Demonstrationsgårdar

Brunnby i Västmanland

Mellan Västerås och Irsta ligger Brunnby gård som är Hushållningssällskapets centrum för fältförsök i Mälardalen. Där kan du bland annat besöka demonstrations­odlingar för biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Sedan 2021 är Brunnby också demonstrationsgård för Integrerat Växtskydd – IPM.

Demonstrationsodlingarna ligger i närheten av centrum för gården men också intill den fosfordamm som finns ute på slätten.

Växter som producerar pollen och nektar

Intill dammen som samlar fosfor finns olika baljväxter som producerar rikligt med pollen och nektar åt humlor och bin. Här finns bland annat en hel remsa med bara getärt.

Fröblandningar för skyddszoner och ekologiska fokusarealer

På demonstrationsytorna intill herrgårdsbyggnaden kan du varje år se olika fröblandningar som är lämpliga att ha på skyddszoner och ekologiska fokusarealer. Fröblandningarna är anpassade för att gynna pollinatörer, naturliga fiender till skadegörare, fåglar och fältvilt. Under Brunnby Lantbrukardagar i början av juli arrangeras fältvandringar i demonstrationsodlingarna.

Ekobolaget i Västergötland

Mattias Eklund och Lars Johansson driver tillsammans Ekobolaget i Skaraborg och de har sin verksamhet intill sjön Östen som ligger mellan Mariestad och Skövde. Sjön är berömd för stora mängder sångsvanar och gäss samt översvämningsmyggor, så här finns förutsättningar för biologisk mångfald på många sätt.

Ekologisk odling med många olika grödor

Mattias har bedrivit ekologisk odling på gården Slättäng Tidavad sedan 1995 och Lars har odlat ekologiskt på Skräddaregården Horn sedan 2005. År 2013 bildade de ett gemensamt växtodlingsbolag och odlar nu cirka 350 hektar åker tillsammans i Ekobolaget. De strävar efter att odla många olika grödor. Flera av grödorna ska vara blommande grödor som både gynnar och behöver pollinerande insekter.

Bekämpar ogräs mekaniskt

Växtföljden består av havre, rödklöverfrö, gröngödsling, höstraps, höstvete, korn och åkerbönor. Sådd och ogräs­bekämpning gör de mekaniskt med ett maskinsystem som utgår från rader både när det gäller sådd och ogräs­bekämpning. Eftersom de är ekologiska använder de inte kemisk bekämpning vilket gör att växter, insekter och fåglar får bra möjligheter att leva på gården och då även i de odlade grödorna.

Fåglarna trivs på slätten

Sånglärka, buskskvätta, gulärla och ladusvala men även vaktel är några av de fågelarter som går att se och höra hos Mattias och Lars.

Betesfållor skapar förutsättningar

Mattias och Lars byggde ett slaktsvinsstall 2017 för att kunna producera KRAV-certifierade slaktgrisar. Grisarna, stallgödsel och grisarnas betesfållor ger nya förutsättningar för att kunna skapa en rik biologisk mångfald i landskapet. I filmen ser du fållorna med grisar hos Mattias och Lars. Filmen har inte något ljud.

Blomsterstrimmor och blommande ängar för insekter

Mattias och Lars har valt att ta fram en ettårig fröblandning av honungsört, bovete och solrosor för att få arter som blommar under lång tid på sommaren och som gynnar pollinerande insekter.

Den som åker förbi kan få se strimmor av blommor mitt ute i de gröna fälten med åkerbönor. Även i kanterna av fälten med klöverfrö finns remsor med blommor. För att gynna de pollinerande insekterna har de också anlagt en blomsteräng med fleråriga örter.

Skalbaggsås på gång

Hösten 2019 började de att anlägga en skalbaggsås på gården. Då plöjde de en rygg och vid vårbruket i år 2020 ska de så in fleråriga gräs och örter. På fältet runt skalbaggsåsen blir det havre med insådd det första året och rödklöverfrö år två.

