Logotyp Jordbruksverket

Växtskyddsrådet ser till att det finns metoder för ett effektivt växtskydd

Du som är växtodlare behöver ha tillgång till effektiva och hållbara metoder för växtskydd. Det är också en förutsättning för att svensk växtodling ska hävda sig i den internationella konkurrensen, vilket är en punkt i livsmedelsstrategin som riksdagen har beslutat om.

Målet är effektiva och hållbara metoder

Växtskyddsrådet arbetar förebyggande för att det ska finnas effektiva och hållbara metoder inom växtskydd. Att en växtskyddsmetod är både effektiv och hållbar innebär att den ska

  • minska de växtskadegörare som påverkar din odling
  • minimera riskerna och konsekvenserna för hälsa och miljö.

Växtskyddsrådets arbete utgår från följande punkter:

  • förbättra tillgången till växtskyddsmedel och bidra till en effektiv process för att godkänna växtskyddsmedel
  • introducera växtskyddsmedel med låg risk för människor och miljö eller alternativa metoder och tekniker för växtskydd
  • utveckla omvärldsbevakningen för att kunna analysera konsekvenserna som vissa förändringar får för myndigheter och företag. Det kan gälla förändringar i lagar, EU‑processer, vägledningar och beslut om verksamma ämnen.

Växtskyddsrådet ska också öka kunskapen om

  • möjligheter att hantera växtskyddsproblem på kort och på lång sikt
  • hur lagar om växtskydd påverkar samhällsekonomin
  • hur lagar om växtskydd påverkar vår miljö (till exempel genom att ta fram fakta om att det finns rester av växtskyddsmedel i vatten eller livsmedel)
  • hur odlingsförhållanden kan påverka processen för att kunna godkänna växtskydds­medel
  • hur vi kan minska riskerna för både hälsa och miljö när vi använder växtskyddsmedel
  • praktiska odlingsperspektiv, som kan vara av betydelse för vilka villkor ett växtskyddsmedel får i prövningsprocessen.

Deltagarna i Växtskyddsrådet

Växtskyddsrådet utgörs sammantaget av 11 organisationer och består av 16 ledamöter och 12 suppleanter. Jordbruksverket leder Växtskyddsrådet.

Följande organisationer ingår i rådet:

  • Kemikalieinspektionen
  • Naturvårdsverket
  • Livsmedelsverket
  • Havs- och vattenmyndigheten
  • Sveriges Lantbruksuniversitet
  • Lantbrukarnas Riksförbund
  • Föreningen Sveriges Spannmålsodlare
  • Svenskt Växtskydd
  • Hushållningssällskapen
  • Naturskyddsföreningen
  • Jordbruksverket.

Växtskyddsrådets sekretariat

Växtskyddsrådet har ett sekretariat som är bemannat av två personer, en heltids­tjänst från vardera Jordbruksverket och Kemikalieinspektionen. Sekretariatet planerar, driver och genomför tillsammans med berörda aktörer Växtskyddsrådets arbete enligt handlingsplanen.

Om du vill komma i kontakt med Växtskyddsrådet kan du mejla till oss.

Växtskyddsrådets handlingsplan 2020–2025

Växtskyddsrådet har gemensamt tagit fram en handlingsplan för perioden 2020-2025. Handlingsplanen bygger på det uppdrag den förra regeringen gett Växtskydds­rådet. De aktiviteter som ingår i handlingsplanen är tänkta att bidra till att stärka målen i livsmedelsstrategin. Ett antal utredningar och uppdrag har genomförts på initiativ av Växtskyddsrådet med syfte att skapa förståelse för vilka effekter för jordbruket, samhällsekonomin, konsumtionen och miljön som växtskydds­medels­användningen och lag­stiftningen kring växtskyddsmedel medför.

Växtskyddsrådets verksamhet 2017–2019

Växtskyddsrådets verksamhet för perioden 2017–2019 slutredovisades till regeringen i februari 2020. Vill du läsa slutrapporten kan du kontakta oss via mejl.

Växtskyddsrådets möten

Datum för nästa möte är ute i fält den 18 juni 2024.

Möte den 20 mars 2024, minnesanteckningar

Pollinering - inledning och bakgrund

Sunita Hallgren, Växtskyddsrådets sekretariat, gav en inledande beskrivning av bak­grund­en till förmiddagens temaredovisning om pollinatörer. Växtskyddsrådet har tagit initiativ till en kunskapssammanställning om pollinatörers utsatthet för växtskydds­medel i tid och rum, och vilka regler och åtgärder som kan minska eller motverka riskerna. De delar som ingår i sammanställningen presenterades i mötet.

Minska och spåra riskerna med växtskyddsmedelsanvändning för pollinerande insekter i jordbrukslandskap

Maj Rundlöf, Lunds universitet, sammanfattade arbetet med och innehållet i rappor­ten: Minska och spåra riskerna med växtskyddsmedelsanvändning för pollinerande insekter i jordbrukslandskap.

Några huvudsakliga rekommendationer som lyfts fram är:

  • Beakta pollinatörers aktivitet och ekologi vid växtskydd
  • Öka tillgång och variationsrikedom av blomresurser (ta inte bort blommor för att minska exponering!)
  • Öka tillgången på halvnaturliga miljöer – exempelvis naturbetesmarker, åker- och vägkanter och skogsbryn – för ökad populationsresiliens
  • Samövervakning av pollinatörer och växtskyddsmedel ger långsiktig möjlighet att följa variation och undersöka eventuell samvariation
  • Riktade fältundersökningar kan komplettera långsiktig övervakning för att ge svar på specifika frågeställningar.

Fördelning av växtskyddsmedelsmängder över året

Anna Redner, LRF (tidigare på SCB), beskrev resultatet från SCB:s sammanställning av hur användningen av växtskyddsmedel i Sverige varierar över tid. Syftet med samman­ställningen är att kunna jämföra användningsmönster med pollinatörers aktivitets­mönster över tid, och analysera möjliga åtgärder för att minska risk för exponering.

Översikt av regler och stöd som berör skydd och främjande av pollinatörer

Jordbruksverket, Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen har i ett gemensam PM sammanfattat de regler och stödsystem som berör skydd och främjande av pollina­törer, som respektive myndighet ansvarar för. Innehållet presenterades på mötet:

CAP, andra stöd och villkor i relation till pollinatörer – en översikt

Sandra Lindström, Jordbruksverket, presenterade en översikt över delar av regler, ekonomiska stödåtgärder och villkor som påverkar pollinatörer inom Jordbruksverkets ansvarsområden.

Regler och villkor som påverkar pollinatörer – en översikt

Britt Forsén, Naturvårdsverket, presenterade de olika lagar, regler och åtgärder som syftar till att skydda pollinatörer inom Naturvårdsverkets ansvarsområde.

Godkännandekraven för skydd av pollinerande insekter i tillståndsprövning av växtskyddsmedel

Mariana Ledesma, Kemikalieinspektionen, berättade om vad som gäller för tillstånds­prövningen av växtskyddsmedel där det finns krav på godkännanden som bland annat omfattar skydd av bin.

Precisionsteknik, PFAS och odling utan växtskyddsmedel

Utöver temat om pollinatörer presenterades togs även precisionsteknik, PFAS och odling utan växtskyddsmedel upp.

