Miljöersättning för skyddszoner 2024

Du som har din mark i ett nitratkänsligt område kan få ersättning för skyddszoner längs vattenområden och för anpassade skyddszoner inne på åkern. Syftet med ersättningen är att minska ytavrinning, erosion och läckage av näringsämnen så som fosfor och kväve från åkermark. Skyddszoner minskar också risken för att växtskyddsmedel hamnar i sjöar och vattendrag.

Sök ersättningen i SAM Internet

I filmen berättar Faruk Djodjic, forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, om hur du kan tänka kring skyddszoner.

Mark du kan få ersättning för

Du kan få ersättning för skyddszoner som ligger på åkermark i nitratkänsligt område. Nitratkänsliga områden finns i södra Sverige. Det är områden där det finns vattendrag och sjöar som är känsliga för kväveföroreningar som orsakas av jordbruket.

Karta över nitratkänsliga områden

Karta över södra Sverige med rosa områden som markerar nitratkänsliga områden.

Karta över nitratkänsliga områden, markerade med rosa färg. Klicka på bilden för att se en större version.

Om din mark ligger nära gränsen för ett nitratkänsligt område kan du se mer exakt var gränsen går i länsstyrelsens karttjänst VISS.

Detaljerad karta över nitratkänsliga områden (viss.lansstyrelsen.se)

Gör så här:

Sök på "nitratkänsliga områden" i lagerlistan. Då aktiveras rätt kartlager.
Zooma in på kartan för att se de nitratkänsliga områdena på kartan.
Klicka på de tre pickarna efter det ikryssade lagret och välj "Ändra lagerstil och etikettering", kryssa sedan i "aktivera anpassad symbolsättning" så kan du välja vilken färg som du vill ska färga in de nitratkänsliga områdena på kartan.

SAM Internet visar om din mark ligger i ett nitratkänsligt område

I SAM Internet kan du se om din mark ligger i ett nitratkänsligt område om du klickar på Visa blockinformation under fliken Block i Karta och Skiften.

Skyddszon mot vattenområde

En skyddszon mot vattenområde är en zon bevuxen med vallgräs eller vallgräs i blandning med vallbaljväxter utmed ett vattenområde. Ett vattenområde är ett område som täcks av vatten vid högsta förutsebara vattenstånd. Det kan till exempel vara ett dike som är vattenförande någon del av året, en sjö eller en damm.

Skyddszonen ska ligga på åkermark i direkt anslutning till vattenområdet. Mellan skyddszonen och vattenområdet får det inte finnas för mycket träd och buskar. Det är tillåtet med spridda träd och buskar men det får inte vara skog eller liknande täta trädområden.

Anpassad skyddszon

En anpassad skyddszon är en zon som är bevuxen med vallgräs eller vallgräs i blandning med vallbaljväxter som ska ligga på erosionsbenägen mark som är utsatt för ytavrinning. Det kan till exempel vara mark i anslutning till ytvattenbrunnar eller i svackor på åkermark. Du kan läsa mer om erosionsbenägen mark och se kartor som visar var det finns risk för erosion via länken nedan.

Kartor med information om svensk åkermark

Om du ansöker om ett åtagande för anpassade skyddszoner bedömer länsstyrelsen om din mark uppfyller villkoren för detta. De gör bedömningen bland annat utifrån dokumentation från tidigare fältbesök och olika kartor. Om tillräcklig information saknas kan det bli aktuellt med ett nytt fältbesök. I ditt beslut om åtagande får du veta hur stor areal som ger rätt till ersättning.

Så mycket pengar kan du få

Ersättningen är 3 000 kronor per hektar för skyddszoner mot vattenområden och 10 000 kronor per hektar för anpassade skyddszoner.

Om pengarna inte räcker kan ersättningen sänkas

Den här ersättningen ingår i Sveriges strategiska plan för den gemensamma jordbrukspolitiken 2023‑2027, där det finns en viss summa pengar att betala ut varje år. Om pengarna skulle ta slut kan regeringen besluta om att begränsa ersättningarna. Det kan också bli aktuellt att sänka ersättningsbeloppen.

Villkor för ersättningen

De här villkoren behöver du följa för att få full ersättning. Ta kontakt med din länsstyrelse om du inte kan uppfylla villkoren i åtagandet.

Checklista miljöersättning för skyddszoner Word, 47.3 kB.

Skyddszonen ska vara minst 100 kvadratmeter

Dina skyddszoner ska sammanlagt vara minst 0,10 hektar, men varje enskild skyddszon får vara mindre så länge den är minst 100 kvadratmeter.

