Djurhälsa år 2022

Publiceringsdatum: 2023-10-24

Referensår: 2022 Produktkod: JO1302 Ämnesord: Djur, Övrigt

Elin Lund 036-15 51 55 statistik@jordbruksverket.se

Hitta på sidan

Sammanfattning

2 % av kalvarna dog under första månaden

Av samtliga kalvar som föddes levande 2022 dog 2,0 % under första levnadsmånaden. Det är 0,1 procentenheter mindre jämfört med 2021. Dödligheten är något högre för tjurkalvar än för kvigkalvar.

88 % av mjölkkorna utan sjukdom

Ungefär 12 % av mjölkkorna i Kokontrollen var sjuka någon gång under kontrollåret 2022/2023, resterande 88 % var utan sjukdom. Kokontrollen är en nationell databas som drivs av Växa Sverige, dit är ungefär 76 % av samtliga mjölkkor i Sverige anslutna.
Totalt var det drygt 19 sjukdomstillfällen per 100 mjölkkor under kontrollåret 2022/2023. Trenden de senaste tio åren är att antal sjukdomstillfällen per 100 mjölkkor minskar.

Kolikfall hos häst minskar under sommarmånaderna

Antalet rapporterade kolikfall hos häst varierar över året, under sommarmånaderna när hästarna går på bete minskar fallen. Av samtliga inrapporterade fall under 2022 rapporterades 17 % i juni till augusti medan 31 % rapporterades under perioden januari till mars. Det är samma mönster som året innan.

Syfte

Statistiken avser att belysa hälsan hos lantbrukets djur. Djurhälsa definieras som individens, gruppens och besättningens frihet från sjukdomar, skador och andra lidanden.

Statistikområdet djurhälsa omfattar följande:

  • kalvdödlighet hos olika nötkreatursraser
  • sjukdomsfrekvens hos mjölkkor fördelat på ras och besättningsstorlek
  • fördelning av kolikfall hos häst, över årets månader

I statistiken ingår inte sjuklighet hos exempelvis gris, får, lamm och höns, eftersom det inte finns någon individdata för de djuren. Mer detaljerad information finns i dokumenten "Statistikens framställning" och "Kvalitetsdeklaration" som finns under avsnittet "Metod och kvalitet”.

Statistiken om kalvdödlighet och kolikfall hos häst redovisas per kalenderår, medan sjuklighet hos mjölkkor redovisas per kontrollår. Ett kontrollår sträcker sig från 1 september till 31 augusti. Det senaste kontrollår som redovisas i den här statistikrapporten är kontrollår 2022/2023 som slutade 31 augusti 2023.

Kalvdödlighet

Den första levnadsmånaden är den mest riskfyllda tiden för kalvar och kräver en god hälsoövervakning. Framför allt kan luftvägs- och tarminfektioner bli allvarliga hot. Totalt dog 2,0 % av samtliga kalvar under första levnadsmånaden 2022, 1,9 % av kvigkalvarna och 2,1 % av tjurkalvarna. Tiden efter första levnadsmånaden kan också vara riskfylld för kalven. Totalt dog 4,7 % av samtliga kalvar under de första sex levnadsmånaderna 2022, 4,1 % av kvigkalvarna och 5,3 % av tjurkalvarna. I texten som följer kommer vi att fokusera på den mest riksfyllda månaden, den första efter födseln.

Alla dödsfall på nötkreatur rapporteras till Jordbruksverkets centrala nötkreatursregister (CDB). Det går därför att få en bra bild av antalet kalvar som dör under sin första månad. I statistiken går det inte att skilja på de kalvar som har dött på grund av sjukdom eller avlivats av andra orsaker. För vissa mindre raser av mjölktyp har uppfödningskostnaderna ibland överstigit värdeökningen av kalven, vilket lett till att de avlivats. Kalvar som är dödfödda räknas inte med i statistiken.

