Jordbruksekonomiska undersökningen 2014–2022, nyckeltal och standardiserade intäkter

Syfte

Syftet med denna statistikrapport är att ge en överblick över de ekonomiska resultaten inom mjölk-, nötkötts-, gris- och växtodlingsproduktion i det svenska jordbruket. Extra fokus har lagts på de specialiserade mjölkföretagen. Även avsnitten om specialiserade nötköttsföretag och grisföretag är något utvecklade. Rapporten innehåller statistik om riket totalt, för olika riksområden samt för olika storleksgrupper. Rapporten relaterar även till uppgifter ur den Ekonomiska kalkylen för jordbrukssektorn, EAA.

Redovisningen görs i enlighet med de definitioner som används i den EU-harmoniserade undersökningen Farm Accountancy Data Network, FADN. Då definitionerna i FADN överensstämmer med definitionerna i EAA är det möjligt att göra jämförelser med hela jordbruket i Sverige.

Den här statistiska rapporten är ett komplement till statistikrapport JO0202, Jordbruksekonomiska undersökningen 2022, som publicerades 24 februari 2024 och som redovisar resultaten från JEU enligt traditionellt nationella principer. I föreliggande rapport exkluderas skog medan egenproducerat foder inkluderas både i variablerna för produktionsvärde och kostnader för insatsvaror och tjänster. I föreliggande rapport redovisas totaler för driftsinriktningarna. I databasen finns uppgifter om såväl totaler, genomsnitt per företag som uppgifter om medelfel.

I rapporten presenteras siffror som bygger på icke avrundade uppgifter i statistikdatabasen. I tablåerna i denna rapport redovisar vi däremot avrundade värden.

Bakgrund

Den Jordbruksekonomiska undersökningen, JEU är en årlig bokföringsundersökning till en urvalspanel av jordbruksföretag vars syfte är att illustrera utvecklingen av intäkter och kostnader i jordbruket. Resultaten redovisas för företag vars produktionsvärde från jordbruk är högre än 15 000 euro och efter fyra driftsinriktningar:

• Specialiserade mjölkföretag,
• Specialiserade nötköttsföretag,
• Specialiserade grisföretag,
• Specialiserade växtodlingsföretag i slättbygd.
  

JEU är utgångspunkt, men materialet som används i denna rapport kommer från FADN. Skillnaden mellan FADN och JEU är två. Den ena är att skog ingår i JEU men inte i FADN. Den andra skillnaden är att egenproducerat foder ingår både som intäkt och som kostnad i FADN. I ordinarie JEU ingår inte det egenproducerade fodret på varken intäkts- eller kostnadssidan. I föreliggande rapport exkluderas skog medan egenproducerat foder inkluderas både som intäkt och som kostnad.

Företagets driftsinriktning bestäms genom att en standardiserad arbetstid beräknas för djur och grödor. Den standardiserade arbetstiden multipliceras sedan med de djur och grödor som finns på ett företag. Om den största delen uttryckt i standardiserad arbetstid kommer från mjölkproduktion så blir företaget klassat som ett mjölkföretag. Resultaten redovisar verkliga företag vilket innebär att ett specialiserat mjölkföretag också kan odla till exempel spannmål till försäljning och ha både intäkter och kostnader från denna verksamhet. Det innebär också att inte alla grisar finns på gårdar med specialiserad grisproduktion. En del av dem finns, exempelvis, på gårdar med driftsinriktningen ”Blandat jordbruk”.

Företag med mjölkproduktion blir oftast klassificerade som mjölkföretag. Det beror på att driftsinriktningen Mjölkproduktion är förhållandevis arbetsintensiv jämfört med exempelvis nötkötts- och spannmålsproduktion. Detta gör att det uppräknade produktionsvärdet för mjölk hamnar relativt nära de uppgifter som redovisas i EAA som omfattar all produktion av mjölk.

År 2022 stod specialiserade mjölkföretag för drygt 88 % av det totala produktionsvärdet för mjölk i riket enligt EAA. En något mindre andel av den totalt invägda mjölken, 82 %, återfanns på företag som klassades som mjölkföretag i JEU enligt den ovan beskrivna standardiseringsfördelningen när uppgifterna räknas upp till att omfatta hela riket.

Specialiserade nötköttsföretag stod för 55 % av produktionsvärdet för nötkött, medan specialiserade mjölkföretag stod för 29 % av produktionsvärdet för nötkött. Resten av nötköttsproduktionen ägde rum i företag som i högre utsträckning kombinerade växtodling eller andra djurslag med sin nötköttsproduktion.

Specialiserade grisföretag stod för 64 % av produktionsvärdet av griskött. Det är 10 procentenheter högre än genomsnittet för åren 2014–2021.

Specialiserade växtodlingsföretag i riksområde 1 (slättbygderna) stod för 52 % av värdet av spannmålsproduktionen i riket, vilket är strax under genomsnittet för åren 2014–2021.

Tillsammans svarade de fyra specialiserade driftsinriktningarna som redovisas i JEU för 58 % av det totala produktionsvärdet för jordbruket i Sverige.

Fotnot: Andel av totalt produktionsvärde mjölk redovisas inte för åren 2014-2017 och ska tolkas med försiktighet, då värdena med största sannolikhet är för högt skattade. Det beror på flera orsaker, som vilka företag som ingår i undersökningen och det statistiska urvalsfel som kan uppstå då man endast undersöker ett urval av företag.

Branschöversikt för mjölkproduktion

Denna rapport innehåller uppgifter om specialiserade mjölkföretag för riket totalt, för de tre riksområdena och för tre storleksgrupper. De tre storleksgrupperna är 0–3 199 standardtimmar, 3 200–5 599 standardtimmar och minst 5 600 standardtimmar.

Produktionsvärdet för specialiserade mjölkföretag varierade mellan 13 och 21 miljarder kronor åren 2014–2022 (se tablå 2) där det högst uppmätta avser 2022. Ungefär 65 % av intäkterna brukar genereras i mjölkproduktion, 10 % i slakt och livdjursförsäljning och drygt 20 % av intäkterna brukar genereras i vegetabilieproduktion. Torkåret 2018 var ett undantag då intäkterna från vegetabilier var ungefär hälften mot normalt. Intäkter från slakt och livdjursförsäljning ingår i intäktsposterna för respektive djurslag, liksom lagerförändringar. Lagerförändringarna tar emellertid ut varandra över tid.

Kostnaderna för insatsvaror och tjänster varierade mellan 11 och 15 miljarder åren 2014‑2022, där kostnaderna för djurhållningen stod för ungefär 60 %. Denna post inkluderar bland annat foderväxter som företagen själva producerat och sedan använt som foder till djuren (intern konsumtion). Det kan i sammanhanget nämnas att det egenproducerade fodret har utgjort i genomsnitt 35 % av foderkostnaderna de undersökta åren 2014–2022. Ett år som torkåret 2018 utgjordes emellertid mindre än 20 % av kostnaderna för egenproducerat för djurfoder.

Förädlingsvärdet brutto är lika med produktionsvärdet subtraherat med kostnaden för insatsvaror och tjänster. Det varierade mellan 2,6 och 5,7 miljarder kronor under åren 2014‑2022, där 2022 var det bästa året och 2018 det sämsta. Det höga förädlingsvärdet 2022 var en effekt av de relativt höga mjölkpriserna kombinerat med att kostnader för insatsvaror och tjänster inte ökade i samma utsträckning.

Förädlingsvärde netto är lika med förädlingsvärde brutto subtraherat med avskrivningar. Det varierade mellan 0,5 och 4,0 miljarder kronor åren 2014–2022, där det högsta värdet avser år 2022.

Faktorinkomsten är lika med förädlingsvärde netto med tillägg för de stöd och ersättningar som företagen erhållit. Den varierade mellan 3,2 och 7,4 miljarder kronor under åren 2014‑2022. Noterbart var att stöden och ersättningarna var högre såväl 2019 som 2022 än övriga år. Det berodde på de retroaktiva stöd och ersättningar som betalades ut på grund av torkan 2018 samt ersättningarna på grund av höga energi- och insatsvarupriser 2022.

Driftöverskott netto är lika med faktorinkomst minus löner till anställda i företaget. Löner till företagaren och den egna familjen ingår inte i posten "löner till anställda i företaget". Det varierade mellan 1,9 och 6,1 miljarder kronor under åren 2014‑2022.

Företagsinkomsten är lika med driftöverskott netto minus arrende, hyror och räntekostnader. Företagsinkomsten är det restbelopp som kan användas för att utveckla företaget, avlöna företagare och anhöriga som arbetar i företaget (så kallad oavlönad arbetskraft) med tillhörande sociala avgifter samt ersätta eget kapital. Värdet varierade mellan 0,9 och 5,0 miljarder kronor under åren 2014–2022. Företagsinkomsten ökade med ungefär 90 % enligt JEU 2022.

Mjölk och nötkött utgjorde 74 % av de specialiserade mjölkföretagens produktionsvärde såväl år 2022 som genomsnittligt för åren 2014–2021. Om produktionsvärdet för foderväxter skulle tas bort (eftersom foderväxterna till största delen används till företagets djur) från det totala produktionsvärdet skulle andelen bli nästan 90 %, vilket antyder att företagen är specialiserade i hög grad.

