Sveriges livsmedelsberedskap
Vi behöver mat och dricksvatten för att samhället ska fungera. Livsmedelsberedskap handlar om just det, att se till att vi har tillräckligt med mat och vatten även om det är kris och i yttersta fall krig. Många behöver bidra i det arbetet, från myndigheter och kommuner, till primärproducenter och privatpersoner.
Just nu satsas det mycket på livsmedelsberedskap och vi i Sverige har tagit viktiga kliv framåt. Samtidigt återstår det mycket arbete. Att frågan är prioriterad av politiker och andra beslutsfattare samt att det finns ett gott samarbete mellan myndigheter och producenter ger goda förutsättningar för att stärka vår beredskap.
Beredskapssektorn livsmedelsförsörjning och dricksvatten
År 2022 inrättades ett nytt beredskapssystem i Sverige, där flera myndigheter blev indelade i olika beredskapssektorer och blev då så kallade beredskapsmyndigheter. En beredskapsmyndighet är en myndighet med särskild betydelse för samhällets civila försvar. Beredskapsmyndigheterna ska ha särskilt god förmåga att motstå hot och risker, förebygga sårbarheter, hantera fredstida krissituationer och genomföra sina uppgifter vid höjd beredskap. Det finns cirka 60 beredskapsmyndigheter i Sverige, indelade i 10 beredskapssektorer.
Jordbruksverket är en av beredskapsmyndigheterna och tillhör beredskapssektorn Livsmedelsförsörjning och dricksvatten, där Livsmedelsverket är sektorsansvarig myndighet. Övriga myndigheter i beredskapssektorn är länsstyrelserna, Naturvårdsverket och Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA.
De åtgärder som beredskapssektorn vidtar ska bidra till att Sveriges befolkning har tillgång till tillräckligt med säker mat och säkert dricksvatten i kris och vid höjd beredskap
Jordbruksverkets roll och ansvar
Så bidrar vi till livsmedelsberedskapen i vårt dagliga arbete
Jordbruksverkets uppdrag handlar i grunden om att främja en ökad, robust och hållbar matproduktion. Vårt ansvar handlar därmed om att skapa förutsättningar för primärproducenter att kunna producera råvaror som blir till livsmedel, oavsett hur omvärlden ser ut. Såväl vegetabilie- som animalieproduktionen i Sverige är en förutsättning för en stabil livsmedelsförsörjning.
En robust livsmedelsförsörjning
En robust livsmedelsförsörjning byggs upp under normala förhållanden. För att säkra livsmedelsförsörjningen under kris och krig behöver vi därför robusta, långsiktigt lönsamma och konkurrenskraftiga företag i fredstid. Jordbruksverket bidrar till det genom att bland annat utforma, hantera, rapportera och betala ut både nationella stöd och EU-stöd.
Ett gott växtskydd och en god växthälsa
Ett gott växtskydd och en god växthälsa är en förutsättning för att öka livsmedelsproduktionen och för att trygga livsmedelsförsörjningen. Det är även nödvändigt för foderproduktionen och i förlängningen animalieproduktionen. Vårt arbete med att säkra växters hälsa är därför av stor betydelse för att säkra Sveriges livsmedelsproduktion. Genom att förebygga angrepp på växtskadegörare på grödor, hantera växtskadegörare och ämnen som påverkar grödor samt säkerställa tillgång till friskt och sunt utsäde, bidrar vi till att vegetabilieproduktionen fungerar.
Ett säkert smittskydd och en tryggad hälso- och sjukvård för djuren
Ett gott smittskydd och djurskydd, en god djurhälsa och ett säkert foder är en förutsättning för en robust livsmedelsförsörjning. Genom att arbeta förebyggande med djurhälsovård och djursjukvård, liksom med utbrott av smittsamma djursjukdomar och hantering av utbrott, bidrar vi till att animalieproduktionen fungerar.
Pågående uppdrag för att stärka livsmedelsberedskapen
Tillsammans med andra myndigheter i vår beredskapssektor arbetar vi med flera olika uppdrag med syfte att stärka Sveriges livsmedelsberedskap på olika sätt.
