Reptiler och groddjur
För att dina reptiler eller groddjur ska må bra ska du följa reglerna om skötsel, foder och utrymmen. Du som hyr ut, säljer eller tar hand om andras reptiler och groddjur kan behöva söka tillstånd. Om du reser eller handlar med djuren finns det särskilda regler att följa.
Här kan du läsa övergripande om reglerna för att sköta ormar, ödlor, sköldpaddor och groddjur. För att ta reda på alla regler behöver du också läsa Jordbruksverkets föreskrifter och allmänna råd om hållande, uppfödning och försäljning av sällskapsdjur. De finns länkade under rubriken Författningar.
Så sköter du ormar och ödlor
Foder och vatten
Vissa orm- och ödlearter dricker vatten från droppar på sin kropp eller droppar på föremål. Om du har sådana djur måste du spraya dem med vatten dagligen eller se till att det finns droppande vatten där djuren vistas.
Du ska utfodra ormar och ödlor med ett foder som är anpassat för arten. Fodermängden ska anpassas så att djuren varken blir för kraftiga eller för magra.
Utfodring med levande djur
Det är inte tillåtet att använda levande djur som foder, eftersom djur som sväljs levande, kramas till döds eller dödas med gift dör på ett plågsamt sätt.
Reptiler kan vänjas vid att ta dött byte. Du får mata reptiler med avlivade möss, råttor och kaniner. Det är också tillåtet att mata reptiler med levande insekter.
Den som avlivar till exempel gnagare för att utfodra reptiler ska vara väl förtrogen med den bedövnings- och avlivningsmetod som tillämpas.
Använda animaliska biprodukter som foder
Du får utfodra med till exempel infrysta möss och råttor som kommer från en godkänd tillverkare av foder för sällskapsdjur. Du får också utfodra med matrester från ditt eget kök och med kött från butik. Men om du vill använda andra animaliska biprodukter av kategori 3 måste du anmäla det hos Jordbruksverket. Anmälan kostar inget och gäller tills du själv säger upp den.
När du registreras får du ett registreringsnummer. Om du avslutar din verksamhet ska du anmäla det.
Den som lämnar ut produkterna till dig ska intyga att det är kategori 3-material och att det är avsett som foder. Det görs på ett så kallat handelsdokument. Du ska få originalet av handelsdokumentet när du hämtar produkterna. Dokumentet ska du spara i minst 2 år.
Miljön där ormarna och ödlorna lever
Grundprincipen är du ska hålla ormar och ödlor i utrymmen som ger djuren möjlighet att bete sig naturligt. Utrymmet ska vara rymningssäkert, luckor och dörrar ska vara säkrade och insidan får inte ha ytor som djuren kan skada sig på.
Detaljerna i kraven på hur miljön ska vara utformad är olika beroende på vilken art det gäller. I Jordbruksverkets föreskrifter och allmänna råd om hållande, uppfödning och försäljning av sällskapsdjur kan du se de exakta bestämmelserna.
Fånga inte vilda ormar, ödlor eller grodor
Du får inte hålla vilda infångade djur som sällskapsdjur i Sverige.
Terrarium med giftormar eller giftödlor ska vara låst
En lokal där det finns terrarium med giftormar eller giftödlor måste vara rymningssäker. Terrariet där du har djuren ska vara låst. Det måste dessutom finnas en skylt där det står att terrariet innehåller giftormar eller giftödlor och vilken art som hålls i terrariet.
Minsta utrymme för ormar och ödlor
I djurskyddsföreskrifterna står det vilken yta ormar och ödlor minst behöver ha att röra sig på för att må bra. Ett utrymme för ormar och ödlor får gärna vara större men aldrig mindre än måtten i tabellerna nedan. Eventuella hyllplan räknas inte in i ytan.
