Skörd för ekologisk och konventionell odling 2022

Totalt för riket odlades drygt 18 % av åkerarealen ekologiskt under 2022.

Störst andel ekologiskt odlad åkerareal på länsnivå fanns under år 2022 i Värmlands län, följt av Jämtlands, Gävleborgs och Dalarnas län. I dessa län odlades 25 % eller mer av åkerarealen ekologiskt. I Skåne län var andelen ansluten areal minst, se figur B och karta 2.

På produktionsområdesnivå var andelen ekologiskt odlad åkerareal störst i Mellersta Sveriges skogsbygder och i Nedre Norrland, med 30 % respektive nästan 25 % ekologiskt odlad åkerareal. I Götalands södra slättbygder var andelen minst, drygt 5 %. Se även karta 3. Karta 1 visar jordbrukets åtta produktionsområden, som delar in landet efter de naturliga förutsättningarna för jordbruk.

Ekologisk produktion godkänd för försäljning med ekologisk märkning

Grödor som odlats enligt reglerna för ekologisk odling är inte automatiskt godkända för försäljning som ekologiska. För att få märka och marknadsföra produkter som ekologiska måste produktionen kontrolleras och godkännas av ett godkänt kontrollorgan. Under 2022 var Kiwa Sverige AB, SMAK AB och HS Certifiering AB godkända kontrollorgan inom jordbruksområdet i Sverige.

Produktionen måste certifieras enligt EU:s gemensamma regler för ekologisk produktion, som är en grundnivå för att få sälja produkterna som ekologiska och få använda EU-märket för ekologisk produktion. Dessutom kan produktionen certifieras enligt KRAV:s eller Demeterförbundets regler, som i vissa avseenden är mer långtgående än EU-reglerna. Då får även KRAV:s respektive Demeterförbundets märke användas.

Följande begrepp används parallellt inom området ekologisk odling och kan därmed behöva förtydligas.

Omställd ekologisk areal: Från dessa arealer är produktionen godkänd för försäljning med ekologisk märkning.

Omställningsareal eller karensareal: Detta är arealer som brukats enligt certifieringsreglerna, men inte länge nog för att produkterna ska få säljas med ekologisk märkning. Under omställningstiden sker kontroll precis som för den omställda arealen.

Uppgifterna om ”total skörd från certifierad areal” och ”certifierad ekologisk skörd” i Statistiska meddelanden (SM) om Skörd för ekologisk och konventionell odling för åren 2003–2008 är jämförbara med ”total skörd från omställd areal” respektive ”ekologisk skörd godkänd för försäljning” i motsvarande SM och statistikrapporter från och med 2009.

Konventionell odling

Åkerareal för vilken det inte sökts ersättning för ekologisk odling har vid bearbetningen betecknats som konventionell odling. Bland dessa odlingar finns arealer som ligger nära den ekologiska odlingen vad gäller insatser av produktionsmedel.

Jämförelser mellan ekologisk och konventionell odling

De skattningar som gjorts i denna statistikrapport avser den faktiska odlingen och redovisas både för riket totalt och regionalt uppdelat. Inom forsknings- och försöksverksamheten försöker man undvika skillnader som beror av belägenhet, jordartsskillnader, markstruktur med mera då olika typer av odlingssystem jämförs i planerade fältförsök. Så är inte fallet i denna redovisning eftersom uppgifterna avser den faktiska odlingen.

Inte bara odlingsmetoden påverkar skörderesultaten

Förutom de skillnader som finns i avkastning mellan de två odlingssystemen ekologisk och konventionell odling finns några andra aspekter som är värda att beakta när man ska analysera skillnader i skördenivå mellan ekologiskt och konventionellt odlade grödor i praktisk odling.

Vid jämförelse av odlingens belägenhet framgår det att arealerna med ekologisk odling i något större utsträckning finns i skogsbygd. Eftersom skördenivån normalt är lägre i skogsbygd än i slättbygd kan belägenheten medverka till en skillnad i skördenivå mellan odlingsmetoderna.

På samma sätt inverkar förhållandet att norra Sverige vanligen har en större andel areal med ekologisk odling än de södra delarna av landet, se figur B. En tendens under senare år är dock att andelen ekologisk odling ökat i en del slättbygdsregioner, till exempel i Östergötlands och Skåne län.

En annan aspekt som påverkar skördenivån i såväl konventionell som ekologisk odling är odlingens struktur. Hektarskörden ökar oftast med ökad odlingsstorlek. För potatis är odlingsarealen per gård vanligen mindre vid ekologisk odling än vid konventionell.

Spannmål

Hektarskördarna av höstsådda spannmålsgrödor ökade

Nästan alla höstsådda grödor gav på riksnivå högre avkastningsnivåer än föregående års låga hektarskördar. Det enda undantaget var ekologiskt odlat höstkorn. För landet som helhet blev hektarskörden av ekologiskt odlat höstvete 15 % högre, och det konventionellt odlade höstvetet 9 % högre än motsvarande nivåer under 2021.

Flera län hade signifikant högre hektarskörd av ekologiskt odlat höstvete jämfört med 2021 års låga nivåer, undantaget Uppsala, Örebro och Dalarnas län. Vid konventionell odling var hektarskördarna av höstvete under 2022 allra högst i Skåne, Blekinge, Västra Götalands och Hallands län.

Hektarskördarna av råg blev 14 % högre än föregående år inom den ekologiska och 10 % högre vid den konventionella odlingen. Hektarskörden för ekologiskt odlat höstrågvete blev 13 % högre än under 2021. Samma tendens finns för konventionellt odlat höstrågvete, med 8 % högre hektarskörd.

Hösten 2022 var gynnsam, vilket ledde till stora höstsådda arealer. En del av arealerna utvintrade dock, och fick ersättas av vårsådda grödor. Det har även rapporterats om utvintringsskador som orsak till låga skördenivåer.

Höga hektarskördar av vårsådd spannmål

De vårsådda spannmålsgrödorna uppvisar ännu högre hektarskördar jämfört med 2021. De är även högre än femårsgenomsnitten där torråret 2018 och även låga hektarskördar år 2021 drar ner nivån. På riksnivå och i Skåne län var hektarskördarna av ekologiskt odlat vårkorn rekordhöga. I de sydöstra delarna av landet, bland annat i Kalmar län, drabbades vårsådden dock av svår torka även under 2022.

Hektarskörden av vårkorn var rekordhög även inom den konventionella odlingen på riksnivå och i Skåne län.

Jämfört med föregående års låga nivå var hektarskörden av ekologiskt odlat vårvete för landet som helhet 43 % högre. För vårkorn var motsvarade ökning 52 %, för havre 55 %, för vårrågvete 96 % och för blandsäd 54 %.

För konventionellt odlad vårspannmål var ökningen på riksnivå jämfört med 2021 års hektarskördar 38 % för vårvete, 44 % för vårkorn, 35 % för havre, 40 % för vårrågvete och 31 % för blandsäd.