En sandbädd växer fram

Slättäng ligger mitt i ett område med styv lerjord. Här är öppen sand en bristvara och många insekter behöver tillgång till öppen sand, bland annat solitärbin. Därför har Mattias och Lars anlagt en sandbädd för att gynna både pollinerande insekter och insekter som äter olika skadeinsekter som bladlöss, klöverspetsvivlar, bönsmyg och rapsbaggar. Målet är att många insekter ska hitta hit för att sedan kunna gör nytta både i havren och senare i klöverfröodlingen och i den efterföljande höstrapsen.

För att gynna humlor har de också ställt halmbalar vid vissa åkerkanter. Mattias och Lars kommer också att sätta upp bibatterier.

Glyttinge i Östergötland

Glyttinge ligger strax utanför Linköping i Östergötland. Hushållningssällskapet arrenderar här 120 hektar åkermark. Gården drivs konventionellt av gårdsmästare Niclas Malm som är ansvarig för jordbruksdriften.

Fågelholkar och lärkrutor

Niclas har ett genuint intresse för djur och natur. Han tillverkar egna fågelholkar som han har satt upp på ett flertal platser på gården. Genom att sätta upp fågelholkar gynnar han hålbyggande fåglar som gråsparv, talgoxe och pilfink. Dessa fåglar har ofta svårt att hitta boplatser eftersom det på många platser är ont om gamla murkna hålträd som är lämpliga för fåglar att bygga bo i.

Lärkrutor gynnar sånglärkan

För att gynna sånglärkan har Niclas etablerat lärkrutor i nästan all höstsäd. Det är en liten osådd fläck på åkern där sånglärkorna kan hitta mat. Även arter som tofsvipa, sädesärla och stenskvätta har glädje av lärkrutorna.

Örtblandningar i svårbrukade kilar, hörn och kanter

På Glyttinge har Niclas sått in örtblandningar på svårbrukade kilar, hörn och kanter där förutsättningarna att odla är sämre. Med mer blommor i landskapet gynnar han pollinerande insekter som humlor och bin. För att få blommande växter redan första året har Niclas blandat in honungsört i den i fleråriga örtblandningen. Honungsörten ger en lång sammanhängande intensiv blomning under 4-6 veckor och ger stora mängder pollen och nektar åt humlor och bin.

Bibatterier gynnar bin och andra pollinerare

Solitärbin bygger sina bon i olika håligheter som finns i ved eller i sand. I ett öppet odlingslandskap saknas det ofta boplatser. Genom att sätta upp bibatterier eller anlägga en sandbädd kan solitärbin få boplatser

Halmbalar bra för nyttodjur

Halm är viktig för många nyttodjur som jordlöpare, blomflugor och humlor, därför har Niclas lagt ut halmbalar.

Blommande brunnar

Runt alla brunnar i fält är det nu anlagt mikroträdor med blommande växter så att det skall bli lättare att hålla avstånd när fältet ska bekämpas.

Hidinge gård i Närke

Hidinge gård ligger utanför Fjugesta söder om Örebro. Gården drivs av Håkan och Gunnel Wahlstedt.

Hidinge gård ligger intill Svartån och marken ligger väl samlad. Huvudnäringar är gris­produktion samt spannmål och potatis på totalt cirka 280 hektar. Avbrottsgrödor är lin och ärter.

Hidinge är med i flera olika projekt för att utveckla och driva miljöfrågor inom lantbruket. Gården är demonstrations­gård för Mångfald på Slätten, och pilotgård för Odling i Balans.

Fågelåker för fåglarna och fältviltet

För att gynna fåglar i odlingslandskapet odlar Håkan remsor med fågelåker. Det som fungerar bäst är remsor med solrosor och fröhampa som lockar stora flockar med grönfinkar, bofinkar och bergfinkar under augusti–oktober. Solrosorna och fröhampan ger också bra skydd för fältvilt under stora delar av året.

Skalbaggsås för naturliga fiender

Sedan några år finns en skalbaggsås på Hidinge som är sådd med tuvigt gräs och pollen- och nektarväxter. En skalbaggsås är en par meter bred upphöjd jordvall som placeras i mitten av stora fält för att skapa en bra övervintringsplats för jordlöpare och andra naturliga fiender till skadegörare. Skalbaggsåsen på Hidinge är närmare 500 meter lång och ligger i ett fält som är drygt 30 hektar stort.

