Priser på jordbruksmark 2022

Anm. Uppgifterna i diagrammet är justerade för den effekt som de ändrade taxeringsvärdena 2005, 2011, 2014, 2017 och 2020 givit upphov till i beräkningsmetoden. Priserna för 2020–2022 baseras på försäljningar upp till 30 miljoner kronor. Tidigare år var gränsen upp till 10 miljoner kronor. För ytterligare information läs avsnittet ”Justeringar i figurer och tabeller utifrån effekterna av taxeringarna” som finns under ”Syfte”.

Jämför man 2022 års priser med 2021 har priserna på åkermark ökat med 7 % medan priset på betesmark ökat med 5 %. Mer information om prisutvecklingen för åker- respektive betesmark finns under respektive rubrik nedan.

Alla priser avseende olika regioner som presenteras i texten avser region­indel­ningen produktionsområden. I databasen redovisas också priserna för NUTS2-områden, som är sammanslagningar av län. Kartor med respektive områdesindelning finns i avsnittet ”Det här beskriver statistiken” under ”Kort om statistiken”.

Indexerad prisutveckling för åker- respektive betesmark

Priserna på åker- och betesmark har som tidigare nämnts stigit över tiden. Figur B visar indexerad prisutveckling över tid. Under den största delen av perioden har prisutvecklingen varit ungefär densamma för åker- och betesmark. Dock har betesmarken haft en bättre prisutveckling än åkermarken i början och i slutet av perioden vilket sammantaget innebär att priset för betesmark relativt sett ökat mer än för åkermark sedan 1990. Den slumpmässighet som finns gällande värdet på de marker som säljs under året kan vara en möjlig förklaring till att priset på betesmark gick ner under 2007, 2013 och 2019. I tabell 1 redovisas indexutvecklingen från 1995 för pris på åkermark och betesmark för riket samt fördelat på produktionsområden. Motsvarande information för NUTS2 finns i tabell 2.

Anm. Uppgifterna i diagrammet är justerade för den effekt som de ändrade taxeringsvärdena 2005, 2011, 2014, 2017 och 2020 givit upphov till i beräkningsmetoden. För ytterligare information läs avsnittet ”Justeringar i figurer och tabeller utifrån effekterna av taxeringarna” som finns under ”Syfte”. Beräkning av index har tagit hänsyn till ändrad beloppsgräns som infördes 2020.

Pris på åkermark

Det genomsnittliga priset för en hektar åkermark ökade med 7 % år 2022 jämfört med 2021 och kos­tade år 2022 i genomsnitt 130 500 kronor. Sett över en tioårsperiod har priset på åkermark mer än fördubblats för riket. Prisutvecklingen per produktionsområde för åren 1995–2022 visas i figur C. Mellan åren 2021 och 2022 har priserna ökat i fem av åtta produktionsområden, den största ökningen i kronor skedde i Götalands mellanbygder. Ökningen var 20 100 kronor per hektar. I Götalands skogsbygder skedde största minskningen jämfört med 2021. Där minskade priset med 5 400 kronor per hektar.

Genomsnittspriset på åkermark har varit högst i Götalands södra slättbygder samtliga år sedan 1995. År 2022 var priset per hektar 291 500 kronor. Det är nästan 14 gånger högre än i Övre Norrland som hade det lägsta priset, 21 400 kronor år 2022.

Anm. Uppgifterna i diagrammet är inte justerade för den effekt som de ändrade taxeringsvärdena 2005, 2011, 2014, 2017 och 2020 givit upphov till i beräkningsmetoden. Priserna för 2005, 2011, 2014, 2017 och 2020 är baserade på senaste taxeringsnivån för dessa år. Ett brott i tidsserien finns därför mellan åren 2004 och 2005, 2010 och 2011, 2013 och 2014, 2016 och 2017 samt mellan 2019 och 2020. Priserna för 2020–2022 baseras på försäljningar upp till 30 miljoner kronor och tidigare år är priserna baserade på försäljningar upp till 10 miljoner kronor. För ytterligare information läs avsnittet ”Justeringar i figurer och tabeller utifrån effekterna av taxeringarna” som finns under ”Syfte”.