Fotnot: Två prickar betyder att siffrorna är för osäkra för att redovisas.

Mjölkföretag står för 24 procent av produktionsvärdet i jordbruket

Specialiserade mjölkföretags andel av hela jordbrukssektorns produktionsvärde var 24 % (Tablå 3) och genererade cirka 88 % av hela jordbrukssektorns produktionsvärde för mjölk. Utöver det producerar de specialiserade mjölkföretagen 29 % av jordbrukssektorns totala produktionsvärde av nötkött år 2022. Totalt sett skapade specialiserade mjölkföretag 43 % av produktionsvärdet för animalier i jordbrukssektorn.

Specialiserade mjölkföretags andel av förädlingsvärde netto för hela jordbruket i Sverige var 28 % år 2022, samtidigt som de producerade 24 % av hela jordbrukets produktionsvärde. Jämfört med jordbruket som helhet fick de alltså ut knappt 20 % mer i nettoförädlingsvärde per producerad enhet, vilket påvisar att de specialiserade mjölkföretagen hade en kostnadseffektivitet som var betydligt högre än genomsnittet för de svenska jordbruksföretagen 2022.

Specialiserade mjölkföretag stod enligt JEU för 48 % av de totala kostnaderna för djurhållning inom jordbrukssektorn 2022. Av kostnaden på 9,2 miljarder kronor avsåg egenproducerat foder knappt 3,4 miljarder kronor. Utöver egenproducerat foder ingår här kraftfoder, veterinärkostnader och övriga kostnader som företaget har för djuren.

Specialiserade mjölkföretag hade avskrivningar om 1,7 miljarder kronor år 2022; det motsvarar 12 % av avskrivningarna inom jordbruket som helhet. Kostnader för inhyrd personal ingår i posten "Övriga driftskostnader".

De specialiserade mjölkföretagen fick knappt 3,4 miljarder kronor i stöd och ersättningar inklusive nationella stöd och kompensationsstöd till norra Sverige år 2022, vilket motsvarade 25 % av de totalt utbetalda stöden och ersättningarna till jordbrukssektorn detta år. Stödens och ersättningarnas andel i förhållande till produktionsvärdet var 16 % för specialiserade mjölkföretag vilket var i nivå med genomsnittet för jordbrukssektorn enligt EAA.

Indikatorer för mjölkföretag

Nettoförädlingsvärdet per årsarbetskraft, avlönad och oavlönad, var nästan 590 000 kronor (Tablå 4) för specialiserade mjölkföretag och 250 000 kronor för svenska jordbruksföretag i genomsnitt enligt EAA 2022. De specialiserade mjölkföretagen hade därmed ett nettoförädlingsvärde per årsarbetskraft som är nästan 135 % högre än för det genomsnittliga jordbruksföretaget. Att komma ihåg är att de specialiserade mjölkföretagen var mycket större än de svenska jordbruksföretagen i genomsnitt.

Företagsinkomsten dividerad med antalet oavlönade årsarbetskrafter för specialiserade mjölkföretag var nästan 1 170 000 kronor, medan de genomsnittliga svenska jordbruksföretagen generade nästan 600 000 kronor år 2022. De specialiserade mjölkföretagen hade nästan dubbelt så hög företagsinkomst per oavlönad årsarbetskraft än jordbruksföretag i genomsnitt enligt EAA 2022, år 2021 var den drygt 50 % högre. Tittar vi tillbaka ytterligare ett år, det vill säga på år 2020, kan vi notera att företagsinkomsten per oavlönad årsarbetskraft var drygt 25 % högre för specialiserade mjölkföretag än genomsnittet för jordbruksföretag i Sverige det året.

Orsaken till den ökade företagsinkomsten per oavlönad årsarbetskraft mellan åren 2020 och 2021 var att priserna till producent för inlevererad mjölk som var relativt låga 2020 blev högre 2021 i kombination med minskat antal oavlönade årsarbetskrafter. Att företagsinkomsten per oavlönad årsarbetskraft även ökade mellan åren 2021 och 2022 kan relateras till följande. Effekten av stigande avräkningspriser för mjölk var större än effekten av minskande invägning av mjölk, varför det totala produktionsvärdet blev högre, även stöd och ersättningar ökade. De två posterna blev ungefär 30 % högre 2022. Kostnader för insatsvaror och tjänster blev också högre, 27 %. Eftersom dessa kostnader ökade i mindre utsträckning än produktionsvärden respektive stöd och ersättningar blev företagsinkomsten högre 2022. Övriga poster såsom utgifter för löner, avskrivningar och arrenden samt räntekostnader har i sammanhanget enbart marginell påverkan.

Båda indikatorerna ovan visar att specialiserade mjölkföretag var mer kostnadseffektiva i att skapa värde i företaget än de genomsnittliga svenska jordbruksföretagen. Kostnadseffektiviteten har dessutom ökat sedan 2020.

Förädlingsgraden mäter det värde som företagen skapar. Det räknas ut genom att dividera förädlingsvärde brutto (totalt produktionsvärde minus kostnader för insatsvaror och tjänster) med det totala produktionsvärdet. Specialiserade mjölkföretag hade en något lägre förädlingsgrad än jordbruket som helhet. För 2022 hade mjölkföretag en förädlingsgrad på 27 % (Tablå 5) medan jordbruket som helhet låg på 33 %. De specialiserade mjölkföretagen hade således en förädlingsgrad som är 16 % lägre.

Förädlingsgraden för specialiserade mjölkföretag har varit lägre än genomsnittet för jordbruksföretagen i Sverige enligt EAA hela den undersökta tidsperioden från och med 2014. Men, skulle man rensa man bort värdet av grovfoder skulle förädlingsgraden för specialiserade mjölkföretag överstiga genomsnittet för jordbruksföretagen i Sverige enligt EAA.

Indikatorer för specialiserade mjölkföretag i olika storleksgrupper enligt JEU

I den här rapporten delas de specialiserade mjölkföretagen in i tre storleksgrupper utifrån antalet standardtimmar. De tre storleksgrupperna är högst 3 199 standardtimmar, 3 200‑5 599 standardtimmar och minst 5 600 standardtimmar.

De största mjölkföretagen, det vill säga de med minst 5 600 arbetstimmar, stod för 76 % av de specialiserade mjölkföretagens totala produktionsvärde 2022 vilket också inkluderar produktionsvärdet för vegetabilier och övriga animalier (Tablå 6). De största mjölkföretagen stod däremot för endast 66 % av samtliga specialiserade mjölkföretags övriga intäkter, vilket tyder på att stora mjölkföretag är mer fokuserade på mjölkproduktion än mindre mjölkföretag.

De största mjölkföretagen stod för 80 % av förädlingsvärdet brutto, vilket var 4 procentenheter högre än de här företagens andel av det totala produktionsvärdet. De stora specialiserade mjölkföretagen hade alltså lägre kostnader för insatsvaror och tjänster än de mindre mjölkföretagen, i relation till produktionen.

De största mjölkföretagen stod för 82 % av förädlingsvärdet netto. Det beror på att större mjölkföretag hade betydligt lägre avskrivningar i förhållande till förädlingsvärde brutto än mellanstora mjölkföretag. För specialiserade mjölkföretag som tillhör den minsta storleksgruppen redovisar vi inga uppgifter om detta mått eftersom de är statistiskt sett mycket osäkra.

De största mjölkföretagen erhöll 68 % av stöden och ersättningarna år 2022, vilket är 8 procentenheter lägre jämfört med gruppens andel av produktionsvärdet. De stora mjölkföretagen fick således mindre i stöd och ersättningar i förhållande till värdet på det de producerade jämfört med mindre mjölkföretag.

Löner, arrende och hyror var så pass mycket högre för stora specialiserade mjölkföretag att de fick ut en lägre andel av företagsinkomsten än produktionsvärdet jämfört med genomsnittliga mjölkföretag. Orsaken är bland annat att stora mjölkföretag i större utsträckning än mindre företag är organiserade som aktiebolag och därmed har förhållandevis mer arrenden och anställd personal.

Fotnot: Två prickar betyder att siffrorna är för osäkra för att redovisas.

De största mjölkföretagen, det vill säga företagen med minst 5 600 standardtimmar, stod för drygt tre fjärdedelar av produktionsvärdet, de mellanstora stod för drygt en femtedel och de mindre för 2 % 2022 (Tablå 7). Sett till förädlingsgraden så skilde sig även den åt mellan de olika storleksgrupperna, där små företag hade en låg förädlingsgrad. De minsta mjölkföretagen hade en förädlingsgrad på 10 %, mellanstora 24 % och de största företagen hade en förädlingsgrad på 29 %. Förädlingsgraden för de specialiserade mjölkföretagen 2022 är högre än genomsnittet för åren 2014–2021.

Förädlingsvärde netto är lika med produktionsvärdet minus insatsvaror och tjänster samt avskrivningar. År 2022 hade de mellanstora mjölkföretagen ett förädlingsvärde per årsarbetskraft som översteg 330 000 kronor och de stora mjölkföretagen 764 000. Motsvarande värde för små mjölkföretag var statistiskt osäkert och redovisas därför inte. (Tablå 8). Jämfört med 2021 ökade förädlingsvärdet per sysselsatt med 100 % för mellanstora företag och med närmare 75 % för de större mjölkföretagen.