Buskplantering för fåglar och fältvilt

Intill grishusen planterades blommande och bärande buskar för fältvilt och insekter år 2013. Sorkar har ätit upp en hel del rötter på buskarna och flera buskar har dött. Många lever dock och carolinaros, slån och häggmispel blommar om vårarna och ger bär om höstarna.

Ängsväxter för nyttoinsekter

Intill buskplanteringen såddes en ängsfröblandning med svenskt ursprung. Marken är bördig men tack vare årlig skörd av ängen ökar dess kvalitéer år från år. I juni–juli blommar prästkrage, färgkulla, rödklint och kråkvicker till glädje för fjärilar, humlor och andra bin. Intill ängen lämnar Håkan en sprutfri kantzon i grödan.

Samzoner med pollen- och nektarväxter

För att gynna insekter finns också ettåriga och fleråriga remsor med pollen- och nektarväxter, som doftklöver, honungsört och bovete men också rödklöver, gul sötväppling, käringtand, cikoria och kummin. Eftersom växterna blommar vid olika tidpunkter innebär det att det finns pollen och nektar från slutet av juni till en bra bit in i september. Under 2021 har Håkan sått en ny rödklöversort av typen mattklöver som inte ska påverkas av klöverröta som andra rödklöverarter gör.

I den här filmen visar Håkan Wahlstedt på Hidinge gård och naturvårdsrådgivare Sara Overud Wissman hur du anlägger en blommande kantzon.

• Hidinge gård pollineringsplan Pdf, 786.4 kB.

• Odling i balans på Hidinge gård (odlingibalans.com)

Klostergården i Östergötland

Klostergården är belägen i Vreta kloster utanför Linköping. Hushållningssällskapet har drivit gården som en av sina försöksgårdar sedan 1956. Gården drivs både ekologiskt och konventionellt.

På Klostergården arrangeras årligen försöksdemonstrationer och fältvandringar under ledning av Hushållnings­sällskapets rådgivare.

Klostergården omfattar cirka 80 hektar åkermark och 9 hektar betesmark. På betesmarkerna finns åtskilliga ståtliga ekar som är viktiga för den biologiska mångfalden. Det finns också gott om odlingsrösen. Sådana stökiga stenhögar är viktiga bostäder för både humlor och kräldjur.

Sprutfria kantzoner

I gränsen mellan åkermark och betesmark har gårdsmästare Niclas Malm etablerat sprutfria kantzoner.

Lärkrutor i höstvete

Niclas Malm anlägger lärkrutor i de skiften som han sår med höstvete. Sånglärkan har minskat kraftigt i antal de senaste decennierna. I områden med mycket höststråsäd har de svårt att lätta, landa och samla föda. Lärkor är platstrogna så om de trivs på din gård kommer de att återvända år efter år!

Blommande träda för rapphöns

På Klostergården har Niclas Malm anlagt blommande träda på sammanlagt tre hektar av åkermarken. Den blommande trädan utgörs av en perenn örtblandning som gynnar både pollinerare, andra nyttoinsekter och de rapphöns som finns på gården.

Remsor med hampa

På klostergården har man tidigare anlagt remsor med hampa. Hampan ger föda åt ett flertal fågelarter i odlingslandskapet.

• Pollineringsplan för Klostergården Pdf, 1 MB.
  

Marklevande solitärbin får boplatser i sandbädden

Vildbin är en av våra viktigaste pollinatörer. En stor del av dem bygger sina bon i öppen sandig mark. På Klostergården har Niclas anlagt en sandbädd för att skapa boplatser till marklevande bin. Under sommaren 2020 inventerades sandbädden för vi skulle få reda på vilka arter som hade hunnit etablera sig.

• Inventering av sandbädd Pdf, 1.8 MB.

Krokstorps gård i Skåne

Krokstorps gård ligger nära Påarp i västra Skåne. Gården är en släktgård i nionde generation på 440 hektar som ägs av Martin Krokstorp. Han driver gården tillsammans med sin far Fredrik. 2016 förändrade de brukningsformen från konventionell odling till Conservation Agriculture (CA), som kan översättas till bevarandejordbruk.

Minimerad bearbetning

Företaget är en av pionjärerna i Sverige med minimerad jordbearbetning, till förmån för jordens levande organismer. Minimerad jordbearbetning medför lägre bränslekostnader och ger mindre markpackning, vilket ökar bördigheten och den biologiska mångfalden i marken.

