Trädgårdsodlingens produktion 2024

Syfte

Den här rapporten beskriver arealer eller växthusytor samt skördar för 16 frilands­grödor och 4 växthus­grödor i Sverige under kalenderåret 2024. Statistiken omfattar odlingen i företag som bedriver yrkesmässig odling av trädgårdsväxter om minst 0,25 hektar på friland eller minst 200 kvadratmeter i växthus. Dessa företag omfattar så gott som hela arealen och skörden från den svenska trädgårdsodlingen, även om det finns en hel del mindre företag som alltså inte omfattas av statistiken. Statistiken omfattar inte heller hushålls- eller fritidsodling.

Statistiken som presenteras i rapporten finns tillsammans med all statistik som Jordbruksverket producerar fritt tillgänglig i Jordbruksverkets statistikdatabas under rubriken Trädgårdsodling (länk i sidhuvudet).

Växthusodling

Den svenska växthusodlingen av ätliga grödor domineras starkt av gurka, tomat, kryddväxter och kruksallat, som tillsammans odlas på cirka 90 % av den totala växthusytan för samtliga köksväxter och bär.

Under 2024 odlades gurka och tomat på 600 200 respektive 450 400 kvadratmeter (kvm). Ytan för gurkodling minskade med 10 % jämfört med 2023 och var den minsta sedan 2009. Odlingsytan för tomat ökade däremot med 6 % mellan 2023 och 2024 (figur A, tablå A, tabell 1).

Odlingen av kruksallat minskade från 51 000 kvm till 39 400 kvm mellan 2023 och 2024, en minskning med 23 %. Även för kryddväxtodlingen minskade växthusytan påtagligt, från 121 200 kvm till 110 900 kvm. Det är dock inte helt ovanligt att växthusytorna för dessa två grödor varierar i denna storlekordning från år till år, senast mellan åren 2021 och 2022 och mellan 2020 och 2021.

För kruksallat och kryddväxter är det svårt att jämföra utvecklingen av yta över tid eftersom dessa kulturer till största delen odlas i rörliga system, vars effektiva yta är betydligt större än växthusytan och som dessutom varierar beroende på nyttjandegrad. I stora drag har dock den sammanlagda växthusytan för kruksallat och kryddväxter legat stabilt mellan 140 000 och 170 000 kvadratmeter sedan 2010, efter att då ha stigit kontinuerligt under ett tiotal år. Över tid har en allt större andel av den samman­lagda växthusytan allokerats till odling av kryddväxter (figur A).

Alla de fyra undersökta grödorna visade på en minskad skörd 2024 jämfört med 2023. Störst var minskningen för kryddväxter, där produktionen gick från 47,1 till 39,3 miljoner krukor; en minskning med 17 % och den lägsta produktionen sedan 2012.

Produktionen av de övriga tre växthusgrödorna minskade med mellan 6 och 9 %, och i likhet med kryddväxterna var skördarna för tomat och kruksallat också de lägsta på flera år. För tomat var 2024 års produktion om 16 100 ton den lägsta sedan 2017 och för kruksallat var skörden på 10,4 miljoner krukor den lägsta sedan 2019.

Sett i ett längre perspektiv har gurkskördarna ökat påtagligt sedan 2000-talets början och har under de senaste fem åren legat i genomsnitt 30 % högre än under perioden 2000–2010. Produktionen av tomat har de senaste åren varit i snitt ungefär 10 % lägre än i början av 2000-talet, men har återhämtat sig ordentligt från en ännu lägre produktion under perioden 2009–2017. För kryddväxterna har produktionen ökat med drygt 75 % jämfört med 2000-talets första år, medan skörden av kruksallat istället har minskat något under samma tidsfönster (figur A, tablå B, tabell 1).

Avkastningen för gurka var 49,7 kg/kvm under 2024, vilket var rekordhögt. För tomat var avkastningen 35,7 kg/kvm, vilket istället var den lägsta avkastningen sedan 2012 (tablå C).

Frilandsodling

De 14 köksväxtkulturer som ingår i undersökningen täcker i runda tal 80 % av arealen för odling av köksväxter på friland, medan odlingen av jordgubbar och äpplen utgör ungefär 75 och 85 % vardera av den totala arealen för bär- respektive fruktodling.