Företagsinkomsten är det restbelopp som kan användas för att utveckla företaget, avlöna företagare och anhöriga som arbetar i företaget (så kallad oavlönad arbetskraft) med tillhörande sociala avgifter samt ersätta eget kapital. Små specialiserade mjölkföretag hade en företagsinkomst per oavlönad årsarbetskraft som uppgick till ungefär 259 000 kronor, medan de största mjölkföretagen hade ett värde på 1 705 000 kronor. Jämfört med 2021 har företagsinkomst per oavlönad arbetskraft ökat med drygt 75 % för de mellanstora mjölkföretagen och med 110 % för de större företagen.

De största mjölkföretagen var mer kostnadseffektiva än de mindre och gav upphov till 82 % av det totala förädlingsvärdet netto trots att de bara använde 63 % av de specialiserade mjölkföretagens totalt använda årsarbetskraft. De största mjölkföretagen gav även upphov till 71 % av den totala företagsinkomsten trots att de bara använde 49 % av den oavlönade årsarbetskraften. Man behöver i sammanhanget vara medveten om att dessa större företag hade tillfört mer eget kapital som också behövde ersättas av företagsinkomsten.

De stora mjölkföretagen utnyttjade avlönad arbetskraft till 51 % av de arbetade timmarna medan de mellanstora och små företagen använde avlönad arbetskraft till 15 % respektive 3 % av de arbetade timmarna. För såväl de mellanstora som de stora mjölkföretagen noteras att användningen av avlönad arbetskraft har minskat med några procentenheter de senaste åren.

Fotnot: Två prickar betyder att siffrorna är för osäkra för att redovisas.

Specialiserade mjölkföretag med mer än 5 600 standardtimmar har haft en ökande andel av mjölkföretagens totala tillgångar, skulder och eget kapital. Skulderna ökade emellertid i betydligt mindre utsträckning varför de stora företagens soliditet blev högre 2022 jämfört med genomsnittet för åren 2014–2021.

Enligt JEU fanns drygt 73 % av de totala tillgångarna hos de stora företagen, vilket är 2 procentenheter högre än 2021 och drygt 10 procentenheter högre än genomsnittet för åren 2014–2021 (Tablå 9).

Soliditeten, som används för att analysera det egna kapitalets andel av det totala kapitalet (vilket består av eget kapital och skulder), varierade stort beroende på mjölkföretagets storlek uttryckt i standardtimmar och var lägre ju större företaget var 2022. De största företagen, det vill säga företagen med minst 5 600 standardtimmar, hade en soliditet på 59 % vilket var 27 procentenheter lägre än de små mjölkföretagen hade. Mellanstora mjölkföretag hade en soliditet som uppgick till 75 %. De små företagen har haft en oförändrad soliditet över tid.

De största mjölkföretagens skulder i förhållande till tillgångar var 41 %, medan de minsta och mellanstora företagen har förhållandet 14 % respektive 25 %. Andelen långfristiga lån var ungefär 84 % för de stora och mellanstora företagen, medan motsvarande andel för de minsta företagen låg på 71 %. De här värdena var på oförändrad nivå för de stora företagen, men lägre för de små och mellanstora mjölkföretagen jämfört med år 2021.

Figur A innehåller uppgifter om intäkter och kostnader för specialiserade mjölkföretag i olika storleksgrupper 2022. Företagsinkomsten var positiv i samtliga tre storleksgrupper 2022. Företagsinkomsten var totalt 5,0 miljarder kronor för specialiserade mjölkföretag. Det framgår att de totala produktionsintäkterna översteg samtliga kostnader för mjölkföretag med minst 3 200 standardtimmar enligt JEU.

Indikatorer för specialiserade mjölkföretag i olika riksområden enligt JEU

I den här rapporten delas mjölkföretagen in i tre riksområden.

Mjölkföretagen i riksområde 1, det vill säga företag belägna i slättbygderna i södra och mellersta Sverige, genererade 55 % av förädlingsvärdet brutto 2022 (Tablå 10). Företagen i riksområde 2, det vill säga i skogs- och dalbygderna i södra och mellersta Sverige, genererade 40 % medan företagen i riksområde 3 (norra Sverige) genererade 5 % av förädlingsvärdet brutto. Även kostnaderna i produktionen i förhållande till produktionsvärdet var betydligt lägre för mjölkföretagen i riksområde 1 och 2 jämfört med i riksområde 3.

Förädlingsvärdet netto i riksområde 3 är en statistiskt sett osäker uppgift år 2022. Nyckeltalet var negativ år 2021, vilket betyder att specialiserade mjölkföretag i riksområde 3 hade ett totalt produktionsvärde som understeg summan av kostnaderna för insatsvaror och tjänster samt avskrivningar.

Stöd och ersättningar motsvarade 12 % av produktionsvärdet i riksområde 1, 15 % i riksområde 2 och 39 % i riksområde 3. I riksområde 3 används riktade nationella stöd för att jämna ut för inkomstskillnader som uppstår eftersom norra Sverige har sämre förutsättningar på grund av kärvare klimat och längre transportavstånd. Här ges även kompensationsstöd. Sammantaget innebar det att företag i riksområde 3 erhöll mer stöd och ersättningar i förhållande till vad de producerade, jämfört med i övriga Sverige.

Fotnot: Två prickar betyder att siffrorna är för osäkra för att redovisas.

Runt 50 % av det totala produktionsvärdet för specialiserade mjölkföretag skapades i riksområde 1 (Tablå 11). I riksområde 2 skapades knappt 40 % och resterande 10 % av det totala produktionsvärdet skapades i riksområde 3. Dessa värden var i nivå med åren 2014-2021.

Förädlingsgraden, som består av förädlingsvärde brutto delat med produktionsvärdet, var på samma nivå för specialiserade mjölkföretag i riksområde 1 och 2, ungefär 30 %. I riksområde 3 var förädlingsgraden drygt 10 %.

I riksområde 1 uppgick förädlingsvärde netto till 799 000 kronor per årsarbetskraft och i riksområde 2 till 602 000 kronor. För riksområde 3 var det statistiska värdet alltför osäkert för år 2022 och redovisas därför inte här, 2021 var förädlingsvärde netto negativt (Tablå 12).

Företagsinkomsten per oavlönad årsarbetskraft varierade mellan 20 % över riksgenomsnittet och nästan 30 % under riksgenomsnittet. Företagsinkomsten per oavlönad årsarbetskraft fördubblades i riksområde 1 och 2 jämfört med 2021 och var drygt 240 % högre jämfört med genomsnittet för åren 2014–2021. I riksområde 3 noteras också kraftigt ökade företagsinkomster, knappt 60 % högre än 2021 och drygt 140 % högre än genomsnittet för åren 2014–2021.

Det kan noteras att fördelningen av tillgångar respektive skulder mellan företagen i riksområdena 1, 2 och 3 följer i stort sett samma mönster oberoende av om man granskar 2022, 2021 eller genomsnittet för 2014–2021.

Nästan 55 % av de specialiserade mjölkföretagens tillgångar fanns bland företagen inom riksområde 1 år 2022 (Tablå 13), drygt 35 % i riksområde 2 och drygt 10 % i riksområde 3.

Av de totala markvärdena återfanns 69 % i riksområde 1, vilket förklaras av att marken i södra Sverige betingar ett högre värde än norrut i landet. Endast 3 % av de totala markvärdena för specialiserade mjölkföretag återfanns i riksområde 3.

Andelen långfristiga skulder var ungefär 85 % i riksområde 1 och 2 medan de var 13 procentenheter lägre i riksområde 3. Måttet skulder delat med totala tillgångar var omkring 38 % i riksområde 1 och ungefär fem procentenheter lägre i riksområdena 2 och 3.

Soliditeten som används för att analysera det egna kapitalets andel av det totala kapitalet som består av eget kapital och skulder var i genomsnitt 64 % år 2022. Den högsta soliditeten, ungefär 68 %, fanns i riksområde 3 och den lägsta, 62 %, i riksområde 1. Sett över tid kan noteras att soliditeten blev några få procentenheter högre i varje enskilt riksområde, såväl jämfört med 2021 som med genomsnittet för 2014-2021.

Figur B innehåller uppgifter om intäkter och kostnader för specialiserade mjölkföretag i respektive riksområde år 2022. Det framgår att mjölkföretag i riksområde 3 behövde stöd och ersättningar för att företagsinkomsten inte skulle bli negativ enligt JEU.

Branschöversikt för nötköttsföretag

Denna rapport innehåller uppgifter om specialiserade nötköttsföretag för riket totalt, för de tre riksområdena och för tre storleksgrupper. De tre storleksgrupperna är 800‑1 599 standardtimmar, 1 600–3 199 standardtimmar och 3 200–5 599 standardtimmar. JEU omfattar inte tillräckligt många nötköttsföretag i storleksgrupperna med högst 799 standardtimmar och mer än 5 600 standardtimmar för att de ska kunna utgöra underlag för meningsfull analys.

Produktionsvärdet (inklusive lagerförändringar) för specialiserade nötköttsföretag varierade mellan 5,6 och 9,2 miljarder åren 2014–2022 (se Tablå 14). Ungefär 40 % av intäkterna genererades i vegetabilieproduktion, nästan 45 % i nötproduktion och drygt 10 % intäkter från verksamheter såsom körslor, personal- och maskinuthyrning, gårdsturism, förnybar energi, förädling med mera. Intäkter från övriga animalier såsom får, getter, ägg, hästar med mera understeg 5 % den undersökta perioden.

