Blå bioekonomi

Med kläder tillverkade av fiskskinn och alger är kläddesignern Sissal Kristiansen ett bra exempel på hur innovation kan förnya och förstärka den blå bioekonomin.

Innovation var ett av de områden som var i fokus under konferensen Blå bioekonomi – så förverkligar vi potentialen. Mycket handlade om teori och strategi, men kläddesignern Sissal Kristiansen från Färöarna kunde visa upp konkreta exempel på hur det kan gå till när mervärde skapas inom ramen för den blå bioekonomin.

Hon vann 2017 tävlingen Blue Fashion Challenge, med deltagare från hela Norden, och hennes vinnande bidrag tilldrog sig stort intresse när de visades upp under konferensen.

– Fast fashion är den näst mest miljöfarliga branschen i världen. Min passion är istället slow fashion. Den som köper en tröja av mig ska inte behöva känna att den är omodern ens om tio år, förklarade hon för åhörarna.

Med tjänsten iFiske gör bolaget Jighead AB det möjligt att ladda ner sitt fiskekort direkt till telefonen. Företaget har över 100 000 kunder och är ett bra exempel på hur man genom digitalisering kan utnyttja den potential som finns inom den blå bioekonomin.

Thomas Abrahamsson är vd för Jighead AB och berättar att ursprunget till appen kommer sig av att han själv är intresserad av sportfiske och att han många gånger letat efter var man ska köpa sitt fiskekort.

Han tyckte att idén var klockren, men det var till en början svårt att övertyga de som säljer fiskekorten.

– Vi har åkt runt och suttit och fikat med gubbarna i fiskeföreningar. Det gick inte att sälja in det här över telefon. Folk tänker att de vet vad de har, men inte vad de får. Men när föreningarna väl gått med så har de snart upptäckt att det har gett en ökad försäljning och en minskad administration. Nyckeln har varit uthållighet. Jag och min kollega har haft andra jobb under tiden, säger Thomas Abrahamsson.

Fyra anställda

Nu är det ett heltidsarbete med fyra anställda. Företaget har börjat få vind i seglen rejält och har de senaste åren ökat sin omsättning med 40 procent per år. Nu är 600 fiskevårdsområden anslutna, man har drygt 100 000 kunder och säljer 5–6 procent av alla fiskekort i Sverige.

Liksom förr när den lokala butiken sålde fiskekort finansieras iFiske genom att Jighead får en del av det fiskekorten säljs för.

– Men vi är inte en fiskekortsautomat på internet. Vi är en tjänst i fiskeförvaltningen. Vi erbjuder även fångstrapportering från sjöarna, tillsyn och kundvård – en digital förvaltning av fiskeresursen. Det har ett stort värde, säger Thomas Abrahamsson och fortsätter:

– Fisketurismen i Sverige är en underutnyttjad potential. Vi borde se mer på Norge, där får de ut mer i kronor per fångad fisk. Potentialen för att fortsätta växa i Sverige är god. Men digitaliseringen inom vårt område har gått långsamt om man jämför med exempelvis film- eller musikbranschen, säger Thomas Abrahamsson.

Efterfrågar samordning

I Sverige finns idag 2 000 fiskevårdsområden. Thomas Abrahamsson skulle gärna se en samordning liknande den i Tyskland, där de har nationella fiskelicenser. I övrigt önskar han ett större samarbete mellan företag, forskning och myndigheter.

– Vi har 100 000 kunder idag, om några år har vi kanske 500 000. Det är många ögon och öron som är ute i fält. Man kan ju tänka sig att myndigheterna gav oss i uppdrag att exempelvis hålla utkik efter invasiva arter och rapportera det. Det finns stora möjligheter till samverkan och kunskapsutbyte som vi alla skulle ha glädje av.

Text: Tobias Malmberg

Att använda marin biomassa för tillverkning av kosttillskott är en av de stora möjligheterna inom den blå bioekonomin. Det menar Lene Lange, professor vid Danmarks Tekniske Universitet.

Enligt Lene Lange ligger det stor potential för den blå bioekonomin i att använda havets resurser mer hållbart och effektivt genom att minska svinnet, men också i att använda marin biomassa som idag inte utnyttjas, exempelvis mikroalger eller tång.

– Det är viktigt att vi utvecklar nya produkter och där tänker jag särskilt på olika former av hälsopreparat med högt värde. Det finns egenskaper i den marina biomassan som har väldigt intressanta hälsofrämjande egenskaper, exempelvis fiskpeptider, oljor och hydrolyserat kollagen som kan användas som hälsotillskott. Tång och flera marina djur har också visat sig ha gynnsamma egenskaper för till exempel sårvård och hudvård. Möjligheterna är väldigt många, menar Lene Lange som var en av talarna vid konferensen Blå bioekonomi – så förverkligar vi potentialen.