Ekologiskt odlade spannmålsskörden 31 % större än under 2021

Den totala tröskade spannmålsskörden från ekologiskt odlade arealer uppgick under 2022 till 428 700 ton, vilket motsvarar en ökning med 31 % jämfört med 2021. Jämfört med genomsnittet för perioden 2017–2021, där den låga skörden under torråret 2018 påverkar, är det en ökning med 13 %.

Alla totalskördar av ekologiskt odlade spannmålsgrödor ökade jämfört med föregående år, undantaget höstkorn vars totalskörd minskade. Orsakerna var minskad odlingsareal med drygt 300 hektar och utvintringsskador.

Totalskörden av ekologiskt odlat vårkorn ökade allra mest med 34 900 ton, vilket motsvarar en ökning med 71 % jämfört med fjolårets totalskörd. Ökningen är främst en följd av att hektarskörden ökade, men beror också på att den ekologiskt odlade vårkornarealen ökade med 13 % eller drygt 2 700 hektar. Den ekologiskt odlade totalskörden av havre ökade näst mest med 31 400 ton, trots att arealen minskade med mer än 4 600 hektar jämfört med förra året.

Den ekologiskt odlade höstveteskörden för riket har beräknats till 138 300 ton. Jämfört med fjolårsskörden är det en ökning med 8 %. I den ekologiskt odlade höstveteskörden ingår en stor andel av lågavkastande vetearter såsom dinkel, lantvetesorter, med flera.

Konventionellt odlade spannmålsskörden 15 % större än under 2021

Den tröskade spannmålsskörden från konventionellt odlade arealer uppgick till 5 389 900 ton, en ökning med 15 % jämfört med 2021 och en ökning med 10 % jämfört med femårsgenomsnittet.

Den största ökningen står konventionellt odlat vårkorn för, en ökning med 411 100 ton jämfört med 2021. Den konventionella havreskörden ökade med 124 500 ton, och höstvete med 119 800 ton.

Mer än 7 % av spannmålsskörden från ekologiskt odlade arealer

Totalt för riket motsvarade den tröskade skörden av spannmål från arealer med ekologisk odling 7,4 % av den totala tröskade spannmålsskörden i landet under 2022. Det är en högre andel än under 2021. Andelen har varierat mellan 6,6 och 7,7 % under de tre föregående åren.

Vanligaste spannmålsgrödan vid ekologisk odling är havre

Fram till och med 2018 var havre den enskilda spannmålsgröda som det odlades mest av inom den ekologiska odlingen. Men under 2019, med de stora höstsådda arealerna, var de ekologiskt odlade arealerna av höstvete och havre avsedda för tröskning i samma storleksordning. Under 2020, 2021 och 2022 var havre återigen den spannmålsgröda som dominerade den totala ekologiskt odlade spannmålsarealen. Men totalskörden av ekologiskt odlat höstvete var större än totalskörden av ekologiskt odlad havre både under 2021 och 2022.

Totalskörden av höstvete motsvarar 32 %, havre 27 % och vårkorn 20 % av den totala ekologiskt odlade spannmålsskörden under 2022.

I tablå A visas totalskördar för olika spannmålsgrödor vid ekologisk odling, samt andelarna av motsvarande totala produktion. Tröskad majs hade inga observationer 2022 och redovisas därför inte separat.

Utifrån de kommentarer till skördeuppgifterna som lantbrukarna lämnar framgår det att ovanliga och mer lågavkastande sorter förekommer oftare inom den ekologiska odlingen än inom den konventionella. Det gäller förutom dinkel även till exempel enkornsvete, Ölandsvete, emmer och nakenhavre. I råg ingår även midsommarråg.

Ekologisk spannmål godkänd för försäljning ökade med 32 %

Den ekologiska spannmålsskörden godkänd för försäljning med ekologisk märkning blev 410 500 ton år 2022, och motsvarar 7 % av den totala spannmålsskörden. Den är 32 % större än under 2021 och 24 % större än femårsgenomsnittet, där missväxtåret 2018 är ett av de fem åren.

I tablå A visas uppgifter för olika spannmålsgrödor avseende ekologiska totalskördar godkända för försäljning med ekologisk märkning under 2022. Höstvete gav störst totalskörd bland spannmålsgrödorna när det gäller kvantiteter godkända för försäljning med ekologisk märkning. Skörden per hektar av det ekomärkningsgodkända höstvetet var på riksnivå 4 490 kilo per hektar, vilket är 40 % lägre än skördeutfallet för konventionellt odlat höstvete.

De totala arealerna med spannmål som var godkända för produktion av grödor som kan säljas med ekologisk märkning minskade med 1 040 hektar eller 1 % jämfört med föregående års areal. Jämfört med genomsnittsarealen för perioden 2017–2021 är 2022 års areal i stället 9 % större.

Vid rangordning av de ekomärkningsgodkända spannmålsgrödornas totalskördar efter andelen av den totala skörden av respektive gröda blir turordningen som följer: blandsäd, vårrågvete, vårvete, havre, råg, höstrågvete, vårkorn, höstvete och höstkorn.

Uppgifterna om omställda ekologiska grödarealer baseras på information från kontrollorganen. Dessa arealer har dock reducerats med skattade arealer skördade som grönfoder.

Utvecklingen av den ekologiska spannmålsproduktionen för försäljning

Den omställda ekologiska spannmålsproduktionens andel av den totala spannmålsskörden har under de fyra närmast föregående åren varit mellan 6 och 7 %. I tablå B redovisas utvecklingen för olika grödor under åren 2018–2021.

Ekologisk spannmål godkänd för försäljning större än 2021

Totalskörden av certifierad och omställd spannmål har ökat under en följd av år, undantaget missväxtåret 2018. Under 2021 bröts den uppåtgående trenden, främst förklarat av ogynnsamt väder. År 2022 ökade den certifierade och omställda spannmålsskörden, och tangerar det tidigare rekordet från 2020.

I figur C visas en tidsserie med den totala ekologiskt odlade spannmålsproduktionen där storleken av den certifierade och omställda spannmålsproduktionen också framgår. Den låga totalskörden under 2018 orsakades främst av låga hektarskördar, på grund av torkan och värmen under växtodlingssäsongen.

En förklaring till att andelen omställd produktion ökat efter år 2010 kan vara att ersättningen till ekologisk odling differentierades från och med år 2007. Ändringen innebar att certifierad ekologisk produktion från och med år 2007 gav högre ersättning än så kallad kretsloppsinriktad produktion, som också odlades enligt reglerna för ekologisk odling, men som inte kontrollerades och certifierades av de godkända kontrollorganen. Under åren som följde efter ändringen ökade andelen certifierade ekologiskt odlade arealer. Ersättningen till kretsloppsinriktad produktion upphörde efter år 2017.