Torkåret 2018 var ett undantag då intäkterna från vegetabilier uppgick till ungefär hälften mot normalt. Av produktionsvärdena framgår att effekterna av torkan 2018 fördelade sig olika över tid för olika intäkts- och kostnadsposter. Foderväxtproduktionen drabbades mer direkt samma år medan animalieproduktionen drabbades med en fördröjning som spillde över på fler år. Intäkter från slakt och livdjursförsäljning ingår i intäktsposterna för respektive djurslag, liksom lagerförändringar. Lagerförändringarna tar emellertid ut varandra över tid.

Kostnaderna för insatsvaror och tjänster varierade mellan 5,6 och 9,0 miljarder kronor åren 2014–2022, där det högsta avsåg 2017. Det kan noteras att kostnaderna för djurhållningen stod för ungefär hälften av de här kostnaderna. Denna post inkluderar bland annat foderväxter som företagen själva producerat och sedan använt som foder till djuren (intern konsumtion). Det kan i sammanhanget nämnas att det egenproducerade fodret har utgjort i genomsnitt drygt 65 % av foderkostnaderna de undersökta åren 2014–2022. Ett år som torkåret 2018 utgjorde enbart 40 % av kostnaderna av egenproducerat djurfoder, eftersom företagen behövde komplettera med inköp i större omfattning.

Förädlingsvärdet brutto är lika med produktionsvärdet subtraherat med kostnaden för insatsvaror och tjänster. Det varierade mellan negativa –0,4 och positiva +0,9 miljarder kronor under åren 2014–2022, där 2022 var det bästa året och 2018 det sämsta. Förädlingsvärdet brutto var negativt under fyra av de nio åren 2014–2022.

Förädlingsvärde netto är lika med förädlingsvärde brutto subtraherat med avskrivningar. Det var negativt samtliga 9 år och varierade mellan –1,8 miljarder och –0,4 miljarder kronor åren 2014–2022, där det sämsta värdet avsåg år 2018 och det bästa 2022.

Faktorinkomsten är lika med förädlingsvärde netto med tillägg för de stöd och ersättningar som företagen erhållit. Den varierade mellan 0,7 och 2,6 miljarder kronor under åren 2014–2022, och var högst det senaste året. Noterbart var att stöden och ersättningarna var högre såväl 2019 som 2022 än övriga år. Det berodde på de retroaktiva stöd och ersättningar som betalades ut på grund av torkan 2018 och höga energi- och insatsvarupriser 2022.

Driftöverskott netto är lika med faktorinkomst minus löner till anställda i företaget. Löner till företagaren och den egna familjen är inte medräknade här. Driftöverskottet netto pendlade mellan 0,4 och 2,4 miljarder kronor under åren 2014–2022, och var högst det senaste året.

Företagsinkomsten är lika med driftöverskott netto minus arrende, hyror och räntekostnader. Företagsinkomsten är det restbelopp som kan användas för att utveckla företaget, avlöna företagare och anhöriga som arbetar i företaget (så kallad oavlönad arbetskraft) med tillhörande sociala avgifter samt ersätta eget kapital. Värdet var negativt 2018 -0,08 miljarder kronor, och pendlade annars mellan 0,4 och 1,8 miljarder kronor övriga år under perioden 2014–2022. Företagsinkomsten ökade med drygt 50 % för specialiserade nötköttsföretag jämfört med 2021.

Nötkött utgjorde 40 % av de specialiserade nötköttsföretagens produktionsvärde år 2022. Om produktionsvärdet för foderväxter skulle tas bort (eftersom foderväxterna till största delen användes till företagets djur) från det totala produktionsvärdet skulle andelen bli drygt 60 %, vilket antyder att företagen är tämligen specialiserade.

Fotnot: Två prickar betyder att siffrorna är för osäkra för att redovisas.

Nötköttsföretag står för 11 procent av produktionsvärdet i jordbruket

Specialiserade nötköttsföretagens andel av hela jordbrukssektorns produktionsvärde var 11 % (Tablå 15) och 55 % av hela jordbrukssektorns produktionsvärde för nötkött.

Specialiserade nötköttsföretags andel av förädlingsvärde netto var negativt år 2022, samtidigt som de producerade 11 % av produktionsvärdet. Jämfört med jordbruket som helhet hade de således en kostnadseffektivitet som var betydligt sämre än genomsnittet för de svenska jordbruksföretagen 2022.

Specialiserade nötköttsföretag stod enligt JEU för 23 % av de totala kostnaderna för djurhållning inom jordbrukssektorn 2022. Av kostnaden på 4,4 miljarder avsåg egenproducerat foder knappt 3,2 miljarder kronor. Utöver egenproducerat foder ingår här kraftfoder, veterinärkostnader och övriga kostnader som företaget har för djuren.

Specialiserade nötköttsföretag hade avskrivningar om drygt 1,2 miljarder kronor år 2022; det motsvarade 9 % av avskrivningarna inom jordbruket som helhet.

De specialiserade nötköttsföretagen fick ungefär 3,0 miljarder kronor i stöd och ersättningar inklusive norrlandsstöd och kompensationsstöd år 2022, vilket motsvarade 22 % av de totalt utbetalda stöden och ersättningarna till jordbrukssektorn detta år. Stödens och ersättningarnas andel i förhållande till produktionsvärdet var 32 % för specialiserade nötköttsföretag vilket var ungefär dubbelt så högt jämfört med genomsnittet för hela jordbrukssektorn enligt EAA.

Indikatorer för nötköttsföretag

Nettoförädlingsvärdet per årsarbetskraft, avlönad och oavlönad, var negativt åren 2020–2022, senaste året ‑52 000 kronor för specialiserade nötköttsföretag och positivt, drygt 250 000 kronor för svenska jordbruksföretag i genomsnitt enligt EAA 2022.

Företagsinkomsten dividerad med antalet oavlönade årsarbetskrafter för specialiserade nötköttsföretag var lägre än genomsnittet för de svenska jordbruksföretagen 2020–2022. De senaste två åren uppgick den till knappt hälften, och 2020 till en fjärdedel av genomsnittet för de svenska jordbruksföretagen.

Båda indikatorerna ovan visar att specialiserade nötköttsföretag var mindre kostnadseffektiva i att skapa värde i företaget än de genomsnittliga svenska jordbruksföretagen. Kostnadseffektiviteten har emellertid varierat betydligt mellan olika år.

En bidragande orsak kan vara att JEU har inkluderat värdet av såväl skördade som betade kvantiteter grovfoder från och med referensåret 2021. Kvantiteterna skördat respektive betat har samma enhetsvärde (produktionsvärde respektive produktionskostnad).

Indikatorer för specialiserade nötköttsföretag i olika storleksgrupper enligt JEU

I den här rapporten delas de specialiserade nötköttsföretagen in i fem storleksgrupper, varav de tre storleksgrupperna 800–1 599 standardtimmar, 1 600–3 199 standardtimmar och 3 200–5 599 standardtimmar redovisas. JEU omfattar inte tillräckligt många nötköttsföretag i storleksgrupperna med högst 799 standardtimmar respektive mer än 5 600 standardtimmar för att de ska kunna utgöra underlag för meningsfull analys.

Förädlingsvärde netto (det vill säga produktionsvärdet med avdrag för kostnader för insatsvaror och tjänster samt avskrivningar) har varit negativt för samtliga analyserade storleksklasser (Tablå 16) alltsedan 2014, med undantag för storleksklassen 3 200–5 599 standardtimmar 2021.

Företagsinkomsten är det restbelopp som kan användas för att utveckla företaget, avlöna företagare och anhöriga som arbetar i företaget (så kallad oavlönad arbetskraft) med tillhörande sociala avgifter samt ersätta eget kapital. Företagsinkomsten var positiv för samtliga storleksklasser som redovisas. Man kan notera att företagsinkomsterna per oavlönad årsarbetskraft ökade betydligt mer även i kronor räknat, för små företag jämfört med de större företagen jämfört med 2021. De mindre företagen ökade företagsinkomsten med 120 000 kronor, medan de mellanstora företagen har ökat med 60 000 kronor och de större företagen med 30 000 kronor jämfört med 2021. Det förbättrade resultatet 2022 beror enligt JEU på att företagen minskade lönekostnaderna genom minskad användning av anställd arbetskraft i kombination med högre stöd och ersättningar 2022.

År 2022 använde jordbruksföretagen i storleksgruppen 800–1 599 standardtimmar anställd personal till mindre än 1 % av de arbetade timmarna. Företagen i de två storleksgrupperna 1 600–3 199 standardtimmar och 3 200–5 599 standardtimmar använde anställd personal till 4 % respektive 13 % av de arbetade timmarna.

Fotnot: Två prickar betyder att siffrorna är för osäkra för att redovisas.

