Jordbruksstatistisk sammanställning 2021

Företag, företagare och areal

Det fanns knappt 58 800 jordbruksföretag i Sverige år 2020. De brukade sammanlagt drygt 2,5 miljoner hektar åkermark och 460 000 hektar betesmark. Gemensamt utgör åker- och betesmark, det vill säga jordbruksmark, ungefär 7 % av Sveriges totala landareal. Drygt 610 000 hektar eller ungefär 20 % av all jordbruksmark används till ekologisk produktion.

I genomsnitt 43 hektar åkermark per företag

I genomsnitt år 2020 brukade ett jordbruksföretag drygt 43 hektar åkermark. Många jordbruksföretag är små och två av tre brukade mindre än 20 hektar åkermark. Däremot brukades drygt 60 % av all åkermark av de företag som brukar mer än 100 hektar. Av jordbruksmarken är drygt två hektar av fem arrenderade, det vill säga att jordbruksföretagen arrenderar i genomsnitt 40 % av den åker- och betesmark de brukar. I tablå A visas antal jordbruksföretag mellan 2010 och 2020 uppdelat på storleksgrupper baserat på brukad areal åkermark.

1. I gruppen ”-2,0” ingår företag med 0 hektar åkermark. Av de 4 236 företag som ingår i denna grupp 2020 är det 31 %, 1 328 företag, som har åkermark, resterande företag har betesmark, djur och/eller trädgårdsodling i sådan omfattning att de uppfyller kriterierna för att vara ett jordbruksföretag enligt Lantbruksregistret, LBR.

166 000 sysselsatta inom jordbruket

År 2020 var drygt 166 000 personer sysselsatta på heltid eller deltid inom jordbruket. Av de sysselsatta i jordbruket var knappt 95 000 män och knappt 72 000 kvinnor. Drygt två av fem sysselsatta i jordbruket var alltså kvinnor år 2020.

Av driftsledarna på alla jordbruksföretag i Sverige år 2020 var 48 800 män och knappt 10 000 kvinnor. Knappt 80 % av jordbruksföretagen hade därmed en företagsledare som var man. Andelen manliga driftledare har sedan 2013 minskat med 2 procentenheter.

Många jordbruksföretagare över 65

År 2020 var en av tre jordbruksföretagare med enskild firma över 65 år. 2010 var den siffran ungefär en av fyra. På jordbruksföretag som brukar över 100 hektar åkermark är det vanligast att företagaren är mellan 55 och 64 år.

Produktionen i jordbruksföretagen

Den preliminära statistiken för jordbrukets ekonomi visar att det totala produktionsvärdet i jordbruket var 64 miljarder kronor år 2020. Det är en ökning med nästan 1 % jämfört med 2019. Knappt 46 % av produktionsvärdet utgjordes av försäljning av spannmål, potatis, trädgårdsväxter och andra grödor och 44 % av produktionsvärdet kom från animalieproduktion till exempel slakt, mjölk och ägg. Produktionsvärdet från växtodlingen minskade med 2 % mellan åren 2019 och 2020 medan värdet från animalieproduktionen ökade med 3 %.

Enligt den preliminära statistiken minskade även de totala kostnaderna. Det innebär att företagsinkomsten, som ska täcka kostnader för eget arbete och eget kapital, ökade med 3 % jämfört med 2019. Företagsinkomsten beräknas år 2020 uppgå till 8 miljarder kronor enligt den preliminära statistiken.

Sammantaget var skördarna något lägre år 2020 jämfört med 2019, medan slaktvolymerna och mjölkproduktionen var större år 2020.

Avräkningsprisindex, det vill säga den sammanvägda prisutvecklingen för alla varor som jordbrukarna producerar, minskade med 1 % mellan 2019 och 2020. För växtodlingsprodukter minskade priserna med 4 %. Spannmålspriserna ökade något mellan åren 2019 och 2020, medan priserna för potatis och grönsaker minskade. Det sammanvägda indexet för animalieprodukter minskade med 2 %. Priserna för griskött ökade med 12 % medan mjölkpriserna var stabila och priserna för ägg minskade.

