3R-arbetet på Lunds universitet

Lunds universitet har totalt fem olika anläggningar med försöksdjur runt om i Skåne. Medicinska fakulteten som rymmer den största delen av forskning med djur, använder främst gnagare, zebrafisk och stordjur. Där ingår även life science-byn Medicon Village, som har ett eget djurhus. Det finns också en särskild anläggning för studier på vilda djur.

Vi har intervjuat forskarna Malin Fex och Marie Sydoff. Malin är 3R-samordnare och sitter med i universitetets nämnd för djurskyddsfrågor, som har en övergripande roll för all djurverksamhet. Marie är strålningsfysiker vid Lund University Bioimaging Centre, som är universitetets avdelning för bildteknik, som också gör djurförsök.

Samråd och checklista för 3R

Inför varje ny etisk ansökan träffas försöksledare, godkänd föreståndare för djurhusen, veterinär och andra representanter för djurverksamheten i ett så kallat samråd för att gå igenom ansökan i detalj. Syftet är att säkerställa att försöket är så noggrant planerat som möjligt, att alla delar går att genomföra och att försöket är utformat på ett sätt som ger bäst resultat. En särskild 3R-checklista fungerar som underlag.

— Checklistan är helt ny för i år, berättar Malin. Den togs fram av föreståndarna för varje djurhus, veterinärer och nämnden för djurskyddsfrågor, för att få en så bred och bra lista som möjligt. Det var nämnden för djurskyddsfrågor som initierade listan och den ska användas som ett verktyg vid samråd, så att man får en ordentlig genomgång och diskussion med försöksledaren.

— Vi arbetar aktivt med att förfina alla ingrepp, så som anestesi, värme under uppvak och vid sövning, säger Malin. Det är viktigt att alla som jobbar nära djuren känner till och förstår detta. Det här pratar vi också om vid våra samrådsmöten. Alla frågor kommer upp på bordet tack vare 3R-checklistan.

Utbildning och träning

Malin berättar om hur de för några år sedan utbildade alla forskargrupper i att lyfta och hantera möss. De fick träna på att lyfta upp djur med hjälp av händerna som kupades runt djuret, men också genom att använda den befintliga stegen i buren som en slags skopa för att få upp djuret ur buren. Att lyfta dem i svansen är förbjudet. Det gick oväntat lätt, berättar Malin. Alla tog till sig uppgiften och förstod nyttan med att ändra sitt arbetssätt.

De krävs utbildning i försöksdjursvetenskap för alla nya medarbetare som ska arbeta med djur i sin forskning. Därefter måste man ”ta körkort” för att hantera och göra vissa ingrepp på djuren, som till exempel injektioner.

— 3R-arbetet sätter igång redan när djuren kommer hit. Det handlar om att acklimatisera dem, att vänja dem vid att hanteras av oss, att bo här och att förbereda dem inför det som ska hända. Vi utgår från varje enskilt djur – vad tillhör det för stam, vad finns det för behov, vilka förutsättningar har just det här djuret?

De tränar sina djur inför ingrepp. Vid behov kan man med aktuell forskargrupp lägga upp en plan för hur och när djuren ska tränas inför ett försök. Det beror på vilken typ av försök som ingår i studierna och bygger på en bra dialog mellan dem som ansvarar för djuren och forskarna. Alla är väl medvetna om betydelsen av friska och tränade djur i en studie. Ingen vill använda djur i onödan eller riskera dåliga resultat på grund av stressade djur.

Planerad avel av försöksdjur

Ett annat sätt att hålla nere antalet djur är att planera avel och antal djur i ett försök. Vid samrådet diskuterar man beräkningen av antalet djur, om den är rimlig och vilken typ av avel man behöver. På så sätt kan de hålla nere aveln och undvika onödiga överskottsdjur.

— Det handlar om att effektivisera vår avel, snarare än att maximera den, menar Malin. Vi försöker också dela djur och vävnader mellan olika forskargrupper, så att så mycket som möjligt av varje djur kommer till användning och nytta.

Bildteknik minskar antalet försöksdjur

Lund University Bioimaging Centre är en infrastruktur inom universitetet, som erbjuder tjänster inom forskning och avbildning. Inför varje ny ansökan om att få göra studier på djur, har även de ett samrådsmöte med forskargruppen och ansvarig försöksledare. Mötet syftar till att planera och förfina försöket; allt för att få ut bästa resultat, vilket i sin tur leder till att inga försöksdjur används i onödan.