Robust primärproduktion
Jordbruksverket har fått i uppdrag av regeringen att ta fram förslag på åtgärder för att stärka beredskapen för primärproduktion av livsmedel i hela Sverige. Uppdraget omfattar att ta fram och införa rådgivning och investeringsstöd för robust primärproduktion. Stödet är en del av ett större investeringsprogram som byggs upp av beredskapssektorn Livsmedelsförsörjning och dricksvatten. Det gäller investeringar som behövs för att klara livsmedels- och dricksvattenförsörjningen under allvarliga kriser, men som företag och kommuner inte kan göra med befintliga resurser.
Beredskapslager (lager av spannmål och insatsvaror)
Jordbruksverket ska tillsammans med Livsmedelsverket och Statens veterinärmedicinska anstalt fortsätta det arbete som har inletts för att bygga upp en livsmedelsberedskap. Bland annat genomför vi förberedande åtgärder för en uppbyggnad av beredskapslager för livsmedelssektorn. Jordbruksverket utreder frågan om beredskapslagring av spannmål och insatsvaror till jordbruket som ett sätt att säkerställa att svenska folket har tillräckligt med mat vid allvarliga kriser och ytterst krig.
Utvecklingen av inhemska gödningsmedel till jordbruket
Jordbruksverket ska analysera och rapportera om den fortsatta utvecklingen av ny inhemsk produktion av gödningsmedel till jordbruket med utgångspunkt i slutsatserna i rapporten om produktion av gödningsmedel i Sverige, aktuella initiativ, tekniker och förutsättningar. Vi ska också göra en bedömning av befintliga och framtida hinder för den nya produktionen och ge förslag på åtgärder som vore lämpliga för regeringen att vidta.
Exploatering av jordbruksmark
Jordbruksverket har fått i uppdrag att analysera behovet av att stärka skyddet av jordbruksmark. Vi ska också analysera om livsmedelsproduktion eller biologisk mångfald bör främjas ytterligare i samband med att mark används för exempelvis solkraftsparker.
Avslutade uppdrag
Jordbruksverket har tillsammans med andra myndigheter inom beredskapssektorn levererat en rad olika regeringsuppdrag inom ramen för uppbyggnaden av det civila försvaret.
Kartläggning av företagens förmåga
Sveriges primärproducenter spelar en viktig roll när det gäller att säkra livsmedel i händelse av kris och krig. Denna kartläggning visar att företagens förmåga att leverera varor och tjänster under höjd beredskap varierar i hög grad och framför allt beror det på företagens omställningsförmåga och produktionsinriktning. Kartläggningen visar företagens perspektiv och bygger på intervjuer med företag inom växtodling, foder- och animalieproduktion.
Utredning om beredskapslagring av spannmål (del 1)
Den svenska produktionen av spannmål kan vara ett sätt att säkra tillgång till mat för den svenska befolkningen i händelse av krig. Sverige har sedan lång tid tillbaka varit nettoexportör av spannmål, vilket gör att det finns goda möjligheter att säkra tillgången till detta näringsrika livsmedel i en krissituation. I utredningen finns flera konkreta förslag på hur beredskapslagring av spannmål kan genomföras i Sverige.
Åtgärder vid en bristsituation i livsmedelskedjan
I detta uppdrag har myndigheterna, tillsammans med näringslivets aktörer, tittat på hur livsmedelssektorn ska stå bättre rustad för att hantera flödesstörningar i livsmedelskedjan som riskerar att ge allvarlig livsmedelsbrist i Sverige. En brist är när det finns för liten mängd av någonting eller att det saknas helt.
Mäta mängden mat i livsmedelssystemet
Modellen för att beräkna mängden mat i livsmedelssystemet som presenteras i denna rapport utgår ifrån hur stor konsumtionen är av en specifik produkt samt hur stor den inhemska produktionen är av samma produkt. Genom det ser vi hur mycket mat som behöver importeras för att täcka de nuvarande konsumtionsmönstren.