Många jordbruk är små och många jordbrukarhushåll kombinerar inkomsterna från näringsverksamhet med inkomster från tjänst. År 2019 var den taxerade medelinkomsten per hushåll från tjänst drygt 410 000 kronor, från näringsverksamhet drygt 87 000 kronor och från kapital 27 000 kronor. De driftsinriktningar där merparten av hushållens inkomster kom från näringsverksamhet var specialiserade mjölkföretag samt företag med blandad mjölk- och nötköttsproduktion.Andelen av hushållets inkomst från näringsverksamhet av hushållets totala inkomst ökar när jordbruksföretagets åkermarksareal ökar. Det vill säga att för hushåll kopplade till jordbruksföretag med mer än 200 hektar åker, vilket är den kategori med störst åkerareal, var inkomsten från näringsverksamhet högst.

Både för vegetabilie- och animalieproduktionen står de företag som brukar mer än 100 hektar för den största delen av produktionen.

Ökad användning av kvävegödsel

Försäljningen av kväve i mineralgödsel för gödselåret 2019/20 beräknades öka med 18 % jämfört med närmast föregående gödselår. Försäljningen redovisad per hektar utnyttjad åkermark uppgick till 90 kg per hektar för riket, en ökning med 14 kg per hektar jämfört med föregående år. Försäljningen av fosfor, kalium och svavel per hektar utnyttjad åkermark har däremot varit relativt konstant under de senaste fem åren.

Energianvändningen i lantbruket har ökat mellan 2018 och 2019. Andelen energi som kommer från biobränslen har ökat något mellan samma år och ligger för 2019 på drygt 35,6 %.

Utsläpp från jordbrukssektorn

Det totala utsläppet av växthusgaser ifrån jordbrukssektorn uppgick 2019 till knappt 6 950 000 ton koldioxidekvivalenter, en ökning med 1 % från föregående år. Växthusgasutsläppen från åkermark har minskat med 4,5 % mellan 2018 och 2019 och ökat med dryga 25 % från betesmark. Mellan 2018 och 2019 minskade utsläppen för kväveoxider, flyktiga organiska ämnen och ammoniak med mellan 0,5 % och 2 %.

Utsläppen av växthusgaser som kommer från jordbrukets arbetsmaskiner har under en femårsperiod minskat med drygt 7 % och uppgick år 2019 till 506 000 ton koldioxidekvivalenter. Däremot ökade dessa utsläpp mellan 2018 och 2019 med knappt 4 % vilket förmodligen åtminstone delvis beror på att utsläppen var låga år 2018 på grund av torka och därmed minskad användning av jordbruksmaskiner.

Animalier och ekologisk produktion

Vi räknar antalet djur i juni varje år. De senaste fem åren har antalet djur minskat i alla grupper. Däremot har såväl nötkreatursslakten som den invägda mjölken från mjölkproduktionen ökat under de senaste tre respektive fem åren.

I tablå B visas totalt antal djur av de fyra vanligaste djurslagen hos jordbruksföretag i Sverige i juni 2020. I tabellen visas också antal företag med respektive djurslag. Nötkreatur är det vanligaste djurslaget i de jordbruksföretag som håller lantbruksdjur.

1. Antalet djur avser en ögonblicksbild över antalet levande djur. I antalet värphöns och slaktkycklingar räknas inte de platser in som vid tillfället står tomma på grund av till exempel städning av stallar. Antalet platser med djurslaget är således högre än de redovisade siffrorna i tablån.

Nötkreaturens användning för produktion av mjölk och kött

Den genomsnittliga besättningsstorleken 2020 för mjölkproduktion var 98 kor per företag vilket är en ökning med 4 kor per besättning sedan 2019. Kor som används till uppfödning av kalvar kallas dikor och den genomsnittliga besättningsstorleken för dikoföretag är 21 kor per företag.