Kalvdödligheten inom en månad efter födseln har varierat över åren. Mellan åren 2003 och 2016 var trenden ökande, vilket visas i Figur A nedan. Sedan 2016 har trenden istället varit att kalvdödligheten minskar. År 2022 var andelen samma som år 2003.

Figur A. Andel kalvar som dör inom en månad, totalt och fördelat på kön, 2001-2022

Figur A. Andel kalvar som dör inom en månad, totalt och fördelat på kön, år 2001-2022, procent

Under hela den undersökta perioden, år 2001 till 2022, har dödligheten för kvigkalvar varit lägre än för tjurkalvar. Men skillnaden har minskat över tid. År 2001 var skillnaden 1 %. De senaste fem åren har skillnaden mellan kvigkalvar och tjurkalvar varit runt 0,3 procentenheter.

För 15 specifika raser och korsningar föddes det mer än 1 000 kalvar per ras under 2022, vilket motsvarar över 99 % av samtliga kalvar. Bland dessa raser hade Svensk Jersey-boskap högst andel kalvar som dog under första levnadsmånaden, 3,7 %, medan Fjällko hade den lägsta andelen, 0,8 %, detta redovisas i figur B nedan.

Figur B. Andel kalvar som dör inom månad, fördelat efter ras 2022

Figur B. Andel kalvar som dör inom en månad, fördelat efter ras, år 2022, procent

Kommentar: korsningar/övriga raser är enligt indelningen i Jordbruksverkets statistikdatabas.

Sjuklighet hos mjölkkor

Under kontrollåret 2022/2023 var ungefär 12 % av mjölkkorna i kokontrollen sjuka, resterande 88 % var utan sjukdom. Uppgifter om sjuklighet hos mjölkkor är hämtade från Kokontrollen hos Växa Sverige, dit är ungefär 77 % av samtliga mjölkkor i Sverige anslutna. Vi förutsätter här att de kor som inte tillhör kontrollanslutna besättningar har samma sjukdomsfrekvens som de kor som tillhör kontrollanslutna besättningar.

Juverinflammation, även kallat mastit, är en vanlig och mycket förlustbringande sjukdom inom mjölkproduktionen. Kalvningsförlamning är också en vanlig sjukdom hos mjölkkor.

Sedan kontrollåret 2010/2011 har sjukdomsfrekvensen hos möjlkkor minskat. År 2010/2011 var antal sjukdomstillfällen per 100 mjölkkor ungefär 31 stycken, det senaste kontrollåret var motsvarande siffra ungefär 19. I figur C och D redovisas sjukdomsfall per 100 kor för olika sjukdomar.

Antal sjukdomstillfällen per 100 kor, kontrollår 2010/2011 - 2022/2023

Figur C. Antal sjukdomstillfällen per 100 kor, totalt samt per sjukdomarna mastit och kalvningsförlamning, kontrollår 2010/2011 - 2022/2023

Figur D. Antal sjukdomstillfällen per 100 kor, per kvarbliven efterbörd, acetonemi, förlossningshjälp och spenskada och kalvningsförlamning, kontrollår 2010/2011-2022/2023

Figur D. Antal sjukdomstillfällen per 100 kor, per kvarbliven efterbörd, acetonemi, förlossningshjälp och spenskada och kalvningsförlamning, kontrollår 2010/2011-2022/2023

Sjuklighet hos mjölkkor fördelat på ras

Mastit och kalvningsförlamning är de två vanligaste sjukdomarna hos mjölkkor. Figur E redovisar uppgifter om antal sjukdomstillfällen per 100 kor för de sjukdomarna tillsammans med övriga sjukdomar hos mjölkkor fördelat på ras. Under 2022/2023 rapporterades totalt 7,6 fall av mastit, 2,1 fall av kalvningsförlamning samt 8,6 fall av övriga sjukdomar per 100 mjölkkor.