Spaning Agritechnica precisionsteknik

Konsulterna Per Emgardsson och Christer Johansson har på uppdrag av Växtskyddsrådet besökt lantbruksteknikmässan Agritechnica för att spana på teknikutbudet och utvecklingen inom precisionsbekämpning. Rådet fick ta del av en exposé över drönarvarianter, automatisering, robotisering, kartläggning och navigering, databearbetning, sensorstyrning, smart spraying-teknik med mera.

PFAS i växtskyddsmedel

Mats Allmyr, Kemikalieinspektionen, berättade om PFAS i växtskyddsmedel och om myndigheters agerande i frågan. ECHA tar fram en klassificeringsdossier för trans­formationsprodukten tillika PFAS-ämnet trifluorättiksyra, TFA. Dossiern blir vägled­ande för hur ämnen som kan bilda TFA ska bedömas. Förväntad publicering 31 maj 2024.

Odla utan växtskyddsmedel med kompensation för skördeförluster

Konsulten Ulrik Lovang beskrev slutsatserna från en studie om olika möjligheter att minska användning av växtskyddsmedel genom försäkrings- eller ersättningssystem. Olika upplägg lämpar sig bättre eller sämre beroende på omständigheter såsom skadegörarfrekvens, skadornas omfattning vid angrepp och prognosmodellers precision etcetera.

Nästa möte

Nästa möte är den 18 juni 2024 i fält i trakterna av Mälardalen.

Vill du veta mer eller ta del av presentationer från mötet kan du kontakta oss via mejl.

Presentationer

  1. Minska och spåra riskerna med växtskyddsmedelsanvändning för pollinerande insekter i jordbrukslandskap, Maj Rundlöf, Lunds universitet
  2. Fördelning av växtskyddsmedelsmängder över året, Anna Redner, SCB/LRF
  3. CAP, andra stöd och villkor i relation till pollinatörer – en översikt, Sandra Lindström, Jordbruksverket
  4. Regler och villkor som påverkar pollinatörer – en översikt, Britt Forsén, Naturvårdsverket
  5. Godkännandekraven för skydd av pollinerande insekter i tillståndsprövning av växtskyddsmedel, Mariana Ledesma, Kemikalieinspektionen
  6. Spaning Agritechnica precisionsteknik, Christer Johansson, Per Emgardsson
  7. PFAS i växtskyddsmedel, Mats Allmyr, Kemikalieinspektionen
  8. Odla utan växtskyddsmedel med kompensation för skördeförluster, Ulrik Lovang, Lovang Lantbrukskonsult AB.

Möte den 29 november 2023, minnesanteckningar

Major Use-arbetet lägesuppdatering

Sunita Hallgren, Växtskyddsrådets sekretariat, presenterade en lägesuppdatering kring det kontinuerliga arbetet i Major use-gruppen. Diskussionen fokuserade också på potentiella brister i skyddet av utsädesburna sjukdomar i spannmål. Planer finns för kartläggning av förändringar i tillgången på betmedel och konsekvensanalys för utsädeskvalitet under 2024.

Systematiska kartor för växtsjukdomsbekämpning

Anna Berlin från SLU presenterade ett projekt som använder systematiska översiktsanalyser för att identifiera kunskapsluckor inom växtskydd.

Potentiell utbredning av patogener i framtida klimat

Björn Andersson, SLU, delade resultat från forskning om framtida klimat och dess effekter på patogeners utbredning och skadeeffekter samt grödornas skördenivåer.

Precisionsbekämpning och växtskyddsmedel

Mats Allmyr från Kemikalieinspektionen diskuterade arbete som pågår kring precisionsteknikens påverkan på riskbedömning av växtskyddsmedel i prövningsprocesser.

SIGS – ny växtskyddsmetod

Ramesh Vetukuri från SLU berättade om ett lovande nytt koncept inom växtskydd, Spray-induced gene silencing (SIGS), som blockerar specifika gener hos skadedjur eller patogener för att minska skador på grödor.

Växtskyddsmedlens påverkan i svensk växtodling

Anna Redner från LRF presenterade rapporten om växtskyddsmedlens påverkan på svensk växtodling. I rapporten beskrivs konsekvenser av att inte bekämpa skadegörare eller ogräs i växtodlingen.

Vägledning för växtskyddsmedel i vattenskyddsområden

Anna-Karin Rasmussen från Havs- och Vattenmyndigheten beskrev den uppdaterade vägledningen för tillståndsprövning av växtskyddsmedel i vattenskyddsområden.

Nästa möte

Nästa möte är den 20 mars 2024 i Jönköping.

Vill du veta mer eller ta del av presentationer från mötet kan du kontakta oss via mejl.

Möte den 9 september 2023, minnesanteckningar

Växtskyddsrådets verksamhetsplanering

Hela mötet ägnades åt Växtskyddsrådets verksamhetsplanering för kommande budgetår. Mötet inleddes med diskussioner om slutsatser och behov av vidare åtgärder utifrån tre av rådets nyligen rapporterade uppdrag:

  • Hållbart växtskydd: möjliga indikatorer och ekonomiska aspekter av diversifiering
  • Precisionsbekämpning eller annan teknik i växtskyddsarbetet - Vilka förutsättningar finns att minska användningen av kemiska växtskyddsmedel fram till 2030?
  • Möjliga tillämpningar av nya genomiska tekniker inom integrerat växtskydd

I mötet diskuterades prioriteringar i Växtskyddsrådets arbete utifrån synpunkter som lämnats in av rådets deltagande organisationer. I mötet framkom även ett antal nya förslag på aktiviteter för rådet att ta ställning till. Sekretariatet sammanställer rådsdeltagarnas tidigare och nytillkomna förslag på aktiviteter och återkommer med en slutlig prioriteringsrunda per e‑post. Därefter följer en diskussion om beslut kring vilka aktiviteter vi går vidare med.

Avrundning, nästa möte

Nästa möte är den 29 november i Stockholm.

Fältmöte den 7 juni 2023, minnesanteckningar

Varje år träffas Växtskyddsrådet i fält i syfte att ta del av olika verksamheters arbete med växtskyddsfrågor. Växtskyddsrådets andra möte för året genomfördes i Östergötland där vi besökte ett lantbruksföretag på Bjälbo Gård och Väderstad AB, en tillverkare av lantbruksmaskiner för jordbearbetning och sådd.

Välkomnande och inledning

Växtskyddsrådets ordförande Olof Johansson inledde med välkomst till årets fältmöte i Östergötland och gav en kort information om det inledande arbetet med EU:s nya jordbrukspolitik (CAP) och att implementera Sveriges strategiska plan för perioden 2023–2027. Det är ett högt ansökningstryck hos Jordbruksverket för de stöd och ersättningar som ingår i den nya planen.

Kravcertifierad utsädesodling på Bjälbo Gård

Dagen inleddes med ett besök på Bjälbo Gård där Sverker Peterson driver en kravcertifierad utsädesodling. Gården ställde successivt om till kravodling från och med år 2004 och 2009 var hela gårdens 227 ha kravcertifierad. Sverker berättade om hur de bedriver odlingen med egna bevattningsdammar som recirkulerar dräneringsvatten, gödsling med biogödsel och vinass, samt egen vindkraftproduktion.