Av figuren framgår att 2020 och 2022 är de år då de största kvantiteterna spannmål godkänd för försäljning med ekologisk märkning skördades. Under 2021 minskade däremot den totala spannmålsskörden godkänd för försäljning med ekologisk märkning med 26 % jämfört med 2020. Den del av skörden som ligger under omställning till ekologisk odling (ej godkänd för försäljning med ekologisk märkning) minskade också. Även 2022 hade samma låga totala spannmålsskörd under omställning till ekologisk odling. Spannmålsarealen avsedd för tröskning som låg under omställning till ekologisk odling uppgick till runt 5 000 hektar under 2022, vilket är den minsta arealen som uppmätts.

För år 2007 saknas arealunderlag för beräkning av certifierad och omställd spannmålsproduktion.

Lägre avkastning vid ekologisk odling

Skördeutbytet per hektar är vanligen lägre för den ekologiska odlingen än för den konventionella. Det beror bland annat på att kemiska växtskyddsmedel och syntetiskt framställda mineralgödselmedel inte används inom ekologisk odling. Som exempel kan nämnas att hektarskörden av vårkorn under 2022 var 36 % lägre vid ekologisk odling i Götalands norra slättbygder än vid motsvarande konventionella odling i området.

Skillnaderna är ofta större i slättbygderna än i skogsbygderna

För vårkorn, som är vanligt förekommande i alla delar av landet, brukar skillnaderna i skördenivå mellan ekologisk och konventionell odling vara större i slättbygderna än i skogsbygderna, och större i de södra delarna av landet än i de norra. Denna tendens gäller även för år 2022, se figur D, där hektarskördarna för vårkorn enligt de två odlingsformerna jämförs i de åtta produktionsområdena.

I Götalands södra slättbygder är hektarskörden för vårkorn 32 % lägre vid ekologisk odling än vid konventionell odling. I Svealands slättbygder är den ekologiska hektarskörden av vårkorn 39 % lägre. Motsvarande skillnader i Götalands skogsbygder är 29 %, 16 % i Nedre Norrland och 12 % i Övre Norrland. Skillnaderna i avkastningsnivåerna vid ekologisk och konventionell odling av vårkorn är statistiskt signifikanta för alla de åtta produktionsområdena.

I skogsbygderna bedrivs den konventionella odlingen vanligen mindre intensivt, med mindre mängd växtskyddsmedel och syntetiska mineralgödselmedel. En av förklaringarna till att skillnaderna för vårkorn är mindre i skogsbygdsområdena och i norrlandsområdena kan vara att de två odlingsmetoderna är mer lika varandra i dessa regioner.

Skillnaderna mellan odlingsmetodernas hektarskördar påverkas av odlingarnas belägenhet

Då skördenivåer vid ekologisk respektive konventionell odling jämförs bör arealernas belägenhet för de olika odlingsmetoderna beaktas. Särskilt på riksnivå påverkas sådana jämförelser starkt av var i landet den ekologiska respektive den konventionella odlingen huvudsakligen är belägen. Det är därför lämpligt att samtidigt studera kolumnen ”Andel av total grödareal” samt areal konventionell odling för de olika länen och produktionsområdena.

Som exempel kan ges att om det finns ett område med omfattande odling, där andelen ekologiskt odlad areal är liten samtidigt som den konventionellt odlade arealen är stor, påverkas kvoten av ekologisk och konventionell hektarskörd för hela riket i hög grad av den konventionella hektarskörden för grödan i det aktuella länet eller produktionsområdet. Även inom län och produktionsområden har arealernas belägenhet betydelse då hektarskördar vid ekologisk respektive konventionell odling jämförs.

Större andel ekologisk odling skogsbygderna och i norra Sverige

De senaste tre åren har andelen ekologiskt odlad spannmålsareal stagnerat eller minskat i en del av de åtta produktionsområdena. Minskningen har varit störst i Nedre Norrland och i Övre Norrland. Generellt är fortfarande andelen ekologiskt odlad spannmålsareal lägre i söder och högre i de mellersta och norra delarna av landet. Vid rangordning efter andelen ekologiskt odlad spannmålsareal har turordningen mellan produktionsområdena varit densamma under de fyra åren 2019–2022.

Under 2022 var andelen ekologiskt odlad spannmålsareal störst i Mellersta Sveriges skogsbygder och i Nedre Norrland, där andelarna var 28 % respektive 26 %. Minst var andelen i Götalands södra slättbygder, med 3,6 %.

Variationen mellan år lika för ekologisk och konventionell odling

Under de år då det funnits skördestatistik för ekologisk odling har de ekologiska och konventionella skördenivåerna ofta följts åt. År med bra avkastning inom den konventionella odlingen har vanligen gett bra hektarskörd även för den ekologiska odlingsformen.

De olika odlingsmetoderna följs åt även under år med låga skördenivåer. Exempel på det visas i figur E för grödorna vårvete och havre. Årsmånen i form av nederbörd, torka och värme påverkar ekologisk och konventionell odling på liknande sätt. De låga hektarskördarna under 2018 och 2021 var främst en följd av för torrt sommarväder.

Konventionell hektarskörd högre än ordinarie officiell hektarskörd

För grödor som har en stor arealandel med ekologisk odling är hektarskörden för konventionell odling ofta högre än hektarskörden enligt den ordinarie officiella statistiken. Den ordinarie skördestatistiken baseras på uppgifter från ekologisk och konventionell odling utifrån den fördelning av odlingsformerna som finns i landet.

I figur F jämförs hektaravkastningen för konventionell odling av havre med motsvarande ordinarie officiella statistik för de län där det finns tillräckligt med observationer för både ordinarie och konventionell hektarskörd. I Gävleborgs län var 44 % av havrearealen ekologiskt odlad. I Värmlands län var andelen 34 %. Skillnaderna är statistiskt signifikanta för Skåne och Västra Götalands län. För de övriga länen ligger skillnaderna inom felmarginalen. Tendensen är dock, liksom tidigare år, att för flertalet av länen är de konventionella hektar-skördarna högre än motsvarande hektarskördar enligt den ordinarie officiella statistiken.

Blandsäden blir ofta grönfoder

Den totala tröskade skörden av blandsäd från ekologisk odling har beräknats till 19 400 ton. De redovisade skördeuppgifterna för blandsäd innefattar stråsädesblandningar och stråsäd/baljväxtblandningar till mognad.

Mer än 49 % av landets blandsädesareal som var avsedd att tröskas odlades ekologiskt. Nästan 58 % av den totala ekologiskt odlade blandsädesarealen skördades som grönfoder under 2022. Arealer som skördats som grönfoder redovisas separat.

Majs odlas mest med konventionella produktionsmetoder

Majs är en gröda som under senare år odlas alltmer. Den totala arealen uppgick under 2022 till 22 230 hektar, varav endast cirka 580 hektar odlades ekologiskt. Hela den ekologiska majsarealen skördades som ensilage. Inget av företagen med ersättning för ekologisk odling som var med i skördeundersökningen hade tröskat majs 2022.

