Jordbruksverket - en del av det civila försvaret

Jordbruksverket är en av 61 beredskapsmyndigheter och ingår i civilförsvaret som är en del av Sveriges totalförsvar. Vår uppgift är att skapa förutsättningar för primärproducenter att kunna produ­cera mat. Det ska finnas säkra livsmedel och bra vatten även under kris och ytterst krig. Att vi är medlemmar i Nato har också betydelse för arbetet med livsmedels- och dricks­vatten­försörjningen och annat beredskaps­arbete.

Natomedlemskapet och livsmedels- och dricksvattenområdet

Sveriges Natomedlemskap är en angelägenhet för hela samhället och en central utgångspunkt för uppbyggnaden av totalförsvaret, det vill säga både det militära och civila försvaret. Medlem­skapet i Nato har alltså betydelse för Sveriges arbete med livsmedels- och dricksvatten­försörjning och annat beredskapsarbete.

Medlemskapet innebär att Sverige fullt ut deltar i Natos verksamhet och beslutsfattande. Vi bidrar med vår kunskap och våra erfarenheter från det pågående arbetet med Sveriges totalförsvar i utvecklingen av Natoländernas gemensamma civila beredskap och försvar.

Arbete med mat och dricksvatten i linje med Natos riktlinjer

Nato har sju riktlinjer för medlemsländernas förmåga inom civil beredskap, de så kallade, Nato Baseline Requirements for National Resilience. En av förmågorna är ”resilienta (motståndskraftiga) system för livsmedels- och dricksvattenförsörjning”.

Natos riktlinjer stämmer väl överens med Sveriges bedömning av vad som är viktigt för att bygga upp ett starkt civilt försvar och med vår befintliga inriktning för beredskapsarbetet inom området livsmedels- och dricksvattenförsörjning.

Vad innebär Natomedlemskapet för svenska aktörer?

Än så länge är det svårt att säga fullt ut vad Natomedlemskapet innebär för aktörerna inom livsmedels- och dricksvattenförsörjningen, inklusive avfall och avlopp.

I nuläget bedömer myndigheterna i beredskapssektorn att vårt arbete i Sverige med livsmedels- och dricksvattenförsörjning till stora delar motsvarar Natos förväntningar.

Samverkan mellan nationella myndigheter, länsstyrelser, kommuner och näringsliv blir fortsatt viktigt och utvecklas inom ramen för Natomedlemskapet.

Totalförsvar, civilt och militärt försvar

Sveriges totalförsvar består av det civila försvaret och det militära försvaret. Jordbruksverket är en del av det civila försvaret som består av myndigheter, kommuner, regioner, företag, organisationer och privatpersoner som tillsammans stärker landets motståndskraft vid krigsfara eller krig. Det innebär att vi alla har ett ansvar att försvara Sverige och bidra efter sin förmåga. Det civila försvaret ska skydda civilbefolkningen och säkra de viktigaste samhälls­funktionerna. Vid krigsfara och krig ska det civila försvaret också kunna stödja Försvarsmakten.

Jordbruksverket är en beredskapsmyndighet

Jordbruksverket är en beredskapsmyndighet och en del av Sveriges civila försvar. Det innebär att vi, tillsammans med andra myndigheter och aktörer, ska planera för samhällsstörningar, höjd beredskap och ytterst krig. Om regeringen beslutar om höjd beredskap ska vi fortsätta med vårt arbete och fokusera på det som är av särskild vikt för totalförsvaret. Det kan hända om det exempelvis bryter ut krig och konflikter i vårt närområde, eller om läget i omvärlden allvarligt påverkar vårt land eller hotar vår säkerhet och självständighet. Som beredskapsmyndighet ska vi också ha särskilt god förmåga att motstå hot och risker, förebygga sårbarheter, samt hantera fredstida kris­situationer.

Jordbruksverket ansvarar för att förebygga, hantera och ge råd vid vissa samhällsstörningar inom primärproduktion.

Det här styr oss som beredskapsmyndighet

Det som styr oss som beredskapsmyndighet är förordningar, regleringsbrev, politiska inriktningar, riktlinjer och överenskommelser.

Det finns också andra dokument, ramverk och system­övergripande analyser. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har listat de mest centrala dokumenten.

Vartannat år gör vi också en risk- och sårbarhetsanalys och en sammanfattande risk- och sårbarhetsbedömning. I analysen bedömer vi ett urval av hot, risker och sårbarheter för vår samhällsviktiga verksamhet, samt vår förmåga att hantera dessa. Utifrån analysen tar vi fram åtgärdsförslag för att höja förmå­gan.