Ogräsbekämpningen sker uteslutande mekaniskt och bedöms förbruka dubbla mängden drivmedel i jämförelse med kemisk bekämpning. Jorden bearbetas i omgångar med långsam överfart med blindharv två gånger innan uppkomst av gröda, snabb överfart med rullhacka två gånger efter uppkomst och slutligen en övergång med harv igen. I tröskningen sker ytterligare en ogräsbekämpning med en tröska på vilken ogräskvarnen Seed Terminator monterats. Seed Terminator krossar och maler ogräsfrö till ett fint stoff, vilket minskar grobarhet i inkommande frö med över 90%.

Besök på Väderstad AB

Lucas Ljunggren och Nina Pettersson på Väderstad AB berättade om historiken kring Väderstad AB:s grundande 1962 och hur verksamheten utvecklats till en global återförsäljare av lantbruksmaskiner för jordbearbetning och sådd med närmare 2000 anställda i över 40 länder. Därefter fick vi en förevisning av Väderstads produktionslinje där maskinerna monteras, lackas och packas för frakt till kund. Utvecklingen är starkt inriktad på ökad precision i såmaskiner och jordbearbetning för ett optimerat och effektivt utbyte av sådd samt ogräsbekämpning.

Om du vill veta mer kan du kontakta oss via mejl.

Växtskyddsrådets aktiviteter

Växtskyddsrådet arbetar med sitt uppdrag genom olika aktiviteter som vi beskriver nedan. Det är Växtskyddsrådets handlingsplan för åren 2020–2025 som styr vilka insatser Växtskyddsrådet gör.

Växtskyddsrådet bidrar till att uppnå målen i hållbarhetsdirektivet

Växtskyddsrådets arbete ska underlätta arbetet att uppnå kraven i hållbarhetsdirektivet 2009/128/EG. Det innebär också att bidra till att stärka arbetet med att nå målen i Sveriges nationella handlingsplan för hållbar användning av växtskyddsmedel. Vi har hittills genomfört flera aktiviteter som kopplar till detta ansvarsområde och vi arbetar kontinuerligt med att undersöka hur Växtskyddsrådet kan ge ytterligare stöd i arbetet för ett hållbart växtskydd.

Odlingssystem med hållbart växtskydd

På Växtskyddsrådet har diskuterat vad rådet kan göra för att främja målen i hållbarhetsdirektivet och Sveriges nationella handlingsplan för hållbar användning av bekämpningsmedel (NHP). I planen finns mål om att hållbara odlingssystem ska utvecklas. Rådet har konstaterat att det finns behov av förtydliganden kring vad ett hållbart odlingssystem med avseende på växtskydd egentligen innebär

Under 2020–2021 hade SLU i uppdrag från Växtskyddsrådet att ta fram en kunskapssammanställning kring Hållbara odlingssystem med avseende på växtskydd. I slutrapporten föreslås ett antal nya indikatorer för att framåt kunna mäta hållbarheten utifrån fler dimensioner än vad som görs i dag. Nuvarande indikatorer för hållbart växtskydd är framför allt kopplade till användningen av växtskyddsmedel och miljömässiga risker kopplade till kemiskt växtskydd.

Utifrån slutsatserna i rapporten initierade Växtskyddsrådet ett nytt uppdrag under 2022–2023:

  • En fördjupad analys av möjligheter att skapa indikatorer för skadegörare, skördebortfall och evolutionär hållbarhet samt hur variationer i dessa parametrar förhåller sig till tillgång och användning av växtskyddsåtgärder.
  • En analys av förutsättningar att skapa en ekonomisk indikator bland förslagen i ovanstående punkt.

I slutrapporten finns ett flertal förslag till möjliga vägar att utveckla indikatorer i syfte att mäta hållbarhet ur ekonomiskt och biologiskt hänseende. Växtskyddsrådet analyserar nu resultaten och fortsatt arbete.

Precisionsbekämpning

Precisionsbekämpning av skadegörare och ogräs är ett sätt att både minska risker och öka effektiviteten vid bekämpningsinsatserna i odlingen vilket också leder till stora kostnadsbesparingar och miljövinster genom en minskad användning av kemiska växtskyddsmedel. Med hjälp av avancerade mät- och analysmetoder kan automatiserad styrning av skötselåtgärder utföras med hög precision.

Team ogräs/teknik vid Jordbruksverkets rådgivningsenheter har på uppdrag av Växtskyddsrådet genomfört en kartläggning och analys av området. Resultatet har sammanställts i en rapport som publicerades 2021.

Växtskyddsrådet arbetar vidare med frågan om precisionsteknik och ett resultat av detta är en ny rapport som publicerats under 2023.

Rapporten ger en bild av de tekniker inom precisionsbekämpning som kan tänkas finnas på marknaden till 2030. Uppskattningar är gjorda på hur mycket dessa tekniker kan minska användningen av växtskyddsmedel i Sverige under förutsättningar att de är tillgängliga. För att öka användningen av precisionsteknik förslås också några åtgärder. Slutsatserna är:

  • De precisionstekniker som bedöms tillgängliga inom perioden fram till 2030 beräknas minska använd mängd herbicider med knappt 4 % förutsatt nuvarande teknikutveckling på företagsnivå utan någon ekonomisk stöttning
  • En bedömning är att en minskning av användningen av herbicider upp mot 20 % till år 2030 kan åstadkommas med hjälp av ekonomisk stöttning som stimulerar användningen av precisionsteknik
  • Först på längre sikt kan precisionsbekämpning bidra till minskad användning av herbicider. En ökad användning av precisionsteknik kräver ökad lönsamhet för att kunna bekosta tekniken i enskilda företag. Olika typer av kunskapshöjande insatser till lantbrukare och rådgivningsföretag skulle behövas.
Möjliga åtgärder, förslag i korthet
  • Obligatoriska inslag på behörighetskurser om precisionsteknik
  • En satsning på demo/försök på IPM-demogårdar och fältdagar
  • Tillsätta en nationell samordningsgrupp för precisionsfrågor
  • Utbildningsdagar ”Hur kommer jag igång med precisionsodling”
  • Undersöka möjligheter för investeringsstöd till precisionsteknik
  • Stöd för rådgivningsorganisationer att investera i tekniska hjälpmedel

Ett förslag i 2021 års rapport ”Precisionsbekämpning i växtskyddsarbetet - Nuläge, möjligheter och hinder för framtida utveckling” var att kartlägga utrustningsnivån på landets sprutor genom att analysera befintliga data från funktionstestprotokollen. Detta arbete är nu genomfört.

Syftet med genomförd analys av de 1500 funktionstestprotokollen är vilken potential dessa har vad gäller precisionsbekämpning – dels i befintligt skick men också en bedömning av potentialen att på enkla sätt uppgradera befintlig teknik i syfte att möjliggöra ökad precision i bekämpningsarbetet. Några resultat av analysen är:

  • De testade sprutorna har en genomsnittsålder på 20 år.
  • De burna bomsprutorna är äldst (27 år) och i huvudsak utrustade med ett spaltmunstycke. Preparatfyllare saknas på 42 % av sprutorna.
  • Bogserade bomsprutor utgör huvuddelen av de testade sprutorna. Medelåldern ligger på 18 år och majoriteten är utrustade med injektormunstycken. Preparatpåfyllare saknas på 9 % av sprutorna.
  • Uppgifter om sprutdator och GNSS-styrning är mycket bristfällig. Sprutdator finns enbart noterat på 12 sprutor och GNSS-styrning finns enbart noterat på 8 sprutor. Sannolikt finns ett mörkertal och här finns stora möjligheter till förbättringar i protokollunderlaget.
  • Det finns sannolikt en potential att uppgradera bogserade bomsprutor med GNSS-sektionsavstängning för att öka precisionen i växtskyddsarbetet.
Spaning på teknikmässan Agritechnica 2023

Det är viktigt att ha kunskap kring och få en överblick över precisionsbekämpningens framtid och möjligheter inom svenskt lantbruk. Många nyheter inom området presenteras på de stora jordbrukstekniska mässorna runtom i världen, bland annat på Agritechnica i Hannover i Tyskland 12-18 november 2023.