Merparten av majsarealen skördas som grönfoder, men 1 750 hektar av den konventionella majsarealen tröskades under 2022. Kärnmajs odlas framför allt i södra Sverige. I Skåne uppgick avkastningen av konventionellt odlad tröskad majs och kolvmajs till 6 550 kilo per hektar.

Trindsäd

Ökad hektarskörd och totalskörd av ekologiskt odlade ärter

För landet som helhet blev 2022 års skördeavkastning av ärter från ekologisk odling 2 910 kilo per hektar, och tangerar den höga hektarskörden från 2019. Den är 46 % högre än föregående års låga nivå, och 21 % högre än femårsgenomsnittet.

Den totala skörden av ärter från ekologisk odling uppgick till 11 700 ton, vilket är 41 % mer än under 2021. Jämfört med femårsgenomsnittet är det en ökning med 30 %. Uppemot 17 % av arealen ärter för tröskning odlades ekologiskt under 2022. Den totala produktionen av ärter godkänd för försäljning med ekologisk märkning har för år 2022 skattats till 11 000 ton, se tablå C.

Arealerna med ekologiskt odlade ärter var störst i Västra Götalands län, med 960 hektar eller 24 % av motsvarande areal på riksnivå. Arealerna med konventionellt odlade ärter var störst i Östergötlands län. Skillnaden i hektarskörd mellan ekologisk och konventionell odling är ofta något mindre för ärter och åkerbönor än för de övriga grödorna.

Rekordstor totalskörd av ekologiskt odlade åkerbönor

Hektarskörden av ekologisk odlade åkerbönor har på riksnivå beräknats till 3 080 kilo per hektar. Den är 47 % högre än under 2021 och 34 % högre än femårsgenomsnittet, där den låga hektarskörden från 2018 ingår i beräkningsunderlaget.

Odlingsarealen av ekologiska åkerbönor ökade med drygt 1 000 hektar eller 9 % jämfört med 2021. Mer än 55 % av den totala arealen odlades ekologiskt. Regionalt fanns de största arealerna i Västra Götalands län, där 31 % av den ekologiska och 37 % av den konventionella arealen med åkerbönor odlades under 2022.

Totalskörden av ekologiskt odlade åkerbönor har skattats till 37 600 ton, vilket är den största någonsin. Den konventionella totalskörden uppgick till 40 800 ton under 2022. Den ekologiska totalskörden var 61 % större och den konventionella 63 % större än under 2021. I figurerna G och H visas utvecklingen av trindsädesgrödorna inom ekologisk respektive konventionell odling från år 2003 och framåt. Åkerbönor har ingått i skördestatistiken sedan år 2004.

Totalskörden av de ekologiskt odlade åkerbönorna utgjorde nästan 48 % av den totala skörden av åkerbönor under 2022. Den ekologiska skörden av åkerbönor godkänd för försäljning med ekologisk märkning har beräknats till rekordstora 34 900 ton. I tablå C visas totalskördar på riksnivå för ekologiskt odlade ärter och åkerbönor samt andelarna av motsvarande totala produktion.

Oljeväxter

Ökad areal av ekologiskt odlad höstraps

Den ekologiskt odlade höstrapsarealen ökade med 25 % jämfört med 2021 och nådde rekordstora 9 980 hektar. Hektarskörden av höstraps från ekologiskt odlade arealer har för landet som helhet beräknats till 1 920 kilo per hektar, vilket är 14 % lägre än under 2021. Jämfört med genomsnittet för de fem föregående åren är det en minskning med 4 %. En del av höstrapsarealen utvintrade och fick ersättas av vårsådda grödor. Det har även rapporterats om utvintringsskador och vårfrostskador som orsaker till låga skördenivåer av höstraps. I Östergötlands län var hektarskörden av ekologiskt odlad höstraps 24 % lägre än föregående år och i Skåne län var den 17 % lägre. I Västra Götalands län var den i nivå med fjolårsresultatet.

Totalskörden av ekologisk raps och rybs tangerar fjolårsnivån

Totalskörden av raps och rybs från arealer med ekologisk odling har beräknats till 20 400 ton. Den är därmed i nivå med totalskörden under 2021, och 27 % större än femårsgenomsnittet, där den låga skörden under 2018 ingår i genomsnittsberäkningen. I figur I visas utvecklingen av den totala produktionen av ekologiskt odlad höstraps samt summan av raps- och rybsproduktionen från ekologiskt odlade arealer sedan starten av undersökningen år 2003.

Den ekologiskt odlade arealen av de fyra raps- och rybsgrödorna var under 2022 totalt 11 360 hektar, vilket är den största arealen någonsin.

I tablå D visas ekologiska totalskördar på riksnivå för höstraps, höstrybs, vårrybs och för raps och rybs sammantaget, samt andelarna av motsvarande totala produktion. Vårraps har för få observationer och redovisas därför inte separat. Den totala skörden från arealer med ekologisk odling motsvarar 4,8 % av den totala skörden av raps och rybs. Nästan hela den ekologiskt odlade skörden var också certifierad och omställd och kan därför säljas med ekologisk märkning.

För höstraps som är den dominerande grödan, ökade totalskörden som var omställd och godkänd för försäljning med ekologisk märkning med 1 600 ton eller 9 % mellan 2021 och 2022. Det berodde på att arealen ökade till rekordstora 9 840 hektar. Totalskörden 19 000 ton är också rekordstor, och överstiger därmed det tidigare rekordet från 2021.

För den totala arealen av ekologiskt odlad höstraps finns förutom redovisningen på riksnivå och produktionsområdesnivå också redovisning av skörd på länsnivå för Östergötlands, Skåne och Västra Götalands län. Störst omfattning hade den ekologiska odlingen av höstraps i Västra Götalands län under 2022. Där odlades 29 % av arealen.

Oljelinarealen som odlats ekologiskt uppgick till 220 hektar totalt i landet, vilket motsvarar omkring 4 % av den totala oljelinarealen. Antalet företagsuppgifter är inte tillräckligt för redovisning av skörderesultat.

Grönfoder

Arealerna med skörd av ekologiskt odlat grönfoder minskade

Arealerna av ekologiskt odlade ettåriga grödor som skördades som grönfoder var 26 % mindre än under 2021. Under 2022 skördades 11 % av den ekologiskt odlade spannmålsarealen som grönfoder, det var drygt 6 000 hektar mindre än under 2021. Av den konventionellt odlade majsarealen skördades nästan 92 % som grönfoder under 2022, vilket är i samma storleksordning som de tre föregående åren.

Hektarskördar och totalskördar av ettåriga grönfoderväxter

Skördeuppgifter för ettåriga grödor skördade som grönfoder redovisas från och med 2018 med 100 % torrsubstanshalt (ts-halt), vilket ökar möjligheten till jämförelser av kvantiteter mellan olika foderslag. Grönfoder benämns även ensilage och helsäd, men avser alltid skörd av hela växten till grovfoder eller energi.

