervallar som har beräknats. Skörd från vallar som enbart betas samt återväxt som tillvaratas som bete ingår inte i undersökningen.

De skattade arealerna under 2022 uppgick till

• Slåttervall 838 680 hektar
• Betesvall 145 320 hektar
• Ej utnyttjad vall 59 170 hektar

Det innebär en minskning av den totala arealen slåtter- och betesvall med 8 240 hektar sedan 2021.

Den areal som redovisas som ej utnyttjad vall är dels arealer som bara slås av för att hålla landskapet öppet eller används för gröngödsling, dels viltskadade arealer som blivit så förstörda att de inte varit möjliga att skörda.

Stora skördeskillnader mellan olika typer av företag

I figur H visas hektarskörden i medeltal för riket samt hektarskörden uppdelad på fem olika driftsinriktningar. Alla uppgiftslämnande företag har delats upp utifrån sin huvudsakliga produktion enligt Jordbruksverkets typologi som redovisas i statistikrapporten ”Jordbruksföretagens driftsinriktning 2020” (JO 0105).

Hektarskörden av slåttervall var 2022 mer än dubbelt så stor för företag med mjölkproduktion jämfört med småbruk och 25 % större än för företag med övriga nötkreatur och företag med spannmål.

Mjölkföretagen står för cirka 25 % av den totala skördade mängden vall, företagen med övriga nötkreatur och företagen med spannmål för cirka en tredjedel vardera, medan småbruk och företag med blandad husdjursskötsel står för sammanlagt 5 % av den totala bärgade skörden.

Kategorin spannmål är företag som har i huvudsak spannmålsodling samt vallodling utöver eget behov. Här finns bland annat gårdar med hästar, gårdar som producerar vallfoder för försäljning samt vall till biogasproduktion. I kategorin blandad husdjursskötsel ingår till exempel gårdar med får och getter. Småbruk är företag där den beräknade arbetstiden i lantbruksföretaget understiger 400 timmar/år.

Odlingsbetingelser

Hösten 2021 präglades av regnigt väder i stora delar av landet, men de höstsådda arealerna blev ändå förhållandevis stora. Många lantbrukare har under 2022 skrivit kommentarer om att utvintringsskador ledde till ojämna bestånd och omsådd med vårsådda grödor. Våren var kall och det förekom en del frostskador som drog ner skördenivåerna. Framför allt de sydöstra delarna av landet drabbades av torka. Men i merparten av landet bjöd sommaren på omväxlande väder med regn och värme som gynnade tillväxten av grödorna. Från västra Sverige finns en del rapporter om hagelskador. När det började bli dags för tröskning stabiliserades vädret och skörden kunde till stor del genomföras under torra förhållanden. I norra Sverige försenades dock tröskningen på vissa håll av ihållande regn.

I de östra delarna av landet led vallen av torka. Från Kalmar, Östergötland och delar av Skåne finns det många kommentarer om att torkan sänkt skörden. I västra Sverige regnade det mer och skörden varierar där från normal till riktigt bra.

Obärgade arealer

I genomsnitt för hela landet blev 0,4 % av spannmålsarealen obärgad. Det motsvarar drygt 4 000 hektar.

Den obärgade arealen av ärter blev 60 hektar, eller 0,3 % av den totala arealen ärter i landet. Andelen obärgad areal för åkerbönor blev 0,6 % på riksnivå, som motsvarar 130 hektar. För raps och rybs blev andelen obärgad areal 1,4 % eller 1 730 hektar.

Av de arealer som skulle skördas som grönfoder blev 630 hektar eller 0,8 % obärgade. Mer detaljerad statistik än så redovisas inte på grund av en betydande osäkerhet i beräkningsunderlaget.

Den obärgade arealen av matpotatis motsvarar 0,5 % (80 hektar) av den totala arealen i landet. För potatis för stärkelse beräknas mindre än 10 hektar (0,1 %) av arealen vara obärgad.

Problem med viltskador

Många lantbrukare lämnar spontana kommentarer när det varit särskilda förhållanden som påverkar skörderesultatet. Skador orsakade av vildsvin, älgar, hjortar, tranor och gäss förekommer ofta som en förklaring till låga skördenivåer.

Kommentarer till tabellerna

I tabellerna redovisas bärgad skörd per hektar, medelfel för hektarskörd, grödareal, total skörd samt medelfel för den totala skörden.