För att du ska få ersättning för en skyddszon mot vattenområde ska den vara minst 6 meter bred och maximalt 10 meter bred.

Skyddszonen ska bestå av rätt växtlighet

Skyddszonen ska bestå av vallgräs eller vallgräs i blandning med vallbaljväxter. Högst 15 viktprocent av utsädesblandningen får vara vallbaljväxter.
Du får också så in fröblandningar som gynnar insekter i din skyddszon.
Du ska så med en utsädesmängd som är normal för arten och syftet med odlingen. Du ska så skyddszonen senast sista sådatum det första året som ditt åtagande gäller. Sista sådatum är 30 juni. Om du inte har hunnit så innan sista ändringsdag, som är den 15 juni, så måste du ändå ange i din SAM‑ansökan senast sista ändringsdag vad du har för avsikt att odla.
Om du redan har en etablerad skyddszon med bra täckning av växtlighet behöver du inte så om den innan du går in i ett nytt åtagande.
Skyddszonen ska ligga obruten på samma mark så länge åtagandet gäller, vilket innebär att växtligheten måste vara tillräckligt bra för att hålla under hela denna period.

Grödkoder och grödkodslista

Sköt marken på rätt sätt

När du har anlagt en skyddszon gäller följande:

Du får skörda eller putsa växtligheten på skyddszonen, dock inte under perioden 1 april till och med 30 juni. Du ska ta bort den avslagna växtligheten om den kan skada växtligheten på skyddszonen.
Om växtligheten på skyddszonen riskerar att skada närbelägen utsädesodling genom oönskad pollinering får du slå av växtligheten på skyddszonen under hela året.
Du får låta beta växtligheten på skyddszonen under hela betessäsongen.
Du får inte gödsla eller använda växtskyddsmedel på skyddszonen. Länsstyrelsen kan tillåta att du får putsa växtligheten på skyddszonen före den 1 juli för att minska spridningen av invasiva arter eller renkavle.
Din skyddszon ska ligga obruten på samma mark så länge åtagandet gäller. Om det uppstår skador eller om växtligheten på delar av skyddszonen har blivit för gles ska du reparera skyddszonen så snart som det är lämpligt.
Du ska se till att växtligheten på skyddszonen inte skadas.
Du får inte jordbearbeta skyddszonen under åtagandeperioden förutom det sista året i åtagandet och då efter det datum när du får lov att bryta skyddszonen.
Vid dikningsarbeten får du lägga jordmassor på skyddszonen och vid täckdikning av ett intilliggande skifte får dikena gå igenom skyddszonen. Men i båda dessa fall ska jordmassorna vara bortförda och skyddszonens växtlighet ska vara reparerad senast den 30 juni. Det innebär att om du täckdikar efter den 30 juni ska växtligheten vara reparerad senast den 30 juni året efter.

Du får bryta skyddszonen det sista året i ditt åtagande

Det sista året i ditt åtagande får du bryta skyddszonen. I Blekinge, Skåne och Hallands län får du bryta den tidigast den 20 oktober, i övriga län tidigast den 10 oktober.

Om du ska spruta kan du i vissa fall behöva dra tillbaka din ansökan om utbetalning

Det kan finnas lagkrav på att ha en skyddszon när du använder vissa växtskyddsmedel. Om du ska spruta en åker som ligger intill en sjö, å eller bäck, och du ska använda ett växtskyddsmedel som det krävs en skyddszon för, behöver du dra tillbaka din ansökan om utbetalning för de skiftena. Du kan inte få ersättning för sådana skyddszoner. Du behöver dra tillbaka ansökan innan du börjar spruta. Under några år har de flesta sådana växtskyddsmedel fått ändrade villkor som innebär att de inte längre har krav på bevuxen skyddszon utmed vattendrag. Det är bara något enstaka, och inte särskilt vanligt använt växtskyddsmedel, som har detta krav på skyddszon kvar i godkännandet av medlet.

Du drar tillbaka din ansökan om utbetalning genom att skicka brev till länsstyrelsen. Du kan också skriva det under Övriga upplysningar i SAM Internet.

Du måste uppfylla villkoren som gäller för ditt åtagande även om du inte söker utbetalning för marken.

Det måste vara du som brukar marken

Det är du som brukar marken som kan ha rätt till miljöersättning. Du kan äga eller arrendera marken eller ha ett nyttjanderättsavtal med ägaren till marken.

Innan du går in i ett nytt åtagande bör du försäkra dig om att rätten att bruka marken gäller under hela tiden som åtagandet gäller. Om du inte äger marken försäkrar du dig bäst genom att upprätta ett skriftligt avtal med markägaren.