Skördestatistik redovisas för Majs, Andra ettåriga stråsädesgrödor och Andra grödor än stråsädesgrödor skördade som grönfoder. Överlag gäller att 2022 års hektarskördar var något högre än under 2021 vid ekologisk odling av Andra ettåriga stråsädesgrödor och Andra grödor än stråsädesgrödor skördade som grönfoder. Ekologiskt odlad grönfodermajs gav torrsubstansskörden 7 580 kilo per hektar.

Den totala grovfoderskörden består både av skörd från slåttervall och ettåriga grönfoderväxter. Den totala skörden av ettåriga ekologiskt odlade grönfoderväxter svarade under 2022 för 7,6 % av den totala ekologiskt odlade grovfoderskörden. Den konventionellt odlade skörden av ettåriga grönfoderväxter motsvarade 10,3 % av den konventionellt odlade totala grovfoderskörden.

Inom den ekologiska odlingen kom de största kvantiteterna av ettåriga grönfoderväxter från grödgruppen Stråsädesgrödor (exklusive majs). Inom den konventionella odlingen är det i stället majs till grönfoder som dominerar kvantitetsmässigt, framför allt på grund av högre skördeutbyte per hektar, och stora arealer konventionell grönfodermajs i södra Sverige.

Till grödgruppen Andra grödor än stråsädesgrödor räknas ärter, åkerbönor och oljeväxter som skördats som grönfoder. Grödgruppen består dock mest av skörd från arealer som lantbrukarna i sina ansökningar om arealersättning redovisat som just ”Grönfoder” (grödkod 80). Det saknas information om vilka grödor det är specifikt inom den ekologiska odlingen. Av den totala arealen med ”Grönfoder” (grödkod 80) – som omfattar både ekologisk och konventionell odling – var 41 % blandsäd under 2022.

Skörden av ettåriga grönfoderväxter från arealer som var certifierade och omställda för ekologisk odling uppgick under 2022 till 66 700 ton torrsubstans.

Potatis

Totalskörden av matpotatis från arealer med ekologisk odling svarade för 7 % av rikets totala skörd

Totalskörden av matpotatis från arealer med ekologisk odling beräknas för riket till 33 300 ton. Det är i nivå med 2021 års resultat. När undersökningen om skörd från arealer med ekologisk odling infördes 2003 svarade den ekologiskt odlade matpotatisen för omkring 2–3 % av rikets totala skörd. Från och med 2016 är den ekologiska matpotatisproduktionens andel av rikets totala skörd högre och svarar numera för 6–8 % (år 2022 för 6,7 %) av rikets totala skörd.

Till matpotatis räknas förutom färskpotatis och höst- och vinterpotatis för direkt konsumtion även potatis för tillverkning av mos, chips, pommes frites med mera samt foderpotatis och utsädesodlingar av matpotatissorter. Skörd från husbehovsodlingar, kolonilotter och liknande ingår inte i denna statistik.

I tablå E redovisas totalskörden som avser den kvantitet som bärgats på arealer med ekologisk odling respektive totalskörd beräknad för omställd ekologisk areal. För matpotatis kan nästan hela den ekologiskt odlade skörden säljas med ekologisk märkning. De olika totalskörderesultaten beror till stor del på att det finns matpotatisodlingar på arealer under omställning, men också på osäkerheter i arealunderlagen och på att skörderesultaten, som totalskördarna baseras på, delvis kommer från olika företag.

Matpotatisarealen som odlades ekologiskt ökade med 20 hektar jämfört med 2021 och uppgick till 1 470 hektar totalt i landet. Det motsvarade nästan 10 % av den totala arealen av matpotatis i Sverige. Störst omfattning hade odlingen i Gotlands län med 390 hektar.

För riket redovisas en skörd per hektar på 22 690 kilo för arealer med ekologisk odling. Den ekologiska hektarskörden är 5 % högre än år 2021. För konventionellt odlad areal skattas hektarskörden för riket till 34 810 kilo per hektar, vilket är 10 % högre än år 2021.

Skillnaden i skörd per hektar mellan den ekologiskt odlade arealen och den konventionellt odlade har flera orsaker. För både ekologiska och konventionella odlingssystem ökar skörden per hektar med ökad odlingsstorlek. De ekologiska odlingarna är ofta mindre än de konventionella även om odlingsstorleken har ökat på senare år. För matpotatis är en mycket viktig faktor hur stora angreppen av bladmögel blir under växtsäsongen. Starka angrepp av bladmögel leder till att odlingen måste avbrytas i förtid med lägre skörd per hektar som följd. Även för den konventionella odlingen kan bladmögelangrepp vara ett bekymmer, men för den ekologiska odlingen är det bladmögelangrepp som man ofta hänvisar till som orsak till en låg skörd per hektar. En större andel av de ekologiska odlingarna får då lämnas obärgade än för de konventionella odlingarna.

Drygt 5 % av den ekologiskt odlade arealen utgörs av färskpotatis, medan nästan 20 % av den konventionellt odlade matpotatisen skördas som färskpotatis. Avkastningsnivån för färskpotatis är normalt lägre än vid odling av höst- och vinterpotatis och detta medför att skillnaden i avkastningsnivå mellan de olika odlingssystemen minskar.

Potatis för stärkelse ingår inte

Potatis för stärkelse ingår inte i undersökningen om ekologisk skörd eftersom odlingens omfattning har varit begränsad. År 2022 odlades cirka 70 hektar stärkelsepotatis ekologiskt.

Vall

Totalskörden av ekologiskt odlad slåttervall i nivå med 2021

Den totala bärgade skörden av slåttervall från ekologiskt odlade arealer uppgick 2022 till 895 800 ton, varav förstaskörden till 553 600 ton och återväxten till 342 200 ton. Det är på samma nivå som skörden 2021.

Samtliga skördeuppgifter för slåttervall redovisas från och med 2018 med 100 % torrsubstanshalt för att förbättra jämförbarheten med andra grödor som tillvaratas som grönfoder.

Det är bara skördad vall från slåttervallar som har beräknats. Skörd från vallar som enbart betas samt återväxt som tillvaratas som bete ingår inte i undersökningen.

Av landets totala slåttervallskörd kom 21,3 % från ekologiskt odlade arealer. I tablå F redovisas totalskörden som avser den kvantitet som bärgats på arealer med ersättning för ekologisk odling.

Hektarskörden av ekologisk vall motsvarade 90 % av den konventionella hektarskörden

Hektarskörden av ekologisk slåttervall var på riksnivå 4 450 kilo torrsubstans per hektar, samma nivå som 2021. Den konventionella hektarskörden skattades till 5 450 kilo per hektar.

