Krisberedskap och civil försvar

Jordbruksverket ansvarar för att förebygga, hantera och ge råd vid vissa samhällsstörningar inom lantbruk, djur och foder. Det kan handla om smittsamma djur­sjukdomar, växtskade­görare och extrem­väder. Vi är också en beredskaps­myndighet och en del av det civila försvaret. Vårt ansvar är att skapa förutsättningar för att primär­produk­tionen av livsmedel ska fungera oavsett hur om­världen ser ut.

Jordbruksverket är en beredskapsmyndighet

Vi är en beredskapsmyndighet och en del av det civila försvaret och ingår tillsammans med länsstyrelserna, Naturvårdsverket, Statens Veterinärmedicinska anstalt (SVA) och Livsmedelsverket i sektorn Livsmedelsförsörjning och dricksvatten, där Livsmedelsverket är sektorsansvarig myndighet. Med gemensamma krafter bidrar myndigheterna i sektorn till att arbetet med Sveriges livsmedels- och dricks­vat­tenberedskap blir mer effektivt och samordnat.

Det här gör en beredskapsmyndighet

Som beredskapsmyndighet ska vi tillsammans med andra myndigheter och aktörer planera för höjd beredskap och ytterst krig. Om regeringen beslutar om höjd beredskap ska vi fortsätta med vårt arbete och i första hand inrikta vår verksamhet på uppgifter som har betydelse för totalförsvaret. Det kan hända om det exempelvis bryter ut krig och konflikter i vårt närområde, eller om läget i omvärlden allvarligt påverkar vårt land eller hotar vår säkerhet och självständighet. Som beredskaps­myn­dighet ska vi också ha särskilt god förmåga att motstå hot och risker, förebygga sårbarheter, och kunna hantera fredstida krissituationer. Som beredskapsmyndighet ingår vi både i det civila försvaret som i sin tur ingår i totalförsvaret.

Jordbruksverkets ansvar i det civila försvaret

Mat på bordet – oavsett vad som händer

Jordbruksverket arbetar för att Sveriges befolkning ska ha tillräckligt med säker mat, i fredstid såväl som i kris, höjd beredskap och ytterst krig. Vårt ansvar är att skapa förutsättningar för att primärproduktionen av livsmedel ska fungera oavsett hur omvärlden ser ut. Vi ska också bedriva samhällsviktig verksamhet inom djurens hälso- och sjukvård, i fredstid såväl som i kris, höjd beredskap och ytterst krig.

Det civila försvaret – en del av totalförsvaret

Det civila försvaret består av myndigheter, kommuner, regioner, företag, organisationer och privatpersoner som tillsammans stärker landets motståndskraft vid krigsfara eller krig. Detta innebär att alla har ett ansvar att försvara Sverige och bidra efter sin förmåga.

Det civila försvaret ska skydda civilbefolkningen och säkra de viktigaste samhällsfunktionerna. Vid krigsfara och krig ska det civila försvaret också kunna stödja Försvarsmakten.

Det civila försvaret och det militära försvaret är Sveriges totalförsvar.

Det civila försvaret ska bidra till att stärka sam­hällets förmåga att förebygga och hantera svåra påfrest­ningar på samhället i fredstid.

Målet för det civila försvaret är att:

  • värna civilbefolkningen
  • säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna
  • upprätthålla en nödvändig försörjning
  • bidra till det militära försvarets förmåga vid väpnat angrepp eller krig i vår omvärld
  • upprätthålla samhällets motståndskraft mot externa påtryckningar och bidra till att stärka försvarsviljan
  • bidra till att stärka samhällets förmåga att förebygga och hantera svåra påfrestningar på samhället i fred
  • med tillgängliga resurser bidra till förmågan att delta i internationella fredsfrämjande och humanitära insatser.

Totalförsvaret är den verksamhet som behövs för att förbereda Sverige för krig. Alla aktörers förberedande arbete, det vill säga att planera för beredskap och totalförsvar är en förutsättning för att vårt samhälle ska bli mer motstånds­kraftigt, även vid ett väpnat angrepp.

Det militära försvaret ska kunna få stöd av övriga samhället vid höjd beredskap och ytterst vid krig. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och Försvarsmakten stödjer tillsammans alla aktörer som ingår i Sveriges totalförsvar, och många myndigheter har uppdrag att stödja Försvarsmakten.

De andra myndigheterna i sektorn ansvarar för senare led i livsmedelskedjan, som till exempel livsmedelstillverkning, livsmedelsdistribution och måltidsverksamhet. Vårt samhälle och livsmedelssystem är komplext och många verksamheter är beroende av varandra och påverkas vid samhällsstörningar. Det kan få stora konsekvenser både för individ och samhälle, därför är det viktigt att vi jobbar tillsammans mot gemensamma uppsatta mål.