Utrymmen för ormar
| Ormens längd från nosspets till svansspets | Minsta tillåtna yta | Minsta yta per orm vid grupphållning | Minsta höjd |
|---|---|---|---|
| Kortare än 35 cm | 0,03 m² | 0,015 m² | 0,17 m |
| 36-40 cm | 0,04 m² | 0,02 m² | 0,2 m |
| 41-50 cm | 0,06 m² | 0,03 m² | 0,25 m |
| 51-75 cm | 0,12 m² | 0,06 m² | 0,4 m |
| 76-100 cm | 0,25 m² | 0,12 m² | 0,5 m |
| 101-125 cm | 0,4 m² | 0,2 m² | 0,65 m |
| 126-150 cm | 0,55 m² | 0,27 m² | 0,75 m |
| 151-175 cm | 0,75 m² | 0,37 m² | 0,85 m |
| Längre än 175 cm | 1,0 m² | 0,5 m² | 1,0 m |
Ormens längd från nosspets till svansspets | Minsta tillåtna yta | Minsta yta per orm vid grupphållning | Minsta höjd |
|---|---|---|---|
Kortare än 30 cm | 0,03 m² | 0,015 m² | 0,1 m |
31-40 cm | 0,04 m² | 0,02 m² | 0,12 m |
41-50 cm | 0,06 m² | 0,03 m² | 0,15 m |
51-75 cm | 0,12 m² | 0,06 m² | 0,2 m |
76-100 cm | 0,25 m² | 0,12 m² | 0,28 m |
101-125 cm | 0,43 m² | 0,2 m² | 0,35 m |
126-150 cm | 0,63 m² | 0,3 m² | 0,45 m |
151-200 cm | 1 m² | 0,5 m² | 0,5 m |
201-300 cm | 2,15 m² | 1,0 m² | 0,7 m |
301-400 cm | 4,1 m² | 2,0 m² | 1,0 m |
401-500 cm | 6,8 m² | 3,4 m² | 1,3 m |
Längre än 500 cm | 9,0 m² | 4,5 m² | 1,5 m |
Utrymmen för ödlor
| Ödlans längd från nosspets till svansspets | Minsta tillåtna yta | Minsta yta per ödla vid grupphållning | Minsta yta per könsmogen ödla vid grupphållning | Minsta höjd |
|---|---|---|---|---|
| Kortare än 15 cm | 0,06 m² | 0,0075 m² | 0,03 m² | 0,25 m |
| 16-20 cm | 0,12 m² | 0,015 m² | 0,06 m² | 0,35 m |
| 21-30 cm | 0,25 m² | 0,03 m² | 0,12 m² | 0,5 m |
| 31-40 cm | 0,5 m² | 0,06 m² | 0,25 m² | 0,7 m |
| 41-50 cm | 0,81 m² | 0,15 m² | 0,4 m² | 0,9 m |
| 51-75 cm | 1,5 m² | 0,3 m² | 0,75 m² | 1,2 m |
| 76-100 cm | 2,1 m² | 0,5 m² | 1,0 m² | 1,4 m |
| 101-125 cm | 2,5 m² | 1,25 m² | 1,25 m² | 1,6 m |
| 126-150 cm | 3,0 m² | 1,5 m² | 1,5 m² | 1,7 m |
151-200 cm | 4,0 m² | 2,0 m² | 2,0 m² | 1,8 m |
| Ödlans längd från nosspets till svansspets | Minsta tillåtna yta | Minsta yta per ödla vid grupphållning | Minsta yta per könsmogen ödla vid grupphållning | Minsta höjd |
|---|---|---|---|---|
| Kortare än 10 cm | 0,06 m² | 0,0075 m² | 0,03 m² | 0,2 m |
| 10-15 cm | 0,09 m² | 0,011 m² | 0,045 m² | 0,2 m |
| 16-20 cm | 0,16 m² | 0,02 m² | 0,08 m² | 0,3 m |
| 21-30 cm | 0,36 m² | 0,045 m² | 0,15 m² | 0,3 m |
| 31-40 cm | 0,64 m² | 0,08 m² | 0,32 m² | 0,4 m |
| 41-50 cm | 0,9 m² | 0,15 m² | 0,45 m² | 0,5 m |
| 51-75 cm | 1,8 m² | 0,3 m² | 0,9 m² | 0,6 m |
| 76-100 cm | 2,5 m² | 0,6 m² | 1,25 m² | 0,75 m |
| 101-125 cm | 3,0 m² | 1,0 m² | 1,5 m² | 0,9 m |
126-200 cm | 4,0 m² | 2,0 m² | 2,0 m² | 1,0 m |
151-200 cm | 5,0 m² | 2,5 m² | 2,5 m² | 1,0 m |
Så sköter du sköldpaddor
Sköldpaddor ska hållas vid ett klimat som liknar artens naturliga mikroklimat.