Skillnaden i hektarskörd mellan ekologisk och konventionell odling varierade mellan olika delar av landet. På länsnivå och på produktionsområdesnivå var det ingen signifikant skillnad i hektarskörd. På riksnivå var den ekologiskt odlade slåttervallens hektarskörd 90 % av den konventionella.

Skillnaden i avkastning mellan ekologisk och konventionellt odlad slåttervall är liten jämfört med många andra grödor. I slåttervall används normalt inte kemiska växtskyddsmedel, vare sig vid ekologisk eller vid konventionell odling. Avkastningen av ekologisk vall påverkas därför inte på samma sätt som avkastning av ekologisk spannmål av förbudet mot att använda kemiska växtskyddsmedel. Hög andel klöver och tillgång till stallgödsel kan också kompensera för att kväve från syntetiskt framställda mineralgödselmedel inte används inom ekologisk odling.

En fjärdedel av slåtter- och betesvallen odlades ekologiskt

Vall är också en gröda där en stor andel av arealen odlas ekologiskt. En fjärdedel av den totala slåtter- och betesvallarealen i Sverige odlades ekologiskt 2022. Den skattade arealen ekologisk slåttervall uppgick 2022 till 201 160 hektar, betesvallen till 50 070 hektar samt den outnyttjade vallen till 10 470 hektar. Skattningen har gjorts utifrån uppgifter lämnade i undersökningen. Den totala arealen ekologisk slåtter- och betesvall minskade med 630 hektar jämfört med 2021. Den areal som redovisas som ej utnyttjad vall är dels arealer som bara slås av för att hålla landskapet öppet eller används för gröngödsling, men också viltskadade arealer som blivit så förstörda att de inte varit möjliga att skörda.

Odlingsbetingelser

Hösten 2021 präglades av regnigt väder i stora delar av landet, men de höstsådda arealerna blev ändå förhållandevis stora. Många lantbrukare har under 2022 skrivit kommentarer om att utvintringsskador ledde till ojämna bestånd och omsådd med vårsådda grödor. Våren var kall och det förekom en del frostskador som drog ner skördenivåerna. Framför allt de sydöstra delarna av landet drabbades av torka. Uppgifter om att torka sänkte hektarskördarna finns dock från alla regioner. Men i merparten av landet bjöd sommaren på omväxlande väder med regn och värme som gynnade tillväxten av grödorna. Från västra Sverige finns en del rapporter om hagelskador. När det började bli dags för tröskning stabiliserades vädret och skörden kunde till stor del genomföras under torra förhållanden. I norra Sverige försenades dock tröskningen på vissa håll av ihållande regn.

I de östra delarna av landet led vallen av torka. Från Kalmar, Östergötland och delar av Skåne finns det många kommentarer om att torkan sänkt skörden. I västra Sverige regnade det mer och skörden varierar där från normal till riktigt bra.

Obärgade arealer

Av den ekologiskt odlade spannmålsarealen blev 0,5 % eller 590 hektar obärgad på riksnivå. Regionalt var andelen obärgad areal störst i Västernorrlands län, där 6,2 % av den ekologiskt odlade spannmålsarealen förblev otröskad.

Andelen obärgad areal av den konventionella spannmålsarealen var 0,4 % eller 3 700 hektar.

För ärter var andelen obärgad areal 2,1 % inom den ekologiska och 0,2 % inom den konventionella odlingen. Åkerbönorna blev obärgade på 1,1 % av den ekologiska och på 0,3 % av den konventionella arealen.

När det gäller raps och rybs beräknas 3,5 % av den ekologiska arealen ha blivit obärgad. Motsvarande uppgift för den konventionellt odlade arealen var 1,1 %. Andelen obärgad areal är ofta större inom den ekologiska odlingen än inom den konventionella.

Av de arealer som skulle skördas som grönfoder blev 0,4 % obärgade inom den ekologiska och 1,0 % inom den konventionella odlingen på riksnivå. Mer detaljerad statistik än så redovisas inte på grund av en betydande osäkerhet i beräkningsunderlaget.

För matpotatis beräknas den obärgade arealen till 0,8 % för den ekologiska och 0,5 % för den konventionellt odlade arealen på riksnivå.

Statistiken om obärgade arealer speglar en skillnad i odlingssäkerhet mellan ekologisk och konventionell odling. En del av förklaringen till skillnaden mellan odlingsmetoderna kan också vara att andelen obärgad areal vanligen är större i skogsbygderna och i norra Sverige, där den ekologiska odlingen för en del av grödorna är mer frekvent.

Problem med viltskador

Många lantbrukare lämnar spontana kommentarer när det varit särskilda förhållanden som påverkar skörderesultatet. Skador orsakade av vildsvin, älgar, hjortar, tranor och gäss förekommer ofta som en förklaring till låga skördenivåer.

Kommentarer till tabellerna

I tabellerna redovisas bärgad skörd per hektar, medelfel för hektarskörd, grödareal med ekologisk odling, andel av total grödareal, total skörd och medelfel för den totala skörden, samt kvoten mellan hektarskörd från ekologiskt odlad och hektarskörd från konventionellt odlad areal.

Medelfelet är ett mått på den beräknade skördens osäkerhet. Ju högre medelfelet är desto mer osäker är den aktuella uppgiften. Se vidare under rubriken ”Statistikens tillförlitlighet”.

För att undvika redovisning av alltför osäkra skörderesultat krävs att redovisad hektarskörd grundar sig på minst 20 företag och att medelfelet är högst 35 %. Vid färre företag eller högre medelfel ersätts skördeuppgifterna i tabellen med två prickar (..). När inga observationer finns att redovisa markeras detta med ett streck (-). När arealuppgiften är för osäker för att anges markeras areal och total skörd med två prickar (..).

Uppgifter om obärgade arealer och arealer skördade som grönfoder redovisas i separata tabeller. Förekomst av obärgade arealer gör att hektarskörd och totalskörd blir lägre för den aktuella grödan. Uppgifterna om obärgade arealer och arealer skördade som grönfoder är mycket osäkra, vilket indikeras av de höga medelfelen, som dock i sig är osäkra. Osäkerheten är en följd av att förekomsten ofta är liten och varierar kraftigt mellan olika jordbruksföretag och regioner. Uppgifter om obärgade arealer och arealer skördade som grönfoder redovisas om de grundar sig på information från minst 20 företag.

När det gäller fördelningen av vallarealen mellan slåttervall, betesvall och ej utnyttjad vall är uppgifterna för ej utnyttjad vall mycket osäkra. Osäkerheten är en följd av att förekomsten varierar kraftigt mellan olika jordbruksföretag och regioner. Uppgifter om fördelningen av vallarealen redovisas om de grundar sig på information från minst 20 företag med vall.

Kort om statistiken

Det här beskriver statistiken

Sedan 2003 genomförs årligen undersökningar om skörd från arealer med ersättning för ekologisk odling. Genom specialbearbetning av underlaget från de ordinarie skördeundersökningarna beräknas även skörd från konventionell odling.

