Djurhälsa år 2022

Under hela den undersökta perioden, år 2001 till 2022, har dödligheten för kvigkalvar varit lägre än för tjurkalvar. Men skillnaden har minskat över tid. År 2001 var skillnaden 1 %. De senaste fem åren har skillnaden mellan kvigkalvar och tjurkalvar varit runt 0,3 procentenheter.

För 15 specifika raser och korsningar föddes det mer än 1 000 kalvar per ras under 2022, vilket motsvarar över 99 % av samtliga kalvar. Bland dessa raser hade Svensk Jersey-boskap högst andel kalvar som dog under första levnadsmånaden, 3,7 %, medan Fjällko hade den lägsta andelen, 0,8 %, detta redovisas i figur B nedan.

Kommentar: korsningar/övriga raser är enligt indelningen i Jordbruksverkets statistikdatabas.

Sjuklighet hos mjölkkor

Under kontrollåret 2022/2023 var ungefär 12 % av mjölkkorna i kokontrollen sjuka, resterande 88 % var utan sjukdom. Uppgifter om sjuklighet hos mjölkkor är hämtade från Kokontrollen hos Växa Sverige, dit är ungefär 77 % av samtliga mjölkkor i Sverige anslutna. Vi förutsätter här att de kor som inte tillhör kontrollanslutna besättningar har samma sjukdomsfrekvens som de kor som tillhör kontrollanslutna besättningar.

Juverinflammation, även kallat mastit, är en vanlig och mycket förlustbringande sjukdom inom mjölkproduktionen. Kalvningsförlamning är också en vanlig sjukdom hos mjölkkor.

Sedan kontrollåret 2010/2011 har sjukdomsfrekvensen hos möjlkkor minskat. År 2010/2011 var antal sjukdomstillfällen per 100 mjölkkor ungefär 31 stycken, det senaste kontrollåret var motsvarande siffra ungefär 19. I figur C och D redovisas sjukdomsfall per 100 kor för olika sjukdomar.

Sjuklighet hos mjölkkor fördelat på ras

Mastit och kalvningsförlamning är de två vanligaste sjukdomarna hos mjölkkor. Figur E redovisar uppgifter om antal sjukdomstillfällen per 100 kor för de sjukdomarna tillsammans med övriga sjukdomar hos mjölkkor fördelat på ras. Under 2022/2023 rapporterades totalt 7,6 fall av mastit, 2,1 fall av kalvningsförlamning samt 8,6 fall av övriga sjukdomar per 100 mjölkkor.

Av de raser som redovisas separat var sjukligheten störst för svensk låglandsboskap (SLB) och svensk Jersey boskap (SJB) under kontrollåret 2022/2023, 22 respektive 20 sjukdomsfall per 100 djur.

Det är flest kor av rasen SLB, drygt 110 000, näst flest kor är av rasen SRB, drygt 58 000, och SKB har minst antal, drygt 500. Mjölkkor av rasen SLB har högre mastitfrekvens än andra raser medan rasen SJB har högre andel kalvningsförlamning än andra raser.

Sjuklighet hos mjölkkor fördelat på besättningsstorlek

Frekvensen av olika sjukdomar skiljer sig åt mellan besättningsstorlekar. Den totala sjukdomsfrekvensen var högst bland besättningar med 300 eller fler kor (21,6) och lägst bland besättningar med mindre än 25 djur och 75-99 djur (16,5 sjukdomstillfällen per 100 djur) under det senaste kontrollåret.

I figur F och G visas antal sjukdomstillfällen per 100 kor för några sjukdomar i besättningar av olika storlek. Flest kor finns i storleksgrupperna 100-149 och 200-299, 21 respektive 17 %. Minst kor är det i storleksgruppen 24 eller mindre där 1 % av korna finns.

De sjukdomar som minskar tydligast med ökande besättningsstorlek är i hög grad utfodringsbetingade (acetonemi som betyder ”aceton i blodet” och drabbar framför allt kor som mjölkar mycket), men också kalvningsförlamning och förlossningshjälp visar minskad frekvens vid ökande besättningsstorlek. Det kan antas att det i större besättningar finns mer teknik för utfodringsoptimering och foderstyrning vilket ger en mer behovsanpassad utfodring och djurhållning.

Kvarbliven efterbörd, mastit samt övriga sjukdomar är istället mindre frekventa vid mindre besättningsstorlekar.

Kalvningsförlamning är ett exempel på sjukdom där frekvensen minskar över tid och där minskningen är större i besättningar med färre djur. För besättningar med färre än 25 djur har den minskat från 4,4 per 100 kor till 2,8 mellan kontrollåren 2010/2011 och 2022/2023. Medan minskningen i gruppen med fler än 300 djur var från 2,6 till 1,8.