Paradis för daggmaskar

Genom att växtrester får ligga kvar på jordytan kommer daggmaskarna upp för att hämta föda och bildar gångar i jorden som kan svälja stora regnmängder. Växtlagret ska vara lagom fuktigt så att maskarna ska kunna bryta ner det samtidigt som växtlagret hindrar ogräs. Martin menar att det opåverkade matjordsskiktet bidrar till en högre mullhalt och bättre så kallad kapillaritet, det vill säga att markens förmåga att hålla vatten förbättras, vilket motverkar torka. Ogräset hålls också i schack genom att ytlagret inte rörs om och väcker nya ogräsfrön. Därtill bidrar en växande gröda året om till minskat ogrästryck. Martin kan konstatera att förekomsten av maskar har ökat påtagligt sedan starten 2016.

Dubbelt radavstånd

Ett sätt att lyckas med plöjningsfri odling är att dubbla radavståndet. Vid 25 centimeters radavstånd minskas den yta som rörs om i jorden till en femtedel vilket bidrar till att minimera groning av ogräsfröer. Tack vare det dubbla radavståndet märks även fler häckande lärkor runt gården, eftersom fåglarna får mer utrymme att anlägga bon och söka föda mellan raderna.

Mellangrödor

Insådd av mellangrödor och efterföljande grödor sker i huvudsak mellan föregående års stubbrader. Mellangrödorna sås vanligen direkt efter skörd, men vi ökar successivt insådd av mellangrödor redan på våren, som understödjande grödor mellan raderna i främst höstvete, säger Martin. Mellangrödorna fryser antingen bort under vintern eller bekämpas med Round-up.

Blomremsor är ett dominerande inslag runt Martins fält för att gynna pollinerande insekter. Han har i år deltagit i projektet ”Hela Skåne blommar”.

Några tankar om bevarandejordbruk

Att bedriva bevarandejordbruk kräver tajming och väl fungerande växtföljd. Efter fyra år med det nya brukningssättet ligger vi åtminstone kvar på samma avkastning som tidigare, med den skillnaden att bränslekostnader har sjunkit med 50 procent, konstaterar Martin. Maskpopulationen och nyttoinsekterna har ökat avsevärt på dessa år, men troligen finns det mer potential så att full effekt nås först efter ytterligare några år.

Lilla Böslid i Halland

Lilla Böslid är Hushållnings­sällskapet i Hallands försöks­gård.
Gården ligger strax söder om Halmstad och här bedrivs fältförsök och demonstrations­odlingar inom ekologisk och konventionell produktion. Gården har en storlek på ungefär 110 hektar. I dag finns flera exempel på åtgärder som bidrar till ökad biologisk mångfald.

Åtgärder både i odling och i gårds- och trädgårdsmiljöer

När du besöker gården får du se hur de använder både odlingarna och gårds- och trädgårdsmiljöerna för att visa hur olika åtgärder gynnar djur- och växtliv.

Här kan du bland annat se:

• två anlagda våtmarker, både för näringsrening och för att gynna biologisk mångfald
  
• en permanent holkvägg på innergården. Här får du lär dig mer om olika holktyper och om olika fåglar som lever i holkarna.
  
• hur du kan använda marken runt en gödselbrunn för att förbättra för fåglar, småvilt och insekter. De planterade buskarna är valda för att gynna både pollinerande insekter och fåglar.
• en skalbaggsås mitt i ett stort fält som är till för att gynna nyttodjur
• områden runt märgelgravar som kontinuerligt utvecklas för att det ska finnas växter som ger pollen och nektar, samt boplatser för fåglar och nyttoinsekter
• en integrerad skyddszon, det innebär att skyddszonen ska likna en naturlig situation där också växter är med och renar vattnet som rinner ut från den odlade marken. Dessutom kan du reglera vattennivån om marken är för blöt.
• Ettåriga och fleråriga blomytor med pollen- och nektarväxter från ”Hela Sverige Blommar".

• Integrerad skyddszon (wetlands.se)

Logården i Västergötland

Hushållningssällskapet Västra har försöksgården Logården i Grästorp. Här bedrivs fältförsök. De sköts av en försökspatrull.