I och med att de genomsnittliga markpriserna bygger på sålda fastigheter för varje enskilt år, där antal hektar och sålda objekt samt markernas karaktär varierar mellan åren, kan det bli en del svängningar mellan åren i de olika regionerna. Svängningarna kan ses i figur C. Priserna på åkermark 2022 baseras på drygt 2 100 försäljningar som tillsammans hade knappt 14 500 hektar åkermark. Det som säkert går att utläsa är att priserna på åkermark har ökat över tid i alla regioner.

I avsnitt ”Det här beskriver statistiken” som finns under ”Kort om statistiken” finns länkar till kartor som visar var Sveriges produktionsområden respektive NUTS2 finns. I tabell 3 redovisas genomsnittliga priser på åker- och betesmark, för riket samt fördelat på produktionsområde. För vissa år finns det två priser beroende på att det skett en nytaxering de åren. Priserna har baserats på både gamla och nya taxeringen. Motsvarande siffror för NUTS2 finns i tabell 4.

Pris baserat på storlek åkermark hos sålda fastigheter

Fastigheter med åkermark delas på riksnivå in i tre olika storleksklasser baserat på hur stor areal åkermark det är på fastigheterna som säljs. Storleksklasserna är 1–10 hektar, 11–50 hektar och över 50 hektar åkermark. På produktionsområdesnivå slås indelningarna 11–50 hektar och över 50 hektar ihop eftersom antalet sålda fastigheter med mer än 50 hektar åkermark är så få per produktionsområde. Genomsnittligt pris på åkermark per storleksgrupp, 1–10 hektar och över 10 hektar, redovisas i tabell 5. Uppgifter fördelade på storleksgrupper finns från och med 2009.

Under 2022 var genomsnittspriset högre i gruppen 1–10 hektar i sju av åtta produktionsområden. I Götalands södra slättbygder fanns den största prisskillnaden mellan storleksgrupperna 2022, där var priset 109 800 kronor högre i gruppen 1–10 hektar. I produktionsområde Götalands mellanbygder var däremot genomsnittspriset 9 400 kronor högre i gruppen över 10 hektar än i gruppen 1–10 hektar. På riksnivå har priset för storleksgruppen över 10 hektar varit högre än för storleksgrupp 1–10 hektar sedan 2009, medan det oftast är tvärt om i de olika produktionsområdena. Detta beror bland annat på hur stora arealer som säljs i de olika storleksgrupperna och i respektive produktionsområde i kombination med att priset varierar olika mycket mellan de olika storleksgrupperna i respektive produktionsområde.

Pris på betesmark

Det genomsnittliga priset på betesmark i Sverige var 47 500 kr per hektar år 2022, vilket motsvarar en prisökning på 5 % jämfört med 2021. Jämfört med 2012 har priset på betesmark mer än fördubblats. I fem av åtta produktionsområden är det högre genomsnittligt pris år 2022 än år 2021. I figur D redovisas utvecklingen över tid för pris på betesmark fördelat på produktionsområden.

I Götalands södra slättbygder har det varit högst genomsnittligt pris på betesmark varje år sedan 1995. Mellan år 2021 och 2022 minskade det genomsnittliga priset i produktionsområdet med 16 % till 120 500 kronor. Liksom för pris på åkermark var även pris på betesmark lägst i Övre Norrland 2022. Där kostade en hektar betesmark i genomsnitt 6 700 kronor.

Anm. Uppgifterna i diagrammet är inte justerade för den effekt som de ändrade taxeringsvärdena 2005, 2011, 2014, 2017 och 2020 givit upphov till i beräkningsmetoden. Priserna för 2005, 2011, 2014, 2017 och 2020 är baserade på senaste taxeringsnivån för dessa år. Ett brott i tidsserien finns därför mellan åren 2004 och 2005, 2010 och 2011, 2013 och 2014, 2016 och 2017 samt mellan 2019 och 2020. Priserna för 2020 och 2021 baseras på försäljningar upp till 30 miljoner kronor och tidigare år är priserna baserade på försäljningar upp till 10 miljoner kronor. För ytterligare information läs avsnittet ”Justeringar i figurer och tabeller utifrån effekterna av taxeringarna” som finns under ”Syfte”.