Medelfelet är ett mått på den beräknade skördens osäkerhet. Ju högre medelfelet är desto mer osäker är den aktuella uppgiften.

För att undvika redovisning av alltför osäkra skörderesultat krävs att redovisad hektarskörd grundar sig på minst 20 företag och att medelfelet är högst 35 %. Vid färre företag eller högre medelfel ersätts skördeuppgiften i tabellen med två prickar (..). När inga observationer finns att redovisa markeras detta med ett streck (-). När arealuppgiften är för osäker för att anges markeras areal och skörd med två prickar (..).

Uppgifter om obärgade arealer och arealer skördade som grönfoder redovisas i separata tabeller. Förekomst av obärgade arealer gör att hektarskörd och totalskörd blir lägre för den aktuella grödan. Uppgifterna om obärgade arealer och arealer skördade som grönfoder är mycket osäkra, vilket indikeras av de höga medelfelen, som dock i sig är osäkra. Osäkerheten är en följd av att förekomsten ofta är liten och varierar kraftigt mellan olika jordbruksföretag och regioner. Uppgifter om obärgade arealer och arealer skördade som grönfoder redovisas om de grundar sig på information från minst 20 företag.

När det gäller fördelningen av vallarealen mellan slåttervall, betesvall och ej utnyttjad vall är uppgifterna för ej utnyttjad vall mycket osäkra. Osäkerheten är en följd av att förekomsten varierar kraftigt mellan olika jordbruksföretag och regioner. Uppgifter om fördelningen av vallarealen redovisas om de grundar sig på information från minst 20 företag med vall.

Grödarealerna baseras på den slutliga statistiken om jordbruksmarkens användning som publicerades i oktober 2022 (JO 0104) och grundar sig på uppgifter från Jordbruksverkets administrativa register för arealbaserade stöd. De spannmåls-, trindsäds- och oljeväxtarealer avsedda för tröskning som redovisas i denna statistikrapport har dock minskats med skattade arealer skördade som grönfoder.

Tabeller

Kartor

Karta 1. Produktionsområden (PO8)

Kort om statistiken

Det här beskriver statistiken

Sedan lång tid tillbaka har årliga uppskattningar av skördar inom jordbruket i Sverige redovisats. Skördeuppskattningar enligt den så kallade objektiva metoden infördes i början av 1960-talet, genomfördes av SCB och utformades då främst för skördeskadeskyddets behov av statistik som beräkningsunderlag. Därigenom uppfylldes i huvudsak även andra behov av skördestatistik. Det statliga skördeskadeskyddet upphörde efter 1987 års skörd då ansvaret övertogs av Lantbrukarnas Riksförbund (LRF). När även detta skydd avvecklades 1995 åtog sig staten ett övergripande ansvar för skördeskador av naturkatastrofkaraktär.

Under andra hälften av 1990-talet förändrades undersökningsmetoderna och den så kallade objektiva metoden med provtagningar i fält upphörde. För spannmål, trindsäd och oljeväxter baseras skördestatistiken från och med 1998, för potatis från och med 1999, på insamling av uppgifter från jordbrukarna. Skördestatistiken för vall upphörde 1998 och återinfördes igen 2002 och baseras sedan dess också på insamling av uppgifter från jordbrukarna.

Skördestatistiken ingår i Sveriges officiella statistik. Denna statistik är till stor del EU-reglerad eftersom uppgifter om skördar för olika grödor ska redovisas till EU enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 543/2009 av den 18 juni 2009 om skördestatistik samt kommissionens delegerade förordning 2015/1557 av den 13 juli 2015 om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 543/2009 om skördestatistik.

Så tar vi fram statistiken

Skördestatistiken baseras på uppgifter från fyra olika urval av jordbruksföretag. Som urvalsram används Jordbruksverkets administrativa register för arealbaserade stöd. Urvalen drogs bland de jordbruksföretag som år 2022 brukade mer än fem hektar åkermark. Här ingår både ekologiskt och konventionellt odlade arealer.

Datainsamlingen sker genom att jordbrukarna lämnar sina skördeuppgifter på en särskild internetsida eller genom telefonintervjuer utförda av SCB:s intervjuare.