Terrariets botten ska vara täckt med ett bottenmaterial som är anpassat efter artens behov. Land- och sumpsköldpaddor, av arter som är utpräglat grävande, ska ha ett löst, grävbart bottenmaterial av torv, täckbark, jord, sand eller dylikt i ett lager med en tjocklek som minst motsvarar höjden på sköldpaddans skal. Landsköldpaddor och sumpsköldpaddor ska ha sådan inredning att de kan söka skydd. Om flera sköldpaddor hålls tillsammans ska alla samtidigt kunna söka skydd.
Landsköldpaddor ska ha vatten som de kan vada i.
Sumpsköldpaddor ska ha badvatten. Vattnets djupaste del ska minst motsvara höjden på en vuxen sköldpaddas skal. Övergången mellan land och vatten ska vara utformad så att sköldpaddorna lätt kan ta sig i och ur vattnet.
Vattensköldpaddor ska ha vatten av sådan volym att de kan simma, dyka och gömma sig i vattnet. De ska också ha möjlighet att gå upp på land. Landdelen ska ligga helt ovanför vattenytan och ge sköldpaddorna möjlighet att torka. Övergången mellan vattnet och landdelen ska vara utformad så att sköldpaddorna lätt kan ta sig i och ur vattnet.
Så sköter du groddjur
Ett terrarium eller akvarium för groddjur bör vara försett med lock.
Helakvatiska groddjur ska hållas i vatten. Halvakvatiska groddjur ska hållas i vatten med landdel. Landdelen ska ha grävbart bottenmaterial av jord, torv, mjuk mossa eller dylikt. Marklevande groddjur ska hållas på land med grävbart bottenmaterial av jord, torv, mjuk mossa eller dylikt. Trädlevande groddjur ska ha klättergrenar, bladväxter eller dylikt så att de utan svårighet kan röra sig och vila ovan mark. Marklevande och trädlevande groddjur ska ha badvatten av minst sådan volym och sådant djup att alla djuren samtidigt kan sitta på bottnen med huvudet ovanför vattenytan. Groddjur ska ha gömställen eller, när det gäller kamouflagetecknade djur, en kamouflerande inredning som liknar djurens kamouflageteckning.
Sjukdomar, hygienregler och antibiotikaresistens
Det är ditt ansvar som djurägare att göra vad du kan för att hålla dina djur friska och se till att smitta inte sprids till andra djur. Därför är det viktigt att känna till hur smittor sprids och vad du själv kan göra för att förhindra att djuren blir sjuka. Friska djur behöver inte antibiotika, vilket minskar risken för att bakterier blir resistenta mot antibiotika. Om du har djur i kommersiellt syfte finns det fler krav som du ska följa.
Om du har verksamhet som inte bedrivs i privat bostad gäller hygienreglerna
Om du har en verksamhet som du inte har i din privata bostad omfattas du av hygienreglerna. Exempel på verksamheter som omfattas av hygienreglerna är zoohandlare, zoohandelsgrossister och annan verksamhet eller uppfödning som inte sker i privat bostad.
Infektion med bakterier som är resistenta mot antibiotika
Antibiotika är en stor grupp viktiga läkemedel som är till för att behandla infektioner orsakade av bakterier hos både djur och människor. Men bakterier kan bli resistenta det vill säga utveckla motståndskraft mot ett eller flera sorters antibiotika.
Om djuren får en infektion med MRSA och MRSP finns det krav som du måste följa. Kraven finns under respektive bakterie på sidan om Infektioner med resistenta bakterier.
Reptiler och groddjur kan sprida salmonella
Reptiler och groddjur kan bära bland annat salmonellabakterier i tarmkanalen. En reptil som bär salmonella är i allmänhet inte sjuk, men den kan ändå vara bakteriebärare och sprida smittan.
God hygien minskar risken för smittspridning. Tvätta alltid händerna efter att du har rengjort utrymmet där djuren hålls, och efter att du har hållit i djuren. Vi rekommenderar däremot att man inte använder läkemedel mot salmonellasmitta hos reptiler. Det leder lätt till att resistenta bakteriestammar ökar.