Även för betesmark gäller att de genomsnittliga markpriserna bygger på sålda fastigheter för varje enskilt år, där antal hektar och sålda objekt samt markernas karaktär varierar mellan åren. Detta gör att det kan det bli en del svängningar mellan åren i de olika regionerna. Svängningarna kan ses i figur D. Priserna på betesmark 2022 baseras på knappt 1 500 försäljningar som tillsammans hade drygt 4 300 hektar betesmark. Liksom för åkermark så går det att utläsa att priset för betesmark ökat över tid i alla regioner.

Produktionsområdenas geografiska yta visas i karta i avsnitt ”Det här beskriver statistiken” under rubrik ”Kort om statistiken”. Genomsnittliga priser på betesmark för riket samt fördelat på produktionsområden finns tillsammans med priser på åkermark i tabell 3. I tabell 4 finns priser på åker- och betesmark fördelat på NUTS2.

Antal försäljningar och hektar som ligger till grund för beräkningarna

Under år 2022 såldes knappt 2 700 fastigheter innehållande åker- och/eller betesmark där man ansökte om lagfart. Drygt 2 100 av dessa innehöll åkermark och knappt 1 500 innehöll betesmark. Totalt såldes mindre än 18 800 hektar, knappt 14 500 hektar var åkermark och drygt 4 300 hektar var betesmark. Antal sålda fastigheter och såld areal har minskat jämfört med 2021. I tabell 6 redovisas såld areal och antal sålda fastigheter för åkermark, betesmark respektive jordbruksmark totalt på riksnivå.

I figur E visas utveckling över tid för denna undersökning. År 1999 var det en topp med över 3 200 sålda fastigheter, innehållande åker- och/eller betesmark, som tillsammans innehade drygt 33 700 hektar. Att det såldes fler fastigheter 1999 än andra år kan troligen bero på att förändrade regler för beräkning av realisationsvinst trädde i kraft vid årsskiftet 1999/2000 och att det var förmånligare regler innan årsskiftet. Det var främst i slutet av 1999 som det skedde fler försäljningar. Den genomsnittliga arealen per såld fastighet har minskat över tid. År 1990‑1994 låg genomsnittet på 13–14 hektar per fastighet medan det har varit runt 6–7 hektar i genomsnitt sedan 2006. Antal försäljningar och hur stor areal som säljs verkar inte påverka utvecklingen av priset.

Andel försäljningar och andel såld åkermark per storlek åkermark

I tabell 7 redovisas antal fastigheter med åkermark och hektar åkerareal som sålts per produktionsområde och riket fördelat på hur stor areal åkermark som det var på fastigheten. Av de fastigheter som såldes 2022 och som hade åkermark var det 84 % som bestod av 1–10 hektar åkermark. Det motsvarar 46 % av den sålda åkermarken. Knappt 15 % av fastigheterna bestod av 11–50 hektar åkermark, som motsvarar 42 % av åkermarken. Resterande 1 % av fastigheterna och 12 % av åkermarken finns på fastigheter med över 50 hektar åkermark.

Under 2009–2019 har det årligen sålts 3–10 fastigheter med mer än 50 hektar åkermark År 2020, 2021 respektive 2022 såldes 13, 16 respektive 24 fastigheter som innehöll mer än 50 hektar åkermark. Hur stor andel av fastigheterna som har 1–10 hektar åkermark varierar mellan olika produktionsområden. Under 2022 hade ungefär 70 % av de sålda fastigheterna i Götalands södra slättbygder och Svealands slättbygder 1–10 hektar åkermark. Det motsvarade ungefär 26 % av den sålda åkermarken i vart och ett av de två produktionsområdena. I Nedre Norrland och Övre Norrland var det däremot 95 % respektive 90 % av de sålda fastigheterna som hade 1­­–10 hektar åkermark. Det motsvarar cirka 76 % respektive 53 % av den sålda åkerarealen.