Så här är svensk beredskap organiserad

Det finns 10 så kallade beredskapssektorer i Sverige. De är indelade efter verksamhetsområden som bedöms ha särskild betydelse för att värna samhällets grundläggande skyddsvärden om det blir kris eller ytterst krig. Det här är samhällets skyddsvärden:

  • människors liv och hälsa
  • samhällets funktionalitet
  • demokrati, rättssäkerhet och mänskliga fri- och rättigheter
  • miljö och ekonomiska värden
  • nationell suveränitet.

Jordbruksverket ingår i beredskaps­sektorn livsmedelsförsörjning och dricksvatten.

Vi har också en tydlig koppling till beredskapssektorn hälsa, vård och omsorg eftersom vi har ansvar för djurens hälso- och sjukvård, men också nära samarbeten med andra bered­skapssektorer till exempel transport-, energi- och finanssektorn.

10 beredskapssektorer

Beredskapssektor

Ansvarig myndighet ¹

Myndigheter som ingår

Ekonomisk säkerhet

Försäkringskassan

Arbetsförmedlingen

Pensionsmyndigheten

Riksgälden

Skatteverket

Statens servicecenter

Elektronisk kommunikation och post

Post- och telestyrelsen (PTS)

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB)

Svenska kraftnät

Trafikverket

Energi

Energimyndigheten

Energimarknadsinspektionen
Strålsäkerhetsmyndigheten
Svenska kraftnät

Finansiella tjänster

Finansinspektionen

Riksgälden
Riksbanken²

Försörjning och grunddata

Skatteverket

Bolagsverket
Lantmäteriet
Myndigheten för digital förvaltning

Hälsa, vård och omsorg

Socialstyrelsen

E-hälsomyndigheten
Folkhälsomyndigheten
Läkemedelsverket

Livsmedelsförsörjning och dricksvatten

Livsmedelsverket

Jordbruksverket
Länsstyrelserna
Naturvårdsverket
Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA)

Ordning och säkerhet

Polismyndigheten

Kriminalvården
Kustbevakningen
Säkerhetspolisen
Tullverket
Åklagarmyndigheten
Domstolsverket

Räddningstjänst och skydd av civilbefolkningen

MSB

Kustbevakningen
Länsstyrelsen
Polismyndigheten
Sjöfartsverket
SMHI
Strålsäkerhetsmyndigheten

Transporter

Trafikverket

Luftfartsverket
Sjöfartsverket
Transportstyrelsen

1) Den sektorsansvariga myndigheten ska leda arbetet med att samordna åtgärder, driva på och stödja arbetet inom sektorn, verka för samverkan och samordning med andra aktörer.

2) Riksbanken ingår inte formellt i sektorn men deltar i arbetet då de är en myndighet under Riksdagen.

Beredskapssektorn livsmedelsförsörjning och dricksvatten

Jordbruksverket ska tillsammans med de andra myndigheterna i beredskapssektorn arbeta för att Sveriges befolkning ska ha tillgång till säker mat och säkert dricksvatten i kris, höjd beredskap och ytterst krig. I sektorn ingår också Livsmedelsverket som är sektorsansvarig myndighet, Statens Veterinärmedicinska anstalt (SVA), Naturvårdsverket och länsstyrelserna. Myndigheterna som ingår ska även samordna och förbereda vad man kan göra om det blir kris och krig.

Viktiga samhällsfunktioner inom beredskapssektorn

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har identifierat viktiga samhälls­funktioner inom samtliga beredskapssektorer som behövs för att stärka samhällets beredskap och bedriva samhällsviktig verksamhet. De här viktiga samhällsfunktionerna ingår i beredskapssektorn livsmedelsförsörjning och dricksvatten: primärproduktion, livsmedeltillverkning, livsmedelsdistribution, måltidsverksamhet, livsmedelssäkerhet inklusive dricksvatten, djurens hälso- och sjukvård, smittskydd för djur, dricksvattenförsörjning, avlopp samt avfallshantering.

Inom de här områden har vi ett tydligt uppdrag att bidra till att verksamheten kan fortsätta fungera: primär­produk­tion, smittskydd för djur, djurens hälso- och sjukvård, livsmedelssäkerhet och dricksvatten samt hantering av avfall.