Figur E. Förekomst av vissa sjukdomar hos mjölkkor efter ras 2022/2023, antal sjukdomar per 100 kor

Figur E. Förekomst av vissa sjukdomar hos mjölkkor efter ras 2022/2023, antal sjukdomar per 100 kor

Av de raser som redovisas separat var sjukligheten störst för svensk låglandsboskap (SLB) och svensk Jersey boskap (SJB) under kontrollåret 2022/2023, 22 respektive 20 sjukdomsfall per 100 djur.

Det är flest kor av rasen SLB, drygt 110 000, näst flest kor är av rasen SRB, drygt 58 000, och SKB har minst antal, drygt 500. Mjölkkor av rasen SLB har högre mastitfrekvens än andra raser medan rasen SJB har högre andel kalvningsförlamning än andra raser.

Sjuklighet hos mjölkkor fördelat på besättningsstorlek

Frekvensen av olika sjukdomar skiljer sig åt mellan besättningsstorlekar. Den totala sjukdomsfrekvensen var högst bland besättningar med 300 eller fler kor (21,6) och lägst bland besättningar med mindre än 25 djur och 75-99 djur (16,5 sjukdomstillfällen per 100 djur) under det senaste kontrollåret.

I figur F och G visas antal sjukdomstillfällen per 100 kor för några sjukdomar i besättningar av olika storlek. Flest kor finns i storleksgrupperna 100-149 och 200-299, 21 respektive 17 %. Minst kor är det i storleksgruppen 24 eller mindre där 1 % av korna finns.

De sjukdomar som minskar tydligast med ökande besättningsstorlek är i hög grad utfodringsbetingade (acetonemi som betyder ”aceton i blodet” och drabbar framför allt kor som mjölkar mycket), men också kalvningsförlamning och förlossningshjälp visar minskad frekvens vid ökande besättningsstorlek. Det kan antas att det i större besättningar finns mer teknik för utfodringsoptimering och foderstyrning vilket ger en mer behovsanpassad utfodring och djurhållning.

Kvarbliven efterbörd, mastit samt övriga sjukdomar är istället mindre frekventa vid mindre besättningsstorlekar.

Figur F. Antal sjukdomstillfällen per 100 kor för några sjukdomar i besättningar av olika storlek, kontrollår 2022/2023

Figur F. Antal sjukdomstillfällen per 100 kor för några sjukdomar i besättningar av olika storlek, kontrollår 2022/2023

Figur G. Antal sjukdomstillfällen per 100 kor för några sjukdomar i besättningar av olika storlek, kontrollår 2022/2023

Figur G. Antal sjukdomstillfällen per 100 kor för några sjukdomar i besättningar av olika storlek, kontrollår 2022/2023

Kalvningsförlamning är ett exempel på sjukdom där frekvensen minskar över tid och där minskningen är större i besättningar med färre djur. För besättningar med färre än 25 djur har den minskat från 4,4 per 100 kor till 2,8 mellan kontrollåren 2010/2011 och 2022/2023. Medan minskningen i gruppen med fler än 300 djur var från 2,6 till 1,8.

Mastit är ytterligare ett exempel på sjukdom där sjukdomsfrekvensen över tid haft en nedåtgående trend. Mastitfrekvensen i besättningar med fler än 300 kor har nästan halverats sedan kontrollåret 2010/2011, från 16,8 till 8,5. För besättningar med färre än 25 kor har mastitfrekvensen minskat från 13,3 till 6,3 under samma tid.

Årsfördelning av kolikfall hos häst

Begreppet kolik innefattar förstoppning, tarmlägesförändringar och diffusa buksmärtor av okänd orsak. Kolik hos häst förlöper ibland dramatiskt och leder ofta till veterinärbehandling. Antalet rapporterade kolikfall hos häst varierar över året, under sommarmånaderna när hästarna går på bete minskar fallen. Under tremånadersperioden juni till augusti rapporterades knappt 16 % av 2022 års samtliga kolikfall. Detta kan jämföras med perioden januari till mars, då 31 % av alla kolikfall rapporterades. Figur H nedan visas fördelningen av kolikfall över årets månader, under åren 2018–2022.