Andel av fastighetsbeståndet som sålts

Beståndet består av fastigheter med mer än 2 hektar mark, marken är skog och/eller jordbruksmark. Vid senaste taxeringen, år 2020, fanns det knappt 315 000 fastigheter i beståndet som totalt hade knappt 3,3 miljoner hektar jordbruksmark. Antal fastigheter med jordbruksmark som sålts årligen sedan 2010 motsvarar 0,7–0,9 % av beståndet. Försäljningarna motsvarar 0,4–0,6 % av jordbruksmarken som finns på samtliga fastigheter i beståndet.

Andel fastigheter med jordbruksmark som säljs i beståndet varierar mellan områden och år. I NUTS2-områdena Östra Mellansverige och Sydsverige var andelen fastigheter högst 2022, där såldes 1 % av fastigheterna. Under perioden 2010–2022 har andelen varierat mellan 0,9 och 1,3 % i Sydsverige medan andelen varierat mellan 0,8 och 1 % i Östra Mellansverige. Under samma period har störst andel av jordbruksmarken som sålts varit störst i Mellersta Norrland, 0,8–1,3 % och Övre Norrland, 0,7–1,2 %. Minst andel av jordbruksmarken som såldes 2022 var i NUTS2-områdena Stockholm. Där såldes 0,3 % av jordbruksmarken. Länk till karta som visar NUTS2-indelningen av Sverige finns i avsnitt ”Det här beskriver statistiken” i ”Kort om statistiken”. Totalt finns det åtta NUTS2-områden i Sverige och de är samma som län eller sammanslagningar av län.

Tabeller

• All vår statistik om priser på jordbruksmark finns i Jordbruksverkets statistikdatabas

• Tabell 1 Indexutveckling för pris på åker- och betesmark, produktionsområde och riket.
• Tabell 2 Indexutveckling för pris på åker- och betesmark, NUTS2 och riket.
• Tabell 3 Pris på åker- och betesmark, produktionsområde och riket.
• Tabell 4 Pris på åker- och betesmark, NUTS2 och riket.
• Tabell 5 Pris på åkermark, produktionsområde och riket, fördelat på storlek åkermark.
• Tabell 6 Antal försäljningar och såld areal, riket
• Tabell 7 Antal försäljningar och såld areal, produktionsområde och riket, fördelat på storlek åkermark.

Kort om statistiken

Här följer en kortfattad beskrivning av statistikens omfattning, hur den tas fram och dess kvalitet. Mer detaljerad information finns i dokumenten "Statistikens framställning" och "Kvalitetsdeklaration" som finns under avsnittet Metod och kvalitet.

I flera av databastabellerna har två beräkningar gjorts för år 2020. Priserna för 2020 är beräknade både enligt 2020 års taxeringsnivå och enligt 2017 års taxeringsnivå. För priserna beräknade med 2017 års taxeringsnivå används försäljningar upp till 10 miljoner kronor och för priserna beräknade med 2020 års taxeringsnivå används försäljningar upp till 30 miljoner kronor. För att se prisutvecklingen mellan år 2020 och 2021 respektive 2022 rekommenderas att man använder priserna enligt 2020 års taxeringnivå.

Det här beskriver statistiken

Markprisstatistiken avser att belysa genomsnittligt marknadspris per hektar för all åker-, betes- och jordbruksmark i landet. Statistiken i rapporten redovisas för riket totalt samt uppdelad på produktionsområden. I Jordbruksverkets statistikdatabas är statistiken uppdelad på produktionsområden och NUTS2. NUTS2 är sammanslagningar av län.

Karta med produktionsområden

Karta med NUTS2

Så tar vi fram statistiken

Uppskattningarna av genomsnittliga marknadspriser på åker- och betesmark baseras på de försäljningar/köp av lantbruksenheter eller delar av lantbruksenheter som genomförts under året och där lagfart sökts. Fastighetsregleringar, det vill säga när en fastighet ombildas och till exempel mark förs över till en annan fastighet, inkluderas ej.