Lähäckar bidrar med mångfald på gården

På 90-talet startades tre olika driftsformer på gården; konventionell odling, ekologisk odling och integrerad odling i ett europeiskt forskningsprojekt. I den integrerade odlingen finns lähäckar efter engelsk förlaga. I lähäckarna finns bland annat måbär, havtorn, äppelros, skogstry, svarta vinbär och trollholmsbuske. En grön remsa med gräs på ena sidan häcken gynnar nyttoinsekter och fältvilt som rådjur och hare.

Fågelinventeringar har visat att området med lähäckar är det mest fågelrika, både när det gäller arter och antal.

Åtgärder för att främja fågelarter lyckas

Projektet Fågelskådare och jordbrukare i samverkan genomförde fågelinventeringar 2011 och 2014. En uppföljande inventerings gjordes 2017. De flesta arter har ökat i antal. Åtgärder som till exempel starholkar på hög stolpe i lähäckarna har gett gott resultat. Stare, pilfink och sånglärka har på denna korta tid ökat i antal på Logården.

Förekomsten av vissa fågelarter tyder på en fungerande ekologisk balans på gården. Till exempel är stare en signal på rik markfauna av larver och maskar och hämpling tyder på en rik flora med fröbärande växter.

På Logården finns även en mindre våtmark med en buskridå mot norr. Här finns vatten samt en god miljö att bo och gömma sig i för fältvilt, fåglar och insekter.

Banvallen bjuder på en torr miljö, där växter med mindre krav på vatten och näring trivs. Här finns lagom stora håligheter för humlor att bygga bo. Många insekter trivs här där marken snabbt blir varm.

På norra sidan om banvallen ligger en liten skogsdunge som också bjuder på variation i landskapet. Här finns en mindre bigård. Den ligger skyddad för norrvindar.

Besök demonstrationsrutorna i sommar

På Logården finns demonstrationsrutor med växter som gynnar mångfalden på olika sätt. Det kan vara blommor för pollinerande insekter, arter som gynnar andra nyttoinsekter eller arter med frön som ger mat till fåglar på hösten. Rutorna är skyltade och går att besöka under sommaren. Oftast ligger rutorna bakom gårdspuben vid gårdscentrum.

• Utvärderingen av Logården - Odlingssystem och biologisk mångfald (ksla.se)

Norrbacken i Uppland

På Uppsalaslätten söder om Linnés Hammarby och nära Mora stenar ligger Norrbacken. Henrik Lindfelt tog över arrendet för gården 2017 och är fjärde generation på gården, men marken har brukats under lång tid.

Här finns fortfarande ett skogsbete och öppna, solbelysta bryn som möter åkermarken. I brynen finns stenmurar där stenskvättan häckar. En fågelinventering 2020 visade på femton häckande fågelarter på Norrbacken.

• Protokoll: Fågelinventering på Norrbacken 2020 Pdf, 255 kB.

Skogsbete som gränsar till slätten

Herefordkor betar 10 hektar varav en stor del är skogsbete. Henrik är intresserad av att sköta naturbetesmarker och hur det han gör kan gynna fågelliv, insekter och växter. Han strävar efter att hitta en god balans för att gynna mångfalden mellan det öppna landskapet och de mindre hag- och skogsmarkerna.

När Henrik rensar träd och buskar utefter den odlade marken strävar han efter att bara ta bort det som är nödvändigt. För att vårda den miljö som finns i själva brynet lämnar han kvar en del träd och buskar mellan den öppna betesmarken och den öppna odlingsmarken.

Åtgärder för mångfald på åker

På åkermarken odlar Henrik spannmål och vall. 2020 sådde han en blommande träda med fleråriga arter som sötväppling, cikoria och olika klöverarter. De ettåriga örterna honungsört och bovete använder han som insåningsgröda. Sedan några år tillbaka odlar han också viltåkrar med hampa, solros och bovete.

Mikrovåtmark

Henrik har anlagt några mindre våtmarker med hjälp av källvatten som inte dräneras ut i angränsande vattendrag. Det blir så kallade mikrovåtmarker som ger en mindre vattenspegel ute i åkern. Våtmarken gynnar insekter, fåglar och annat vilt. Tranor syns ofta vid eller i nära anslutning till mikrovåtmarken.