Pollinering

I Sveriges nationella handlingsplan för hållbar användning av växtskyddsmedel finns mål för pollinatörer. Ett är att minska behovet av växtskyddsmedel som är skadliga för pollinerande insekter.

Växtskyddsrådet genomförde under 2021 en bred workshop om hur pollinatörer bättre kan inkluderas och omfattas av jordbruks- och trädgårdsnäringens IPM-arbete. Som ett resultat av workshoppen genomförs under 2023–2024 olika deluppdrag om pollinerande insekter i ett landskap där växtskyddsmedel används.

Lunds universitet har efter initiativ av Växtskyddsrådet och på uppdrag av Naturvårdsverket tagit fram rapporten ”Minska och spåra riskerna med växtskyddsmedelanvändning för pollinerande insekter i jordbrukslandskap”.

Sammanställningen innehåller vad vi vet eller inte vet i dagsläget om följande:

  • Risker för honungsbin och vilda pollinatörer – direkta och indirekta effekter
  • Åtgärder för att främja pollinatörer och buffra för negativa effekter, vid samtidig användning av växtskyddsmedel (förutom åtgärder som handlar om tekniska lösningar eller precisionsodling).
  • Möjligheter att spåra användning av, och risker med, växtskyddsmedel.
  • Pollinatörernas aktivitet i tid och rum.

Ett annat deluppdrag har genomförts av Naturvårdsverket, Kemikalieinspektionen och Jordbruksverket. Samtliga fick i uppdrag att översiktligt sammanställa vilka regleringar, stöd, krav och villkor som berör skyddande och främjande av pollinatörer inom respektive myndighets ansvarsområde. Översikten för de tre myndigheterna är sammanställd i det gemensamma underlaget ”Översikt av regleringar och stöd som berör skydd och främjande av pollinatörer”

I underlaget presenteras en översikt över

  • relevant lagstiftning och policyåtgärder som påverkar pollinatörer i Sverige, med specifik inriktning på EU:s gemensamma jordbrukspolitik (CAP)
  • reglerna kring tillståndsprövning och användning av växtskyddsmedel
  • lagar och regler kring stöd för åtgärder som främjar livsmiljöer för pollinatörer

Statistiska Centralbyrån, SCB, har haft i uppdrag att undersöka hur olika kategorier av växtskyddsmedel fördelar sig över året, det vill säga en statistisk översikt över användning och mängder. SCB har tittat närmare på ogräs-, svamp- och insektsmedel samt glyfosat. Resultatet finns att läsa i rapporten ” Fördelning av växtskyddsmedelsmängder över året”.

Över ett växtodlingsår skiljer sig den använda mängden växtskyddsmedel åt. Störst är användningen i maj och början av juni samt under september och halva oktober, om man undantar glyfosat där användningen domineras av behandlingar under perioden augusti till oktober. Ogräsmedel (exklusive glyfosat) är de som dominerar sett till mängden aktiv substans.

Nya genomiska tekniker

I EU:s strategi ”Från Jord till Bord” finns ambitiösa målsättningar om att minska användningen av växtskyddsmedel. Genom växtförädling kan sorter som är resistenta mot såväl svampangrepp som insektsangrepp tas fram, vilket minskar behovet av kemiska växtskyddsmedel i den resistenta grödan. Traditionella förädlingsprocesser är tidskrävande, men processerna kan snabbas på genom genteknik. Växtförädling med hjälp av genteknik utvecklas snabbt och teknikerna som används idag skiljer sig från de som historiskt använts för att ta fram genetiskt modifierade organismer. Nya genetiska tekniker (NGT) såsom riktade mutationer med hjälp av CRISPR/CAS9 möjliggör att kunna förädla grödor snabbare än vid traditionell förädling via korsning. Dessa sorter går inte att skilja från sorter som korsats fram genom flera generationers urval av egenskaper.

SLU har på uppdrag av Växtskyddsrådet beskrivit möjliga tillämpningar av nya genomiska tekniker inom integrerat växtskydd, och med exempelgrödorna potatis och stråsäd räknat på hur tekniken skulle kunna bidra till att minska beroendet av växtskyddsmedel.

Tillgång till växtskyddsmetoder

Växtskyddsrådet arbetar med att det bör finnas god tillgång till växtskyddsmedel som effektivt kan hantera de växtskadegörare som inverkar på odlingen. Detta gäller såväl kemiska växtskyddsmedel som biologiska växtskyddsmedel och andra alternativa metoder.

Major use-arbetet

Vad innebär Major use-arbetet?

Med Major use menas användning av växtskyddsmetoder i det svenska jordbruket. En förenklad indelning är att Major avser jordbruksgrödorna medan det sedan tidigare etablerade Minor use-arbetet fokuserar på trädgårdsproduktionens växtskyddsbehov och andra grödor som odlas på få hektar.

Sett ur ett EU-perspektiv är den svenska jordbruksproduktionen liten vilket påverkar tillgången till effektiva växtskyddsmetoder.

För att kunna bidra till livsmedelsstrategins mål om ett hållbart växtskydd och god tillgång till växtskyddsmetoder behövs en kontinuerlig uppdaterad översikt om vilka för Sverige relevanta kombinationer av grödor och skadegörare som

  1. har god tillgång till effektiva växtskyddsmetoder
  2. i framtiden riskerar att stå utan effektiva växtskyddsmetoder
  3. i dag helt saknar effektiva växtskyddsmetoder.

Major use-arbetet är inriktat på att arbeta med tillgången till effektivt växtskydd för svenska odlare. Flera jordbruksgrödor saknar helt alternativ att behandla olika insekter. Genom kontakter med näringens olika aktörer arbetar Major use-gruppen med att hitta lösningar kring detta på både kort och lång sikt.

Resultat

Växtskyddsrådets strategiska arbete med att kartlägga behov och tillgång till effektiva växtskyddsmetoder i den svenska växtodlingen (Major use-arbetet) ger återigen resultat.

Tack vare en dispensansökan från LRF kan odlare hantera angrepp av fritflugan med Nexide i foder- och kärnmajs under perioden 3 maj 2024 till 30 juni 2024.

Fritflugan angriper olika grödor och de senaste åren saknas det ett godkänt växtskyddsmedel att hantera fritflugan i flera grödor. Genom Växtskyddsrådets Major use-arbete har flera aktörer (LRF, Lantmännen, Hushållningssällskapen, SpmO, Jordbruksverket) tillsammans verkat för att hitta lösningar för denna situation. Det har lagts ut fältförsök och demonstrationer i havre och fodermajs för olika alternativa lösningar. Dessa har bekostats av Sverigeförsöken, Lantmännen och Jordbruksverket. LRF har tagit ansvar och ansökt om dispenser år 2022 och 2023 och en UPMA för växtskyddsmedlet Nexide för olika grödor. Genom beviljande av en UPMA-ansökan är Nexide godkänt i sockermajs och vårrågvete.

