Logotyp Jordbruksverket
Logotyp Jordbruksverket

Märkning i butik

Hitta på sidan

Som konsument kan du hitta mycket information på förpackningen om maten du köper. Till exempel om den är ekologisk och varifrån den kommer. I första hand är det Livsmedelsverket som hanterar regler om hur produkter ska vara märkta. Jordbruksverket ansvarar för märkning av färska frukter och grönsaker.

Normer för frukt och grönsaker

Får ett äpple se ut hur som helst? Faktiskt inte. EU har detaljerade regler för ett tiotal frukter och grönsaker som slår fast hur dessa ska se ut för att få säljas inom unionen. Närmare bestämt finns sådana detaljregler för

  • vindruvor
  • citrusfrukt
  • jordgubbar
  • kiwi
  • persikor
  • nektariner
  • päron
  • äpplen
  • paprika
  • sallat

Det finns också regler för bananer, men det gäller bara gröna bananer och inte de som säljs i butiker.

I första hand är reglerna till för att underlätta kontakterna mellan odlare, grossister och detaljister. En del saker är dock bra att veta när du står i fruktdisken i butiken.

Butikerna ska ange ursprungsland

Alla butiker som säljer frukter och grönsaker ska tydligt tala om vilket land produkterna kommer ifrån.

Produkterna ska vara friska och fräscha

Praktiskt taget alla färska frukter och grönsaker som säljs i Sverige ska uppfylla en del minimikrav. Det betyder bland annat att de inte får vara ruttna eller mögliga, alltför stötskadade, eller angripna av skadeinsekter.

Klass 1 och klass 2

Om butiken påstår att produkten är Klass 1 eller Extra så ska den verkligen vara det. Exakt vad de kraven innebär varierar från produkt till produkt, men i stort sett handlar det om att produkterna inte bara ska vara friska, utan också se bra ut. De får inte ha mer än små skönhetsfläckar, och de ska dessutom ha den form och färg man kan vänta sig av sorten.

Klass 2 är till för att butikerna ska kunna sälja produkter som har skönhetsfel, men som ändå går utmärkt att äta.

Märkningar av ekologiska produkter

EU-märket för certifierade ekologiska produkter. Vita stjärnor på grön bakgrund formar konturerna av ett löv

EU-märket för certifierade ekologiska produkter.

De två vanligaste ekologiska märkningarna i Sverige är EU-ekologiskt och KRAV. För att en produkt ska få ha märkningen EU-ekologiskt måste producenten följa EU:s gemensamma regler för ekologisk produktion och produktionen ska kontrolleras av ett godkänt kontrollorgan. Om produkten kommer från ett land utanför EU ska produktionen vara godkänd och kontrollerad efter likvärdiga krav som de som finns i EU.

KRAV-märkta produkter måste också uppfylla kraven för EU-ekologisk produktion, men KRAV har även fler regler utöver de som gäller för EU-ekologiskt.

Svenska Demeterförbundet har en märkning för produktion som uppfyller kraven för EU-ekologisk produktion och som också är biodynamisk.

Flera livsmedelskedjor har dessutom egna varumärkesnamn för ekologiska produkter. Också dessa produkter måste uppfylla EU:s regler för att få kallas ekologiska.

Svenska kontrollorgan för EU-ekologiskt

På produkter som är märkta med EU-märket för ekologisk produktion ska du också kunna se en kod som berättar vilket kontrollorgan som har certifierat produkten. Det gör att det är lättare att spåra varifrån en produkt kommer.

Här är koderna för de svenska kontrollorganen:

  • SE-EKO- 01 Kiwa Sverige AB
  • SE-EKO- 03 SMAK AB
  • SE-EKO- 04 HS Certifiering AB
  • SE-EKO- 05 Valiguard AB
  • SE-EKO- 06 ControlCert Scandinavia AB
  • SE-EKO- 08 Intertek Certification AB

De svenska kontrollorganen ska ha uppgifter om sina kunder publicerade, så att den som är intresserad ska kunna se att ett företag är certifierat. Det ska gå att se de uppgifter som framgår av certifikatet. Nedan finns länkar till dessa uppgifter hos de svenska kontrollorganen.