Viltåkrar ger föda till djuren

Rådjur betar i viltåkrarna på hösten och småfåglar söker föda där så länge det finns frön kvar.

Sandby Gård och Hillshög i Skåne

Utanför Borrby på Österlen ligger Hushållningssällskapets försöksgård. Här bedrivs demonstrationsodlingar och försöksverksamhet som syftar till att inspirera och utveckla växtodlingen på Österlen med de särskilda förhållanden som finns i den delen av Skåne. Gården omfattar cirka 200 hektar och består av två enheter, Sandby Gård som bedrivs med konventionella växtodlingsmetoder, och Hillshög som drivs med ekologisk och KRAV-certifierad produktion.

Biologisk mångfald på gården

Hushållningssällskapet har jobbat med biologisk mångfald sedan 1990-talet genom att plantera lähäckar för viltet. På Sandby Gård finns det även flera anlagda skalbaggsåsar, halmbalar till humlor samt demonstrationsytor för blommande grödor.

Boplatser till humlor

Det är i regel brist på boplatser för humlor i slättbygden. På Sandby Gård försöker man gynna humlorna i odlingslandskapet genom att sätta ut halmbalar. Under sommaren 2018 gjorde Sandra Lindström på Hushållningssällskapet i Skåne en undersökning om humlors boplatsbeteende hos 58 lantbrukare i Skåne och Östergötland, där halmbalar av olika ålder och utseende var placerade i jordbrukslandskapet. Det fanns humlebon i halmbalarna hos 26 av lantbrukarna och det fanns humlor med både lång och kort tunga i halmbalarna. Projektet finansierades av Jordbruksverket.

• Undersökning om humlors boplatsbeteende i halmbalar (hushallningssallskapet.se)

Demonstrationsytor

På Sandby Gård finns en demonstrationsyta med olika blom- och fröblandningar för att visa hur man kan gynna pollinerande insekter, naturliga fiender och fåglar. De fleråriga örterna har dock svårt med konkurrensen av främst gräsogräs. Det finns också stora fält med fröodling av vitklöver och bovete.

Ogräsförsök

Ett problem med insådda blomremsor och blommande träda är risken för ökad ogräsförekomst i efterföljande gröda. I projektet Odla för nyttodjur pågår ett fältförsök för att studera om vanliga arter som honungsört och bovete frösår sig och uppträder i kommande års sockerbetsodling.

Odla för nyttodjur

I projektet Odla för nyttodjur samlas nyckelpersoner med kunskap och erfarenheter om pollen- och nektarproducerande växter som kan odlas för att gynna pollinatörer och naturliga fiender. Genom att ta fram en handbok med tydliga anvisningar för odlingssätt som medför säkerställda positiva effekter på nyttodjuren vill man inspirera odlare i hela Sverige att gynna nyttodjur.

Nyttodjurens betydelse för skörden

Åkerbönor besöks av flera pollinerande insekter, men många nyttodjur som nyckelpigor och parasitsteklar är utsatta för minskande livsmiljöer och krympande födoresurser. I projektet Ecobeans undersöks hur pollinerande insekter och predatorer påverkar skörden i kommersiella fält av åkerböna. Projektet startade 2018 och pågår till och med 2020. Fältförsöken görs på 18 ekologiska fält med åkerböna i Skåne, varav ett fält ligger på Hillshög.

• Forskningsprojektet Ecobeans - Nyttodjurens betydelse för skörden i åkerböna (hushallningssallskapet.se)

Stora Holmen i Västergötland

Stora Holmen – Mörkagårdens lantbruksföretag drivs av bröderna Rune och Sven Karlsson samt Irene Karlsson. Gården ligger i Norra Vånga, Vara kommun i Västergötland.

Produktionen omfattar slaktsvins­uppfödning samt konventionell växtodling på ca 400 hektar åker av matpotatis, spannmål till kvarn och foder, oljeväxter och konservärter.

Gården har sedan flera decennier arbetat med åtgärder som syftar till att öka och gynna den biologiska mångfalden i åkerlandskapet. Det finns ett stort intresse för landskaps­vård med målet att skapa ett grönt nätverk på gården för nyttodjur, fåglar och vilt. Man vill samla och förmedla kunskap kring de åtgärder som man genomför. Fältbesök och kurser kring biologisk mångfald arrangeras regelbundet på gården i samarbete med olika aktörer.