Endast köp med en total areal av minst två hektar mark bestående av skog och/eller jordbruksmark ingår i bearbetningen. Ytterligare krav för att ingå i statistiken är att det ska finnas något av ägoslagen åker- eller betesmark på fastigheten och att försäljningssumman ska vara under 30 miljoner. Till och med 2019 var gränsen 10 miljoner. Eftersom statistiken ska avse markpriser vid representativa köp, ingår inte:

• så kallade extrema köp, där köpeskillingskoefficienten (det vill säga kvoten mellan köpeskilling och taxeringsvärde) är mindre än 0,5 eller större än 6
• köp där föräldrar säljer till sina barn
• köp mellan make/maka
• eventuella köp där lösöre ingår i köpeskillingen

Vid försäljning av lantbruksenheter eller delar av lantbruksenheter kan utöver åker- och betesmark även andra ägoslag eller byggnader ingå. Vid sådana köp används relationen mellan åker- respektive betesmarkens taxeringsvärde och det totala taxeringsvärdet för hela fastigheten för att bestämma åker- och betesmarkens andel av försäljningspriset.

De genomsnittliga priserna för åkermark respektive betesmark för NUTS2-områdena och produktionsområdena beräknas genom att dividera total försäljningssumma för mark i regionen med total såld areal. Det genomsnittliga priset på riksnivå beräknas däremot som ett vägt medelvärde där de totala arealerna åker- respektive betesmark från samtliga fastigheter i fastighetstaxeringsregistret 2020 fördelade enligt NUTS2-om­rådena används som vägningstal. Vägningstalen justeras vid ny taxering, senast var 2020 och nästa gång är 2023.

Denna statistik är en specialbearbetning av den prisstatistik Statistiska centralbyrån (SCB) årligen tar fram om fastigheter. Beräkningsmetoden är framtagen av Jordbruksverket men beräkningarna utförs av Statistiska centralbyrån på uppdrag av Jordbruksverket. Jordbruksverket och SCB använder samma gränser som avgör om en försäljning av lantbruksenhet är med i statistiken eller ej.

Mer information finns i Statistikens framställning avsnitt ”2.7.2 Skattningsförfarande för målstorheter”. Länk till Statistikens framställning finns under Metod och kvalitet.

Statistikens tillförlitlighet

Här redovisas några osäkerhetskällor i statistiken:

• urvalet av undersökningsobjekt ut­görs inte av ett statistiskt urval utan utgörs av den åker- och betesmark som har sålts under året där ansökan om lagfart genomförts,
• det antas att priset på den sålda åker- respektive betesmarken utgör samma andel av totalpriset som taxeringsvärdet på åker- respektive betesmarken utgör av det totala taxeringsvärdet på den sålda egendomen,
• det är relativt få försäljningar som statistiken baseras på,
• de försäljningar som statistiken inte baseras på, på grund av de avgränsningar som görs, bland annat finns inte försäljningar över 30 miljoner med,
• det är inte känt vad marken kommer att användas till efter försäljningen och det är heller inte känt hur den kommande användningen påverkar priset.

Mer information om osäkerhetskällor finns i Kvalitetsdeklarationen avsnitt ”2.2 Osäkerhetskällor”. Länk till Kvalitetsdeklaration finns under Metod och kvalitet.

Effekten på markprisstatistiken som kommer av uppdaterade taxe­ringsvärden på lantbruksfastigheter

Ordinarie uppdatering av taxeringsvärden sker efter ett rullande schema och genomförs vart sjätte år. Från och med år 2003 har ett system införts med förenklade fastighets­taxeringar som varvas med den ordinarie, så numera uppdateras taxerings­värdena vart tredje år. Eftersom taxeringsvärdena inte ändras årligen kan beräkningsmetoden resultera i en viss under- eller överskattning om förhållandet mellan de olika ägoslagen inom fastigheten förändras. Till exempel om åker- och betesmarkens värde ökar mer än övriga ägoslag underskattas priset och tvärtom. Denna effekt gäller dock enbart för de år som ingen taxering görs och försvinner i samband med att en ny taxering införs.

Mer information om hur uppdaterade taxeringsvärden på lantbruksfastigheter påverkar markprisstatistiken finns i Kvalitetsdeklarationen avsnitt ”2.2.6 Modellantaganden”. Där finns också information om hur stor andel jordbruksmarkens värde är av fastighetens totala värde i genomsnitt.