Om du blir av med mark som ingår i ett pågående åtagande, bör du kontrollera om du kan föra över åtagandet på marken till den som tar över. Om du inte kan föra över åtagandet ska du anmäla till länsstyrelsen att du behöver avsluta åtagandet för den berörda delen annars kan du behöva betala tillbaka ersättning. Du kan anmäla det i SAM Internet genom att ansöka om en ändring av åtagandet, mejla eller skicka ett brev.

Följ grundvillkoren

För att få full ersättning måste du följa grundvillkoren. Grundvillkoren är regler som till exempel handlar om hur du ska sköta dina djur och din mark.

Grundvillkor

Du måste ha ett åtagande

För att få miljöersättning måste du ha ett åtagande. Ett åtagande innebär att du åtar dig att sköta din mark eller dina djur enligt villkoren för ersättningen i 5 år. När du utför ditt arbete enligt dessa villkor, utför du den miljötjänst som du kan få ersättning för.

Åtagandet innebär att du måste följa de villkor som gäller för ersättningen varje år under hela 5‑årsperioden. Du måste följa villkoren som gäller oavsett om du söker utbetalning eller inte. Åtagandet börjar den 1 januari det år som du gör din ansökan och slutar den 31 december det sista året i 5‑årsperioden.

Minsta belopp för utbetalning är 1 000 kronor. Det betyder att om du söker ett åtagande med så liten omfattning att du inte kommer upp i 1 000 kronor per ersättning, får du inget åtagande.

Så söker du ersättningen och gör ändringar

För att få ersättning behöver du ha ett åtagande. Det betyder att du åtar dig att sköta din mark eller dina djur enligt vissa villkor.

Du söker åtagande och utbetalning i e‑tjänsten SAM Internet. När du har fått ditt åtagande behöver du ansöka om utbetalning varje år. I SAM Internet visar vi beslutade uppgifter om ditt åtagande. Om ditt åtagande från tidigare år inte är beslutat än visar vi i SAM Internet de uppgifter om åtagandet som du redovisade när du ansökte om åtagandet.

Sista dag att söka 2024 är den 11 april. Om din ansökan kommer in efter den 11 april minskar vi din ersättning med 1 procent per arbetsdag som ansökan är försenad. Om ansökan kommer in efter den 6 maj får du ingen ersättning alls 2024.

Om du ska söka jordbrukarstöd för första gången så behöver du kontakta din länsstyrelse för att få ett kundnummer.

E-tjänst: Sök ersättningen i SAM Internet

Ändra i ansökan

Du kan ändra i din SAM‑ansökan efter att du har skickat in den. Det är viktigt att du hela tiden ser till att uppgifterna i ansökan stämmer med verkligheten.

Du har möjlighet att i vissa fall ändra i din ansökan för att undvika avdrag på stöden. Vi använder satellitbilder för att göra uppföljning av din jordbruksmark. Om det vi ser i uppföljningen skiljer sig från det du uppgett i din SAM‑ansökan informerar vi dig så att du får möjlighet att ändra i din ansökan för att slippa avdrag på stöden.

Du kan lägga till mark i din ansökan fram till den 17 juni. Fram till den 31 augusti kan du ändra skiftesgränser och grödor förutsatt att den sökta arealen inte ökar. Du kan dra tillbaka hela eller delar av din ansökan fram till den 31 oktober.

Läs mer om vilka ändringar du kan göra och hur det går till när vi följer upp din jordbruksmark.

Ändra i din SAM‑ansökan

Uppföljning av jordbruksmark

Utbetalning av ersättningen

Vi börjar betala ut ersättningen den 15 november 2024. Du får då en delutbetalning av beloppet. Resten av ersättningen får du som en slututbetalning. Den börjar vi betala ut i januari 2025.

Om du får en kontroll på din gård som visar att det finns skillnader mellan det du angett i din ansökan och verkligheten kan det leda till att du får din utbetalning senare än planerat.

Belopp som är lägre än 1 000 kronor per ersättning betalar vi inte ut.

När vi har fattat beslut om utbetalning kan du se hur mycket pengar du får på Mina sidor.

Utbetalningsplan för jordbrukarstöden

Uppföljning av jordbruksmark, kontroller och avdrag

Vi använder satellitbilder för att göra uppföljning av din jordbruksmark. Om det vi ser i uppföljningen skiljer sig från de uppgifter du har uppgett i din SAM‑ansökan får du ett brev om det. För att slippa avdrag på stöden har du möjlighet att ändra i din ansökan eller visa att du uppfyller villkoren för stödet genom att skicka in foton med appen Geofoto.

