3R-grupper och samråd på Karolinska Institutet

Först en kort bakgrundsbeskrivning. Karolinska Institutet (KI) är Sveriges största lärosäte för medicinsk utbildning och forskning med cirka 3 000 anställda forskare. I vår artikel fokuserar vi på den forskning och de djurhus som tillhör Komparativ Medicins ansvar.

Vi har pratat med Elisabet som är föreståndare för djurens välfärd och skötsel vid Komparativ Medicins djurhus, och Lars som är enhetschef på core-faciliteten för zebrafisk.

Fem djurhus

Komparativ Medicin har fem djurhus med tillstånd för flera djurslag som till exempel gnagare, fisk, akvatiska djur, stordjur och primater. Under 2021 rapporterade de in 61 000 användningar av gnagare i försök och 6 500 användningar av zebrafisk i försök. Majoriteten av försök på zebrafisk sker innan zebrafiskarna blir frisimmande och anläggningen håller ca 35 000 zebrafiskar för att ta fram zebrafiskembryos.

Totalt arbetar i skrivande stund 88 djurtekniker och fyra veterinärer på djurhusen. Det finns cirka 150 försöksledare, 250 aktiva etiska tillstånd och cirka 750 aktiva forskare inom försöksdjursverksamheten.

Djuren används inom väldigt många olika forskningsområden – så som neurodegenerativa sjukdomar, cancersjukdomar, immunologi, hjärt- och kärlsjukdomar, stamcellsforskning och utvecklingsbiologi. Men man forskar också om åldrande, smärta, fertilitet och metabola sjukdomar. Man utvecklar vaccin och läkemedel.

Lokala 3R-grupper

Det gemensamma djurskyddsorganet arbetar centralt för försöksdjuren på Komparativ Medicin. De har också etablerat så kallade 3R-grupper i verksamheterna. Grupperna bygger på frivilliga insatser från djurtekniker och leds av veterinärerna. Elisabet berättar:

— Syftet är att gynna 3R i praktiken, att ge våra djurtekniker en egen plattform där de kan föreslå förbättringar, men även fungera som en direkt kontakt till djurskyddsorganet.

Det kan handla om idéer kring bobyggnadsmaterial och berikning, som med enkla medel kan ha stor effekt för djuren. Det handlar om att träna djuren före en procedur för att minska stress och i en del fall undvika behovet av sövning.

Förslag initieras och prövas i de lokala grupperna, godkänns av djurskyddsorganet som vid goda resultat fattar beslut om en allmän rekommendation.

Lars berättar om specifika 3R-projekt på fiskfaciliteten, så som smärtlindring vid ingrepp och berikning i tankarna. De jobbar också med att förbättra mallar för att bedöma fiskens välmående.

Förbättringsarbeten som blir rekommendationer

Flera förbättringsarbeten som prövats i liten skala har sedan antagits som en rekommendation av djurskyddsorganet.

Aktuella exempel är en mall för att bedöma hälsostatus hos zebrafisk, mallar för olika sjukdomsmodeller och för åldrande hos djur, acklimatisering av djur och avlivningsmetoder för zebrafisk.

Ett annat bra exempel är en mall för utvärdering av försök med måttlig svårhetsgrad, där KI går ett steg längre än EU-direktivet om försöksdjur, som kräver utvärdering av alla försök med avsevärd svårhetsgrad.

— Vi har mycket att lära även från dessa försök när det gäller förfining och smärtlindring, menar Elisabet. Mallen hjälper forskarna att få med allt, vilket i sin tur gör det lättare för djurskyddsorganet att följa vad som händer och vad som ger effekt för djuren.

Samråd mellan djurtekniker och forskare

När en ansökan om etiskt godkännande är prövad och beviljad bokar man in ett samrådsmöte. Då träffas försöksledaren, inblandade forskare, veterinär, djurtekniker och annan djurhuspersonal. Mötet leds av föreståndaren för djurens välfärd och skötsel.

Tanken är att man ska lära känna varandra och få förståelse för det aktuella försöket med fokus på kvalitet och djurens välfärd.

— Det blir ett ”vi” istället för ”vi och dom”, menar Elisabet. Jag ser hur engagerade alla är: djurteknikerna som arbetar med djurens bästa för ögonen och unga forskare och doktorander som drivs av sin forskningsfråga. Att låta dem mötas och dela sitt engagemang stärker vi-känslan.

Lars instämmer:

— De som tar hand om djuren måste förstå vad de ska titta efter, vad försöket handlar om och vad som ska hända med djuret. Vi kommer från olika kulturer med olika synsätt och därför behöver vi mötas och diskutera för att nå samsyn. Ofta är det en djurtekniker som först lägger märke till och reagerar på en förändring hos djuret. Det här måste forskarna ta vara på.

Lär av andras försök

En viktig poäng vid det samråd som ska ske innan en djurförsöksetisk ansökan skickas in, är att göra alla medvetna om vad som redan har gjorts för att underlätta val av modell och undvika misstag eller misslyckade försök. Elisabet berättar hur hon systematiskt försöker få alla att använda sig av andras lärdomar när det handlar om att planera och följa sina studier, och hur man kan göra förbättringar som på olika sätt mildrar djurens lidande.

En ständig utmaning är att ta vara på kunskapen, både den som finns internt och den som finns hos andra.

Nu kommer vi in på nyttan med ett nationellt 3R-center. Elisabet och Lars är överens om vad som är den viktigaste uppgiften för att på riktigt göra skillnad:

— Genom att samla, systematisera, paketera och sprida evidensbaserad kunskap om 3R, kan 3R-centret bidra till både kvalitet och kontinuitet på svenska lärosäten och företag. Och det skulle underlätta för oss i vår vardag – att få rätt kunskap i en samlad kanal.

Goda exempel på 3R

Sveriges 3R-center publicerar regelbundet intervjuer och artiklar om goda exempel på 3R hos svenska universitet, myndigheter och företag. Du hittar alla artiklar på vår webbplats.