Nexide är även godkänt att använda mot fritfluga i havre och vårvete men först i BBCH 12. För havre och vårvete saknas alternativet att kunna bekämpa vid optimal tidpunkt som är BBCH 11. Då alternativa växtskyddsmedel saknas och inga kända initiativ finns från industrin finns inte möjlighet att ansöka om en dispens för havre och vårvete under 2024 för användning i BBCH 11.

En samverkan mellan berörda aktörer i näringen är mycket viktig för att nå framgång och öka tillgång till effektiva växtskyddsmetoder i den svenska växtodlingen. Arbetsformen med täta konstruktiva och framåtdrivande dialoger med berörda aktörer i branschen har varit givande.

Växtskyddsrådet hade Major use på dagordningen vid mötet den 5 oktober 2022. Vid detta tillfälle gavs en detaljerad beskrivning kring behov som identifieras inför odlingssäsongen 2023 samt en framåtblickande bedömning av vad som går att säga om tillgången på växtskyddsmedel fram till 2026. Bilden av hur tillgången på insektsmedel förändrats mellan åren 2016 och 2022 talar sitt tydliga språk och belyser allvaret i utvecklingen som sker. Bilden bekräftas av LRF:s Minor Use-arbete. Odling av trädgårdsgrödor ställer extra höga krav på kvalitet på skörden från handel och konsumenter, varför möjligheten att bekämpa skadegörare är mycket angeläget.

Temat summerades med att konstatera att vi står inför ett bekymmersamt läge vad gäller framtida möjligheter att kunna hantera insektsangrepp i svensk odling. Problembilden är komplex och kräver samlat engagemang. Växtskyddsrådets Major use-verksamhet fortsätter och verkar för att etablera en struktur för att kartlägga kommande växtskyddsbehov i svensk odling samt sträva efter att hitta möjliga lösningar tillsammans med aktörerna i branschen.

Vill du veta mer eller ta del av presentationerna från mötet (se nedan) kan du kontakta oss via mejl.

Presentationer:

  1. Major use-arbete Återblick vad har gjorts
  2. Major use-arbetet Specifika problemområden 2021–2023
  3. Minor use-arbetet med insektsbekymmer
  4. Växtskyddsmedelsföretagen om insektsproblematiken
  5. Erfarenheter att undvika insektsskador i ekologisk odling
  6. Skadedyrsbekæmpelse i Danmark
  7. Sveriges lantbruksuniversitet och insektsproblematiken
  8. Odla med försäkring utan pesticider - är det möjligt?
Kan vi förutse vilka växtskyddsmedel som försvinner från marknaden?

Inom Major use-arbetet pågår försök att utveckla ett digitalt verktyg som kan ge översikt över vilka kombinationer av grödor och skadegörare eller ogräs som kan komma att sakna växtskyddsmetoder i framtiden. Genom den pågående utvecklingen av Kemikalieinspektionens bekämpningsmedelsregister och Jordbruksverkets databaser skapas nya möjligheter till översikt.

En slutsats i Växtskyddsrådets rapport "Kan vi förutse vilka växtskyddsmedel som försvinner från marknaden" är att prognoser över vilka verksamma ämnen som kan komma att förbjudas inom EU är ett sätt att bidra till bättre framförhållning. Det ger alla berörda aktörer anledning att förebyggande ta fram strategier för att hantera växtskyddsproblem.

Genom de verksamma ämnenas egenskaper kan vi delvis förutse om de kommer att fasas ut från marknaden och i så fall bedöma vilka konsekvenser utfasningen ger för tillgången till ett effektivt växtskydd i Sverige. Jordbruksverket har testat en engelsk bedömningsmetod som CRD (Chemicals Regulation Division, motsvarighet till svenska Kemikalieinspektionen) i Storbritannien har tagit fram. Metoden, som är en enkel riskfaktormodell som bygger på öppna datakällor, verkar ge relativ god förutsägbarhet och kan användas för att identifiera kritiska områden i växtodlingen.

Växtskyddsmetoder med lägre risker

Växtskyddsrådet har i uppdrag att verka för att introducera växtskyddsmedel med låg risk eller alternativa metoder och tekniker. Området är brett och omfattar många olika växtskyddsmetoder – kemiska, biologiska, fysikaliska, termiska eller mekaniska.

Växtskyddsmedel med låg risk är en särskild definition som innebär lägre risker vad gäller hälso- och miljöaspekter och omfattar både kemiska och biologiska växtskyddsmedel, som till exempel mikroorganismer.

Hinder för ökad användning av allmänkemikalier, ämnen med låg risk och biologiska medel

Växtskyddsrådet har i rapporten ”Hinder för ökad användning av alternativa bekämpningsmedel” tittat närmare på varför tillgången till alternativa bekämpningsmedel (allmänkemikalier, lågrisk­produkter samt makro- och mikrobiologiska medel) är begränsad. Skälen är flera, men höga kostnader, varierande effektivitet, otillräcklig information och dåligt anpassad lagstiftning är saker som hindrar en bredare användning. Rapporten pekar på några åtgärder som krävs för att förbättra förutsättningarna, till exempel att utreda möjligheter för enklare prövning av produkter med lägre risk.

Främja användning av lågriskmedel, allmänkemikalier och biologiska medel

Vid ett möte i Växtskyddsrådet var temat information om lågriskämnen, allmänkemikalier, makro- och mikrobiologiska preparat samt växtbiostimulanter. Både regelverk, funktion och appliceringsfrågor togs upp.

Här kan du läsa mer om allmänkemikalier och växtbiostimulanter:

Vill du veta mer eller ta del av presentationer från mötet (se nedan) kan du kontakta oss via mejl.

Presentationer:

  1. Introduktion lågrisk, biologiska medel o allmänkemikalier, VSR
  2. Allmänkemikalier, Sara Furenhed, Jordbruksverket
  3. Lågriskämnen marknadspotential, Victoria Tönnberg, HIR Skåne
  4. Makro-mikroorganismer – Nya arter och enkät, Maria Björkman, Naturvårdsverket
  5. Appliceringsteknik biologisk bekämpning, Eskil Nilsson, Visavi
  6. Lågriskämnen och lågriskprodukter – Regelverk, Camilla Thorin, Kemikalieinspektionen
  7. Lågriskämnen och lågriskprodukter – Förändrat regelverk, Mats Allmyr, Kemikalieinspektionen
  8. Växtbiostimulanter – Regelverk, Liv Åkerblom Espeby, Kemikalieinspektionen
  9. Växtbiostimulanter – Nya redskap, Anton Samuelsson, Jordbruksverket
  10. Växtbiostimulanter – Effekt av användning, Agneta Sundgren, Lantbrukarnas Riksförbund
Lågriskämnen och eventuella lågriskämnen – potential för användning i Sverige

HIR Skåne har på uppdrag av Växtskyddsrådet kartlagt vilka lågriskämnen och eventuella lågriskämnen som kan vara lämpliga för användning i svenska bekämpningsstrategier. Vid studiens genomförande hösten 2020 fanns sammanlagt 82 lågriskämnen och eventuella lågriskämnen upptagna på kommissionens lista över ämnen godkända för växtskyddsändamål inom EU. Av dessa ingick 33 ämnen i produkter godkända för användning i Sverige, medan 49 ämnen inte ingick i produkter godkända för användning i Sverige. Av de 49 ämnena var det 5 ämnen som bedömdes kunna fylla ett behov i svensk odling.