Om dina djur blir sjuka
Ett djur som är sjukt, skadat eller visar andra tecken på ohälsa, måste snarast få nödvändig vård. Kontakta en veterinär om du märker att dina djur inte mår bra.
Om ditt sällskapsdjur behöver avlivas
Om ditt sällskapsdjur blir skadad eller sjuk på ett sådant sätt att det inte längre kan leva ett bra liv ska det avlivas. Den som avlivar sällskapsdjuret ska kunna hantera djur på ett bra sätt och behärska den aktuella avlivningsmetoden.
Det är viktigt att djur inte utsätts för lidande i samband med avlivningen. Avlivning av djur kan vara svårt och komplext och är det är därför mycket viktigt att säkerställa att avlivningen går rätt till. Ta kontakt med en veterinär för att få hjälp med avlivningen eller för att få råd om hur du kan gå tillväga för att säkerställa att avlivningen utförs korrekt.
Djurägare får avliva sina djur själva, men det finns regler för hur djur ska avlivas. Det är inte tillåtet att avliva djur genom exponering för kolmonoxid, eter, kloroform genom frysning eller andra metoder som medför onödigt lidande. De metoder som är tillåtna för att avliva djur finns i våra föreskrifter om avlivning och slakt.
Ta hand om ett dött sällskapsdjur
Kremering
Du kan välja att kremera ditt djur. Det finns godkända kremeringsanläggningar för sällskapsdjur runt om i landet. Din veterinärklinik kan ofta hjälpa dig med transporten. Om du väljer separat kremering kan du få tillbaka askan. Askan kan du sedan begrava eller sprida.
Nedgrävning
Du får begrava ditt djur på egen mark utan föregående kremering, om du följer kommunens anvisningar. Om du får göra det eller inte kan bero på
- var din mark ligger och hur stor den är
- om det är ett stort eller litet djur.
I vissa delar av landet finns det även begravningsplatser för sällskapsdjur. Hör av dig till din kommun om du vill veta mer om reglerna som gäller.
Tillstånd för verksamheter med ormar, ödlor, sköldpaddor och groddjur
Du kan behöva söka tillstånd från länsstyrelsen för att få
- driva en yrkesmässig verksamhet med ormar, ödlor, sköldpaddor eller groddjur
- hyra ut eller förvara och utfodra andras ormar, ödlor, sköldpaddor eller groddjur i större omfattning (6 förvaringsutrymmen eller fler).
Om du är osäker på om du ska söka tillstånd kan du alltid fråga länsstyrelsen i ditt län.
Sök tillståndet hos länsstyrelsen
Du söker tillståndet hos länsstyrelsen i det län där du har dina djur. Länsstyrelsen har en e‑tjänst för ansökan om tillstånd för verksamhet med djur.
När du söker tillståndet kontrollerar länsstyrelsen
- att du har tillräckligt med personal samt att du är lämplig och har rätt kompetens för att driva din verksamhet och ta hand om djuren
- att platsen där djuren ska vistas uppfyller djurskyddsreglerna.
Både fysiska och juridiska personer kan söka tillståndet
Du kan söka tillståndet både som fysisk person (privatperson eller enskild firma) och som juridisk person (exempelvis ett företag, ett kooperativ eller en förening).
Ett tillstånd ges till en person (fysisk eller juridisk). Det kan vara flera personer som behöver tillstånd på samma fastighet eller anläggning, om de driver olika tillståndspliktiga verksamheter. Det gäller till exempel om flera uthyrare har en gemensam anläggning, men skilda ekonomier.
Om verksamheten byter ägare eller anläggning så behövs det ett nytt tillstånd
Om en verksamhet byter ägare måste den nya ägaren söka ett nytt tillstånd för att få sin lämplighet och kompetens bedömd.
Samma sak gäller om du flyttar verksamheten till en annan anläggning. Du måste då söka ett nytt tillstånd för att få den nya anläggningen godkänd.
Brottsligt att inte ha tillstånd
Det är ett brott mot djurskyddslagen att inte ha tillstånd när reglerna kräver att du ska ha det. Den som saknar tillstånd riskerar åtal och kan dömas till böter eller fängelse.
