Avel med katter

Du får inte använda katter i avel:

• Om katten har sjukdomar, letala anlag, defekter eller andra egenskaper som kan föras vidare till och skapa lidande för deras ungar, eller som kan hindra ungarna att bete sig naturligt.
• Om katten är eller med stor sannolikhet är bärare av recessivt anlag för sjukdom, letala anlag, defekter eller andra egenskaper som kan skapa lidande eller negativt påverka ungarnas naturliga beteende. Undantag är om de paras med en katt som är konstaterat fri från motsvarande anlag.
• Om parningskombinationen ökar risken för sjukdom eller funktionshinder hos ungarna. Med funktionshinder menar vi ett tillstånd som försvårar naturliga beteenden eller funktioner hos djuret.
• Om katten uppvisar beteendestörningar i form av överdriven rädslereaktion eller aggressivt beteende i oprovocerade eller vardagliga situationer.
• Om katten saknar normalt utvecklade könsorgan eller kropps- och fortplantnings­funktioner som är normala för arten och som främjar ett naturligt beteende.
• Om parningskombinationen kan resultera i en ökad risk för svårigheter vid förlossning.

Katter som är överdrivet rädda eller omotiverat aggressiva får du inte använda i avel. Djur mår inte bra av sådana beteenden och det finns risk att beteendet förs över till kattungen.

Du får inte använda katter i avel om de inte kan föröka sig naturligt. Du får inte heller använda en hona i avel om den inte kan föda på ett naturligt sätt. Risken är att anlag för svåra förlossningar förs vidare till nästa generation.

Det kan hända att veterinären måste ta till kejsarsnitt, men det får inte ske för ofta. Därför får du inte fortsätta att para en hona om den har förlösts med kejsarsnitt två gånger. Om veterinären upptäcker att det första kejsarsnittet berodde på anatomiska defekter hos katten får den inte användas fler gånger i avel.

Den som vill anordna en utbildning för veterinärer inom semin­verksamhet ska ansöka om att få sin kursplan godkänd av Jordbruksverket.

En ansökan ska göras för varje typ av utbildning som ska hållas. En ansökan ska innehålla uppgifter om sökandens namn, person- eller organisations­nummer samt kontaktuppgifter (adress, telefonnummer och e-postadress om sådan finns) samt bilagd kursplan.

I kursplanen ska dessa uppgifter finnas med:

• Utbildningens benämning samt vilken kompetens som utbildningen avser att ge.
• I förekommande fall krav på särskilda förkunskaper hos kursdeltagarna.
• Utbildningens längd och omfattning samt huvudsakliga upplägg och innehåll. Här ska även beskrivas de moment som ingår i utbildningen samt innehållet i utbildningens teoretiska och praktiska delar.
• Vilka personer som ansvarar för de olika delarna i kursen och vad de har för kompetens eller utbildning.

Det kostar 4 250 kronor att ansöka om godkännande av en kursplan för utbildning inom seminverksamhet. Du får en faktura efter att du har skickat in ansökan.

Om avgiften inte betalas kommer ansökan inte att prövas.

Ansökan skickas till oss via mejl.

• djurvalfard@jordbruksverket.se

Kursintyg

Den som anordnar en utbildning med en kursplan som Jordbruksverket har godkänt ska utfärda ett kursintyg till de deltagare som har genomfört kursen med godkänt resultat.

I intyget ska dessa uppgifter finnas med

• vilken kompetens utbildningen har gett
• datum för utfärdande av intyget
• kursdeltagarens namn och personnummer
• Jordbruksverkets diarienummer för beslut om godkännande av kursplanen.