Slutsatsen är att antalet verksamma ämnen i kategorierna lågriskämnen och ämnen med eventuell låg risk, som bedömdes kunna fylla ett behov i svensk odling, är lågt. Utvecklingspotentialen för att få en ökad tillgänglighet på produkter med lägre risk begränsas av tillgången på verksamma ämnen som kan fylla odlarnas behov.

Nematoder, insekter och spindlar

Biologisk bekämpning anses generellt vara bättre för miljön jämfört med kemisk bekämpning. I växthusodling är förutsättningarna för att använda biologisk bekämpning särskilt gynnsamma, men kunskap om utvecklingen är bristfällig. En enkät om användningen av biologisk bekämpning med hjälp av mikrobiologiska medel, nematoder, insekter och spindeldjur i växthus ut skickades 2021 ut till 596 växthusföretag. Enkäten är en samverkan mellan Naturvårdsverket, Jordbruksverket och Växtskyddsrådets sekretariat. Jordbruksverkets statistikenhet deltar i arbetet. Åtgärder utifrån enkätsvaren tas vidare under 2023–2024.

Undvika upprepade dispenser av växtskyddsmedel

I vissa fall är svenska odlare är beroende av dispenser för att få använda vissa växtskydds­medel. Men dispenser innebär att risker för hälsa och miljö fortfarande finns kvar, vilket motverkar syftet med reglerna om att vi ska ha ett högt skydd för hälsa och miljö. EU-kommissionen har också varit kritiska till att medlemsländerna beviljar upprepade dispenser.

Växtskyddsrådet arbetar med att beskriva andra ansökningsförfaranden och vilka möjligheter som finns för att bidra till långsiktiga lösningar på aktuella växtskyddsproblem. Arbetet omfattar att analysera och redogöra för juridiska och marknadsekonomiska hinder, exempelvis gällande ömsesidiga erkännanden och UPMA samt ge förslag på möjliga åtgärder.

Glyfosat

Glyfosat är världens mest använda växtskyddsmedel. Under några år har det pågått intensiva diskussioner kring glyfosats egenskaper. Ämnet glyfosat är under utvärdering och Europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten (EFSA) ska fatta ett slutligt beslut i juli 2023 om glyfosat får fortsatt godkännande eller blir förbjudet.

På initiativ av Växtskyddsrådet analyserade Jordbruksverket 2019 vilka konsekvenser ett glyfosatförbud skulle få för svensk växtodling. Utredningen pekade bland annat på en risk för ett ökat växtnäringsläckage, då behovet av markbearbetning för att bekämpa ogräs skulle öka.

Jordbruksverket bad därför Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) att göra en fördjupad analys och beräkna hur utlakningen av kväve och läckaget av fosfor påverkas vid ett förbud.

Via länkarna nedan kan du läsa både Jordbruksverkets rapport och en sammanfattande text av SLU:s rapport, där det även finns även en länk till den fullständiga rapporten på SLU:s webbplats.

Utöver nämnda rapporter har Växtskyddsrådet varit med och delfinansierat fältförsök där olika metoder för att bryta vall för att hitta effektiva metoder inför ett eventuellt förbud mot glyfosat har testats. I försöken jämfördes mekaniskt och kemiskt vallbrott samt nya maskiner och tekniker för att bryta vall. Resultaten hittar du på Sverigeförsökens webbplats.

Som ett ytterligare led i att förbereda lantbruket på en situation med begränsad eller ingen tillgång till glyfosat har Jordbruksverket tagit fram en ny modul för Greppa Näringens rådgivningsverksamhet: Odlingsstrategi med och utan glyfosat, modul 13 J.

Ett förbud mot glyfosat väntas påverka konkurrenskraften hos det svenska lantbruket. Jordbruksverket har i förebyggande syfte, för att stärka konkurrenskraften och lindra effekterna av ett eventuellt förbud, genomfört två större upphandlingar om uppdrag gällande

  • kunskaps-, demonstrations- och informationsinsatser
  • studieresor, kurser och erfarenhetsgrupper.

Inom dessa områden har vi slutit avtal med fyra respektive fem leverantörer som kommer att arbeta med olika aktiviteter.

Växtskyddsrådet hade glyfosat på dagordningen vid mötet 3 december 2021. Vill du veta mer eller ta del av presentationer från mötet (se nedan) kan du kontakta oss via mejl.

vaxtskyddsradet@jordbruksverket.se

Presentationer:

  1. Glyfosat ämnesutvärdering tidplan, Mats Allmyr, Kemikalieinspektionen
  2. Glyfosat utlakningsberäkningar kväve o fosfor, Holger Johnsson o Kristina Mårtensson, SLU
  3. Glyfosat vallbrottförsök o Odla utan glyfosat Greppa Näringen, Frans Johnson, Jordbruksverket
  4. Glyfosat, Upphandlade aktiviteter, Lina Edvardsson, Jordbruksverket

Regler, villkor, statistik, datatillgänglighet med mera

I Växtskyddsrådets uppdrag ingår att utveckla omvärldsbevakningen kring exempelvis förändringar i lagstiftning, rättspraxis, EU-processer, vägledningar och beslut om verksamt ämne. Vi ska också analysera konsekvenser som förändringar får för myndigheter och företag.

Rådgivande gruppen för användningsvillkor för växtskyddsmedel

Arbetsgruppen ska vara rådgivande och bidra till att hitta alternativa lösningar för befintliga, och nya villkor, för att minska riskerna med växtskyddsmedel.

Arbetet har bidragit till en bättre och effektivare dialog kring oklarheter i formulering av villkor i beslut om godkännande av växtskydds­medel. I många fall har detta lett till bättre och mer relevanta villkor.

Vill du veta mer eller ta del av mötesanteckningar kan du kontakta oss via mejl.

Statistikuppgifter kring växtskyddsmedel och hektardoser

Det är viktigt att genom statistiska underlag kunna utvärdera användningen av växtskyddsmedel. Redan 2011 underströk Växtskyddsrådet behovet av en bra statistik inom växtskyddsområdet och behovet av en översyn av den svenska växtskyddsmedelsstatistiken.

Växtskyddsrådet sammanställde 2018 information om hur insamlingen och användning av statistik för bekämpningsmedel (växtskyddsmedel och makroorganismer) sker inom de olika myndigheterna, samt vilka möjligheter det finns till utveckling och förbättringar. Detta resulterade i

  • en bättre representativitet för hektardoser i det underlag som Statistiska centralbyrån (SCB) använder i sina beräkningar
  • samstämmighet i det underlag kring hektardoser som SCB respektive Kemikalieinspektionen använder
  • en publikation om olika statistikuppgifters bakgrund och användning.

I arbetet deltog SCB tillsammans med Jordbruksverket och Kemikalieinspektionen.