— Med hjälp av alltmer avancerad bildteknik kan vi följa ett och samma djur under en längre tid, i longitudinella studier, berättar Marie. Man tar då bilder på djuret vid olika tidpunkter, till exempel vid behandling av cancertumörer. Då kan man följa hur effektiv behandlingen är genom att titta på hur mycket cancertumören krymper i storlek eller hur mycket av tumören som fortfarande innehåller levande celler.

Utan denna typ av bildtagning skulle man istället behöva göra studierna genom att använda sig av flera olika grupper av djur, som avlivas vid varje tidpunkt för att kunna studera behandlingseffekten i djuren på liknande sätt. Nu räcker det med en grupp djur som man tar bilder på vid motsvarande tidpunkt istället.

— Naturligtvis är det viktigt med gränser i försöken även här, säger Marie. Det finns ju en gräns för hur många avbildningar ett enskilt djur kan genomgå. Till exempel sövs djuren inför varje avbildning och det måste vi ta hänsyn till. I de etiska tillstånden finns även gränser för hur många injektioner man får utsätta djuren för.

Förfinade metoder

Tekniken utvecklas fort och just nu ser universitetet över sin maskinpark för CT-, PET och SPECT-scanning, där de senaste maskinernas kapacitet skulle ge ännu större möjligheter att studera exempelvis hjärnan med finare detaljupplösning.

— Vi får då möjlighet att se allt mindre tumörer eller allt finare strukturer inuti olika organ, säger Marie. PET och SPECT-kamerorna återger funktionen av ett visst organ, en tumör eller ett organsystem och CT-bilderna återger anatomin. Vi får fram bilder i tre dimensioner så att man kan hitta exakt var i djuret det verksamma ämnet har tagits upp.

Deras avancerade tekniker inom mikroskopi, som till exempel ljusmikroskopi och olika typer av elektronmikroskopi, ger också möjligheter att fortsätta använda djurens vävnader efter bildtagningen för att få ytterligare information på en ännu mindre skala.

Ett djur kan således användas på flera sätt, vilket minskar det totala antalet djur och maximerar informationen man kan få ut från ett och samma djur. Att enkelt kunna dela vävnader mellan olika forskargrupper är också något man strävar efter.

Närheten viktig för 3R

Det finns också stora fördelar med att Bioimaging Centre finns fysiskt på universitetet. Närheten till djurskyddsorgan och veterinärer gör att det är lätt att lyfta 3R-aspekten. Förståelsen för djurens välfärd och påverkan på resultaten är stor. Forskarna inser fördelarna med att förlägga alla delar av en studie till samma plats, för att djuren inte ska behöva flyttas mellan de olika ingreppen.

— Djuren behöver vila både före och efter en avbildning, det kompromissar vi inte om, säger Marie. För våra avbildningstekniker är det viktigt att djuren inte är stressade, för det kan påverka fysiologin och därmed resultaten man får ut av studien. För forskarna är det också viktigt att hålla nere kostnaderna, vilket sker om man kan använda samma djur under en längre tid och att det blir rätt direkt.

Marie berättar om en doktorandkurs som de nyligen höll på plats och hur de presenterar sina olika tekniker. De visar doktoranderna vikten av att planera en studie i alla steg och hur viktigt det är att hantera djuren på ett bra sätt. De berättar om bra och dåliga exempel och sätter det i relation till resultatet.

— Ett annat aktuellt exempel på 3R är att vi just nu gör en studie för att minimera den stråldos som djuren får då man tar CT-bilder på lungorna. Förhållandet mellan stråldos och bildkvalitet är alltid närvarande; högre dos ger bättre bildkvalitet till en viss gräns. Men vid longitudinella studier, är det viktigt att man inte ger för hög stråldos till djuren då det finns risk att resultaten påverkas. Här handlar det om att förfina försöket, så att både dos och bildkvalitet blir perfekt i förhållande till studien.

Stark 3R-kultur

Marie och Malin är överens om att det finns en stark 3R-kultur i Lund, som de båda känner igen sig i. Alla strävar efter att djuren ska ha det så bra som möjligt och alla förstår hur viktigt det är för forskningen i sig.

— Alla blir inskolade i den här kulturen redan från början. Vi upplever också att det är lätt att bromsa innan en studie drar igång, så att varje försök är noga genomtänkt och planerat på ett sätt så att vi inte använder fler eller färre djur än nödvändigt.