Lähäckar gynnar den biologiska mångfalden

Gården har ett stort nätverk av lähäckar som planterades under 1980‑ och 90‑talet. Dessa bidrar med skydd och föda åt fågel och vilt, och är ofta rika på nyttoinsekter.

En annan positiv effekt är minskad jordflykt från intilliggande åkermark där vindar bromsas. Lähäckarna innehåller flera olika arter som fläder, slån, smällspirea, svarta vinbär, ölandstok, vildapel, krikon, nypon, skogsolvon och syren.

Blomremsor ger nya ytor med pollen och nektar

Varje år sås nya fleråriga blomremsor in på gårdens skiften för att skapa ytor med pollen och nektar åt pollinerande insekter och andra nyttodjur. Artsamman­sättningen i remsorna består av honungsört, bovete, doftklöver, blodklöver, kummin, cikoria, gul sötväppling och i vissa fall även solros och svartkämpar. Remsorna blir ofta kvar i 4–5 år innan de sås om på nytt. Sprutfria kantzoner sparas på en del platser där den befintliga fröbanken bidrar med blommande arter.

På gården finns ett flertal dammar och småvatten som är rika på groddjur och fåglar och ger också ett rikt insektsliv.

Stenar samlas ihop i odlingsrösen och blir boplatser för stenskvättor och reptiler.

Tycklinge i Östergötland

Längs med Vätterns strand, precis intill slättstaden Vadstena, ligger Tycklinge Gård. Gården ägs och drivs av Carl-Arne Larsson med familj, där Carl-Arne är fjärde generationen efter att gården kom i släktens ägo 1884. Driften är sedan 1995 ekologisk, och biologisk mångfald har kommit att bli ett allt större intresse för familjen.

På gården finns kor, får, hästar och höns. Under somrarna betar fåren och korna på betesmarkerna som ligger utmed vattnet. Odlingen består av vall och vårgrödor. De ettåriga grödorna har alltmer börjat domineras av kultursorter som Ölandsvete och emmer.

Döda träd ger nytt liv

Vid gårdens infart fanns tidigare en allé med almar. När träden dog lät Carl-Arne vissa av dem stå kvar mellan de nyplanterade lindar som nu bildar en ny allé. Längs med det silver­färgade trät på almarna klättrar vildvin som har planterats vid de döda stammarna.

Några av träden som togs bort har lagts längs med skiftes­kanterna mot sjön Vättern. Död ved är en bristvara i det moderna odlings­landskapet och att låta döda träd ligga kvar på gården ger många fina boplatser åt insekter, inte minst många arter av solitärbin.

Blomremsor längs uppskattad promenad­slinga

För att gynna pollinerande insekter har blomremsor såtts in längs med flera av fälten, bland annat längs den promenad­slinga som går genom gården och som är flitigt använd av Vadstenaborna.

Valterslund i Skåne

Skapar linjer i landskapet

Många av åtgärderna är lång­sträckta och några meter breda för att dels passa bättre in i brukandet och dels ge så mycket biologisk nytta som möjligt.

Mer djur och omväxlande landskap

Det måste finnas ett intresse hos lantbrukaren för att arbetet med åtgärderna för det tar tid att anlägga och att sköta. Åtgärderna ger dock mycket tillbaka i form av goda miljöer för pollinerare, andra insekter som gör nytta, fåglar och fältvilt. Dessutom får du ett mer omväxlande och händelserikt landskap att både jobba och vara i.

Prövar gärna nytt

Det som också kännetecknar Valterslund är nyfikenheten och viljan att pröva något nytt för att gynna mångfalden. Men det är svårt att på förhand veta vad som fungerar, men om det inte fungerar är även det en lärdom!

Här följer några exempel från Valterslund:

• 1-åriga remsor sådda med örter som solros, honungsört, vitsenap och hirs
• fleråriga remsor med större inslag av till exempel cikoria, klöver och rörflen
• planteringar kring gårdens småvatten
• smala remsor med otröskad spannmål
• skalbaggsåsar bryter av det öppna landskapet.