Figur H. Fördelning av samtliga rapporterade kolikfall hos häst över årets månader, 2018-2022, procent

Figur H. Fördelning av samtliga rapporterade kolikfall hos häst över årets månader, 2018-2022, procent

Statistiken bygger på veterinärernas journalföring som rapporteras vidare till Jordbruksverket. Vi vet dock att många kolikfall inte rapporteras av veterinärer då det inte finns krav på att rapportera alla hästbehandlingar. Vi förutsätter att det är lika stor andel underrapportering under hela året vilket gör att variationerna mellan månaderna kan anses riktiga. Informationen visar inte hur många hästar som fått kolik då en häst kan bli registrerad för flera kolikfall per år. Rätt utfodring och motion motverkar uppkomsten av många kolikfall.

Kort om statistiken

Statistikområdet djurhälsa avser att belysa hälsan hos lantbrukets djur och omfattar följande:

  • kalvdödlighet hos olika nötkreatursraser
  • sjukdomsfrekvens hos mjölkkor fördelat på ras
  • sjukdomsfrekvens hos mjölkkor fördelat besättningsstorlek
  • fördelning av kolikfall hos häst, årstidsvariationer.

Vi har inte med sjuklighet hos exempelvis gris, får, lamm och höns, eftersom det inte finns någon individdata för de djuren. Mer detaljerad information finns i dokumenten "Statistikens framställning" och "Kvalitetsdeklaration" som finns under avsnittet "Metod och kvalitet”.

Det här beskriver statistiken

Statistik om kalvdödlighet

Antal kalvar som fötts levande under 2022 samt antal kalvar och andel kalvar som dött inom första levnadsmånaden.

Statistik om sjuklighet hos mjölkkor

Statistiken visar sjukdomstillfällen för mjölkkor fördelat på ras respektive besättningsstorlek. Statistiken visar antal sjukdomstillfällen per 100 mjölkkor. Detta innebär att vid fem sjukdomsfall kan det vara allt från en till fem kor som varit sjuka. Däremot, om en ko får samma diagnos inom 20 dagar från första sjukdomstillfället så blir det endast ett sjukdomsfall i statistiken.

Statistik om kolikfall hos häst

Hur andel kolikfall fördelar sig mellan månaderna.

Så tar vi fram statistiken

Statistik om kalvdödlighet

Uppgifter om kalvdödlighet bygger på bearbetningar av Jordbruksverkets centrala nötkreatursregister (CDB).

Statistik om sjuklighet hos mjölkkor

Information om sjuklighet hos mjölkkor kommer från en sambearbetning av djursjukdata från Jordbruksverket samt Kokontrollen hos Växa Sverige. Beräkningarna baseras enbart på de mjölkkor som är anslutna till Växa Sveriges register, Kokontrollen. Vi antar att mjölkkor som inte ingår i Kokontrollen har samma sjukdomsfrekvens som de mjölkkor som är med i Kokontrollen.

För mjölkkobesättningar som är med i Kokontrollen börjar ett kontrollår den 1 september och slutar den 31 augusti året därpå. Under ett kontrollår gör man regelbundna mätningar av mjölkens mängd och innehåll. De allra flesta mjölkproducenter är med i kontrollen.

Statistik om kolikfall hos häst

Statistiken bygger på veterinärernas journalföring som rapporteras till Jordbruksverket. Det förekommer emellertid ytterligare ett antal kolikfall som inte rapporteras in av veterinärerna då det saknas krav på att rapportera alla hästbehandlingar. Vi antar att underrapporteringen är jämnt fördelad över året vilket gör att variationerna mellan månaderna kan anses riktiga.