Vilken affärsmodell?

En fråga som ligger öppen är dock hur det här segmentet ska utvecklas och av vem.

– Frågan är vilken sorts affärsmodell vi vill se. Hur säkrar vi att hela värdekedjan, inklusive konsumenten och miljön, får del i värdetillväxten? Kanske kan vi titta närmare på de danska exempel där det är de klassiska kooperativt ägda matproducenterna som har kontroll över hela värdekedjan, och som har tagit täten för att utnyttja sina råvaror mer effektivt.

En annan stor möjlighet ligger i att skapa en egen marknad inom den marina bioekonomin, anser Lene Lange.

– Genom att tillverka fiskfoder med produkter från havet öppnar sig nya möjligheter. Det kan skapa mervärde, främjar djurens hälsa och samtidigt medföra väsentligt mindre utsläpp från fiskodlingarna. Vi har redan kommit en bit på väg, men det som saknas är konsortier för forskning, utveckling och uppskalning där hela värdekedjan är inkluderad och kan tas till vara.

Ökad kunskap

Centralt för att utveckla den marina sektorn är dock att kunskapen om möjligheterna blir mer kända i samhället i stort. Utsikterna för att lyckas med det bedömer Lene Lange som stora, inte minst med tanke på det växande intresset för hälsa.

Liksom många andra experter på området lyfter hon också fram vikten av ett nordiskt samarbete för att så effektivt som möjligt ta vara på möjligheterna som den blå bioekonomin erbjuder.

– Jag tror att den blå bioekonomin är ett av de områden där vi i Norden har störst möjligheter att ha ett givande samarbete. Vi har starka marina industrier, goda möjligheter till investeringar och gott om kunnig expertis i de nordiska länderna tillsammans. Inte minst har vi kunskap i processteknologi vilket innebär att vi har goda möjligheter att ta fram nya produkter.

Text: Jakob Hydén

Island är ett föredöme vad det gäller att skapa mervärden inom fiske. De andra nordiska länderna kan göra samma resa, menar Hördur G. Kristinsson, forskningschef på Matis, en statlig forskningsinstitution för mat och bioteknik på Island.

Det är en stor utmaning att ge jordens växande befolkning en näringsrik och säker mat. En utmaning som Island antagit.

– Haven täcker ungefär 70 procent av jordens yta, men vi tar bara 4 procent av vår mat härifrån. Allt för mycket av den fångst vi får upp försvinner i kedjan från fångsttillfälle ut till konsumentleden och så kan det inte fortsätta, säger Hördur G. Kristinsson.

Island har i alla tider varit starkt beroende av fiskeindustrin, men numera är man oerhört mycket bättre på att få upp värdet av det man drar upp ur haven. Trots halverad fångst av torsk har värdet dubblerats sedan början på 80-talet.

Innovation lösningen

– I dag har vi bättre möjligheter till att frysa fisken och vi har bättre logistik. Men framförallt så tvingades vi att tänka om under den finansiella krisen för tio år sedan. Då började vi verkligen att satsa på innovation. Idag finns det marina ingredienser i många medicinska och kosmetiska produkter som exempel, säger Hördur G. Kristinsson och visar upp torskskinnsplåster som används vid svårläkta sår och en sprejflaska mot förkylning där torskenzymer är en av de verksamma substanserna.

– Här finns en stor potential, dels för att öka mängden föda och dels för nya innovationer. Nordiska länder har ett bra utgångsläge för att leda världen mot en mera hållbar produktion och för innovationer inom den blå bioekonomin.

Nya konsumentmönster

Han betonar också vikten av att man är förberedd på hur konsument­landskapet har förändrats. Han talar om the millennials, generation y, den grupp av unga människor som vuxit upp kring millennieskiftet när internet, datorer och smarta telefoner varit en självklarhet.

– Det är den grupp med starkast köpkraft just nu och som driver utvecklingen.
Man måste kommunicera med den här gruppen och möta deras behov om man vill överleva som företag. Och de vill ha transparens och veta var deras produkter kommer ifrån och att de är rena.

Så vilka är nyckelfaktorerna för framtiden?

– Det är så klart många, men inte tekniken egentligen, den har vi. Det vi behöver utveckla är en större gemensam nordisk marknad. Det skulle i sin tur betyda mycket för den nordiska bioekonomin. Så en gemensam marknad, moderna regelverk och mera anslag till strategisk forskning och att vi utbildar kommande generationer. Det är nyckelfaktorerna.

Text: Tobias Malmberg