Krisledning

Jordbruksverket ska ha en robust krisorganisation, inte bara för att kunna hantera kriser som utbrott av fågelinfluensa, afrikansk svinpest, olika växtskadegörare eller torka och regn utan också för att kunna planera för höjd beredskap och ytterst krig. Den krisorganisation vi använder vid större kriser är också den vi kommer att använda vid höjd beredskap och ytterst krig.

Djurens hälso- och sjukvård

Jordbruksverket ska ha förmåga att upprätthålla både förebyggande djurhälsovård och bekämpa smittsamma djursjukdomar. En god djurhälsa och ett bra smittskydd hos djur i livsmedelproduktion är avgörande för att säkra livsmedelsförsörjningen och människors liv och hälsa.

Vi ska också se till att det finns en grundläggande vård till djur vid kris eller höjd beredskap för att:

  • tjänstedjur, som hundar, som används av till exempel Försvarsmakten, Polismyndigheten, Räddningstjänsten och Tullverket har direkt betydelse för Sveriges totalförsvar och ska ges hälso- och sjukvård.
  • servicedjur, som assisterar människor med olika typer av funktionsvariationer och sällskapsdjur, eftersom djuren ökar befolkningens försvarsförmåga och försvarsvilja.

Växtskydd

Växter ger oss 80 procent av vår mat i världen. Samtidigt står växtskadegörare för upp till 40 procent av alla förluster av vegetabilier som grönsaker och trädgårdsprodukter. Jordbruksverkets arbete med att säkra växters hälsa är därför av central betydelse för att säkra Sveriges livsmedelsproduktion.

Primärproduktion

Jordbruksverket arbetar för att landets primärproduktion ska kunna fungera oavsett hur omvärlden ser ut. Primärproducenter är de företag som exempelvis odlar spannmål och grönsaker, producerar kött, ägg och mejeriprodukter eller odlar musslor och alger.

Försörjningsförmågan av livsmedel är beroende av tillgång till bland annat transporter och insatsvaror, till exempel gödningsmedel, utsäde och drivmedel, för att kunna leverera livsmedel. Andra grundläggande förutsättningar är fortsatt handel, konkurrenskraftiga företag, god myndighetssamverkan, en gemensam planering med det privata näringslivet och en fungerande infrastruktur.

En fungerande livsmedelsförsörjning byggs upp under normala förhållanden. För att säkra livsmedelsförsörjningen under kriser, höjd beredskap och ytterst krig behöver vi därför robusta, långsiktigt lönsamma och konkurrenskraftiga företag i fredstid.

Ansvar för samhällsstörningar inom lantbruket

Jordbruksverket ansvarar för att förebygga, hantera och ge råd vid vissa samhällsstörningar inom lantbruk, djur och foder. I några utvalda samhällsstörningar har vi det övergripande ansvaret, och i andra har vi en mer rådgivande roll.

Detta är en samhällsstörning


Ordet samhällsstörning är ett samlingsbegrepp för allvarliga händelser som kan hota och skada samhället. Det kan till exempel vara utbrott av en smittsam djursjukdom, olyckor, ovanliga väderförhållanden, terrorattacker och krig.

Övergripande ansvar inom tre områden

Vi har ett särskilt ansvar för samhällsstörningar inom tre områden: allvarliga smittsamma djursjukdomar, förorenat djurfoder och angrepp på växter från så kallade karantän­skadegörare.

Om något händer inom dessa områden har vi beredskap att snabbt använda vår krisorganisation, som leder och samordnar arbetet med händelsen.

Angrepp på växter från karantänskadegörare

Jordbruksverket har ett särskilt ansvar för att motverka så kallade karantän-skadegörare. Det är växtskadegörare som ännu inte finns i landet, men som kan orsaka stora skador på växter om de någon gång sprids. För att förhindra det finns särskilda bestämmelser i växtskyddslagen som vi utgår ifrån i vårt arbete.

Om du tror att du har hittat en karantän­skadegörare, så ska du anmäla det till oss eller till länsstyrelsen.

Förorenat djurfoder

Foderföretagare som säljer foder i Sverige ansvarar för att det är säkert. De ska bland annat se till att fodret inte är förorenat med något som kan vara farligt för djuren eller för de människor som äter produkter från djuren.

Har du djur som kan ha blivit sjuka av sitt foder? Då ska du anmäla det till en veterinär direkt.

