Pälsar av hotade arter – CITES

Många pälsar är tillverkade av djurarter som är utrotningshotade. Därför finns det CITES-regler som ska säkerställa en hållbar handel med dessa pälsar. Pälsarna måste ha laglig bakgrund och både den som säljer och den som köper har ansvar att kontrollera detta. I de flesta fall behöver du ha ett CITES-intyg eller CITES-tillstånd.

Många djur och växter hotas av utrotning. För att skydda de hotade arterna och den biologiska mångfalden har världens länder kommit överens om att begränsa handeln. Överenskommelsen kallas CITES. Här kan du läsa om reglerna för pälsar från hotade arter. Mer om CITES finns på sidan med allmän information.

Många pälsar är tillverkade av utrotningshotade djur

Många pälsar är tillverkade av djurarter som är utrotningshotade. Därför finns det stränga bestämmelser för alla kommersiella aktiviteter med pälsar av dessa arter. Den här informationen vänder sig till dig som till exempel vill sälja, köpa, annonsera ut eller förevisa en päls eller en pälsaccessoar av en hotad art.

Men det finns också pälsar av djurarter som inte omfattas av CITES-reglerna. Den listan finns längre ner på sidan. De pälsarna kan du sälja utan att kontakta Jordbruksverket.

Förbjudet att handla med päls av hotade arter i hela EU

Grundregeln är att alla kommersiella aktiviteter med pälsar och pälsaccessoarer av A-listade djurarter är förbjudna inom EU. Förbudet omfattar också pälsar och pälsaccessoarer av B-listade arter som ägaren inte skaffat eller fört in till EU på lagligt sätt. Vad kommersiella aktiviteter är kan du läsa om på sidan med allmän information.

Vad betyder A-, B-, C- och D-listad?

  • A-listade arter är utrotnings­hotade på grund av handel och har därför störst behov av skydd.
  • B-listade arter riskerar att bli utrotnings­hotade om inte handeln kontrolleras.
  • C-listade arter är utrotnings­hotade i ett visst land.
  • D-listade arter importeras till EU i så stor omfattning att det behövs kontroll av handeln.

Den här indelningen är enligt bilagorna i EU:s artlista. A-listade arter finns i bilaga A och så vidare. Vilka regler som gäller för en viss art beror på om arten är A-, B-, C- eller D-listad.

Här är exempel på A-listade arter som omfattas av förbudet.

  • Leopard (Panthera pardus)
  • Gepard (Acinonyx jubatus)
  • Jaguar (Panthera onca)
  • Ozelot (Leopardus pardalis)
  • Varg (Canis lupus)
  • Lo (Lynx lynx)
  • Brunbjörn (Ursus arctos)

Den fullständiga listan finns i databasen Speciesplus eller i EU:s artlista som du hittar på sidan med allmän information. Kontakta Jordbruksverket om du är osäker.

Möjligt att få undantag från förbudet

Du kan få undantag från förbudet. Med ett så kallat CITES-intyg får du använda pälsen i kommersiella aktiviteter i Sverige och andra EU-länder. Du söker intyget i vår e-tjänst.

Det här ska du ange och bifoga när du söker CITES-intyg

Ansökan kan bara omfatta en päls eller ett pälsföremål med eventuellt tillbehör, till exempel en päls med tillhörande mössa.

I ansökan ska du ange och bifoga

  • uppgifter om pälsens bakgrund
  • dokumentation som visar hur länge du eller din släkt har haft pälsen
  • bilder av pälsen.

Tillbehöret kan bara ingå i ansökan om det har samma ursprung som pälsen och om dokumentationen (som visar hur länge du eller din släkt haft pälsen,) även gäller tillbehöret.

Bilderna

CITES-intyget ska ha bilder av pälsen fasthäftade på baksidan. Därför måste du bifoga bilder av pälsen när du ansöker. Du ska bifoga

  • minst en bild som visar hela pälsen från framsidan
  • minst en bild som visar hela pälsen från baksidan
  • minst en bild som tydligt visar någon detalj på pälsen, till exempel körsnärens namnetikett eller broderi i fodret.

Bilderna ska

  • vara i färg
  • vara tydliga och skarpa (högupplösta)
  • inte innehålla några andra föremål än objektet
  • ha en bakgrund som är så neutral som möjligt
  • vara i pdf-format eller jpg-format.

Filen ska vara i A4-format och innehålla endast en bild per fil.

Häng gärna pälsen på en galge när du fotograferar den. Om pälsen har något tillbehör som hör till pälsen ska du skicka med bilder även på detta.