Ungefär 434 000 nötkreatur slaktades under 2020. Detta gav en slaktad kvantitet på drygt 141 000 ton nötkött. Den slaktade kvantiteten ökade med 1 % från 2019. De flesta slaktade nötkreaturen tillhörde kategorin ungtjur och därefter ko. Under 2019 var drygt 16 % av de slaktade nötkreaturen ekologiska.

År 2020 vägde mejerierna in knappt 2,8 miljoner ton mjölk och knappt var femte liter var ekologisk mjölk.

500 000 tackor, lamm och baggar i Sverige 2020

En besättningsstorlek mellan 10 och 24 får var vanligast år 2020. Störst del av alla tackor och baggar, knappt 60 %, fanns däremot i besättningar som hade mer än 50 djur.

Totalt slaktades ungefär 207 000 lamm under året och slaktad kvantitet uppgick till drygt 3 900 ton. Antalet tackor och baggar som slaktades uppgick till ungefär 33 000 vilket motsvarade en slaktad kvantitet om knappt 1 000 ton. Under 2019 uppgick den ekologiska får- och lammslakten till 21 % av den totala slakten av får och lamm.

Störst slaktad kvantitet från gris

Knappt 130 000 av grisarna i juni 2020 var suggor, 370 000 var smågrisar under 20 kg, 1 400 var galtar och 870 000 var slaktsvin över 20 kg. Under 2020 slaktades totalt drygt 2 620 000 grisar vilket gav en slaktad kvantitet på knappt 247 000 ton griskött.

Under året 2019 slaktades drygt 65 000 ekologiskt hållna grisar motsvarande 2,6 % av alla slaktade grisar 2019.

Nästan alla suggor och galtar, 95 %, fanns i besättningar med fler än 100 avelsgrisar. Knappt sex av tio suggor och galtar fanns i besättningar med fler än 500 avelsgrisar. Totalt hade drygt 700 företag suggor och galtar och ungefär 280 av dem hade fler än 100 avelsgrisar. Drygt 380 företag hade färre än 50 avelsgrisar.

Nästan alla slaktgrisar, 98 %, fanns på gårdar med fler än 250 slaktgrisar. Drygt hälften, 55 %, fanns på besättningar med fler än 2 000 slaktgrisar. Totalt fanns det drygt 900 företag med slaktgrisar och två tredjedelar av dem hade fler än 250 slaktgrisar. Drygt 300 företag med slaktgrisar hade färre än 100 grisar.

De flesta fjäderfä finns i stora besättningar

År 2020 hade 2 000 av företagen med värphöns, knappt 82 %, färre än 50 hönor och det totala antalet höns i dessa besättningar stod för knappt 0,4 % av Sveriges totala antal höns. Nästan alla värphöns, 98 %, fanns i de 200 besättningar som höll fler än 5 000 hönor.

Den slaktade kvantiteten kött från kyckling uppgick till drygt 162 000 ton under 2020. År 2019 uppgick slakten av ekologiskt hålla kycklingar till knappt 1 % av den totala kycklingslakten.

Knappt 130 000 ton ägg vägdes in under 2020 varav ungefär 20 450 ton var ekologiska.

I tablå C visas slaktad kvantitet i ton av olika djurslag och andelen av slakten som kommer från ekologiskt hållna djur.

Vegetabilier och ekologisk produktion

Somliga spannmålsväxter, till exempel vete och korn, kan sås antingen på hösten eller på våren. Den genomsnittliga skörden per hektar är högre om grödorna sås på hösten. Tidig skörd och förhållandevis torrt väder under hösten 2019 gav tidsutrymme och förutsättningar för stora höstsådda arealer.