Arealmässigt sett ökade frilandsodlingen av gurka, isbergssallat, matlök och rödbeta påtagligt mellan 2023 och 2024, medan arealerna för blomkål, broccoli och sparris istället minskade. För de övriga undersökta frilandsgrödorna var skillnaderna små (tablå D, tabell 2–4). Arealen för odling av matlök ökade med 13 % jämfört med 2023 och slog återigen rekord.

Arealen för isbergssallat ökade också med 13 % och återhämtade sig därmed något efter bottenåret 2023. Vitkålsarealen ökade visserligen inte mycket mellan 2023 och 2024, men den 4‑procentiga ökningen ledde till den största arealen sedan 2004. För blomkål var arealen istället den lägsta sedan 2010, medan sparrisarealen var den lägsta vi sett sedan vi började mäta den specifikt år 2014.

Jämfört med året innan var 2024 års skördar generellt sett stora. För isbergssallat, vitkål, gurka, morot, rödbeta, matlök och kategorin annan sallat ökade skördarna med från 10 till 29 % mellan 2023 och 2024 (tablå E, tabell 2). För blomkål och jordgubbar minskade däremot skördarna med 18 respektive 12 % och var lägre än de varit på mer än ett decennium.

För flera av de produktionsmässigt stora grödorna var skördarna ovanligt höga under 2024. För matlök och kategorin annan sallat var skördarna rekordstora, men även för morot, vitkål och rödbeta var skördarna bland de största någonsin. Även för äpple var skörden historiskt sett mycket hög, trots att den var något lägre än de senaste årens toppnoteringar.

Sett ur ett längre perspektiv är jordgubbar, matlök, pumpa, rödbeta och äpple samt kategorierna annan sallat och andra betor de grödor som utmärker sig mest vad gäller ökade skördar. För pumpa, annan sallat och andra betor var skördarna små eller så gott som obefintliga i början av 2000-talet, varefter de ökat med mer än 60, 150 respektive 300 % sedan 2017 (trots minskningar för både pumpa och andra betor under de tre senaste åren). För jordgubbar, äpple, rödbeta och matlök, som alla är produktions­mässigt stora grödor, var skördarna i runda tal från 40 till 160 % högre de senaste åren jämfört med under 2000-talets början.

Avkastningarna (hektarskördarna) för matlök och purjolök var rekordhöga under 2024, men även morot och äpple hade märkbart höga avkastningar. För isbergssallat var avkastningen tvärtom rekordlåg, efter att ha minskat under tre år i sträck. För jordgubbar minskade 2024 års avkastning påtagligt jämfört med rekordåret 2023, men var trots detta att betrakta som hög.

På längre sikt har normalavkastningen ökat rejält för jordgubbar, matlök, morot, purjolök och äpple sedan 2000-talets början (tablå F).

Tabeller

• All vår statistik om trädgårdsodling finns i Jordbruksverkets statistikdatabas

• Tabell 1. Växthusytor och skördar för växthusodlade köksväxter
• Tabell 2. Arealer och skördar för frilandsodlade köksväxter
• Tabell 3. Arealer och skördar för frilandsodlade bär
• Tabell 4. Arealer och skördar för frukt

Kort om statistiken

Det här beskriver statistiken

Statistiken beskriver växthusytor eller arealer samt skördar för 16 ätliga frilandsgrödor och 4 ätliga växthusgrödor i Sverige under kalenderåret 2024. Statistiken omfattar hela den svenska yrkesmässiga trädgårdsodlingen för företag med odling av trädgårdsväxter om minst 0,25 hektar på friland eller 200 kvadratmeter i växthus. Statistiken omfattar alltså inte småskalig odling eller hushålls- och fritidsodling.

I begreppet trädgårdsgrödor ingår inte potatis och inte heller bönor, ärter eller linser som torkas, fryses in, konserveras eller bearbetas.

Så tar vi fram statistiken

Statistiken tas fram genom att kombinera uppgifter från Jordbruksverkets register för stödansökningar (IAKS) med information som tas in via två frivilliga enkätundersökningar. För 9 av de totalt 20 grödor som statistiken omfattar hämtades arealerna från Jordbruksverkets stödregister, medan skördarna skattades genom en enkät som frågade ett urval företag om deras avkastning (hektarskörd). För de återstående 11 grödorna skattades både växthusyta eller areal och skörd med hjälp av uppgifter från en enkät.