Skördeuppgifterna i tabellerna avser skörd från arealer med ekologisk och konventionell odling under 2022. Hur stor del av den ekologiskt odlade arealen som dessutom är omställd och därmed godkänd för produktion av grödor för försäljning med ekologisk märkning varierar från gröda till gröda.

Så tar vi fram statistiken

Den population som statistiken för ekologisk odling ska belysa utgörs av jordbruksföretag med ersättning för ekologisk odling under 2022. Den population som statistiken för konventionell odling ska belysa utgörs av jordbruksföretag med konventionell odling under 2022. Areal för vilken det inte sökts ersättning för ekologisk odling har vid bearbetningen betraktats som konventionell odling.

Skördestatistiken baseras på uppgifter från urval av jordbruksföretag. Som urvalsram för undersökningarna om skörd från ekologiskt odlade arealer av spannmål, trindsäd, oljeväxter och potatis användes Jordbruksverkets administrativa register för ersättning för ekologisk odling avseende 2022. Två olika urval drogs: ett för spannmål, trindsäd och oljeväxter (1 862 företag) och ett för matpotatis (137 företag). Den ekologiskt respektive konventionellt odlade skörden av slåttervall beräknas från och med 2015 utifrån samma urval som den ordinarie skörden. Urvalet är stratifierat på om gården odlar arealerna ekologiskt eller konventionellt för att öka precisionen i skattningarna. Totalt ingick under 2022 1 270 företag i urvalet, varav 501 företag med ekologisk vallodling.

Vid insamling av uppgifter och vid beräkning av resultat har samma metoder använts som vid den ordinarie officiella skördestatistiken. Jordbrukarna har lämnat sina skördeuppgifter på en särskild internetsida eller genom telefonintervjuer utförda av SCB:s intervjuare. Från varje jordbruksföretag samlades information in om total bärgad kvantitet alternativt skörden per hektar av varje gröda. För kärnskörd respektive fröskörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter efterfrågas kvantiteternas vattenhalt. För spannmål omräknas de uppgivna kvantiteterna till 14,0 % vattenhalt. För trindsäd görs omräkning till 15,0 % vattenhalt och för oljeväxter till 9,0 %. För skörd av grönfoder och slåttervall efterfrågas kvantiteternas torrsubstanshalter. De uppgivna skördarna omräknas från och med 2018 till 100 % torrsubstanshalt. Denna förändring har gjorts för att underlätta jämförelserna av skördarna från ettåriga grönfoderväxter och slåttervall. Tidigare omräknades grönfoderkvantiteterna till sin vikt i form av ensilage med 30,0 % torrsubstanshalt och slåttervallskvantiteterna till sin vikt i form av hö med 83,5 % torrsubstanshalt.

Med ledning av varje företags grödarealer framräknades för granskning företagets hektarskörd alternativt totalskörd för varje gröda. Arealuppgifterna är i regel desamma som lantbrukaren redovisat i sin ansökan om ersättning för ekologisk odling tidigare under året. På basis av skattade hektarskördar per redovisningsområde och aktuella ekologiskt odlade grödarealer har totala skördar beräknats.

För beräkning av total skörd för den ekologiska odlingen har ekologiskt odlade grödarealer enligt de tre godkända kontrollorganen, Kiwa Sverige AB, HS Certifiering AB och SMAK AB använts. Vid redovisning av kärnskörd respektive fröskörd för spannmål, trindsäd och oljeväxter har dessa grödarealer minskats med arealer skördade som grönfoder.

För matpotatis framräknas reducerade hektarskördar, som erhålls genom att korrigera den totala hektarskörden för bortsortering och småfallande knölar. Reduceringarna sker med hjälp av standardtal, som baseras på uppgifter från 1987–1998 års ordinarie objektiva skördeuppskattningar där både ekologiska och konventionella odlingar ingick. Samma standardtal har använts för både konventionell och ekologisk odling eftersom det inte finns något underlag för beräkning av standardtal för respektive odlingssystem. För matpotatis görs inte någon korrigering för småfallande knölar när potatisen skördats som färskpotatis. Hela skörden av färskpotatis betraktas som säljbar.

För slåttervall har undersökningen begränsats till att endast omfatta slåttervall, det vill säga första skörd samt återväxt på slåttervallen. Återväxt som tillvaratagits genom bete eller rena betesvallar ingår inte. Det är alltså inbärgad skörd som skattats. Redovisning sker av hektarskörd och total första skörd, hektarskörd och total skörd av återväxt samt hektarskörd och total skörd för hela den inbärgade vallskörden. Vid flera återväxtskördar är dessa sammanslagna och redovisas som en återväxtskörd. Dessutom redovisas den totala ekologiskt odlade vallarealen med uppdelning på slåttervall, betesvall respektive ej utnyttjad vall.

Statistikens tillförlitlighet

För att belysa den osäkerhet som finns i resultaten på grund av att beräkningarna grundar sig på uppgifter från ett urval av företag redovisas i tabellerna relativa medelfel för skattade hektarskördar, totalskördar, obärgade arealer och grönfoderarealer. I dessa undersökningar kan det förekomma urvalsfel, bortfallsfel, täckningsfel, mätfel och bearbetningsfel. Av dessa fel torde i första hand urvalsfelen, men till viss del även mätfelen, påverka tillförlitligheten i statistiken. Tillförlitligheten redovisas kvantitativt enbart genom precisionen (medelfelet) i skattningarna, som främst avspeglar urvalsfel och effekten av andra slumpmässiga fel, däremot inte systematiska fel såsom exempelvis systematiska mätfel.

Medelfel

Med hjälp av medelfelet kan ett konfidensintervall beräknas på följande sätt. För en skattad hektarskörd för potatis på 35 000 kg per hektar och ett skattat relativt medelfel på 1,5 % (det vill säga 525 kg per hektar) kan man med liten felrisk (5 %) säga att intervallet 35 000 ± 2 x 525 (det vill säga 33 950–36 050 kg per hektar) omfattar den verkliga hektarskörden, under förutsättning att de systematiska felen är små.

På motsvarande sätt kan man för en skattad andel obärgad areal på 16,0 % och ett skattat medelfel på 3,0 procentenheter med liten felrisk (5 %) säga att intervallet 16,0 ± 2 x 3,0 % (det vill säga 10,0–22,0 %) omfattar den verkliga andelen, under förutsättning att de systematiska felen är små. Medelfelen för obärgade arealer och för arealer skördade som grönfoder är dock ofta osäkra i sig. Om de relativa medelfelen överstiger 35 % eller anges till 0 % kan de inte användas för att beräkna konfidensintervall.