Sammansatta produkter

Ekologiska sammansatta livsmedel, till exempel färdigmat eller sylt, måste innehålla minst 95 procent ekologiskt producerade ingredienser av jordbruksursprung för att få märkas som ekologiska.

För vissa sammansatta livsmedel där andelen ekologiska ingredienser är mindre än 95 procent kan det stå i ingrediensförteckningen vilka ingredienser som är ekologiska.

Ekologisk märkning ger inte hela bilden

Reglerna för konventionell (icke-ekologisk) produktion, till exempel djurskydd och vilka växtskyddsmedel som är tillåtna, skiljer sig åt i olika länder. Därför kan skillnaden mellan en konventionellt och en ekologiskt svenskodlad tomat vara mindre än en konventionellt och en ekologiskt odlad apelsin. Konventionella jordbrukare kan också välja att gå längre än minimireglerna. Den informationen når inte alltid dig som konsument, till exempel om morötterna är obesprutade, om förnybar el driver jordbruksmaskinerna eller om bonden odlar eget foder.

Andra miljömärkningar

Det finns flera livsmedelsmärkningar som ställer krav på att produktionen skett med omsorg för miljön, men som har andra krav än de som ställs för ekologisk produktion. Exempelvis finns Svenskt Sigill, som inkluderar Svenskt Sigill ”Klimatcertifierad”, Svenskt Sigill ”Naturbeteskött” och Svenskt Sigill ”Arbetsvillkor”.

I Sverige finns även märkningarna Svenska Ägg och Svensk Fågel. De anger ursprung, men ställer också krav inom bland annat djuromsorg.

För sojaproduktion finns RTRS (Roundtable on Responsible Soy), och för palmolja finns RSPO (Roundtable on Sustainable Palm Oil). Dessa märkningar tar hänsyn till både sociala och miljömässiga aspekter, så som bevarandet av betydelsefulla ekosystem.

Ursprungsmärkning

Vissa produkter måste märkas med uppgifter om ursprung. Det gäller till exempel olivolja, honung, ägg, hela frukter och grönsaker samt färskt, fryst eller kylt kött av våra vanliga köttslag. Ursprungsmärkning av kött är inget krav om köttet har processats (till exempel marinerats eller värmebehandlats). Några exempel på detta är korv och rökt kött.

Den information som ges på förpackningen får inte vilseleda dig som konsument. Du ska inte bli lurad att tro att livsmedlet kommer någon annanstans ifrån än vad det faktiskt gör. Ett exempel är att om en förpackning med jordgubbar har en svensk flagga så får inte bären i förpackningen komma från ett annat land än Sverige.

Det finns också frivilliga ursprungsmärkningar, till exempel ”Från Sverige”, ”Svenska ägg” och ”Svensk fågel”.

Märkning av fisk

Det finns inga gemensamma bestämmelser på EU-nivå för märkning av vildfångad fisk.

Miljömärkning av fisk

De vanligaste miljömärkningarna i Sverige för fiskeri och vattenbruksprodukter är Marine Stewardship Council (MSC), KRAV och Aquaculture Stewardship Council (ASC).

Dokumentation och ursprungsmärkning av fisk

I Sverige är Havs- och vattenmyndigheten ansvarig för landets arbete med fiskekontroll. Yrkesfiskare ska dokumentera sina fångster och skicka alla dokument till myndigheten där de registreras i en databas. Genom att koppla ihop dokumentationen är det möjligt att spåra fiskens väg från försäljningen och ner till det enskilda fiskefartyget.

För fisk som importeras till EU ska det finnas ett fångstintyg. Fångstintyget innehåller bland annat information om fångst, fartyg, fångstområde och transportsätt.

Fisk i butik ska vara märkt

Som konsument ska du i butiken få information om varifrån fisken kommer, vilken art det rör sig om och vilket redskap som använts för att fånga den (om den är viltfångad). Livsmedelsverket ansvarar för reglerna kring märkningen.

Författningar

Du kanske också är intresserad av det här

Senast uppdaterad: 2021-03-11