Enkäterna riktades till de företag som odlar respektive gröda i störst omfattning och som tillsammans täckte minst 83 % av 2023 års totala växthusyta eller areal för respektive gröda (vilket motsvarar en ännu högre andel av den totala skörden). Den återstående delen av odlingen (alltså som mest 17 % av 2023 års totala växthusyta eller areal) skattades genom att justera areal och skörd för denna del av odlingen med ändringarna i areal och skörd för den undersökta odlingen.

Enkätundersökningarna genomfördes under perioden januari till mars 2025 och kunde besvaras via webben, post eller per telefon. Endera av två enkäter skickades ut till sammanlagt 465 företag. I den ena enkäten frågade vi efter avkastning (hektarskörd) av nio frilandsodlade grödor, medan vi i den andra enkäten frågade efter växthusyta eller skördad areal samt skördad mängd av fyra växthusodlade grödor och sju frilandsodlade grödor.

En mer detaljerad beskrivning av hur vi tog fram statistiken finns i dokumentet Statistikens framställning under rubriken Metod och kvalitet.

Statistikens tillförlitlighet

Vi bedömer att statistikens tillförlitlighet är mycket god. De huvudsakliga felkällorna består av täckningsfel och bortfallsfel. Täckningsfel innebär att vi eventuellt inte lyckats få med alla företag som odlar respektive gröda i undersökningen, medan bortfallsfel innebär att vi inte fått in uppgifter från samtliga företag i undersökningen.

Täckningsfelet torde vara litet eftersom vi har god kännedom om de odlande företagen genom årligt uppdaterade register och tidigare undersökningar. Bortfallet var i enstaka fall relativt stort i denna undersökning. Bortfallet kompenserades med hjälp av imputering av senast kända värden vilket i viss mån kan minska storleken på årsvariationen, framför allt för variabeln skörd. Bortfallsfelet kan inte kvantifieras, men vi bedömer att det hade liten påverkan på de slutliga resultaten.

Trädgårdsstatistikens jämförbarhet över tid är överlag bra, om än något sämre för perioden 2008 till 2011, då täckningen av företag inte var komplett. Som en följd av det underskattades växthusytor, arealer och skördar i viss mån under denna period även om effekten var ganska liten eftersom det främst var små företag som föll ifrån.

Trädgårdsstatistiken utgör en del av Sveriges officiella statistik på jordbruks­området och kan utan problem användas tillsammans med all annan sådan statistik, även om det finns mindre skillnader i definitionen av areal mellan olika statistikserier.

Statistikens kvalitet och tillförlitlighet beskrivs mer detaljerat i dokumentet Kvalitetsdeklaration under rubriken Metod och kvalitet.

Metod och kvalitet

• Kvalitetsdeklaration Pdf, 749.6 kB.Statistikens framställning Pdf, 194.6 kB.
  

Summary in English

Between the years 2023 and 2024, the Swedish cultivation of edible horticultural plants exhibited pronounced differences. For 9 out of 16 surveyed crops, the cultivated area differed by at least 10 % and for 10 of the crops production differed by 10 % or more.

The greenhouse areas as well as production of cucumber, potted lettuce and aromatic plants decreased notably, as did the production of tomato despite of a slight increase in greenhouse area. The greenhouse area for cucumber as well as the production of potted lettuce, aromatic plants and tomato were the lowest we've seen in many years.

The picture was brighter among the open ground crops, although not universally so. Between 2023 and 2024, the harvested areas increased by 11–20 % for beetroot, iceberg lettuce, onions and gherkins, while the areas for broccoli, cauliflower and asparagus decreased in the same range.

Several of the largest open ground crops exhibited unusually large production during 2024. For onions as well as the category other lettuces, production was record high by a wide margin and for carrots and cabbage harvests were among the largest ever recorded. In addition, the apple production was very high from an historical perspective, although slightly lower the preceding couple of record breaking years. In contrast, production of cauliflower and strawberries was the lowest in more than a decade.

Open ground production of iceberg lettuce, cabbage, gherkins, carrot, beetroot, onions and the category other lettuces increased by 10–29 % between 2023 and 2024, while production of cauliflower and strawberries decreased by 17 and 12 %, respectively.