SCB genomförde under 2019 på initiativ av Växtskyddsrådet en undersökning om hur bekämpningsmedelsstatistiken kan presenteras. De har bland annat utreda möjligheten att ta hänsyn till eko- och vallarealer i beräkningar av antal använda hektardoser samt att vikta antal använda hektardoser mot producerad mängd gröda. Undersökningen sammanfattas i rapporten Hektardoser – nya sätt att beskriva statistiken. Kontakta oss via mejl om du vill ta del av rapporten.

Statistik växtskyddsmedel – vart tar mängderna vägen?

Under 2023 genomfördes uppdraget att ta fram kunskap kring hur de mängder växtskyddsmedel som kommer in till Sverige används och i vilka olika strömmar de därefter tar vägen. Det är skillnader i redovisning av använda mängder och försålda mängder växtskyddsmedel i Sverige. Huvudförklaringen till detta är att försäljningsstatistiken rapporteras varje år och avser kalenderår. Användarundersökningar görs ungefär vart femte år och är kopplad till gröda vilket innebär odlingsår (från sådd till skörd). Sammanfattningsvis mäts inte samma sak vid samma tillfälle eller med samma metod vilket i stor utsträckning förklarar skillnaden. Andra förklaringar kan vara att försäljningsstatistiken har jordbruk som en egen användarkategori medan användningsstatistiken också inkluderar frukt och trädgård. Export och destruktion har i uppdraget bedömts som försumbara mängder.

Ökad digitalisering av växtskyddsmedelsdata

Det finns ett behov av att digitalisera information om växtskyddsmedel, där också Kemikalieinspektionens bekämpningsmedelsregister samt andra källor ingår. Anledningen är att vi skulle kunna använda dessa data till olika tjänster och ändamål. Växtskyddsrådet arbetar med detta.

Kemikalieinspektionens bekämpningsmedelsregister har i sin nuvarande utformning stor utvecklingspotential gällande användarvänlighet och tillgänglighet av data kring beslut om växtskyddsmedel. Såväl Kemikalieinspektionen som andra myndigheter och externa intressenter skulle ha större nytta av registret om det var en mer lättanvänd och bredare informationskälla kring uppgifter om växtskyddsmedel.

Växtskyddsrådets har haft dialoger om utvecklingspotential för bekämpningsmedels­registret. Aktiviteten har resulterat i en sammanställning av information och synpunkter på hur olika organisationer använder registret och hur man ser att det kan förbättras.

Kemikalieinspektionen påbörjade under 2021 ett arbete med att öka tillgängligheten för data som finns i bekämpningsmedelsregistret. Växtskyddsrådets sekretariat har bidragit genom analyser av behov hos de som använder registret. Arbetet pågår fortsatt under 2023.

Utveckling av riskbedömningsmetodik för växtskyddsmedel

De beräkningsmodeller som används för att beräkna vilka halter av växtskyddsmedel som kan förväntas förekomma i ytvatten vid spridning är komplexa och tynger både genomförande och utvärdering av riskbedömningar i samband med prövningsprocessen. SLU Centrum för kemiska bekämpningsmedel i miljön, CKB, arbetade under 2019 med att utveckla och utvärdera en förenklad metodik. Målet är att projektet ska bidra till en effektivisering av Kemikalieinspektionens prövningsprocess avseende risker i ytvatten och en riskbedömningsmetodik med högre relevans genom starkare koppling till miljöövervakningsdata.

Högt skydd för hälsa och miljö

Utgångspunkten för ett Hållbart växtskydd är att det bör finnas god tillgång till växtskyddsmetoder som effektivt kan hantera de växtskadegörare som inverkar på odlingen och minimerar riskerna och konsekvenserna för människors hälsa och miljö. Flera aktiviteter som Växtskyddsrådet genomför syftar till att bidra till ändamålsenliga riskhanteringsåtgärder och att utvärdera hälsorisker med växtskyddsmedel.

Undvika läckage av växtskyddsmedel från växthus

Det förekommer läckage av växtskyddsmedel från växthus. Växtskyddsrådet arbetar med att föreslå lämpliga åtgärder som kan bidra till att läckage av växtskyddsmedel från växthus till omgivningen ska minimeras. Insatser flera områden görs, som rådgivning, stöd till investeringar i den praktiska odlingen, forskning samt lagstiftning med mera. Det finns också tekniska lösningar som går att använda för att minska läckaget, men dessa är både avancerade och dyra. Växtskyddsrådet inhämtar också kunskap och erfarenheter från andra länder.

Det är numera möjligt för en växthusföretagare att få rådgivning om hanteringen av växtskyddsmedel genom Greppa Näringen. Den nya modulen 13A Växtskydd, hantering växthus riktar sig till växthusföretagen med råd om insatser för att undvika läckage av växtskyddsmedel från växthus. Information om rådgivningen finns på Greppas webbplats.

När användarna går behörighetsutbildning finns material om läckageproblematiken, både som film och som text i boken Säker bekämpning.

Från 2023 är det möjligt att ansöka om investeringsstöd för åtgärder i byggnaden som ska minska läckaget.

Ett arbete har också inletts om kompostering av överblivet växtmaterial från växthus. Även andra projekt är igång - fluglarvskompostering och kompostering via kompostmaskin för att identifiera framtida lösningar för att på ett säkert sätt omhänderta växtavfall innehållande små rester växtskyddsmedel.

På uppdrag av Växtskyddsrådet anordnade SLU Centrum för kemiska bekämpningsmedel i miljön (CKB) i december 2020 en internationell workshop där läckagefrågan diskuterades.

På uppdrag av Växtskyddsrådet har HIR Skåne tagit fram rapporten Kemikalieläckage från växthus – en kartläggning och beskrivning av nuläget samt investeringsbehov. Underlaget innehåller en sammanställning av de olika insatser och undersökningar som genomförts under perioden år 2005 till 2020. I andra delen av rapporten finns beskrivningar av de källor som finns där läckage av växtskyddsmedel kan uppstå i och omkring ett växthus. Även lösningar för att hindra läckaget tas upp. I bilagan finns en schematisk översikt över läckagekällorna.

Diflufenikan i ytvatten

Ämnet diflufenikan ingår i vissa ogräsmedel som används i stråsäd. Tyvärr har användningen av dessa ogräsmedel gjort att diflufenikan ofta har påträffats i för höga halter i ytvatten i södra Sverige. Halterna av diflufenikan har ibland varit så höga att negativa konsekvenser för miljön inte kan uteslutas. Samtidigt är diflufenikan ett viktigt alternativ till andra ämnen som börjat förlora effektivitet mot ogräs.

På initiativ av Växtskyddsrådet har Säkert växtskydd haft en informationskampanj om diflufenikan under flera år. Syftet har varit att skapa delaktighet från odlare om åtgärder för att minska halter av diflufenikan i ytvatten. SLU Centrum för kemiska bekämpningsmedel i miljön (CKB) har 2021 utvärderat effekterna av diflufenikankampanjen och sammanställt slutsatserna i en rapport. Utvärderingen har samfinansierats med pengar från Växtskyddsrådet och CKB.