Allvarliga smittsamma djursjukdomar

Jordbruksverket har i uppgift att hantera utbrott av allvarliga smittsamma djursjukdomar, som till exempel mul- och klövsjuka, svinpest och fågelinfluensa. Det kan både vara sjukdomar som sprids bland djur (epizootier) och från djur till människa (zoonoser). Vi ska bekämpa dessa sjukdomar och motverka att de sprids.

Misstänker du att ett djur lider av en allvarlig smittsam djursjukdom? Anmäl det omedelbart till en veterinär.

Rådgivande roll under andra samhällsstörningar

När det inträffar andra samhällsstörningar som kan drabba lantbruket ska vi utfärda rekommendationer och ge råd. Det gäller till exempel vid extremväder. Det gäller också om djur måste evakueras, eller om radioaktiva ämnen faller ner över lantbruksmark.

Extremväder

När det antingen är för mycket vatten eller extra torrt i skog och mark följer Jordbruksverket läget noga. Vi undersöker bland annat

  • hur tillgången på vatten ser ut
  • om det finns tillräckligt med utsäde
  • hur höst- och vårsådden artar sig
  • hur det går att skörda (gäller framför allt vid blöta förhållanden)
  • om giftiga ämnen bildas när det är blött framförallt i spannmål.

Vi informerar också löpande om hur situationen ser ut och ger råd till lantbrukare som har drabbats.

Torka kan leda till brist på vatten, men det kan också bli vattenbrist av andra anledningar. Oavsett anledning ska Jordbruksverket göra det lättare för lantbrukare och andra djurägare att hantera vattenbristen. Vi analyserar konsekvenser på kort och lång sikt och informerar om läget. Det är dock den enskilde lantbrukarens ansvar att vattenförsörjningen fungerar.

Evakuering av djur

Vissa samhällsstörningar kan leda till att lantbrukare måste evakuera sina djur. Det gäller till exempel vid skogsbränder och översvämningar. I sådana situationer stöttar vi lantbrukare och ger råd om evakueringen. Vi informerar också om hur läget ser ut.

Radioaktivt nedfall

Om åker- och betesmark förorenas av radioaktiva ämnen ska Jordbruksverket ta reda på

  • vilken typ av ämnen det är
  • hur stor mängd av ämnena som finns i marken
  • vilka områden som är drabbade.

Därefter bedömer vi konsekvenserna för jordbruket och livsmedelsproduktionen. Vi föreslår också lämpliga åtgärder för att begränsa skadorna.

Tjänsteman i beredskap

Jordbruksverket har en tjänsteman i beredskap (TiB) med uppgift att initiera och samordna det inledande arbetet för att upptäcka, verifiera, larma och informera vid fredstida krissituationer. Vid höjd beredskap ska TiB fortsätta vara verksam och inrikta sin verksamhet på uppgifter som har betydelse för totalförsvaret.

Fredstida krissituationer

Fredstida krissituationer är situationer som:

  • avviker från det normala
  • drabbar många människor, stora delar av samhället eller hotar grundläggande värden
  • innebär en allvarlig störning eller en överhängande risk för en allvarlig störning av viktiga samhällsfunktioner
  • kräver samordnade och skyndsamma åtgärder från flera aktörer.

Höjd beredskap

Regeringen kan besluta om höjd beredskap för att stärka Sveriges möjligheter att försvara sig. Det kan till exempel ske vid krig och konflikter i vårt närområde, eller om läget i omvärlden allvarligt påverkar vårt land eller hotar vår säkerhet och självstän­dighet.

TiB är Jordbruksverkets kontakt vid akuta situationer och funktionen finns tillgänglig dygnet runt. TiB är främst avsedd för att myndigheter ska kunna ta kontakt med varandra vid fredstida krissituationer och inför och vid höjd beredskap.

En veterinär som misstänker en allvarlig smittsam djursjukdom som lyder under epizootilagen ska alltid kontakta Jordbruksverkets TiB oavsett tid på dygnet. Observera att detta alltså enbart gäller sjukdomar som lyder under epizootilagen.

Larma Jordbruksverkets tjänsteman i beredskap

Telefonnummer för myndigheter, aktörer och veterinärer som behöver larma Jordbruksverkets tjänsteman i beredskap:

Samtalet går via SOS-alarm.

Övningsstöd för länsstyrelser och kommuner

Jordbruksverket har tagit fram ett övningsstöd för länsstyrelser och kommuner som behöver öva på att hantera samhällsstörningar inom området smittsamma djursjukdomar (epizootier). Övningsstödet innehåller färdiga övningar som går att använda direkt. På så sätt blir arbetet enklare för dig som är ansvarig för att planera och genomföra krisövningar på en kommun eller länsstyrelse.

Senast granskad: 2023-06-22

Till toppen