Primärproduktion

Den här viktiga samhällsfunktionen innebär att vi ska kunna producera animaliska produkter som kött men också grönsaker och foder till djuren.

MSB:s exempel på samhällsviktig verksamhet:

  • lantbrukare som producerar mjölk, kött och ägg
  • lantbrukare som odlar foder och livsmedel
  • fiskeföretag
  • musselodlingar.

Smittskydd djur – se även beredskapssektorn smittskydd människor

Den här viktiga samhällsfunktionen innebär att vi ska förebygga och minska spridningen av smittsamma sjukdomar. Det gäller sjukdomar som kan vara skadliga för djur och också sjukdomar som kan spridas via djur till människor eller tvärtom.

MSB:s exempel på samhällsviktiga verksamheter:

  • anläggningar som tar fram vacciner och motmedel mot smittsamma sjukdomar
  • verksamheter som kan informera om händelser som omfattar smittämnen, tar prover, analyserar och sanerar
  • karantänsfunktioner
  • verksamheter som har beredskap för bekämpning av utbrott av smittsamma sjukdomar inklusive zoonoser samt övervakning av sjukdomar hos både tamdjur och vilda djur.

Djurens hälso- och sjukvård

Den här viktiga samhällsfunktionen innebär att vi ska kunna ha fortsatt god djurhälsa, kapacitet inom animalieproduktionen samt att tjänstedjur ska kunna utföra sina uppgifter.

MSB:s exempel på samhällsviktig verksamhet:

  • veterinärverksamhet
  • rådgivning
  • laboratorier.

Livsmedelssäkerhet och dricksvatten

Den här viktiga samhällsfunktionen innebär att vi ska ha förmåga att tillhandahålla både säkert dricksvatten och säkra livsmedel. För säkra livsmedel gäller det inom alla led som; primärproduktion, produktion av foder, slakt, styckningsverksamhet, handel, restau­rang­verksamhet samt att de varor vi tar in i landet är säkra. Det gör vi genom kontroller vid gränsen.

MSB:s exempel på samhällsviktig verksamhet:

  • verksamheter inom styrning och kontroll
  • laboratorietjänster
  • verksamheter som tar fram regler, det vill säga föreskrifter och allmänna råd.

Hantering av avfall

Den här viktiga samhällsfunktionen innebär att vi ska kunna hantera avfall och att det tas om hand på rätt sätt utan att riskera människors hälsa. Jordbruksverket har an­svars­områden inom denna samhällsfunktion som handlar om animaliska bipro­duk­ter exempelvis döda djur, biprodukter från slaktade djur, gödsel, matavfall och rester från livsmedelstillverkning.
MSB:s exempel på samhällsviktig verksamhet

  • kadaverhantering
  • deponi
  • destruktionsanläggningar.

Primärproducentens roll

Du är primärproducent om du odlar spannmål och grönsaker, producerar kött, ägg och mejeriprodukter, bedriver yrkesfiske eller odlar musslor, alger och matfisk. Det vill säga att du tar fram råvaror som blir till livsmedel. Du har en viktig roll eftersom du är i första ledet i den så kallade livsmedelskedjan.

Det här är livsmedelskedjan

Livsmedelskedjan börjar hos dig som producerar en råvara och slutar när råvaran är den mat som serveras exempelvis hemma hos dig, vid ett gatukök eller på ett annat matställe.

  1. Primärproducent: odlar eller producerar råvaran till den mat som slutligen serveras.
  2. Livsmedelsindustri: tar hand om din råvara och kanske förädlar den vidare till en annan produkt.
  3. Livsmedelshandel: säljer produkterna.
  4. Restaurang och storkök: Tillagar råvarorna som sedan serveras till den som beställer olika rätter.
Illustration som visar det som beskrivs i texten om livsmedelskedjan som börjar med en primärproducent.

Livsmedelskedjan börjar hos primärproducenten och kan sluta i ett restaurangkök.

Som primärproducent behöver du ha god beredskap för att kunna hantera olika kriser, exempelvis extremväder, strömavbrott, brist på insatsvaror som utsäde, bränsle eller reservdelar och ytterst krig.

Arbetet med en god beredskap börjar redan innan det blir kris eller krig och det handlar om att du ska vara förberedd för att kunna hantera oförutsedda händelser, rusta dig för framtida utmaningar samt kunna investera i nya och mer hållbara tekniker.

Du måste själv vara förberedd för att klara en kris eftersom det inte är säkert att du kan få hjälp av staten. Livsmedelsverket har tagit fram information för att du ska kunna förbereda dig som livsmedelsföretag.