Från varje jordbruksföretag samlas information in om total bärgad kvantitet av varje gröda. För kärnskörd respektive fröskörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter efterfrågas även kvantiteternas vattenhalt. För spannmål omräknas de uppgivna kvantiteterna till 14,0 % vattenhalt. För trindsäd görs omräkning till 15,0 % vattenhalt och för oljeväxter till 9,0 %. För skörd av grönfoder efterfrågas kvantiteternas torrsubstanshalt. De uppgivna kvantiteterna omräknas från och med 2018 till 100 % torrsubstansvikt. Denna förändring har gjorts för att underlätta jämförelserna med skörd av slåttervall, som också redovisas med 100 % torrsubstanshalt från och med 2018. Tidigare omräknades grönfoderkvantiteterna till sin vikt i form av ensilage med 30 % torrsubstanshalt.

Vid skattningen av totalskördar används slutlig statistik om grödarealer publicerad i statistikrapporten ”Jordbruksmarkens användning 2022” (JO 0104), samt grödarealer från Lantbruksregistret för grödor som inte finns redovisade där. Vid redovisning av kärnskörd respektive fröskörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter har dock grödarealerna från den slutliga arealstatistiken minskats med arealer skördade som grönfoder.

För potatis framräknas reducerade hektarskördar, som erhålls genom att korrigera ned den totala hektarskörden för bortsortering och småfallande (knölar mindre än 35 mm i diameter). Reduceringarna sker med hjälp av standardtal, som baseras på uppgifter från 1987–1998 års objektiva skördeuppskattningar. För matpotatis görs ingen korrigering för småfallande när potatisen skördats som färskpotatis. För potatis för stärkelse görs ingen korrigering för småfallande.

I samband med datainsamlingen av uppgifter om skörden av slåttervall insamlas även uppgifter om den totala vallarealen med uppdelning på slåttervall, betesvall och ej utnyttjad vall. Skördeundersökningen har begränsats till att endast omfatta slåttervall, första skörd samt återväxt på slåttervallen. Återväxt som tillvaratagits genom bete eller rena betesvallar ingår inte. Det är alltså inbärgad skörd som skattats. Redovisning sker av hektarskörd och total första skörd, hektarskörd och total skörd av återväxt samt hektarskörd och total skörd för hela den inbärgade vallskörden. Vid flera återväxtskördar är dessa sammanslagna och redovisas som en återväxtskörd. Insamlade kvantitetsuppgifter omräknas från och med 2018 till 100 % torrsubstansvikt. Tidigare omräknades kvantiteterna till sin vikt i form av hö med 83,5 % torrsubstanshalt.

Vid beräkning av hektarskördar tas hänsyn till obärgade arealer på så sätt att skörden från dessa arealer sätts till noll. Stora obärgade arealer sänker alltså hektarskörden. Säkerheten i bearbetningsprocessen bedöms vara god.

För län, produktionsområden och riket görs skattningar utifrån det underlag som finns tillgängligt inom respektive region. De redovisade uppgifterna för riket är således inte en summa av skattningarna för länen eller produktionsområdena, utan utgör en egen skattning, som kan skilja sig från summan.

Statistikens tillförlitlighet

För att belysa den osäkerhet som finns i resultaten på grund av att beräkningarna grundar sig på uppgifter från ett urval av företag redovisas i tabellerna relativa medelfel för skattade hektarskördar, totalskördar, obärgade arealer och grönfoderarealer. I dessa undersökningar kan det förekomma urvalsfel, bortfallsfel, täckningsfel, mätfel och bearbetningsfel. Av dessa fel torde i första hand urvalsfelen, men till viss del även mätfelen, påverka tillförlitligheten i statistiken. Tillförlitligheten redovisas kvantitativt enbart genom precisionen (medelfelet) i skattningarna, som främst avspeglar urvalsfel och andra slumpmässiga fel, däremot inte systematiska fel såsom exempelvis systematiska mätfel.

Med hjälp av medelfelet kan ett konfidensintervall beräknas på följande sätt. För en skattad hektarskörd på 4 500 kg/ha och ett medelfel på 3,0 % (det vill säga 135 kg/ha) kan man med liten felrisk (5,0 %) säga att intervallet 4 500 ± 2 x 135 (det vill säga 4 230–4 770 kg/ha) omfattar den verkliga hektarskörden, under förutsättning att de systematiska felen är små.

På motsvarande sätt kan man för en skattad andel obärgad areal på 16,0 % och ett skattat medelfel på 3,0 procentenheter med liten felrisk (5 %) säga att intervallet 16,0 ± 2 x 3,0 % (det vill säga 10,0–22,0 %) omfattar den verkliga andelen, under förutsättning att de systematiska felen är små. Medelfelen för obärgade arealer och för arealer skördade som grönfoder är dock ofta osäkra i sig. Om de relativa medelfelen överstiger 35 % eller anges till 0 % kan de inte användas för att beräkna konfidensintervall.