Transportera ormar, ödlor och sköldpaddor
Enstaka djur i bil
Om du transporterar enstaka sällskapsdjur i bil ska du se till att det sker på ett säkert sätt. Djuret ska inte riskera att bli skadat eller lida i samband med transporten. Det betyder till exempel att djuret är säkrat vid inbromsning. Du bör säkra djuret genom att förvara det i en säkrad transportbur.
Du får transportera djur i personbilens bagageutrymme, men bara om det går att se till djuret från bilens personutrymme. Ditt fordon ska vara lämpligt att transportera djur i.
Om du är osäker på hur du ska transportera ditt djur, kan du vända dig till din länsstyrelse för rådgivning.
Mer om transporter hittar du i föreskriften 2019:7, under rubriken Författningar längst ner på sidan.
Lämna aldrig djur ensamma i en varm eller kall bil
Du får aldrig lämna ett djur utan tillsyn i bilen om det är möjligt att temperaturen inne i bilen går över +25°C eller under -5°C.
Även om bilen står i skuggan och du lämnar en glipa i fönstret kan det snabbt bli mycket varmt inne i en bil. Det är inte bara temperaturen som avgör hur snabbt ett djur inne i en bil får värmeslag och eventuellt avlider. Även luftfuktigheten har betydelse. Ju högre luftfuktighet, desto snabbare överhettas djuret. Din bil är ett fordon, inget förvaringsutrymme för ett djur.
När det är brådskande får du transportera djur till veterinären även om du inte uppfyller kraven
Om det är brådskande får du transportera ett sjukt eller skadat djur till veterinären även om du inte uppfyller kraven. Men det får inte finnas någon risk för att djuret kan lida av transporten. Om du är tveksam till om det är lämpligt att transportera djuret ska du kontakta en veterinär.
Särskilda regler för att transportera sköldpaddor
Transportlådor för sköldpaddor ska vara hållfasta, stötdämpande, ha låg värmeledande förmåga och ventilationshål. Om du transporterar flera djur tillsammans gäller det här:
- Om skallängden är högst 10 cm så får du transportera högst 10 individer tillsammans.
- Om skallängden är mer än 10 cm så får du transportera högst 5 individer tillsammans.
- Om skallängden är mer än 20 cm så ska djuret transporteras individuellt.
Om du har flera sköldpaddor i samma låda måste lådan vara platt så att de inte kan krypa upp på varandra. Du ska ta hänsyn till att olika arter har olika behov av temperatur, luftfuktighet och liknande. Om transporten varar längre än 36 timmar ska kärr- och vattensköldpaddor ha fuktiga men inte blöta material i lådan. Exempel på sådana material är mossa eller träull.
Ta in reptiler och groddjur till Sverige
Djuren som du reser eller handlar med måste vara uppfödda i fångenskap och ha hållits i fångenskap sedan födseln. Du får inte ha vilda infångade djur som sällskapsdjur.
Skyddade arter
Vissa arter omfattas av CITES, den konvention som reglerar handeln med hotade djur och växter. När du tar in sådana djur till Sverige finns det särskilda regler som du behöver följa. Det gäller både handel inom EU och handel med länder utanför EU.
Arter kan även omfattas av artskyddsförordningen som kompletterar bestämmelserna i CITES-konventionen. Artskyddsförordningen ska skydda europeiska arter av vilda djur och växter genom att reglera hur man får handla med och förvara dessa arter.
Du ansvarar för att reglerna följs
Det är du som tar in djur som ansvarar för att reglerna följs. Om du inte följer reglerna kan djuren beslagtas, sättas i karantän eller i värsta fall avlivas vid gränsen. Du måste i förväg ta reda på om djuren får hållas i Sverige utan särskilt tillstånd.
Reglerna kan ändras om till exempel risken för spridning av smittsamma sjukdomar kräver det.
Om djurens art är oklar
Om det finns tveksamhet om djurens art kan tullen be en expert från Jordbruksverket att hjälpa till att bestämma arten. Du som tar in djuren betalar för artkontrollen.