Det verkar nu som att diflufenikankampanjen fått avsedd effekt. De senaste mätningarna av diflufenikan i ytvatten i Skåne inom den nationella miljöövervakningen visar att halterna är i en minskande trend över tid. Nivåerna år 2021 verkar ligga under det gränsvärde som inte får överskridas. Det är viktigt att fortsatt sprida budskapet om diflufenikankampanjen och att tillämpa förstärkt hänsyn vid användning av diflufenikan i skånsk åkermark så att trenden håller i sig.

Prosulfokarb på drift

Växtskyddsmedel med prosulfokarb används bland annat vid ogräsbekämpning i stråsäd på hösten. Ett problem med prosulfokarb är att det lättare än andra substanser kan driva i väg från behandlade fält under bekämpning. Om temperaturen blir hög och markytan är torr kan ämnet avdunsta och spridas med vind även efter bekämpning. Det finns då risk för att ämnet hamnar på odlingar med frukt och grönt som inte får innehålla prosulfokarb vilket kan leda till att odlaren tvingas slänga stora delar av sin skörd. Detta har hänt vid ett fåtal tillfällen i Sverige. Även om det handlar om ett fåtal fall så är det allvarligt eftersom det har orsakat mycket allvarliga ekonomiska konsekvenser för de drabbade odlarna.

Under år 2017 och 2018 uppmärksammades två fall av äppelodlingar som förorenats med prosulfokarb. På grund av detta beslutade Kemikalieinspektionen år 2019 om mycket inskränkande villkor för produkter som innehåller ämnet. Trots det skedde under hösten 2021 nya fall av kontamination av frukt i odlingar intill fält där prosulfokarb spridits.

Växtskyddsrådet lyfte frågan för att diskutera åtgärder för att minska riskerna för att detta ska inträffa igen. I rådets möte mars 2022 diskuterades möjliga åtgärder i form av förstärkt hänsyn och grannsamverkan, riskhanteringsåtgärder, information till rådgivarkåren, utökad kontinuerlig rådgivning till relevanta målgrupper, informationskampanjer. I Danmark hade man problem med oavsiktlig kontamination av äppelodlingar runt 2012–2013. Sedan 2014 arbetar bransch och rådgivare enligt ett kontinuerligt uppdaterat handlingsprogram för prosulfokarb, med informationsspridning, rådgivning och grannhänsyn i fokus. Detta är en nyckelfaktor för att minska riskerna för fler fynd av prosulfokarb i äppelodlingar.

För att minska riskerna för att nya fall ska inträffa har Kemikalieinspektionen ytterligare skärpt villkoren för de fyra produkter som innehåller prosulfokarb. Användningsvillkoren som ska skydda närliggande kommersiella odlingar är:

  • Produkten får inte spridas närmare än 500 meter från kommersiella odlingar som ska skördas samma höst och som har ätliga delar ovan jord avsedda för humankonsumtion.
  • Spridning ska göras mellan klockan 18 och klockan 03.
  • Lufttemperaturen får vara högst 15 °C vid spridning.
  • Vindhastigheten får vara högst 3 m/s vid spridning.
  • Avdriftsreducerande utrustning som reducerar vindavdriften minst 90 % ska användas.
  • Körhastigheten får vara max 8 km/h.

Förutom villkorsändringarna med uppdaterade bruksanvisningar på produkter har också informationsinsatser och utökad rådgivning skett för att nå ut med budskap om förstärkt hänsyn och uppmärksamhet på intilliggande odlingar av frukt och grönt vid spridning av prosulfokarb på hösten.

Information har bland annat spridits genom

  • Kemikalieinspektionens hemsida:
  • Säkert växtskydds nyhetsbrev och uppdaterat informationsblad om prosulfokarb:
  • Jordbruksverkets bekämpningsrekommendationer Kemisk ogräsbekämpning (s 9-8):

Tillväxtregleringsmedel i spannmål

Användningen av växtskydds­medel med tillväxtreglerande effekt i odlingen är omdiskuterad. Mellan åren 1988 och 2011 var det enbart tillåtet att använda i råg men sedan 2011 har växtskyddsmedel med tillväxt­reglerande effekt varit godkänt för användning även i vete, korn och havre.

Livsmedelsverket har på uppdrag av Växtskyddsrådet gjort en trendanalys för perioden 1992–2017 och en konsumentriskvärdering för användning av tillväxt­reglerande växtskyddsmedel i spannmål, både i importerad och svenskodlad spannmål. Resultaten visar att uppmätta rest­halter inte utgör någon hälsorisk för konsumenter. I svenskproducerad råvara är halterna generellt lägre än i importerad råvara.

Resthalter av växtskyddsmedel i livsmedel

Resthalter i livsmedel är en viktig fråga. Genom maten får vi i oss små mängder av växtskyddsmedel och då främst från frukt och grönsaker. Äpple är ett av de livsmedel som tidigare visats kunna bidra till en del av den låga exponering som ändå sker. Livsmedelsverket har på initiativ från Växtskyddsrådet genomfört en undersökning av resthalter av växtskyddsmedel i äpple. Analyserna omfattar en jämförelse mellan importerade och svenskodlade äpplen samt en kumulativ konsument­riskbedömning avseende äppelkonsumtion för de senaste åren. Tidigare, och även denna studie, från Livsmedelsverket visar på att resthalter av växtskyddsmedel i livsmedel som saluförs i Sverige inte innebär en hälsorisk för konsumenter.

Skydd av vatten

Tillsammans med myndigheter, experter och rådgivare diskuterades växtskyddsmedel och vattenskyddsområden på ett av Växtskyddsrådets möten under 2021. Regelverk och krav som omgärdar tillståndsplikt för spridning av växtskyddsmedel inom vattenskyddsområden kan i vissa avseenden upplevas som komplicerade för såväl lantbrukare som rådgivare och utredare vid tillståndsprövande myndighet. Det finns vägledning och manualer för beräkningsverktyg till hjälp, men trots det finns också en samlad bild av att det finns behov och potential till förbättringar och förenklingar. Efter presentationer och diskussion om tillståndsprövningen föreslogs att Växtskyddsrådet ska titta vidare på

  • insatser i form av digital utbildning eller kortare videosnuttar med instruktioner om beräkningar och bedömningar
  • att vägledningen för tillståndsprövningen uppdateras med information om nya arbetssätt och nya verktyg som behöver beskrivas
  • att ett resursnät med djupare kunskaper om spridningsberäkningar och bedömningar i tillståndsprövningen bildas
  • att det tydliggörs om tillstånden generellt kan tillåtas omfatta verksamt ämne i stället för produkt
  • att det undersöks vilka möjligheter som finns att kunna göra ansökan för ett större antal företag samlat istället för att varje enskilt företag ska göra en egen ansökan.

Vill du veta mer eller ta del av presentationer från mötet kan du kontakta oss via mejl.

vaxtskyddsradet@jordbruksverket.se

Presentationer:

  1. Vattenskydd övergripande regelverk, Susanna Hogdin, Havs- och vattenmyndigheten
  2. Vattenskydd MACRO-DB, Mikaela Gönczi, CKB SLU
  3. Vattenskydd – Handläggning vattenskyddsområde, Jessica Lerstort, Länsstyrelsen Östergötland
  4. Vattenskydd rådgivning i vattenskyddsområde, Bodil Paulsson o Malin Lovang, Lovang Lantbrukskonsult AB

Kontakta oss om du har frågor

Vill du komma i kontakt med Växtskyddsrådet? Då kan du mejla till oss.