Mastit är ytterligare ett exempel på sjukdom där sjukdomsfrekvensen över tid haft en nedåtgående trend. Mastitfrekvensen i besättningar med fler än 300 kor har nästan halverats sedan kontrollåret 2010/2011, från 16,8 till 8,5. För besättningar med färre än 25 kor har mastitfrekvensen minskat från 13,3 till 6,3 under samma tid.

Årsfördelning av kolikfall hos häst

Begreppet kolik innefattar förstoppning, tarmlägesförändringar och diffusa buksmärtor av okänd orsak. Kolik hos häst förlöper ibland dramatiskt och leder ofta till veterinärbehandling. Antalet rapporterade kolikfall hos häst varierar över året, under sommarmånaderna när hästarna går på bete minskar fallen. Under tremånadersperioden juni till augusti rapporterades knappt 16 % av 2022 års samtliga kolikfall. Detta kan jämföras med perioden januari till mars, då 31 % av alla kolikfall rapporterades. Figur H nedan visas fördelningen av kolikfall över årets månader, under åren 2018–2022.

Statistiken bygger på veterinärernas journalföring som rapporteras vidare till Jordbruksverket. Vi vet dock att många kolikfall inte rapporteras av veterinärer då det inte finns krav på att rapportera alla hästbehandlingar. Vi förutsätter att det är lika stor andel underrapportering under hela året vilket gör att variationerna mellan månaderna kan anses riktiga. Informationen visar inte hur många hästar som fått kolik då en häst kan bli registrerad för flera kolikfall per år. Rätt utfodring och motion motverkar uppkomsten av många kolikfall.

Tabeller

• All vår statistik om djurhälsa finns i Jordbruksverkets statistikdatabs

• Tabell 1. Antal kalvar som fötts 2022, andel kalvar som dör under första levnadsmånaden
• Tabell 2. Antal sjukdomstillfällen per 100 mjölkkor, efter ras, kontrollår 2022/2023
• Tabell 3. Antal sjukdomstillfällen per 100 mjölkkor, efter besättningsstorlek, kontrollår 2022/2023
• Tabell 4. Fördelning av kolikfall hos häst under året, 2022

Kort om statistiken

Statistikområdet djurhälsa avser att belysa hälsan hos lantbrukets djur och omfattar följande:

• kalvdödlighet hos olika nötkreatursraser
• sjukdomsfrekvens hos mjölkkor fördelat på ras
• sjukdomsfrekvens hos mjölkkor fördelat besättningsstorlek
• fördelning av kolikfall hos häst, årstidsvariationer.

Vi har inte med sjuklighet hos exempelvis gris, får, lamm och höns, eftersom det inte finns någon individdata för de djuren. Mer detaljerad information finns i dokumenten "Statistikens framställning" och "Kvalitetsdeklaration" som finns under avsnittet "Metod och kvalitet”.

Det här beskriver statistiken

Statistik om kalvdödlighet

Antal kalvar som fötts levande under 2022 samt antal kalvar och andel kalvar som dött inom första levnadsmånaden.

Statistik om sjuklighet hos mjölkkor

Statistiken visar sjukdomstillfällen för mjölkkor fördelat på ras respektive besättningsstorlek. Statistiken visar antal sjukdomstillfällen per 100 mjölkkor. Detta innebär att vid fem sjukdomsfall kan det vara allt från en till fem kor som varit sjuka. Däremot, om en ko får samma diagnos inom 20 dagar från första sjukdomstillfället så blir det endast ett sjukdomsfall i statistiken.

Statistik om kolikfall hos häst

Hur andel kolikfall fördelar sig mellan månaderna.

Så tar vi fram statistiken

Statistik om kalvdödlighet

Uppgifter om kalvdödlighet bygger på bearbetningar av Jordbruksverkets centrala nötkreatursregister (CDB).

Statistik om sjuklighet hos mjölkkor

Information om sjuklighet hos mjölkkor kommer från en sambearbetning av djursjukdata från Jordbruksverket samt Kokontrollen hos Växa Sverige. Beräkningarna baseras enbart på de mjölkkor som är anslutna till Växa Sveriges register, Kokontrollen. Vi antar att mjölkkor som inte ingår i Kokontrollen har samma sjukdomsfrekvens som de mjölkkor som är med i Kokontrollen.

För mjölkkobesättningar som är med i Kokontrollen börjar ett kontrollår den 1 september och slutar den 31 augusti året därpå. Under ett kontrollår gör man regelbundna mätningar av mjölkens mängd och innehåll. De allra flesta mjölkproducenter är med i kontrollen.