Medelfelet för totalskörden kan vara större än medelfelet för hektarskörden. Anledningen är att arealjusteringen för grödor skördade som grönfoder är osäker.

För undersökningen om spannmål, trindsäd och oljeväxter blev bortfallet av jordbruksföretag 7,3 %, varav vägrare 3,7 procentenheter. Bortfallet av undersökningsenheter för matpotatis var 9,6 % och för potatis för stärkelse 6,9 %. För vallundersökningen var bortfallet 10,7 %. Bortfallet bedöms inte leda till några systematiska fel av betydelse.

Metod och kvalitet

• Kvalitetsdeklaration (JO0601) Pdf, 973.1 kB.

• Kvalitetsdeklaration (JO0603) Pdf, 678 kB.

• Kvalitetsdeklaration (JO0606) Pdf, 570.1 kB.

• Statistikens framställning (JO0601) Pdf, 723.6 kB.

• Statistikens framställning (JO0603) Pdf, 709.2 kB.

• Statistikens framställning (JO0606) Pdf, 712.6 kB.

Summary in English

This report provides final data for the year 2022 on the yield per hectare and total production of cereal crops, dried pulses, oilseed crops, annual plants harvested green, potatoes and temporary grasses. The results are presented for counties, production areas and for all of Sweden.

Cereals, dried pulses and oilseed crops

The total harvest of cereal crops for the whole country is estimated at 5 823 200 tonnes. This is 17% more than in 2021 and 11% more than the average for the preceding five years.

The total production of winter wheat is estimated at 3 018 000 tonnes which is an increase of 12% compared with the five-year average.

The total production of peas is estimated at 86 000 tonnes, which is 54% more than last year’s harvest. The total production of field beans (Vicia faba L.) is estimated at 78 600 tonnes.

The 2022 harvest of oilseed rape and oilseed turnip rape is estimated at 427 500 tonnes. This is 29% more than the five-year average. The total production of oil flax is estimated at 8 700 tonnes.

Since 1998, statistics on crop yields for cereals, dried pulses and oilseed crops have been based on an interview survey. Beginning in 2005, the farmers can also use data transfer by Internet for data delivery to Statistics Sweden.

The sample of the 2022 survey consists of 4 449 holdings. The survey was carried out in October and November. Information was requested for total farm production in tonnes of these crops and their average moisture content. Yields per hectare at the farm level are calculated by dividing the production by the crop area of the farm. Unharvested crop areas are included and will lower the yield per hectare. Crop area statistics have been calculated from final statistics on usage of arable land. The figures on areas are based on data from the Swedish administrative database for agricultural subsidies, IACS. Crop areas cut as green fodder have been excluded when it comes to areas to produce grain. Unharvested areas and areas cut as green fodder are presented in separate tables.

Potatoes

The results are presented for table potatoes and potatoes for processing of starch. The yield per hectare for table potatoes for the entire country is estimated at 33 520 kg and the total production is estimated at 499 900 tonnes. The corresponding figures on potatoes for processing of starch are 46 460 kg per hectare and 362 300 tonnes, respectively.

The results for 2022 are based on a survey with a sample of 678 holdings for table potatoes and a sample of 160 holdings for potatoes for processing starch. The areas are based on statistics from IACS.

The tables show the total and reduced yields per hectare in kg and total production in metric tonnes. Standard errors are also presented. Unharvested areas are presented in separate tables. As for reduced yields, the yield per hectare is reduced for small, blighted and green potatoes for table potatoes. The reduction for potatoes for processing of starch is made only for blighted potatoes. These reductions are made with standard values, derived from the objective potato surveys conducted until 1998. Adjustments in the reduced yields have also been made for unharvested areas, which have lowered the yield per hectare. The unharvested area 2022 was estimated at 0.4% for table potatoes.

Temporary grasses

The total production of temporary grasses is estimated at 4 041 500 tonnes and the yield per hectare at 4 820 kg per hectare, at 0% moisture content.

The results are based on a sample of 1 270 holdings.

The survey covers only temporary grasses harvested as hay, hay-silage or silage including regrowth. It does not cover temporary grazings or regrowth from temporary grasses which are grazed.