Den tidiga våren 2020 var torr och kall vilket ledde till en del problem med ojämn uppkomst av sådden respektive frostskador på grödorna. Merparten av landet fick sedan normala regnmängder under växtodlingssäsongen. Även vallskörden påverkades på vissa håll negativt av den torra och kalla våren.

Huvuddelen av skördearbetet 2020 kunde genomföras tidigt och i gynnsamt väder. I slutet av september började regnväder dra in och särskilt i Norrland medförde långvariga regnperioder och därefter tidig snö att skörden försenades eller uteblev.

Areal och skördar

I tablå D visas odlad areal av olika grödor tillsammans med hektarskördar och totalskördar totalt för all odling och för ekologisk odling.

1. Hektarskörd (kg/ha) och totalskörd avser endast slåttervall. Avkastningen från betesvall ingår inte.

Spannmål

Totalt användes knappt 967 000 hektar till spannmålsodling 2020 och knappt 13 % av den arealen användes till ekologisk spannmålsodling. Areal för ekologisk odling av spannmål har ökat med 3 % sedan 2019. Det används större areal åkermark till spannmålsodling i slättbygderna än i skogsbygderna och Norrland. Ekologisk spannmålsproduktion är vanligast i Östergötlands län och Västra Götalands län sett till odlad areal.

Den totala skörden för spannmålsgrödor uppgick till knappt 6 miljoner ton, vilket är 3 % mindre än under 2019. Den vanligaste spannmålsväxten är vete och ungefär hälften av den totala spannmålsskörden utgörs av höstvete. Efter vete är korn den vanligaste spannmålsgrödan sett till antal odlade hektar.

Vall och majs

Det mesta av slåttervallen som odlas i Sverige används till djurfoder. I slättbygderna odlas även vall för att tröska fröna och 2020 brukades knappt 22 000 hektar till vallfröodling. Den totala arealen som använts till slåtter- och betesvall har minskat med 1,8 %, eller knappt 20 000 hektar, mellan 2019 och 2020. Arealen för ekologisk slåtter- och betesvall minskade med drygt 2,2 %, knappt 5 800 hektar, under samma period. Totalt skördades knappt 4,3 miljoner ton slåttervall och drygt 21 % av den totala skörden kom från ekologiskt odlad slåttervall.

Majs odlas också till djurfoder men i mindre utsträckning jämfört med slåttervallen. Vanligast är majs i Skåne, Kalmar, Halland och Gotlands län.

Andra grödor

Andra grödor som odlas är baljväxter, oljeväxter, potatis och sockerbetor. Exempel på baljväxter är bönor och ärtor. Baljväxter odlas vanligen för foderproduktion. År 2020 användes drygt 42 000 hektar till odling av baljväxter för foderproduktion, vilken består av kok- och foderärter, vicker, åkerbönor med mera. Konservärter och bruna bönor som används till livsmedel odlades på drygt 5 600 hektar.

Raps och ryps är exempel på oljeväxter och odlas främst i slättlandskapen. Drygt 98 000 hektar användes till odling av raps och ryps. Av oljeväxterna är raps som såtts på hösten det vanligaste, så kallad höstraps. Totalt skördades 327 700 ton höstraps år 2020 och genomsnittsskörden per hektar var 3 560 kg.

Sockerbetor odlas nästan bara i Skåne län. År 2020 användes knappt 29 800 hektar till odling av sockerbetor. Den totala skörden av sockerbetor var drygt 2 miljoner ton och skörden per hektar var i snitt 68 000 kg.

Potatis odlas antingen som matpotatis eller som så kallad stärkelsepotatis som används för att utvinna stärkelse. Det vanligaste är att odla matpotatis. År 2020 skördades totalt nästan 540 000 ton matpotatis. Skörden per hektar var i genomsnitt 36 260 ton. Matpotatis är vanligast i Hallands län. Totalt odlades det potatis på 24 000 hektar år 2020.