Vill gynna viltet

Det som skiljer Valterslund från många av traktens gårdar är ett viltvårdsintresse som har fått ett betydande genomslag i gårdsbilden.

För snart 30 år sedan planterade de så kallade lähäckar där motivet var att vårda gårdens vilt. Häckarna är än idag viktiga för fåglar, insekter och fältvilt. Dessutom är de ett vackert inslag, inte minst fram på höstkanten med bladverk i höstens färger kombinerat med exempelvis röda bär av olvon, nypon och oxel samt vita snöbär.

Valterslund är på många sätt en typisk skånsk växtodlingsgård. Här odlas cirka 150 hektar med traditionella grödor som höst­raps, spannmål och socker­betor, dessutom odlar de frö av ängsgröe.

Villiegården i Skåne

Hela Skåne blommar

Utöver att driva Villiegården så arbetar Mattias även som växtodlingsrådgivare och i det jobbet har han de senaste åren kommit att även arbeta med projekt kring biologisk mångfald. Han triggas av utmaningar, så när Hushållningssällskapet 2019 fick medel av WWF och Bee Urban att dela ut fröblandningar till gårdar på Österlen, bestämde han att söka ekonomiska sponsorer för ett projekt där hela Skåne blommar 2020. Majoriteten av projektets 255 lantbrukare har aldrig odlat blommor tidigare. Tillsammans sås drygt 300 hektar blommande ytor fördelade på 200 hektar blommande trädor och 600 kilometer blommande kantzoner. Mattias hoppas att detta ska inspirera kolleger på andra Hushållningssällskap så vi kan ha ”Hela Sverige blommar 2021”.

• Projektet Hela Sverige blommar – Skåne (hushallningssallskapet.se)

Lärkrutor och blomsterremsor

Mattias började med lärkrutor 2012 och blomsterremsor 2015. Blomsterremsorna blev till genom projektet Blommor för bin. Idag finns cirka en kilometer blommande kantzoner och några blommande trädor. Drivkraften i dessa odlingar är att försöka öka upp fältviltet på gården, såsom fasaner, rapphöns och harar.

— Vi försöker arbeta med de ytor som finns och förstärka dessa. Därför sår vi gärna fröblandningar runt märgelgravar och odlingshinder så förstärks dessa biotoper och samtidigt skyddas vattnet mot växtnäringsläckage och växtskyddsmedel, förklarar Mattias.

Smarta fröblandningar

Mattias har hittills använt sig av de fröblandningar som var med i Blommor för bin och de senaste åren har han använt blomsterblandningar från Samzonsprojektet och Hela Skåne Blommar. Anledningen att han använder dessa fröblandningar är för att de har satts samman med en tanke att kunna ge pollinerarna mat under hela sommaren, samt även ge fältfåglar och småfåglar mat på vintern. Mattias gillar tanken att nå flera miljömål på samma yta.

Honungsört ger bra ogräskonkurrens

I fröblandningarna ingår alltid honungsört (Phacelia tanacetifolia) eftersom den ger en bra ogräskonkurrens. Problemet med de fleråriga blandningarna är att gräs och tistlar ofta tar sig in och det är anledningen till att de ibland måste brytas och sås om.

Getärt ger fasaner livsrum

Mattias har en biotop i ena delen av fastigheten där de har arbetat de senaste åren med att försöka skapa bra miljö för fasanerna men samtidigt även gynna pollinatörer. Marken är stundom svårtillgänglig vilket medför begränsad skötsel. Detta gör att de blomsterblandningar han hittills sått snabbt konkurreras ut av gräs och skräppor. Mattias plan är därför att försöka etablera getärt (Galega officinalis) på större delen av den ytan. Getärt lär vara konkurrenskraftig och producerar mycket nektar samt ger fasaner livsrum.

Mattias Hammarstedt driver Villiegården tillsammans med sin familj sedan 2007. Gården förvärvades av Mattias farfars far 1916. Villiegården är en växtodlingsgård med inriktning på utsädesproduktion som omfattar höstvete, vårkorn, ärter, engelskt rajgräs, sockerbetor och raps. Allt som odlas torkas och lagras på gården för försäljning till våren, förutom sockerbetorna som levereras direkt till fabriken från fältkanten.