Studieresor som stärker konkurrenskraften hos svenska lantbrukare

Vad har en resa för får- och lammproducenter till England gemensamt med en resa till Mullsjö på temat potatis? Jo, i båda fallen har medel från Landsbygdsprogrammet kunnat delfinansiera deltagarnas studieresor.

Syftet har varit att bidra till kompetensutvecklingen inom en rad områden. Allt för att stärka konkurrenskraften för svenska primärproducenter inom jordbruks-, trädgårds- eller rennäringen. Flera deltagare vittnar om att de har fått nya nätverk, testat nya odlingsmetoder eller köpt ny utrustning efter resorna.

Potatisresa till belgiska Interpom Primeurs

Första studieresan gick till Belgien. Gruppen med 33 deltagare besökte Interpom Primeurs, Europas största inomhusmässa för potatis. En fabrik för potatisupptagare och olika potatisproducenter besöktes också för att bland annat se produktionslinjer, diskutera mellangrödor, packning samt flödesoptimering. Syftet var att hitta inspiration till att förbättra de svenska odlingsföretagens lönsamhet och arbetsmiljö, men också hitta nycklar till att förbättra kvalitet på potatisen och minskad miljöpåverkan.

- Den här typen av planerade studieresor gör det lättare för lantbrukare som inte har egna kontakter att genomföra studieresor utomlands. Med en större grupp kan vi även ges möjlighet till en gemensam buss samt trevligt umgänge med kollegor, säger Åsa Rölin.

Schweiz möter Sverige hos potatisodlare i Mullsjö

Den andra resan skulle ha gått till Frankrike, men pandemin satte stopp för den. Istället åkte 35 deltagare till Mullsjö. På vägen dit togs de emot av Rune och Andreas Andersson på Aggbro Lantbruk i Tidaholm som odlar och packar potatis som sedan levereras direkt till butiker.

Med på resan var professor Andreas Keiser från Berns universitet i Schweiz. Han berättade om landets potatisodling och om deras höga andel självförsörjning av potatis.

- Aktiviteten i Mullsjö blev lyckad med ett omväxlande program. Det var värdefullt att kunna ställa frågor personligen till Andreas Keiser en av Europas ledande experter inom orsaker till skalmissfärgning, säger Åsa Rölin.

Under de två dagarna hann gruppen både lyssna på och diskutera flera viktiga frågor. Det gällde bland annat anpassningar till ett varmare klimat och hur torka måste hanteras genom bland annat mer tåliga sorter och nya grödor i växtföljden. Vid den här tiden var gödselpriserna extra höga på grund av ökade energipriser, något som också skapade utmaningar i branschen. Det låg nära till hands att prata om hur det är att vara lantbrukare i en värld som förändras snabbt, något som kan vara svårt och stressigt att hantera i den egna verksamheten. Här kunde föreläsaren Pernilla Olausson bland annat skicka med handfasta råd om att hantera stress.

- Vissa stödformer kräver mer administration, men här kom stödet direkt odlarna tillgodo på ett smidigt sätt, säger Åsa Rölin om att driva detta projekt och betonar att stödet är viktigt för att studieresor ska bli av eftersom de kräver en hel del tid för planering.

England har hela värdekedjan kvar

Hushållningssällskapet Halland reste tillsammans med 12 deltagare till England för att lära sig mer om ull, både vad gäller produktion, hantering, marknad och försäljning. Man har ofta betydligt större besättningar i England än i Sverige, vilket kan göra det svårt att jämföra eller ta idéer rakt av. England lyfts ofta som föregångsland när det gäller hela värdekedjan, där även ullen tas till vara fullt ut.

De svenska får- och lammproducenterna fick besöka fyra olika platser under resan: En medlemsägd organisation som samlar in samt graderar ull, ett företag som tillverkar elektronisk utrustning för att samla in och följa upp data, en får -och nötgård samt ett tvätteri och spinneri som tillverkar garn på beställning av producenterna.

Får, fårägare och en vallhund.

Studiebesök ger nya idéer

Slutsatsen från studiebesöken är att det finns mycket att lära sig från engelska producenter. Deltagarna kunde hämta inspiration till den egna verksamheten, bland annat när det gäller utformningen av fårstallet för smidig och effektiv klippning och ullhantering.