Djurens hälso- och sjukvård vid höjd beredskap
Djur som hålls för livsmedelsproduktion samt tjänste- och servicedjur är viktiga för Sveriges beredskap. För att säkra att sådan samhällsviktig djurhållning kan fungera även vid höjd beredskap krävs åtgärder. Ny lagstiftning, beredskapslagring samt beslutanderätt för att fördela veterinära resurser är några av de behov som Jordbruksverket och Livsmedelsverket har identifierat i detta uppdrag.
Viktiga samhällsfunktioner inom beredskapssektorn livsmedelsförsörjning och dricksvatten
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har identifierat viktiga samhällsfunktioner inom samtliga beredskapssektorer som behövs för att stärka samhällets beredskap och bedriva samhällsviktig verksamhet.
Inom beredskapssektorn livsmedelsförsörjning och dricksvatten finns det flera viktiga samhällsfunktioner. Jordbruksverket har ett tydligt uppdrag att bidra till att verksamheten kan fortsätta fungera inom dessa områden.
Primärproduktion: Vi ska kunna producera animaliska och vegetabiliska produkter samt foder till djuren.
Smittskydd djur: Vi ska förebygga och minska spridningen av smittsamma sjukdomar. Det gäller sjukdomar som kan vara skadliga för djur och också sjukdomar som kan spridas via djur till människor eller tvärtom.
Djurens hälso- och sjukvård: Vi ska kunna ha fortsatt god djurhälsa, kapacitet inom animalieproduktionen samt att tjänstedjur ska kunna utföra sina uppgifter.
Livsmedelssäkerhet och dricksvatten: Vi ska ha förmåga att tillhandahålla både säkert dricksvatten och säkra livsmedel. För säkra livsmedel gäller det inom alla led som; primärproduktion, produktion av foder, slakt, styckningsverksamhet, handel, restaurangverksamhet samt att de varor vi tar in i landet är säkra.
Hantering av avfall: Vi ska kunna hantera avfall och att det tas om hand på rätt sätt utan att riskera människors hälsa. Jordbruksverket har ansvarsområden inom denna samhällsfunktion som handlar om animaliska biprodukter exempelvis döda djur, biprodukter från slaktade djur, gödsel, matavfall och rester från livsmedelstillverkning.
Totalförsvar, civilt och militärt försvar
Sveriges totalförsvar består av det civila försvaret och det militära försvaret. Jordbruksverket är en del av det civila försvaret som består av myndigheter, kommuner, regioner, företag, organisationer och privatpersoner som tillsammans stärker landets motståndskraft vid krigsfara eller krig. Det innebär att vi alla har ett ansvar att försvara Sverige och bidra efter vår förmåga. Det civila försvaret ska skydda civilbefolkningen och säkra de viktigaste samhällsfunktionerna. Vid krigsfara och krig ska det civila försvaret också kunna stödja Försvarsmakten.
Natomedlemskapet och beredskapsarbetet
Medlemskapet i Nato har betydelse för Sveriges arbete med livsmedels- och dricksvattenförsörjning och annat beredskapsarbete.
I nuläget bedömer myndigheterna i beredskapssektorn att Sveriges arbete med livsmedels- och dricksvattenförsörjning till stora delar motsvarar Natos förväntningar. Men än så länge är det svårt att säga fullt ut vad Natomedlemskapet innebär för olika aktörer inom beredskapssektorn.
Livsmedelsstrategin
Livsmedelsstrategin är en långsiktig strategi som ska bidra till att potentialen för hela livsmedelskedjan nyttjas fullt ut. Det innebär en ökad och hållbar produktion av mat som kan leda till fler jobb och hållbar tillväxt i hela landet och ge konsumenter, oavsett bakgrund, bättre förutsättningar att göra medvetna val.
Jordbruksverket bidrar till att målen i livsmedelsstrategin nås på flera olika sätt, bland annat genom den gemensamma jordbruks- och fiskeripolitiken samt genom uppdrag i livsmedelsstrategins handlingsplaner. Kärnan i vårt uppdrag är primärproduktionen.
Senast uppdaterad: 2025-02-18