Knappt 180 000 hektar av den brukade åkermarken används till annat än att odla jordbruksväxter. Drygt 137 000 hektar, motsvarande 5 %, av åkermarken ligger i träda och drygt 42 000 hektar används till exempelvis trädgårdsväxter och energiskog.

Trädgårdsodling

Under 2020 bedrev drygt 1 800 svenska företag yrkesmässig odling av trädgårdsväxter, vilket sysselsatte knappt 14 800 personer. Totalt sett ägnade sig 1 490 företag åt frilandsodling på 13 700 hektar, medan knappt 700 företag bedrev växthusodling på 290 hektar. År 2019 användes knappt 2 300 hektar till ekologisk trädgårdsodling på friland och knappt 30 hektar användes till ekologisk trädgårdsodling i växthus.

Av de 13 700 hektar som användes till frilandsodling användes drygt 8 200 hektar till köksväxter. Antalet företag som odlade köksväxter på friland var ungefär 790 stycken. Knappt 3 200 hektar användes till frilandsodling av bär och 1 800 hektar till odling av frukt.

Skördarna av flera betydelsefulla grönsaker, frukter och bär var förhållandevis stora under 2020. För betor, matlök, jordgubbar och tomat var skördarna rekordstora, men även morot, äpple och kålväxter visade upp relativt stora skördar.

Energiomställningen fortsätter men saktar ner

Omställningen av växthusproduktionens energiförbrukning som pågått under hela 2000‑talet fortsatte under perioden 2017–2020, om än i något lägre takt. Energi­förbrukningen som sjönk till närapå hälften under perioden 2002–2011 har sedan dess legat stabilt på drygt 600 gigawattimmar per år. Samtidigt fortsatte utfasningen av fossila bränslen, vars användning minskade med 30 % mellan 2017 och 2020, för att i slutet av perioden bara utgöra 13 % av den totala energiförbrukningen i trädgårdsnäringen.

Konsumtion av livsmedel och jordbruksprodukter

Enligt de preliminära siffrorna för totalkonsumtionen 2019 har konsumtionen av kött minskat och konsumtionen av köksväxter ökat. Sedan 2010 har konsumtionen av kött minskat med 4 kg eller knappt 4,5 % och konsumtionen av köksväxter har ökat med knappt 10 kg eller drygt 16 %.

Konsumtionen av mjöl och gryn har minskat med 10 % mellan 2010 och 2019. Under samma period har även konsumtionen av socker och sirap minskat med knappt 18 %. Konsumtionen av ägg och ost har däremot ökat med knappt 11,6 respektive 1,3 % under samma period.

I tablå E visas konsumtion av olika varor per person och år angett i liter eller kilo.

Handel med livsmedel och jordbruksprodukter

Den totala försäljningen av livsmedel inom handeln i Sverige uppgick år 2019 till 162 300 miljoner kronor. De tre största delarna av det totala försäljningsvärdet kommer från försäljning av varugrupperna kött, sötsaker och glass samt bröd och övriga spannmålsprodukter.

Svensk export av livsmedel och jordbruksprodukter för 98 miljarder

Värdet av exporterade jordbruksprodukter och livsmedel, inklusive drycker och tobaksvaror, uppgick år 2020 till drygt 93 miljarder. Det ger ett ökat exportvärde med 0,6 % mellan 2019 och 2020 och under de senaste fem åren har exportvärdet öket med 17,9 %. Fisk, kräft- och blötdjur var den varukategori som stod för den enskilt största andelen av exportvärdet för jordbruksprodukter och livsmedel, drygt 35,6 miljarder.

Totalt importerade vi år 2020 jordbruksprodukter och livsmedel, inklusive drycker och tobaksvaror, till ett värde av knappt 146 miljarder kronor. Under de senaste fem åren har importvärdet ökat med 12,2 %. Mellan 2019 och 2020 har det däremot minskat med drygt 3 %. Även för importen var fisk, kräft- och blötdjur den varukategori som stod för det enskilt största värdet, knappt 38,7 miljarder.