För potatis är den procentuella medelfelsskattningen för hektar- och totalskörd identisk. För kärnskörd respektive fröskörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter samt för skörd av grönfoder är medelfelet för totalskörden ofta större än medelfelet för hektarskörden. Anledningen är en osäkerhet i justeringen av grödans areal för arealer skördade som grönfoder. För slåttervall är medelfelet för totalskörden oftast större än medelfelet för hektarskörden beroende på en osäkerhet i uppdelningen av vallarealen på slåttervall, betesvall och ej utnyttjad vall.

Bortfall

För undersökningen om spannmål, trindsäd och oljeväxter från ekologiskt odlade arealer blev bortfallet av jordbruksföretag 4,6 % (86 företag), varav vägrare 2,6 procentenheter (48 företag). Bortfallet av undersökningsenheter för ekologiskt odlad areal av matpotatis var 8,8 % (12 företag). För ekologiskt odlad vall var bortfallet 12,4 % (62 företag). Bortfallet bedöms inte leda till några systematiska fel.

Övertäckning och undertäckning

Mellan tidpunkten för urvalsramens upprättande och undersökningstillfället sker förändringar i företagsbeståndet. Nystartade företag utgör undertäckning, och företag som upphört eller inte odlar grödan utgör övertäckning. I och med att årets aktuella uppgifter om jordbruksföretagens arealer används som underlag för urvalet blir både övertäckningen och undertäckningen begränsade. För undersökningen om spannmål, trindsäd och oljeväxter för ekologiskt odlade arealer var övertäckningen 2,4 % (45 företag). Övertäckningen var 8,2 % (11 företag) för undersökningen om matpotatis. För vallundersökningen om skörd från ekologiskt odlade arealer var övertäckningen 2,6 % (14 företag). Över- och undertäckningen bedöms påverka resultaten i mycket liten utsträckning.

Vid jordbruksföretag som inte ansöker om ersättning för ekologisk odling kan det förekomma odlingar som ligger mycket nära den ekologiska odlingen vad gäller brukningssätt. Dessa arealer ingår i skattningarna för konventionell odling.

Mätning

Många jordbrukare uppger att det är svårt att bedöma skördens storlek för grödor som används som foder på den egna gården. Även för avsalugrödor kan det vara svårt för jordbrukaren att lämna säkra uppgifter i de fall grödan ännu inte sålts vid intervjutillfället. Uppgiftslämnarfel och eventuella intervjuareffekter kan inte kvantifieras.

Bearbetning

De inkomna uppgifterna granskas vid SCB. I samband med granskningen görs manuella och maskinella kontroller. I vissa fall kan uppgifterna rättas med hjälp av kommentarer som lämnats. I övriga fall tas telefonkontakt med uppgiftslämnarna, varvid uppgifterna bekräftas, rättas eller kompletteras. Uppgiftsmaterialet används sedan till de statistiska sammanställningarna. Säkerheten i bearbetningsprocessen bedöms vara god.

Jämförbarhet

Den redovisade statistiken baseras på den faktiska odlingen. Vid jämförelser av hektarskördar för olika odlingsformer bör man tänka på att även andra aspekter än själva odlingstekniken kan ha inverkat på skillnaden i skördenivå.

I och med att den ekologiskt odlade arealen i något större utsträckning är belägen i skogsbygd jämfört med den konventionella odlingen, kan en del av skillnaden i skördenivå förklaras av att skogsbygderna i allmänhet visar en lägre skördeavkastning än slättbygderna. En annan faktor som samvarierar med skördenivån är odlingsarealen. För potatis finns en tendens att odlingsarealen vid ekologisk odling är mindre än vid konventionell odling, vilket också bör vägas in då hektarskördarna från de olika odlingsformerna jämförs.

Metod och kvalitet

• Kvalitetsdeklaration Pdf, 1.5 MB.

• Statistikens framställning Pdf, 737 kB.

Summary in English

This report provides final data for the year 2022 for organic and non-organic farming on yield per hectare and total production of cereals, dried pulses, oilseed crops, annual plants harvested green, table potatoes and temporary grasses. The methods used for the crop production surveys for organic farming are the same as for the ordinary crop production surveys. The results are presented for counties, production areas and for the whole of Sweden. The production areas are shown in Map 1.

The tables show yield per hectare in kilogram (kg), total production in metric tonnes, crop areas, the share of the organic crop area compared with the total crop area, and the quota of the yield from organic farming and the yield from non-organic farming. Standard errors are given for yield per hectare and total production, unharvested areas and areas harvested as green fodder.

Cereals, dried pulses and oilseed crops

The total production of cereal crops for the whole country from areas with organic farming is estimated at 428 700 tonnes. This is 7.4% of the total production of cereals.

The total production of winter wheat from areas with organic farming is estimated at 138 300 tonnes or 4.6% of the total production of winter wheat. For oats the corresponding estimates are 116 800 tonnes and 15.9%. Among the cereals, winter wheat and oats are the crops with the highest total production from the area with organic farming.

The total production of peas from areas with organic farming is estimated at 11 700 tonnes. The total production of field beans from areas with organic farming is estimated at 37 600 tonnes. For peas, this production corresponds to 13.6% of the total production of peas. For field beans, the organic share of the total production is 47.8%.

The 2022 total harvest of rape and turnip rape from areas with organic farming is estimated at 20 400 tonnes, which is 4.8% of the total production of rape and turnip rape.

Statistics on crop yields for cereals, dried pulses and oilseed crops have been based on an interview survey. The farmers can also use the Internet as a tool for data delivery to Statistics Sweden.

The sample of the 2022 survey for organic farming consists of 1 862 farmers. The survey was carried out in October and November. Information was requested for total farm production in tonnes of these crops and their average moisture content. Yields per hectare at the farm level are calculated by dividing the production by the crop area of the farm. Unharvested crop areas are included and will lower the yield per hectare. Crop area statistics have been calculated from data on areas that follow EU regulations for organic production and are verified by an approved inspection. Crop areas cut as green fodder have been excluded when it comes to areas to produce grain. Unharvested areas and areas cut as green fodder are presented in separate tables.

Potatoes

The total production of table potatoes from areas with organic farming is estimated at 33 300 tonnes. This is 7% of the total production of table potatoes. The potato results are based on a survey with a sample of 137 holdings.

The tables show the reduced yields per hectare in kg and total production in metric tonnes. Standard errors are also presented. Unharvested areas are shown in a separate table. The yield per hectare is reduced for small, blighted and green potatoes. These reductions are made with standard values. Adjustments in the yields have also been made for unharvested areas, which have lowered the yield per hectare.

Temporary grasses

The total production of temporary grasses from areas with organic farming is estimated at 895 800 tonnes dry matter. The production from areas with organic farming is about 22.2% of the total production. The yield per hectare is 90% for the organic farming compared with the non-organic farming. The results are based on a survey with a sample size of 501 holdings.

The survey covers only temporary grasses harvested as hay, hay-silage or silage, and includes regrowth. It does not cover temporary grazings or regrowth from temporary grasses that are grazed.