Statistik om kolikfall hos häst

Statistiken bygger på veterinärernas journalföring som rapporteras till Jordbruksverket. Det förekommer emellertid ytterligare ett antal kolikfall som inte rapporteras in av veterinärerna då det saknas krav på att rapportera alla hästbehandlingar. Vi antar att underrapporteringen är jämnt fördelad över året vilket gör att variationerna mellan månaderna kan anses riktiga.

Statistikens tillförlitlighet

Tillförlitligheten är olika bra beroende på vilken data som avses. Kvaliteten på djursjukdata beror dels på hur den är inrapporterad och dels på om den är inrapporterad. Det finns ett visst mörkertal med veterinärer som inte rapporterar in sina veterinärbehandlingar. Dessutom kan det finnas fel i inrapporterad data, som till exempel fel djurslag och fel diagnoser. Vissa felaktigheter kan upptäckas via automatiska kontroller som all data genomgår innan den tillåts att gå vidare. Fel som upptäcks av veterinärerna själva kan rättas i efterhand av systemadministratör. Felen bedöms som sällsynta och statistik baserad på djursjukdatabasen kan anses tillförlitlig i de flesta avseenden utom när det gäller mängden data som kommer in.

Från distriktsveterinärerna rapporteras allt medan det finns brister i rapporteringen från en del privatpraktiserande veterinärer. Det innebär att det blir svårare att ta fram tillförlitliga frekvenser av olika sjukdomar och symtom. Man bör också vara medveten om att det är olika rapporteringskrav för olika djurslag. Mest fullständig är nötkreatursrapporteringen, vilken även omfattar djuridentitet.

Det finns ett starkt intresse hos lantbrukarna att veterinären rapporterar fullständigt då statistik och nyckeltal tas fram av näringens organisationer med hjälp av djursjukdatarapporteringen.

Systemförvaltarna har utbildning i säkerhets- och sekretessfrågor som berör arbete på en statlig myndighet. Flera tekniska lösningar ska garantera att inga data försvinner eller ändras. En allmän princip är att inga uppgifter lämnas ut som kan skada enskilda personer eller företag. Tillämpat på vet@-systemet, djursjukdatabasen, innebär det att varken uppgifter om enskilda distriktsveterinärers eller privatpraktiserande veterinärers verksamhet lämnas ut till andra än till uppgiftslämnarna själva. Undantagna i sammanhanget är länsveterinärerna som kan ta del av uppgifter om enskilda veterinärer i sitt län samt distriktsveterinärer som kan se viss information som de gemensamt har skapat inom den egna verksamheten.

Uppgifter från Centrala nötkreatursregistret, CDB, täcker alla nötkreatur i landet, kvaliteten anses därför vara god.

Bra att veta

De senaste åren har det funnits ungefär 1,4 miljoner nötkreatur varav 300 000– 330 000 mjölkkor. I mjölkkobesättningar ökar antalet kor per besättning medan antalet besättningar minskar. I början av 1980-talet var medelantalet kor per besättning ca 20 stycken, vilket nu har ökat till 98.

År 2016 fanns det 355 500 hästar, ungefär en tredjedel av dem finns på lantbruksföretag.

Annan statistik

Mängden antibiotikasubstanser som används inom djurhållningen redovisas årligen av Jordbruksverket. Rapporten ”Försäljning av djurläkemedel 2021” kan nås via Jordbruksverkets webbplats.

Statistik om antal djur per djurslag finns i Jordbruksverkets statistikdatabas.

I februari 2022 släpptes rapporten, ”Nötkreaturssektorns uppbyggnad”, med information om antal nötkreatur fördelat på köttföretag och mjölkföretag, besättningsstorlek med mera samt vad som har hänt med de nötkreatur som föddes 2017.

Metod och kvalitet

• Kvalitetsdeklaration Pdf, 186.7 kB.
• Statistikens framställning Pdf, 224.2 kB.

Summary in English

These statistics are primarily based on veterinary reports submitted to the central database of the Swedish Board of Agriculture. Information for “Calf mortality among different breeds of cattle” was collected from the central register of bovine animals where every cattle owners report animal transports, births and deaths.

Calf mortality among different breeds of cattle

Of all calves born alive in 2022, 2.0 % died within one month of birth. Mortality among calves decreased in 2022 compared to 2021 when the share was 2.1 %. Mortality is generally somewhat higher for male calves than for female calves.

Frequency of disease in dairy herds from different breeds

Swedish Polled Cattle and Swedish Friesian have the greatest occurrence of diseases compared with other breeds.

Occurrence of colic in horses – seasonal variations

The extent of colic cases is markedly low during the summer months. The diagnoses included in the term “colic” are impaction colic (constipation), incarceration colic, displacement colic, abdominal pain as well as all other diagnoses that include the term “colic”.