Statistikens tillförlitlighet

Tillförlitligheten är olika bra beroende på vilken data som avses. Kvaliteten på djursjukdata beror dels på hur den är inrapporterad och dels på om den är inrapporterad. Det finns ett visst mörkertal med veterinärer som inte rapporterar in sina veterinärbehandlingar. Dessutom kan det finnas fel i inrapporterad data, som till exempel fel djurslag och fel diagnoser. Vissa felaktigheter kan upptäckas via automatiska kontroller som all data genomgår innan den tillåts att gå vidare. Fel som upptäcks av veterinärerna själva kan rättas i efterhand av systemadministratör. Felen bedöms som sällsynta och statistik baserad på djursjukdatabasen kan anses tillförlitlig i de flesta avseenden utom när det gäller mängden data som kommer in.

Från distriktsveterinärerna rapporteras allt medan det finns brister i rapporteringen från en del privatpraktiserande veterinärer. Det innebär att det blir svårare att ta fram tillförlitliga frekvenser av olika sjukdomar och symtom. Man bör också vara medveten om att det är olika rapporteringskrav för olika djurslag. Mest fullständig är nötkreatursrapporteringen, vilken även omfattar djuridentitet.

Det finns ett starkt intresse hos lantbrukarna att veterinären rapporterar fullständigt då statistik och nyckeltal tas fram av näringens organisationer med hjälp av djursjukdatarapporteringen.

Systemförvaltarna har utbildning i säkerhets- och sekretessfrågor som berör arbete på en statlig myndighet. Flera tekniska lösningar ska garantera att inga data försvinner eller ändras. En allmän princip är att inga uppgifter lämnas ut som kan skada enskilda personer eller företag. Tillämpat på vet@-systemet, djursjukdatabasen, innebär det att varken uppgifter om enskilda distriktsveterinärers eller privatpraktiserande veterinärers verksamhet lämnas ut till andra än till uppgiftslämnarna själva. Undantagna i sammanhanget är länsveterinärerna som kan ta del av uppgifter om enskilda veterinärer i sitt län samt distriktsveterinärer som kan se viss information som de gemensamt har skapat inom den egna verksamheten.

Uppgifter från Centrala nötkreatursregistret, CDB, täcker alla nötkreatur i landet, kvaliteten anses därför vara god.

Bra att veta

De senaste åren har det funnits ungefär 1,4 miljoner nötkreatur varav 300 000– 330 000 mjölkkor. I mjölkkobesättningar ökar antalet kor per besättning medan antalet besättningar minskar. I början av 1980-talet var medelantalet kor per besättning ca 20 stycken, vilket nu har ökat till 98.

År 2016 fanns det 355 500 hästar, ungefär en tredjedel av dem finns på lantbruksföretag.

Annan statistik

Mängden antibiotikasubstanser som används inom djurhållningen redovisas årligen av Jordbruksverket. Rapporten ”Försäljning av djurläkemedel 2021” kan nås via Jordbruksverkets webbplats.

Statistik om antal djur per djurslag finns i Jordbruksverkets statistikdatabas.

I februari 2022 släpptes rapporten, ”Nötkreaturssektorns uppbyggnad”, med information om antal nötkreatur fördelat på köttföretag och mjölkföretag, besättningsstorlek med mera samt vad som har hänt med de nötkreatur som föddes 2017.

Metod och kvalitet

Summary in English

These statistics are primarily based on veterinary reports submitted to the central database of the Swedish Board of Agriculture. Information for “Calf mortality among different breeds of cattle” was collected from the central register of bovine animals where every cattle owners report animal transports, births and deaths.

Calf mortality among different breeds of cattle

Of all calves born alive in 2022, 2.0 % died within one month of birth. Mortality among calves decreased in 2022 compared to 2021 when the share was 2.1 %. Mortality is generally somewhat higher for male calves than for female calves.

Frequency of disease in dairy herds from different breeds

Swedish Polled Cattle and Swedish Friesian have the greatest occurrence of diseases compared with other breeds.

Occurrence of colic in horses – seasonal variations

The extent of colic cases is markedly low during the summer months. The diagnoses included in the term “colic” are impaction colic (constipation), incarceration colic, displacement colic, abdominal pain as well as all other diagnoses that include the term “colic”.

Hitta på sidan

Till toppen