Knappt 60 % av de specialiserade nötköttsföretagens produktionsvärde skapades i företag med 800–3 199 standardtimmar 2022 (Tablå 17). De mindre företagen hade, relativt sett, en större del av sina intäkter från foderväxter jämfört med de stora företagen. Detta är en effekt som uppstår på grund av att egenproducerade foderväxter, såväl skörd som bete, och som används till de egna djuren, ingår i produktionsvärdet (och på kostnadssidan som förbrukad insatsvara). De stora företagen hade däremot, relativt sett, en större produktion av spannmål jämfört med de mindre företagen. Samtidigt gäller således att de större specialiserade nötköttsföretagen i undersökningen hade en lägre kostnad för egenproducerade foderväxter i förhållande till övriga driftskostnader i djurhållningen, 65 %. För nötköttsföretagen med 800–3 199 standardtimmar utgjorde foderväxter (egenproducerade) ungefär 85 % av driftskostnaderna i djurhållningen.

Stöden och ersättningarnas andel i förhållande till produktionsvärdet var ungefär 35 % för nötköttsföretagen med 800–3 199 standardtimmar. De större företagen hade en stödandel på 31 %.

Fotnot: Två prickar betyder att siffrorna är för osäkra för att redovisas

Soliditeten används för att analysera det egna kapitalets andel av det totala kapitalet (vilket består av eget kapital och skulder). Man kan observera att större företag hade en soliditet som var ungefär 68 % samtidigt som små och mellanstora nötköttsföretag hade en soliditet som var ungefär 20 procentenheter högre.

Andel långfristiga skulder var 86–88 % oberoende av företagets storlek. Andel skulder i förhållande till de totala tillgångarna noteras vara högre ju större företaget är. För företag med mer än 3 200 standardtimmar var andelen 32 %, för företag med 1 600–3 199 standardtimmarvar andelen 19 % och för de mindre företagen var den 11 %.

Figur C innehåller uppgifter om intäkter och kostnader för specialiserade nötköttsföretag i olika storleksgrupper 2022. Oberoende av storleksgrupp var stöd och ersättningar en förutsättning för att företagsinkomsten inte skulle bli negativ för specialiserade nötköttsföretag enligt JEU.

Indikatorer för specialiserade nötköttsföretag i olika riksområden enligt JEU

I den här rapporten delas de specialiserade nötköttsföretagen in i tre riksområden.

Förädlingsvärde netto (det vill säga produktionsvärdet med avdrag för kostnader för insatsvaror och tjänster samt avskrivningar) uppgick till 110 000 kronor per årsarbetskraft i riksområde 1. Samtidigt hade specialiserade nötköttsföretag i riksområdena 2 och 3 negativa förädlingsvärden netto per årsarbetskraft, -84 000 kronor respektive -266 000 kronor år 2022 (Tablå 18).

Företagsinkomsten per oavlönad årsarbetskraft är det restbelopp som kan användas för att utveckla företaget, avlöna företagare och anhöriga som arbetar i företaget (så kallad oavlönad arbetskraft) med tillhörande sociala avgifter samt ersätta eget kapital. Detta värde var positivt i samtliga riksområden och högst i riksområde 1.

Man kan notera att företagsinkomsten per oavlönad årsarbetskraft ökade betydligt mer, även i kronor räknat, i riksområde 2, jämfört med övriga riksområden.

Företag i riksområde 1 hade en företagsinkomst per oavlönad årsarbetskraft på 373 000 kronor, vilket var 80 000 kronor mer än 2021, medan företag i riksområde 2 hade 246 000 kronor viket var dubbelt så mycket som året före. I riksområde 3 var företagsinkomsten per oavlönad årsarbetskraft 160 000 kronor, viket var 9 000 kronor mer än 2021. Stöden och ersättningarnas andel i förhållande till det totala produktionsvärdet motsvarade 25 % i riksområde 1, 33 % i riksområde 2, och 54 % i riksområde 3.

Ungefär hälften av de specialiserade nötköttsföretagens produktionsvärde skapades i riksområde 2, vilket även gällde åren 2014–2021 (Tablå 19). Man kan även notera att det knappt är några skillnader när man jämför relationen mellan produktionsvärden för vegetabilier och animalier i de olika riksområdena.

Förädlingsgraden, som utgörs av förädlingsvärde brutto delat med produktionsvärdet, var 18 % respektive 7 % i riksområde 1 och 2, men visade på ett negativt värde i riksområde 3, -12 %.

Företag i riksområde 1 har haft positiv förädlingsgrad år 2014–2021 med undantag för år torkåret 2018. Specialiserade nötköttsföretag i riksområde 3 har genomgående haft en negativ förädlingsgrad och företag i riksområde 2 har haft varierande positiv och negativ förädlingsgrad under nioårsperioden.

Soliditeten som används för att analysera det egna kapitalets andel av det totala kapitalet (vilket består av eget kapital och skulder), varierade mellan 74–82 % beroende på riksområde.

Specialiserade nötköttsföretag i riksområde 1 och 2 hade högst andel långfristiga skulder, lite drygt 85 %. I riksområde 3 var andelen fem procentenheter lägre. Andelen skulder i förhållande till de totala tillgångarna var lägst i riksområde 1 och 2 med runt 20 % medan företag i riksområde 3 låg på runt 25 %.

Figur D innehåller uppgifter om intäkter och kostnader för specialiserade nötköttsföretag i respektive riksområde år 2022. Det framgår att produktionsvärdet i riksområde 3 var lägre än kostnaderna för insatsvaror och tjänster. Det framgår även att stöd och ersättningar var en förutsättning för att företagsinkomsten inte skulle bli negativ för specialiserade nötköttsföretag, oberoende av riksområde, enligt JEU.

Branschöversikt för grisföretag

Denna rapport innehåller uppgifter om specialiserade grisföretag för riket totalt, för riksområde 1 samt för två storleksgrupper. JEU omfattar inte tillräckligt många företag som är specialiserade på grisproduktion i riksområde 2 och 3 för att de ska kunna utgöra underlag för meningsfull analys.

Produktionsvärdet för specialiserade grisföretag varierade mellan 2,7 och 5,0 miljarder kronor åren 2014–2022 (se tablå 20). För denna driftsinriktning brukar i genomsnitt 15 % av intäkterna genereras i vegetabilieproduktion, 76 % i grisproduktion och 4 % i annan animalieproduktion (till exempel nöt, får och fjäderfä) och resterande 5 % är övriga intäkter. Lagerförändringar påverkar variabeln produktionsvärde de enskilda åren. Lagerförändringarna tar emellertid ut varandra över tid.

Torkåret 2018 var andelen intäkter från vegetabilier enbart 2 procentenheter lägre. Redan 2019 var andelen intäkter från vegetabilier åter i nivå med genomsnittet för nioårsperioden 2014–2022. Intäkterna för grisproduktion kom att utgöra en något större del av produktionsvärdet under torkåret 2018 samtidigt som produktionsvärdet för gris blev 4 % lägre. Redan 2019 ökade produktionsvärdet igen och nya rekordnivåer nåddes såväl 2020, 2021 som 2022 jämfört med uppmätta värden alltsedan 2014. Produktionsvärdet i JEU för grisar blev 33 % högre 2022 jämfört med året före.

Kostnaderna för insatsvaror och tjänster varierade mellan 1,9 och 3,4 miljarder kronor åren 2014–2022, där kostnaderna för djurhållningen stod för ungefär två tredjedelar. För år 2022 kan emellertid noteras att kostnaderna för djurhållning ökade sin dominans med några procentenheter bland kostnadsposterna. Kostnaderna för djurhållning inkluderar bland annat spannmål som företagen själva producerar och sedan använder som foder till djuren (intern konsumtion). Värt att uppmärksamma är att relationen mellan kostnadsposterna varit ganska oförändrad över tid.

Förädlingsvärdet brutto är lika med produktionsvärdet subtraherat med kostnaden för insatsvaror och tjänster. Det varierade mellan 0,6 och 1,6 miljarder kronor under åren 2014–2022, där 2022 var det bästa året och 2014 det sämsta. Observeras kan att värdet var nästan 30 % högre jämfört med 2021.

Förädlingsvärde netto är lika med förädlingsvärde brutto subtraherat med avskrivningar. Det varierade mellan 0,3 och 1,2 miljarder kronor under åren 2014–2022, där 2022 var det bästa året och 2014 det sämsta.

Faktorinkomsten är lika med förädlingsvärde netto med tillägg för de stöd och ersättningar som företagen erhållit. Den varierade mellan 0,6 och 1,6 miljarder kronor under åren 2014–2022. Noterbart var att stöden och ersättningarna var högre såväl 2019 som 2022 än de övriga åren. Stöden och ersättningarna 2019 innehöll retroaktiv ersättning på grund av torkan året före och 2022 utbetalades katastrofersättningar på grund av ökande kostnader för insatsvaror och energi.

Driftöverskott netto är lika med faktorinkomst minus löner till anställda i företaget. Löner till företagaren och den egna familjen är inte borträknade här. Det varierade mellan 0,3 och 1,3 miljarder kronor under åren 2014–2022. Man kan observera att värdet var drygt 55 % högre 2022 jämfört med 2021.

Företagsinkomsten är lika med driftöverskott netto minus arrende, hyror och räntekostnader. Företagsinkomsten är det restbelopp som kan användas för att utveckla företaget, avlöna företagare och anhöriga som arbetar i företaget (så kallad oavlönad arbetskraft) med tillhörande sociala avgifter samt ersätta eget kapital. Värdet pendlade mellan 0,05 och 1,0 miljarder kronor under åren 2014‑2022 och var högst 2022. Företagsinkomsten blev drygt 65 % högre 2022 jämfört med 2021.