Susanne Paulsson, projektledare på Hushållningssällskapet Halland, ser att frågorna ser ganska lika ut i Europa, där många kämpar med lönsamheten i verksamheten. Hon önskar att fler skulle hoppa på chansen att följa med på studieresor när chansen dyker upp. Det kan också skapa en ny, positiv bild av ens egna verksamhet och hur arbetet ser ut i Sverige. Nätverkandet mellan deltagarna är också en viktig del i resan.

- Studiebesök kan leda till nya idéer, säger Susann Paulsson. Man behöver inte eftersträva att göra det andra gör, utan istället tänka ut nya arbetssätt för sin egen verksamhet. Resor som dessa är mycket värdefulla för att skapa nya kunskaper, insikter och relationer.

Susanne betonar också att utlandsresor för kompetensutveckling är svåra att få till utan medfinansiering, men att de är mycket uppskattade och värdefulla för deltagarna. Kontakter underlättar också, och det hade man nytta av vid planeringen av denna resa.

Praktiska och kulturella frågor måste hanteras

- Att arrangera utlandsresor för med sig många praktiska frågor, säger Susanne. Det kan handla om kulturella skillnader såsom hur man hanterar alkohol vid måltider eller att kunna överräcka gåvor.

Gåvor förväntas ofta där värdarna inte tar så mycket betalt för själva värdskapet på en gård eller fabrik. Men det finns också rent ekonomiska frågor och risker för arrangören av resorna. Det kan alltid uppstå oväntade situationer på en studieresa som kan medföra merkostnader och ibland kan både valutakurser och kontanthantering skapa utmaningar när resan finansieras genom stöd. Susanne tipsar om att det är bra att kontakta Kammarkollegiet för att kolla om resan omfattas av Resegarantilagen. Det gäller särskilt för dig som inte är researrangör i vanliga fall, eftersom du annars kan bli skyldig att ersätta kunder vid inställda flyg.

Tips till den som vill driva projekt

  • Förarbetet är viktigt och man behöver ta höjd för det i sin projektplanering.
  • En kunnig och väl förberedd reseledare är nyckeln till en lyckad resa.
  • I andra länder kan seder och bruk skilja sig mot hur vi gör i Sverige, till exempel gällande gåvor, bjuda på lunch eller att servera alkohol till maten. Det kan vara svårt att hantera rent administrativt i projektet. Hanteringen av kostnader på plats i olika länder kan också vara utmanande eftersom kvitton inte får överstiga ett visst belopp.
  • Kontakta Kammarkollegiet för att kontrollera att resan inte faller inom ramen för Resegarantilagen.

Kontakt

Åsa Rölin, Potatiskonsult Åsa Rölin AB

Susanne Paulsson, Hushållningssällskapet Halland

12 av 21 studieresor kunde genomföras

Av de 21 planerade studieresorna kunde 12 resor genomföras eftersom projektet delvis pågick under pandemin.

De 12 studieresor som slutfördes var:

  1. Studieresa för mjölkbönder till Tyskland och EuroTier (Lantbrukarnas Ekonomi-Aktiebolag)
  2. Studieresa för växtodlare till Finland (Gävleborgs oljeväxtodlare)
  3. Studieresa för ekologiska grisbönder till Tyskland (Hushållningssällskapets Individuella Rådgivning (HIR) Skåne AB)
  4. Studieresa för växtodlare för att studera mellangrödor i Danmark och Tyskland (Hushållningssällskapets Individuella Rådgivning (HIR) Skåne AB)
  5. Studieresa till Nederländerna för att studera sötpotatis (Hushållningssällskapets Individuella Rådgivning (HIR) Skåne AB)
  6. Studieresa för ekologiska mjölkbönder till Danmark (Hushållningssällskapets Individuella Rådgivning (HIR) Skåne AB)
  7. Studieresa för fårproducenter till England för att studera ull (Hushållningssällskapet i Hallands län)
  8. Studieresa för mjölkbönder till Nederländerna (Firma Fia Stark)
  9. Studieresa till Halland om kompostbädd för mjölkkor (Växa Sverige )
  10. Studieresa för potatisodlare till Belgien (Potatiskonsult Åsa Rölin AB)
  11. Studieresa för potatisodlare till Mullsjö (Potatiskonsult Åsa Rölin AB)
  12. Studieresa inom Sverige för yrkesmässig grönsaksproduktion (Hushållningssällskapet Västra)

Senast granskad: 2025-06-03