Antikundantaget kan gälla för pälsar tillverkade eller bearbetade före den 3 mars 1947

I CITES-reglerna finns det så kallade antikundantaget. Det innebär att om du har en päls från en A-listad art och pälsen är tillverkad eller bearbetad (ändrad/omsydd) före den 3 mars 1947, så kan du få sälja pälsen eller använda den i andra kommersiella aktiviteter inom EU utan CITES-intyg från Jordbruksverket. Då är det ditt ansvar att kunna bevisa på ett trovärdigt sätt att pälsen är så gammal att den verkligen omfattas av antikundantaget. Om länsstyrelsen eller polisen gör en kontroll i samband med att du till exempel annonserar ut eller säljer pälsen och du inte kan styrka pälsens ålder, kan du komma att åtalas för artskyddsbrott. Du kan läsa mer om antikundantaget på vår sida med allmän information.

Du måste bevisa föremålets ålder

För att antikundantaget ska gälla måste du bevisa att pälsen är bearbetad före den 3 mars 1947. Om pälsen omfattas av antikundantaget behöver du inte ha CITES-intyg för att kunna handla med den.

Du ska ansöka om CITES-intyg i de här fallen
  • Du har en päls från en A-listad art och denna päls är tillverkad eller bearbetad (ändrad/omsydd) efter den 3 mars 1947.
  • Du har en päls från en A-listad art och denna päls är tillverkad eller bearbetad (ändrad/omsydd) före den 3 mars 1947, men du kan inte bevisa pälsens ålder. Du kan däremot styrka att du har förvärvat pälsen på ett lagligt sätt efter den 3 mars 1947.
Dokumentation som visar hur länge du haft pälsen

När du söker CITES-intyget ska du bifoga dokumentation som visar hur länge du har haft pälsen. Hur denna dokumentation ser ut kan variera från fall till fall. Det kan till exempel vara:

  • kvitton från när pälsen köptes eller från förvaring hos körsnär
  • papper från försäkringsbolag, om pälsen varit försäkrad
  • äldre fotografier där pälsen kan identifieras på en del av fotografiet
  • intyg från någon utomstående person som styrker att pälsen funnits hos dåvarande ägare under ett visst årtal (1960-talet eller tidigt 1970-tal, gärna så långt tillbaka i tiden som möjligt).

Den som skriver intyget får inte ha nära koppling till dig. Det kan alltså inte skrivas av en familjemedlem, annan nära släkting eller affärspartner. Intyget ska skrivas på ett separat papper och personen som intygar ska ange sitt namn, personnummer, adress och telefonnummer. Personen ska skriva under med datum, namnteckning och namnförtydligande.

Ta med, sälja, eller skicka päls till länder utanför EU

Om du vill ta med dig, sälja eller skicka en päls till något land utanför EU måste du ansöka om ett CITES-tillstånd för export eller återexport. Du söker tillståndet i vår e-tjänst och måste vara beredd på att ladda upp dokument som bevisar pälsens lagliga bakgrund. Läs mer på sidan med allmän information.

Ge bort en päls som gåva

Om du vill ge bort en päls bör du skriva ett gåvobrev där det står att pälsen skänks bort som gåva utan krav på motprestation, och att mottagaren inte får sälja eller använda pälsen i kommersiellt syfte. Gåvobrevet ska vara daterat och undertecknat av dig och mottagaren.

Pälsar av djurarter som inte omfattas av CITES-reglerna

Det finns pälsar som inte innehåller djurarter som omfattas av CITES-reglerna. En sådan päls kan du sälja, köpa eller annonsera ut den utan att ha CITES-intyg från Jordbruksverket. Här är exempel på sådana djurarter:

  • Bisam (Ondatra zubethicus)
  • Fjällräv, polarräv, blå eller vit (Vulpes lagopus)
  • Europeisk bäver (Castor fiber)
  • Rödräv/Silverräv (Vulpes vulpes)
  • Persian, karakulfår (Ovis aries)
  • Prärievarg, coyote (Canis latrans)
  • Sumpbäver, nutria (Myocastor coypus)
  • Mink (Mustela vision)
  • Tvättbjörn, sjubb (Procyon lotor)
  • Sobel (Martes zibellina)

Böter eller fängelse för brott mot EU:s förbud

Det är straffbart att bryta mot EU:s förbud mot kommersiella aktiviteter med hotade arter. Om du säljer eller köper pälsar av A-listade arter, eller på annat sätt använder dessa i kommersiella aktiviteter, kan du åtalas för artskyddsbrott. I Sverige är straffet för artskyddsbrott böter eller fängelse i upp till fyra år.

Du kanske också är intresserad av det här

Senast uppdaterad: 2021-01-20