Intäkter från griskött utgjorde 78 % av de specialiserade grisföretagens produktionsvärde år 2022, vilket antyder att den här gruppen av företag var specialiserade i hög grad. Av det statistiska materialet framgår att andelen av intäkterna från griskött blev några procentenheter högre än genomsnittet för åren 2014–2021.

Fotnot: Två prickar betyder att siffrorna är för osäkra för att redovisas.

Grisföretag står för 6 procent av produktionsvärdet i jordbruket

Specialiserade grisföretags andel av hela jordbrukssektorns produktionsvärde var 6 % (Tablå 21). De specialiserade grisföretagen genererar även ett produktionsvärde som utgör runt 64 % av hela jordbrukssektorns produktionsvärde för grisar, vilket är 7 procentenheter högre än året före och. 10 procentenheter högre än genomsnittet för åren 2014–2021. Rent generellt gäller emellertid att manbehöver tolka statistik för enskilda år med försiktighet och kanske egentligen hellre titta på utvecklingen under längre tidsperiod. Vi kan exempelvis notera att grisföretagens produktionsvärde som andel av hela jordbrukssektorns produktionsvärde för grisar började öka efter 2019.

Utöver det producerade de specialiserade grisföretagen ungefär 4 % av jordbrukssektorns totala produktion av spannmål år 2022. Totalt sett skapade specialiserade grisföretag 11 % av produktionsvärdet för animalier i jordbrukssektorn.

Specialiserade grisföretags andel av förädlingsvärde netto var 9 % år 2022, samtidigt som de producerade 6 % av produktionsvärdet. Jämfört med jordbruket som helhet fick de alltså ut 48 % mer i nettoförädlingsvärde per producerad enhet, vilket påvisar att de specialiserade grisföretagen var mer kostnadseffektiva än jordbruksföretag i genomsnitt. Kostnadseffektiviteten var ännu högre 2020 och 2021; 230 % respektive 80 %. Det har således varit en god kostnadseffektivitet de senaste tre åren.

Specialiserade grisföretag stod enligt JEU för 13 % av de totala kostnaderna för djurhållning inom jordbrukssektorn 2022. Av kostnaden på 2,5 miljarder kronor utgjorde egenproducerat foder ungefär 0,2 miljarder kronor. Utöver egenproducerat foder ingår här kraftfoder, veterinärkostnader och övriga kostnader som företaget har för djuren.

Specialiserade grisföretag hade avskrivningar om 0,3 miljarder kronor år 2022 vilket motsvarade 2 % av avskrivningarna inom jordbruket som helhet.

De specialiserade grisföretagen fick drygt 0,4 miljarder kronor i stöd och ersättningar inklusive norrlandsstöd och kompensationsstöd år 2022, vilket motsvarade 3 % av de totalt utbetalda stöden och ersättningarna till jordbrukssektorn detta år. Stöden och ersättningarna motsvarade 8 % av produktionsvärdet för specialiserade grisföretag vilket var i nivå med genomsnittet för åren 2014-2021. För hela jordbrukssektorn utgjorde stöden en drygt dubbelt så hög andel av produktionsvärdena enligt EAA.

Indikatorer för grisföretag

Tablå 22 visar att företagsinkomsten per årsarbetskraft var ungefär 180 % högre för specialiserade grisföretag än för svenska jordbruksföretag i genomsnitt.

Nettoförädlingsvärdet per årsarbetskraft, avlönad och oavlönad, var ungefär 950 000 kronor för specialiserade grisföretag och 250 000 kronor för svenska jordbruksföretag i genomsnitt enligt EAA 2022. De specialiserade grisföretagen hade således ett nettoförädlingsvärde per årsarbetskraft som var 280 % högre än de svenska jordbruksföretagen i genomsnitt enligt EAA.

Företagsinkomsten dividerad med oavlönade årsarbetskrafter för specialiserade grisföretag var ungefär 1 680 000 kronor, medan de genomsnittliga svenska jordbruksföretagen generade 600 000 kronor år 2022. Företagsinkomsten per oavlönad årsarbetskraft blev ungefär 60 % högre jämfört med 2021. Samtidigt ökade genomsnittet för de svenska jordbruksföretagen med ungefär 55 %.

Båda indikatorerna ovan visar att specialiserade grisföretag var mer kostnadseffektiva i att skapa värde i företaget än de genomsnittliga svenska jordbruksföretagen.

Förädlingsgraden mäter det värde som företagen skapar. Det räknas ut genom att dividera förädlingsvärde brutto (totalt produktionsvärde minus insatsvaror och tjänster) med det totala produktionsvärdet. Specialiserade grisföretag hade en förädlingsgrad som var nästan lika hög som för jordbrukssektorn som helhet (Tablå 23). För 2022 hade specialiserade grisföretag enligt JEU en förädlingsgrad på 31 % medan riket som helhet låg på 33 %, vilket gör att de specialiserade grisföretagen uppskattades till att ha en 4 % lägre förädlingsgrad 2022.

Indikatorer för specialiserade grisföretag i olika storleksgrupper enligt JEU

I den här rapporten delas de specialiserade grisföretagen in i två storleksgrupper utifrån antalet standardtimmar. De två storleksgrupperna är 0–5 599 standardtimmar och mer än 5 600 standardtimmar.

Förädlingsvärdet netto var positivt för både mindre och större specialiserade grisföretag 2022 (Tablå 24). Företag med upp till 5 599 standardtimmar hade ett förädlingsvärde netto på 648 000 kronor per årsarbetskraft, medan företag med mer än 5 600 standardtimmar hade ett förädlingsvärde netto på 1 056 000 kronor per årsarbetskraft. Förädlingsvärdet netto per årsarbetskraft är i genomsnitt drygt 37 % högre jämfört med 2021. Det skiljer mycket mellan små och stora företag. De små företagen har höjt förädlingsvärde per oavlönad årsarbetskraft med 10 % medan de stora hade höjt med 44 % jämfört med 2021. Differensen är således 34 procentenheter.

Företagsinkomsten är det restbelopp som kan användas för att utveckla företaget, avlöna företagare och anhöriga som arbetar i företaget (så kallad oavlönad arbetskraft) med tillhörande sociala avgifter samt ersätta eget kapital. Företagsinkomsten var positiv i de två storleksgrupperna och uppgick till 953 000 kronor respektive 2 133 000 kronor per oavlönad årsarbetskraft.

Företagsinkomsten per oavlönad årsarbetskraft blev 60 % högre jämfört med 2021. De små specialiserade grisföretagen ökade företagsinkomsten per oavlönad årsarbetskraft med nära 30 % medan de stora företagen ökade med drygt 70 % jämfört med året innan.

De specialiserade grisföretagen utnyttjade avlönad arbetskraft totalt sett till 52 % av de arbetade timmarna, de stora företagen använde avlönad arbetskraft till en större andel, 61 % av de arbetade timmarna.

De stora specialiserade grisföretagen skapade 77 % av de specialiserade grisföretagens totala produktionsvärde, varav 78 % utgjordes av grisproduktion (Tablå 25), vilket är i nivå med de närmast föregående två åren.

Andelen stöd och ersättningar i förhållande till grisföretagens totala produktionsvärde var 9 % för såväl de mindre som de större grisföretagen 2022. Detta är i nivå med genomsnittet för åren 2014–2021.

Förädlingsgraden var 25 % för de mindre grisföretagen medan den var 33 % för de större grisföretagen 2022 och därmed i nivå med genomsnittet för åren 2014–2021.

Specialiserade grisföretag med mer än 5 600 standardtimmar stod för 73 % av de totala tillgångarna inom driftsinriktningen (Tablå 26), vilket var 7 procentenheter högre än genomsnittet för de senaste åtta åren, 2014–2021.

Det kan noteras att företagen i gruppen med färre standardtimmar hade såväl allt minskande andel av de specialiserade grisföretagens totala tillgångar som minskande värden på mark, anläggningar och omsättningstillgångar och att det omvända förhållandet gällde i gruppen med stora företag. Omsättningstillgångarnas andel av de totala tillgångarna ökade med 4 procentenheter 2022.

Soliditeten som används för att analysera det egna kapitalets andel av det totala kapitalet (vilket består av eget kapital och skulder), uppgick till 57 % för de stora grisföretagen, vilket var 11 procentenheter lägre än för företagen med högst 5 559 standardtimmar år 2022, för vilka soliditeten försämrades med ungefär 3 procentenheter jämfört med 2021.

De största grisföretagens skulder i förhållande till tillgångar var 43 % vilket var 5 procentenheter högre än föregående år. För de mindre företagen var förhållandet 32 % vilket var en ökning med 3 procentenheter. Andelen långfristiga lån var i genomsnitt 81 %. I båda storleksgrupperna ser vi allt lägre värden för kvoten skulder genom tillgångar, samtidigt som andelen långfristiga skulder har varit på oförändrad nivå den undersökta perioden, med undantag för de senaste två åren då andelen långsiktiga skulder minskade.

Figur E innehåller uppgifter om intäkter och kostnader för specialiserade grisföretag i olika storleksgrupper 2022. Det framgår att de totala produktionsvärdena översteg samtliga kostnader i de specialiserade grisföretagen för såväl små som stora grisföretag enligt JEU.