För att kunna producera och leverera livsmedel är du också beroende av att det bland annat finns transporter och insatsvaror som gödningsmedel, utsäde och drivmedel. Andra grund­läggande förutsättningar är att handeln fungerar, att det finns konkurrenskraftiga företag, att myndigheter samverkar och att det finns en gemensam planering tillsammans med myndigheter och näringsliv och att det finns en fungerande infrastruktur.

Det här gör Jordbruksverket för primärproduktionen

Jordbruksverket arbetar för att landets primärproduktion av livsmedel ska kunna fungera oavsett hur omvärlden ser ut. Det handlar om att på olika sätt förbättra förutsättningarna för att företagen ska kunna producera mat. Det bidrar i sin tur till vår försörjningsförmåga.

Vi har bland annat flera uppdrag som handlar om livsmedelsförsörjning. Ett exempel är att vi ska lämna förslag på åtgärder för att stärka vår beredskap inom svensk primärproduktion av livsmedel i hela landet. Här ser vi bland annat på möjligheten att införa ändamålsenlig rådgivning och investeringsstöd som kan stärka producenterna.

Det pågår arbete för att stärka företagens förmåga, minska sårbarheten, öka robustheten och i förlängningen öka den svenska matproduktionen på flera olika plan. Arbetet som görs behöver samordnas för att skapa synergier och gemensamt bidra till en hållbar livsmedelsförsörjning.

Kopplat till det är den svenska livsmedelsstrategin och den kommande forsknings- och innovationspropositionen extra viktiga.

Allmänhetens roll

Du är en del av det civila försvaret. Det civila försvaret består av myndigheter, kommuner, regioner, företag, organisationer och privatpersoner som tillsammans stärker landets motståndskraft vid krigsfara eller krig. Detta innebär att vi alla har ett ansvar att försvara Sverige och bidra efter sin förmåga. Ett av målen inom det civila försvaret är att allmänheten känner en ökad försvarsvilja och vidtar åtgärder som stärker Sveriges försörjningsförmåga.

Det här kan du göra

Du kan också bidra till att vi ska kunna klara en kris. Du kan välja att äta och handla mer svenska produkter, lära dig mer om sjukvård för djur och du kan vara förberedd så att du kan klara dig en vecka om det blir kris så kallad hemberedskap.

Äta och handla mer svenskt

Genom att välja svenska produkter i fredstid ökar du efterfrågan på svenska produkter och bidar till:

  • bättre försörjningsförmåga även vid samhällsstörningar och ytterst krig
  • att den inhemska produktionen blir mer stabil över tid
  • stärkt konkurrenskraft för svensk produktion av livsmedel
  • en högre andel svenska livsmedel på marknaden.

Den senaste tidens händelser som den globala pandemin av Covid 19, utbrott av all­varliga smittsamma djursjukdomar och kriget i Ukraina har visat att yttre faktorer snabbt kan påverka kostnader i produktionen, vilket i sin tur påverkar både priser och tillgång på livsmedel.

Öka din kunskap inom djurvård

Om du som har djur lär dig mer om allmän skötsel, första hjälpen och förebyggande djurhälsovård av ditt eller dina djur kan du minska belastningen på djursjukvården. Du blir själv bättre rustad inför en situation med höjd beredskap och ytterst krig. För om det händer kommer djursjukvården att behöva prioritera vissa grupper av djur som livsmedelsproducerande djur och servicedjur.

Klara dig en vecka vid kris

Vid kris eller krig blir det en hög belastning på samhället, därför är det viktigt att du är förberedd. Att ha hemberedskap innebär att du ska kunna klara dig utan samhällets hjälp i minst en vecka. Med rätt förberedelser kan du klara en besvärlig situation bättre, oavsett vad som har hänt.

Kunskapsunderlag och rapporter

Läs våra rapporter och andra kunskapsunderlag som bland annat handlar om livsmedelsberedskap.

Tjänsteman i beredskap

Jordbruksverket har en tjänsteman i beredskap (TiB) dygnet runt som kan ta emot larm och starta den inledande krishanteringen om det blir en akut allvarlig händelse.

TiB är främst avsedd för att myndigheter ska kunna ta kontakt med varandra vid fredstida krissituationer och inför och vid höjd beredskap.

Författningar

Du kanske också är intresserad av det här

Senast granskad: 2024-09-23