Effekter av att beräkningsunderlaget inte innehåller de köp som slutar som en fastighetsreglering

Denna statistik omfattar, som tidigare nämnts, enbart köp där ansökan om lagfart genomförs. Köp där förvärvad fastighet läggs ihop med en annan fastighet som köparen redan äger, en så kallad fastighetsreglering, ingår inte i denna statistik. Under 2015/2016 genomförde Jordbruksverket en kvalitetsstudie på vilka effekter detta får på priset. Studien omfattar de regleringar som gjorts under åren 2002, 2004–2005, 2007–2008 samt 2010–2011.

Kvalitetsstudien kunde påvisa att försäljningspriset för köp som slutar i en fastighetsreglering i genomsnitt blev högre per hektar i nästan alla regioner än för köp där ansökan om lagfart genomfördes. Prisskillnaderna syns mest i alla Götalands- och Svealandsregionerna medan skillnaderna i Norrland är väldigt små både vad gäller åker- och betesmark.

Det kunde däremot inte påvisas några skillnader i prisutvecklingen mellan de lagfarna köpen och de köp som slutar som en fastighetsreglering. Vissa år var prisutvecklingen bättre för de lagfarna köpen jämfört med fastighetsregleringarna och tvärtom.

Mer information om hur fastighetsregleringar påverkar markprisstatistiken finns i Kvalitetsdeklarationen avsnitt ”2.1 Tillförlitlighet totalt”. Där finns också information om hur stor andel av alla köp som slutar i fastighetsreglering.

Effekt på markprisstatistiken som kommer av ändrad beloppsgräns

Till och med 2019 har endast försäljningar upp till 10 miljoner ingått i statistiken. Den gränsen ändrades 2020 till 30 miljoner. Förändringen påverkar främst statistiken i vissa regioner i södra Sverige. Förändringen beskrivs i avsnitt ”5.1 Jämförbarhet över tid” i Kvalitetsdeklarationen.

Metod och kvalitet

• Kvalitetsdeklaration Pdf, 199.9 kB.

• Statistikens framställning Pdf, 195.5 kB.

Summary in English

Agricultural land prices 2022

Before the accession to the EU, Swedish statistics on agricultural land prices and rents were not calculated or published on a regular basis. In the EU, this kind of statistics have been provided by most Member States to Eurostat each year since 1973. Since the accession to the EU in 1995, Sweden is providing Eurostat with annual statistics on agricultural land prices and rents.

Estimations of agricultural land prices are based on information, collected by Statistics Sweden, from sales of whole or parts of agricultural estates and information from the register of assessed values for real estates. It should be noted, however, that few of the sales made each year in Sweden are of agricultural land exclusively. Most sales of whole or parts of agricultural estates also include buildings and other kinds of land. The method used takes into account these circumstances in order to eliminate the value of buildings and other kinds of land by using the assessed values to determine the proportion of the agricultural land value of the total selling price.

In 2020, we changed the limits for which sales the statistics are based on. Until 2019, the limit was 10 million SEK and from 2020, the limit is 30 million SEK in total property price. The difference in price between 2019 and 2020 in some regions may be affected by changed limit.

Arable land

Between 2021 and 2022, the price of arable land in Sweden has increased on average by 7 %. The price of arable land is more than doubled compared with 2012 and the average price was esti­mated to 130 500 SEK per hectare. The price per hectare of arable land is still highest in the plains district in southern Götaland with an average price of 291 500 SEK per hectare. There are big variations in prices between different parts of Sweden. In the plains district in southern Götaland, prices for arable land were on average almost 14 times higher than the prices in the upper parts of Norrland.

The price of arable land in 2022 are based on more than 2 100 sales containing about 14 500 hectares arable land.

Pasture and meadow land

The average price of pasture and meadow land in Sweden was 47 500 SEK per hectare in 2022 which is 5 % more than it was in 2021. The price per hec­tare pasture and meadow land was still the highest in the plains district in southern Götaland with an average price of 120 500 SEK per hectare. The upper parts of Norrland have had the lowest average price per hectare each year since 1995. In 2022 the price was 6 700 SEK per hectare.

The price of pasture and meadow in 2022 are based on close to 1 500 sales containing about 4 300 hectares pasture and meadow.