Indikatorer för specialiserade grisföretag i riksområde 1 enligt JEU

De specialiserade grisföretagen hade ett förädlingsvärde netto per årsarbetskraft på 989 000 kronor i riksområde 1 och 952 000 kronor på riksnivå (Tablå 27).

Företagsinkomsten som är det restbelopp som kan användas för att utveckla företaget, avlöna företagare och anhöriga som arbetar i företaget (så kallad oavlönad arbetskraft) med tillhörande sociala avgifter samt ersätta eget kapital, uppgick till 1 820 000 kronor per oavlönad årsarbetskraft i riksområde 1 och till 1 680 000 kronor för grisföretag i riket som helhet.

Fotnot: Två prickar betyder att siffrorna är för osäkra för att redovisas.

Det mesta av produktionsvärdet, 80 %, skapades av specialiserade grisföretag i riksområde 1 år 2022 (Tablå 28). Förädlingsgraden var 31 % såväl i riksområde 1 som i riket totalt för specialiserade grisföretag 2022. Det har varit oförändrade nivåer alltsedan 2014.

De specialiserade grisföretagens produktionsvärde i riksområde 1 kom till 80 % från animalier och 17 % från vegetabilier, där spannmål var dominerande. Samma nivåer syntes för riket som helhet.

I riksområde 1 såväl som för riket som helhet motsvarade stöd och ersättningar knappt 9 % av produktionsvärdet.

Fotnot: Två prickar betyder att siffrorna är för osäkra för att redovisas.

Drygt 83 % av de specialiserade grisföretagens tillgångar fanns bland företag inom riksområde 1 år 2022 (Tablå 29).

Av de totala markvärdena återfanns 90 % i riksområde 1.

Andelen långfristiga skulder uppgick till 82 % för specialiserade grisföretag i riksområde 1 och andelen skulder i förhållande till tillgångar var 41 %. För grisföretag i riket som helhet låg de två nyckeltalen på samma nivåer.

Soliditeten som används för att analysera det egna kapitalets andel av det totala kapitalet (vilket består av eget kapital och skulder) uppgick till ungefär 60 % för specialiserade grisföretag i såväl riksområde 1 som i riket som helhet 2022. Nivån har blivit högre under de senaste åtta åren.

Fotnot: Två prickar betyder att siffrorna är för osäkra för att redovisas.

Figur F innehåller uppgifter om intäkter och kostnader för specialiserade grisföretag i riksområde 1 och totalt för specialiserade grisföretag. Det framgår att grisföretagen i riksområde 1 stod för 80 % av det totala produktionsvärdet inom driftsinriktningen. Det framgår även att de totala produktionsvärdena översteg samtliga kostnader för specialiserade grisföretag såväl i riksområde 1 som i riket totalt enligt JEU.

Indikatorer för växtodlingsföretag

Denna rapport innehåller statistiska uppgifter om företag specialiserade på växtodling i riksområde 1 men inte för riksområde 2 respektive 3. Det beror på att produktionen är koncentrerad till slättbygderna i södra och mellersta Sverige som sammanfaller med riksområde 1. Rapporten innehåller inte heller uppgifter om specialiserade växtodlingsföretag med färre än 800 standardtimmar.

Indikatorer för specialiserade växtodlingsföretag i slättbygd och olika storleksgrupper enligt JEU

Förädlingsvärde netto för specialiserade växtodlingsföretag ökade betydligt sedan 2021. (Tablå 30). Företag med 800–1 599 standardtimmar hade ett förädlingsvärde netto på 432 000 kronor per årsarbetskraft, vilket var en ökning med drygt 430 %. Företag med 1 600–3 199 standardtimmar hade ett förädlingsvärde netto på 906 000 kronor, vilket var en ökning med ungefär140 % medan företag som hade över 3 200 standardtimmar hade ett förädlingsvärde netto på 1 156 000 kronor per årsarbetskraft och därmed en ökning med mer än 85 %.

Företagsinkomsten som är det restbelopp som kan användas för att utveckla företaget, avlöna företagare och anhöriga som arbetar i företaget (så kallad oavlönad arbetskraft) med tillhörande sociala avgifter samt ersätta eget kapital, ökade med i genomsnitt 150 % i södra och mellersta Sveriges slättbygder sedan 2021. Ökningen var relativt sett större för de mindre företagen, 202 % jämfört med de mellanstora och stora företagen för vilka ökningen var 143 % respektive 136 %.

De små växtodlingsföretagen hade en företagsinkomst per oavlönad årsarbetskraft på 560 000 kronor. Mellanstora företag hade ungefär 1 000 000 kronor per oavlönad årsarbetskraft och de stora växtodlingsföretagen med mer än 3 200 standardtimmar hade drygt 1 440 000 kronor per oavlönad årsarbetskraft. Det här beror främst på att produktionsvärdena ökade i betydligt större utsträckning än kostnaderna för insatsvaror och tjänster jämfört med närmast föregående år. Kostnader för löner, arrenden och hyror samt räntor har haft en allt mindre dominans bland kostnadsposterna under senare år varför förändringar i dessa inte har påverkat företagsinkomsten nämnvärt.

De stora växtodlingsföretagen utnyttjade avlönad arbetskraft till 32 % av de arbetade timmarna medan de mindre och mellanstora företagen använde avlönad arbetskraft till ungefär 5 % av de arbetade timmarna.

Ungefär 80 % av produktionsvärdet genererades jämnt fördelat mellan de mellanstora och stora växtodlingsföretagen (Tablå 31). Produktionen var starkt koncentrerad till vegetabilieproduktion, som stod för ungefär 80 % av produktionsvärdet för både mellanstora och stora företag. För de små företagen utgjorde vegetabilier ungefär 20 procentenheter mindre andel av produktionsvärdet. Trenden är annars att vegetabilier utgör en allt större andel av det totala produktionsvärdet, växtodlingsföretagen blir alltså alltmer specialiserade.

Förädlingsgraden uppgick till 38 % för både små och stora företag medan mellanstora företag har en förädlingsgrad på 45 % 2022. Förädlingsgraden ökade med ungefär tio procentenheter för både små och mellanstora företag mellan åren 2020 och 2021 och mellan 2021 och 2022. Stora företag har haft en ganska oförändrad förädlingsgrad de senaste fyra åren.

Stöd och ersättningar motsvarar en allt mindre del av det totala produktionsvärdet. Åren 2014-2020 motsvarade de ungefär 18 %, 2021 motsvarade de 15 % och 2022 11 %. Den här utvecklingen ser ungefär likadan ut oberoende av storleksgrupp.

Soliditeten som används för att analysera det egna kapitalets andel av det totala kapitalet (vilket består av eget kapital och skulder) uppgick i genomsnitt till 80 % i riksområde 1, 2022, vilket var 2 procentenheter högre än året innan. Soliditeten uppgick till drygt 80 % i små och mellanstora växtodlingsföretag och knappt 70 % i stora växtodlingsföretag.

Andel långfristiga skulder var omkring 85–90 % för de tre analyserade storleksgrupperna. De små företagen hade skulder som motsvarade 14 % av tillgångarna och de mellanstora 18 % medan de stora företagen låg på 30 %.

Figur G innehåller uppgifter om intäkter och kostnader för specialiserade växtodlingsföretag i olika storleksgrupper inom riksområde 1, 2022. Det framgår att de totala produktionsvärdena översteg samtliga kostnader oberoende av storleksgrupp enligt JEU.

Figur H innehåller uppgifter om intäkter och kostnader för specialiserade växtodlingsföretag i riksområde 1, 2022. Det framgår att de totala produktionsvärdena översteg samtliga kostnader i riksområde 1 enligt JEU.

Tabeller

Kort om statistiken

Det här beskriver statistiken

Denna rapport innehåller uppgifter som inte redovisas i den vanliga JEU–rapporten (JO0202).

För att belysa den ekonomiska utvecklingen för grupper av jordbruksföretag i Sverige har en bokföringsundersökning genomförts under en lång följd av år. Benämningen på denna urvalsundersökning är Jordbruksekonomiska undersökningen (JEU).

I samband med Sveriges medlemskap i EU ställdes krav på att Sverige skulle genomföra en bokföringsundersökning av viss storlek anpassad till EU:s företagsekonomiska system Farm Accountancy Data Network (FADN). För närvarande ingår minst 1 025 jordbruksföretag i den årliga undersökningen. I denna statistikrapport redovisas resultat och indikatorer med utgångspunkt i FADN från och med år 2014. Året 2014 har valts eftersom FADN gjordes om då. I flera tablåer jämförs resultat för år 2022, 2021 och 2020.

Huvudinriktningen i denna rapport är att publicera ekonomiska indikatorer som avser

• specialiserade mjölkföretag,
• specialiserade nötköttsföretag,
• specialiserade grisföretag och
• specialiserade växtodlingsföretag.

De totala uppgifterna för de fyra specialiserade driftsinriktningarna kan relateras till den ekonomiska kalkylen för jordbrukssektorn (EAA). I rapporten relateras till EAA (uttag i oktober 2024) med fokus på specialiserade mjölkföretag, nötköttsföretag och specialiserade grisföretag. Uppgifterna är uppräknade för att avse grupper av företag på nationell nivå.

