Manual för skrämselåtgärder kan minska viltskadorna

I Sörmland finns det lokalt gott om klövvilt. Många lantbrukare försöker minska skadorna på sina grödor på olika sätt, men det har inte funnits någon sammanställning över vilka metoder som används och hur de fungerar. Agro Sörmland har gjort fältförsök och sammanställt resultaten i en manual där lantbrukare kan läsa om olika skrämselmetoder utifrån den situation som gäller på den egna gården.

- För oss har det varit viktigt att ta fram lösningar som förenklar för lantbruksföretagen, säger Johan Varenius, verksamhetsledare på Agro Sörmland. Vi fortsätter därför arbetet med att nå ut med kunskap som kan minska skadorna av klövvilt även nu när projektet är avslutat.

I fältförsöken har 12 testområden skapats och varje testområde har bestått av fyra fält där olika skrämselåtgärder har utvärderats. På varje fält har tre uthägnader satts upp för att kunna mäta skördeförlust och åtgärdernas effekt. Projektet valde att testa traditionell skyddsjakt, Flox Fixed med skrämmande ljud och skrämselfiguren Hulken. Man har också haft ett orört referensfält. För att öka den allmänna kunskapen om skördeförluster har även generella mätningar av skördebortfallet genomförts på varje fält i respektive testområde.

För att kunna sammanställa manualen har projektet genomfört ett stort antal intervjuer med markägare, lantbrukare och jägare som genomför aktiva insatser för att minska skadorna. I manualen kan målgruppen läsa om nio olika åtgärder och också se beräknad effekt, kostnad och nivå på kunskapskrav. Ett av tipsen i manualen är att testa olika kombinationer av skrämselmetoder för att uppnå bäst effekt.

Team med olika intresseområden viktigt

Johan Varenius lovordar samarbetsparterna i projektet, liksom de lantbrukare och studenter som deltagit. Han menar att det är viktigt att sätta samman ett team som representerar olika intressen för att kunna nå bra resultat som också blir accepterade i praktiken.

Samarbetspartners i projektet har utöver Agro Sörmland varit VäxtRåd Lantmännen ekonomisk förening, HS Konsult och SLU. Var och en har bidragit med viktiga pusselbitar i projektet och efter projektets slut fortsätter arbetet med att sprida kunskapen om resultaten på konferenser, event och genom olika sociala kanaler. Gårdarna som har deltagit, upplåtit mark och arbetat i projektethar har varit ovärderliga.

- Vi har varit måna om att bjuda in lantbruksföretag och olika intresseorganisationer till fältvandringar och event för att få så många infallsvinklar som möjligt i arbetet längs vägen också, säger Johan Varenius.

Stödet har varit avgörande

Ett projekt av den här typen är resurskrävande och därför anser Johan Varenius att det inte hade varit möjligt att genomföra det utan stödmedel. Men det kräver ändå stort engagemang och uthållighet från lantbrukarna och övriga deltagare i projektet. Särskilt fältförsök kan bjuda på oväntade utmaningar med mycket regn, ändrade skördetider eller växlande antal vilda djur.

• Projekt: Rätt insats – minskad skada (agrosormland.se)

Ett problem – många lösningar

Idag har många lantbrukare problem med viltskador och det påverkar lönsamheten. Många odlar därför inte grödor som är attraktiva för viltet, till exempel havre och vete. Viltskadorna har fördubblats sedan 2014. Skadorna orsakas främst av klövvilt såsom vildsvin, dovhjort och älg. Men även av fåglar. Inom ramen för ett EU-finansierat projekt har nu fyra olika lösningar presenterats. De ger lantbrukare en palett med olika åtgärder att välja på, beroende på vilket vilt som ger sig på vilken gröda.

De fyra delprojekten som har arbetat för att hitta och utvärdera lösningar för att minska viltskadorna i växande gröda är:

• drönare som skrämmer främst fågel (Flox Robotics)
• odlingsrutor/signalgröda, (Hushållningssällskapet Skåne
• ”VILL(T)SAM” (Hushållningssällskapet Halland)
• manual för olika skrämselåtgärder ”RIMS”, en sammanställning av olika metoder och dess effekt (Agro Öst).

Tips till den som vill driva projekt

• Se til att ha representation från alla olika intressen i projektet och förankra väl att parterna kan bidra aktivt i projektet under hela projekttiden.
• Bjud in olika intressenter till fältförsök och event för att vara en plattform för olika erfarenheter och åsikter.
• Se till att det finns avlönad personal för fältförsöken
• Ha en plan B för förändringar som kan ske i projektet, inte minst från det att ansökan lämnas in tills projektet kan starta.