Olika regler i olika länder
Olika EU-länder kan ha olika regler för in- och utförsel av reptiler och groddjur. Kontakta eventuella länder som dina djur kommer resa till eller igenom i god tid i förväg så att du vet vilka krav länderna ställer!
Införsel av salamandrar
Den här sidan är inte uppdaterad med aktuell information när det gäller kraven för att ta in salamandrar i Sverige. Mejla vår djurinförselenhet om du har frågor.
Ta in reptiler och groddjur från ett annat EU-land, Norge eller Nordirland
Införselkrav
- Djuren ska vara uppfödda i fångenskap och ska ha hållits i fångenskap sedan födseln.
- Den som för in djuren ska anmäla dem till tullpersonalen vid tullplatsen där de förs in.
I vissa fall krävs tillstånd som transportör
Det finns krav på transportörstillstånd för transportörer som tar betalt för transporter och för dig som transporterar djur som en del av din ekonomiska verksamhet.
Ta in reptiler och groddjur från ett land utanför EU
Införselkraven för reptiler och groddjur från länder utanför EU är olika beroende på bland annat antalet djur som reser och om de reser för att byta ägare eller säljas.
Ta in enstaka djur som inte ska byta ägare
Införselkraven nedan gäller i fall där alla tre punkter stämmer:
- Djuren är inte fler än fem stycken
- Djuren reser med dig som ägare, eller reser med ett ombud och du själv reser inom 5 dagar före eller efter djuren.
- Djuren ska inte säljas eller på annat sätt byta ägare i Sverige.
Införselkrav för enstaka djur som inte ska byta ägare
- Djuren ska vara uppfödda i fångenskap och ska ha hållits i fångenskap sedan födseln.
- Om djuret inte reser med dig som ägare utan med ett ombud (också kallad auktoriserad person), så behöver ombudet ha en skriftlig fullmakt från dig där du anger att djuret inte flyttas i syfte att säljas eller överlåtas till någon annan och att personen som reser med djuret har rätt att utföra denna förflyttning för din räkning.
- Om djuren reser med ett ombud så måste djuren åtföljas av dokumentation (exempelvis en kopia på din biljett eller bokning) som visar att du har en resa på samma sträcka inom 5 dagar före eller efter djurets resa.
- Du eller ditt ombud behöver ta in djuren via en godkänd Entry Point till EU i det första EU-land djuren anländer till. Med det menas särskilt utsedda inreseorter för sällskapsdjur där djurens identitet och medföljande dokument kan kontrolleras. Djuret ska tas in genom en Entry Point i det första EU-land det kommer till.
- Om du reser till Sverige via ett annat EU-land behöver djuret föras in i Sverige via en valfri tullplats och där anmälas till Tullverket.
- I Sverige är inreseorterna för sällskapsdjur (Entry Points) flygplatserna Stockholm-Arlanda och Göteborg-Landvetter.
- Om du reser direkt till Sverige med dina reptiler och groddjur så ska du visa upp djuret för kontroll till Tullverket vid en av dessa Entry Points.
Ta in djur som ska byta ägare eller reser mer än 5 dagar före eller efter sin ägare
Införselkraven nedan gäller i fall där något av följande stämmer:
- Djuren ska säljas eller på annat sätt byta ägare.
- Djuren ska transporteras utan att ägaren eller något ombud för ägaren är med.
- Djuren reser i en grupp på fler än 5 reptiler och groddjur.
- Djuren reser mer än 5 dagar före eller efter sin ägare.
Införselkrav för djur som ska byta ägare
- Djuren ska vara uppfödda i fångenskap och ska ha hållits i fångenskap sedan födseln.
- Djuren ska åtföljas av en försäkran från avsändaren som intygar att så är fallet.
- Djuren måste ha genomgått en klinisk besiktning utförd av en officiell veterinär inom 24 timmar innan tidpunkten för lastning.
- Den officiella veterinären måste ha utfärdat ett hälsointyg baserat på förlagan i kapitel 3 i bilaga I av EU-kommissionens genomförandeförordning 2020/2235. Av hälsointyget ska det framgå att djuren inte uppvisade några sjukdomssymtom vid besiktningen. Detta hälsointyg måste åtfölja djuren.
- Djuren måste föras in via en gränskontrollstation och där besiktigas av en gränskontrollveterinär.