Uppföljning av jordbruksmark

Kontroller

Länsstyrelsen kontrollerar att din ansökan stämmer med verkligheten och att du följer alla villkor och grundvillkor. Om det visar sig att det finns fel i din ansökan får du ett brev och då kan du i vissa fall ändra din ansökan för att undvika avdrag på stödet. Länsstyrelsen kan också göra kontrollbesök på ett mindre antal gårdar. Du får oftast veta i förväg om du ska få besök av en kontrollant.

Bra att veta när du ska få kontrollbesök

Avdrag

Om du inte följer villkoren som gäller för stödet kan du få avdrag.

Det här kan du få avdrag för

Du kan behöva betala tillbaka pengar

Om du inte fullföljer ditt åtagande kan du bli tvungen att betala tillbaka pengar. Länsstyrelsen har möjlighet att kräva tillbaka pengar upp till 10 år efter utbetalningen.

Om du drabbas av en oförutsedd händelse

Om en oförutsedd händelse gör att du inte kan uppfylla villkoren så kan du ändå ha rätt till ersättningen. Oförutsedda händelser kan vara

naturkatastrofer eller allvarliga väderhändelser, till exempel stormar, översvämningar eller torka
att djurstallar förstörs, till exempel i en brand
utbrott av allvarliga djur- och växtsjukdomar eller allvarliga växtskadegörare
att vildsvin bökat upp och förstört din mark
att staten tvångsinlöser din mark, så kallad expropriation
långvarig arbetsoförmåga eller dödsfall hos stödmottagaren.

Du ska anmäla den oförutsedda händelsen skriftligt till din länsstyrelse tillsammans med en redogörelse och underlag som visar vad som har hänt. Det ska du göra inom 15 arbetsdagar från den dag då du har möjlighet att göra det. Du kan mejla eller skicka ett brev. Om dina åtaganden berörs kan länsstyrelsen anpassa dem efter de nya förhållandena framåt.

Om du slutar med din jordbruksverksamhet kan länsstyrelsen besluta om att du inte behöver betala tillbaka ersättning som du redan har fått.

Frågor och svar

Hur gör jag om jag har en befintlig skyddszon som är bredare än 10 meter som jag inte vill minska?

Om du har du ett befintligt skyddszonsskifte som är bredare än 10 meter som du inte vill plöja upp så kan du rita ett nytt skyddszonsskifte i det befintliga skiftet. Skiftet mot vattenområdet kan du då söka åtagande för. Det andra skiftet redovisar du som skyddszon, men låter bli att söka åtagande för.

Vad gäller om jag vill överlåta eller ta över mark, djur eller åtagande?

Det finns mycket att tänka på vid en överlåtelse eller ett övertagande, framför allt beroende på när den sker. Vi rekommenderar att du planerar överlåtelsen i så god tid som möjligt innan du skickar in din SAM‑ansökan. Du hittar all information på vår sida om överlåtelse

Ansökan om övertagande måste alltid skickas in om den nya sökanden har ett annat person- eller organisationsnummer. Detta gäller alltså även om det är en familjemedlem som ska ta över eller om du ska ändra företagsform.

Överlåta eller ta över mark, djur eller åtagande

Kan jag avsluta eller minska mitt åtagande?

Ja, under vissa förutsättningar kan det vara möjligt att avsluta eller minska ditt åtagande utan att behöva betala tillbaka ersättningen du fått. Det gäller om du

haft ett arrende eller avtal om nyttjanderätt som du inte kunde förlänga
sålt marken
överlåtit marken som berörs av åtagandet.

Du behöver inte heller betala tillbaka ersättningen du redan har fått om du

helt slutar med jordbruksverksamhet
har drabbats av en händelse som omfattas av force majeure eller en annan oförutsedd händelse.

Om du har haft ett åtagande med motsvarande syfte på marken i minst 5 år kan du ta bort den enskilda marken från ditt åtagande utan att betala tillbaka ersättningen. Med motsvarande syfte menar vi till exempel om du har haft motsvarande miljöersättning i förra programperioden och fortsätter med miljöersättningen i den nuvarande perioden för Sveriges strategiska plan för den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027.

Om du vill avsluta eller minska ett åtagande i förtid ska du kontakta länsstyrelsen. De utreder vilka konsekvenser det blir och beslutar i det enskilda fallet om det är tillåtet att avsluta eller minska åtagandet utan att behöva betala tillbaka ersättningen. Det kan vara möjligt att avsluta hela åtagandet eller ta bort ett enskilt skifte eller block.