Djuret måste föras in i EU via en gränskontrollstation där det ska besiktigas av en gränskontrollveterinär. Du betalar en avgift för att få djuret besiktigat. Avgiften är lägre under ordinarie arbetstid på vardagar. Under övrig tid tas en extra jouravgift.
Du måste kontakta gränskontrollstationen och boka tid för besiktningen senast klockan 13 en arbetsdag före planerad ankomst.
Om djuret inte reser till Sverige via ett annat EU-land behöver det föras in via gränskontrollstationen Stockholm-Arlanda.
I vissa fall krävs tillstånd som transportör
Det finns krav på transportörstillstånd för transportörer som tar betalt för transporter och för dig som transporterar djur som en del av din ekonomiska verksamhet.
Föra ut reptiler och groddjur från Sverige
Varje land har egna regler för införsel av djur. Kontakta därför veterinärmyndigheten i det land du vill besöka eller landets ambassad för att få veta vad du måste tänka på.
Om djuret ska tillbaka till Sverige kommer det behöva uppfylla Sveriges införselkrav för att kunna återvända. Läs mer om dessa under rubriken ”Ta in reptiler och groddjur till Sverige”
Skyddade arter
Vissa arter omfattas av CITES, den konvention som reglerar handeln med hotade djur och växter. När för ut sådana djur från Sverige finns det särskilda regler som du behöver följa. Det gäller både handel inom EU och handel med länder utanför EU.
Arter kan även omfattas av artskyddsförordningen som kompletterar bestämmelserna i CITES-konventionen. Artskyddsförordningen ska skydda europeiska arter av vilda djur och växter genom att reglera hur man får handla med och förvara dessa arter.
Ta ut djur till länder utanför EU
Ta reda på om det finns exportrestriktioner
Innan du reser med djur eller exporterar dem till länder utanför EU behöver du ta reda på om det finns exportrestriktioner på grund av smittsamma djursjukdomar.
Ta kontakt med landet dit djuren ska
Ta i god tid kontakt med landets ambassad eller veterinärmyndighet och ta reda på det här:
- Är det möjligt att resa till landet med djuren eller exportera dem till landet?
- Vilka regler gäller i landet dit djuren ska?
- Behövs det något särskilt godkännande?
- Behöver du ansöka om något särskilt, till exempel importtillstånd?
- Vilket hälsointyg behövs?
- Ska djuren vaccineras innan transporten, eller sitta i karantän?
Skaffa ett hälsointyg
För att få resa med eller sälja ett djur till länder utanför EU kan djuret behöva ha ett hälsointyg som ska utfärdas av en officiell veterinär i Sverige innan resan. Ta kontakt med det aktuella landets veterinärmyndighet eller ambassad i god tid innan resan och ta reda på om, och i så fall vilket intyg som ska användas och vilka krav som ställs för att djuret ska få resa till landet. När du har tagit reda på detta kan du ta kontakt med en officiell veterinär.
Lämna en tulldeklaration
Om du säljer djur till ett land utanför EU ska du lämna en elektronisk tulldeklaration till Tullverket.
Frågor och svar
Vad händer om jag inte följer reglerna om djurskydd?
Det är länsstyrelserna som kontrollerar att djurskyddslagstiftningen i Sverige följs. Upptäcker de att du inte har följt reglerna kan de kräva att du rättar till bristerna. Kravet kan kombineras med att du får betala vite om du inte rättar till bristerna.
Du kan också dömas till böter eller fängelse i högst två år om du av en domstol döms för brott mot djurskyddslagstiftningen.
Om du med uppsåt eller av grov oaktsamhet utsätter djur för lidande kan du dömas till böter eller fängelse för djurplågeri enligt brottsbalken. Om brottet anses grovt kan straffet bli fängelse i lägst 6 månader och högst 4 år. Om du har brutit mot djurskyddslagstiftningen, på ett allvarligt sätt eller upprepade gånger, eller om du har dömts för djurplågeri, kan länsstyrelsen förbjuda dig att ha hand om djur, så kallat djurförbud.
Författningar
Söker efter grundforeskrifter:
2021:13
Söker efter grundforeskrifter:
2019:15
2019:27
2019:7
2019:29
Senast granskad: 2024-05-16