FADN innehåller uppgifter från JEU som baseras på ett omfattande primärmaterial från ett urval av jordbruksföretag. Det består av bokföringsmaterial avseende intäkter och kostnader samt uppgifter om lager, inventarier och anläggningar. JEU-resultaten redovisas nationellt som genomsnitt per företag efter riksområde, driftsinriktning och standardiserat arbetsbehov och efter EU:s typologi redovisat för länsgrupp, driftsinriktning och standardiserad intäkt i separat rapport.

För alla statistiska uppgifter redovisas även tillhörande felmarginaler (konfidensintervall) som skattas för att belysa resultatens tillförlitlighet med avseende på slumpmässig osäkerhet. Ett vanligt mått på urvalsosäkerheten är det 95–procentiga konfidensintervallet, som utgörs av statistikvärdet ± felmarginalen. Detta intervall innesluter i 95 fall av 100 det sanna värde som man är ute efter att skatta, under förutsättning att de systematiska felen är små.

Så tar vi fram statistiken

JEU som är en statistisk undersökning genomförs som en urvalsundersökning bland jordbruksföretag. Urvalet utgörs i praktiken av en stående panel av företag som rekryterats till JEU under ett flertal år. Varje år görs ett kompletterande urval. För varje företag i urvalet/panelen samlas en stor mängd uppgifter in från olika källor. Uppgiftsinsamlingen har anpassats till kraven för EU:s bokföringsundersökning FADN. Merparten av uppgifterna hämtas från företagens bokföringsmaterial avseende intäkter och kostnader så att driftsbokslut kan upprättas för de utvalda jordbruksföretagen. Utöver detta hämtas uppgifter från Lantbruksregistret (LBR), från administrativa register vid Jordbruksverket och direkt från jordbrukarna via enkäter och telefonintervjuer.

I denna rapport används samma sätt att presentera uppgifter som EU gör i FADN samt EAA. Det innebär att den skiljer sig från annan nationell publicering av JEU. Redovisningen utgår dock från den svenska typklassificeringen av företag och inte den typklassificering som EU använder.

De största skillnaderna mellan FADN och JEU är två. Den ena är att skogen exkluderas från FADN men ingår i JEU. Den andra skillnaden är att egenproducerat foder som används på det egna företaget räknas med både som en intäkt och som en kostnad. Detta gör att intäkter och kostnader för foderväxter är högre i denna rapport jämfört med i JEU-rapporten. För driftsinriktningar som har inriktning mot djurproduktion blir skillnaderna stora.

Statistikens tillförlitlighet

Uppgifterna i denna rapport kommer nästan uteslutande från FADN och EAA.

I JEU (och därmed även i FADN) förekommer osäkerhet i form av täckningsfel, urvalsfel, bortfallsfel, mätfel, bearbetningsfel och modellfel. Den största osäkerheten bedöms härröra från urvalet och bortfallet. För en djupare beskrivning av statistikens kvalitet, läs vidare i de två dokumenten Statistikens framställning respektive Kvalitetsdeklaration. Tillförlitligheten bedöms vara bäst för mjölkföretag, men den är inte lika bra för andra produktionsinriktningar. Tillförlitligheten påverkas inte nämnvärt av att JEU räknas upp till att avse grupper av företag på riksnivå. Koefficienterna för beräkning av arbetsbehov ses över när det sker större effektivitetsförändringar i jordbruksproduktionen och kommer från Lantbruksregistret.

EAA:s intäktssida bygger på makrostatistik som i huvudsak bedöms ha god tillförlitlighet. Uppskattningarna av kostnaderna fördelat på de olika kostnadsslagen baseras på aggregerade bokföringsuppgifter från drygt 6 100 företag år 2022. I vissa fall görs även schablonmässiga antaganden. På grund av denna användning av ett flertal olika källor kan några statistiska osäkerhetsmått inte anges. På grund av denna användning av ett flertal olika källor kan några statistiska osäkerhetsmått inte anges.

I databasen redovisas även 95-procentiga konfidensintervall för varje variabel.

Typklassificering av jordbruket och uppräkning

Gruppering av företagen efter olika driftsinriktningar med hjälp av typklassificeringssystemet för jordbruket (typologin) innebär inte att resultatutvecklingen för renodlade driftsgrenar kan utläsas. Växtodlingsföretag har växtodling som huvudsaklig driftsgren, men kan även ha betydande animalieinkomster, inkomster från körslor, inventariehyror etcetera. En resultatförändring i gruppen kan därför inte enbart tillskrivas pris- och/eller kvantitetsändringar inom växtodlingen.

Standardiserat arbetsbehov (standardtimmar) och driftsinriktning fastställs utifrån uppgifter om grödarealer och antal lantbruksdjur vid respektive företag. Det antagna arbetsbehovet per hektar respektive djur räknas fram med hjälp av en uppsättning normtal, som baseras på uppskattade genomsnittliga förhållanden beträffande till exempel maskinell utrustning och arrondering. Det antagna arbetsbehovet tar till exempel inte hänsyn till att enskilda företag kan ha en mycket liten maskinpark eller vara mycket ogynnsamt arronderade.

För typklassificering i JEU används de grunddata om arealer och djur som samlats in till undersökningen.

Statistikuppgifterna från JEU levereras till EU-kommissionen. Uppgifterna används, tillsammans med motsvarande statistik från övriga EU-länder, till analyser för olika grupper av jordbruksföretag.

Ekonomisk statistik för hela jordbrukssektorn redovisas inom statistikprodukten Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn (EAA). Statistiken publiceras på Jordbruksverkets webbplats.

Uppgifterna för företagen som ingår i JEU har räknats upp till totaler för respektive driftsinriktning. Inom varje driftsinriktning har så kallade strata (grupper) skapats. Vi använder två olika strata. Den ena typen av strata har skapats utifrån antalet standardtimmar. Denna gruppering görs för att få så homogena företag som möjligt avseende driftsinriktning och arbetsgång. Den andra typen av strata har skapats utifrån företagens placering i landet fördelat mellan tre olika riksområden. Denna gruppering görs för att följa upp hur detta påverkar de ekonomiska resultaten i olika delar av landet.

Sveriges tre riksområden framgår av följande figur.

Metod och kvalitet

• Kvalitetsdeklaration Pdf, 380.7 kB.

• Statistikens framställning Pdf, 213.9 kB.

Summary in English

Background

The purpose of this report is to provide an overview of the economic results in dairy, beef, pig and crop production in Swedish Agriculture.

This report contains data per type of farming and standardised work requirement. An extra focus has been placed on holdings with dairy cows, beef and pigs. This report contains statistics on holdings for Sweden as a whole, for different national areas and for different size groups. The report also relates to data from the Economic accounts for agriculture (EAA).

The report is made in accordance with the definitions used in the EU-harmonised survey Farm Accountancy Data Network (FADN). As the definitions in FADN correspond to the definitions in EAA, it is possible to make comparisons with the agricultural sector as a whole.

This report is a complement to statistical report JO0202, the Agricultural Economics Survey (Jordbruksekonomiska Undersökningen, JEU) 2022, which reports the results from the JEU according to traditional national principles.

In this report, forestry is excluded. Self-produced fodder is included both as an income and as a cost. In this report, we also report totals for certain types of farming, not just averages per enterprise.

The holding’s type of farming is determined by calculating a standardised working time for animals and crops. The standardised working hours are then multiplied by the animals and crops that are in the holding. If the majority of standardised hours end up in milk production, the holding will be classified as a holding with a focus in dairy. In 2022, holdings classified with a focus in dairy accounted for 88 % of the total production value of milk in the country according to the EAA.

Holdings with a focus in beef accounted for 55 % of the value of production of beef, while holdings with a focus in dairy accounted for about 30 % of the production value of beef. The remaining 15 % ​​of value of production of beef came from holdings that to a greater extent combined crop production or other animal species with their beef production.

Holdings with a focus in pig production accounted for about 65 % of the value of the production value of pork.

Holdings with a focus in crops in major region 1 (riksområde 1), Plain districts in Central and Southern Sweden, accounted for approximately 52 % of the value of grain production in Sweden.

The holdings focused in dairy, beef, pig production and crops reported in JEU, accounted for about 58 % of the total value of production in Swedish agriculture 2022.

Result

The entrepreneurial income, which is the remaining amount that can be used to develop the holdings, pay the entrepreneur and their relatives who work in the companies (so-called unpaid labor) with associated social security contributions and to replace the equity looked as follows:

• The entrepreneurial income per unpaid annual work unit was lowest for holdings with a focus in beef, SEK 269,000, and varied between SEK 160,000 and SEK 373,000 depending on location in Sweden. The indicator varied between SEK 57,000 and SEK 514,000 depending on the size of the holding.
• The entrepreneurial income per unpaid annual work unit was highest for holdings with a focus in pigs, SEK 1,680,000, and amounted to SEK 1,820,000 in the plains of Southern and Central Sweden. The indicator varied between SEK 953,000 and SEK 2,133,000 depending on the size of the holding.
• The entrepreneurial income per unpaid annual work unit was SEK 1,169,000 in holdings with a focus in dairy, and varied between SEK 838,000 and SEK 1,404,000 depending on whether the company was in the Northern or in the Southern part of Sweden. The indicator varied between SEK 259,000 and SEK 1,705,000 depending on the size of the holding.
• The entrepreneurial income per unpaid annual work unit was SEK 941,000 in the plains of Southern and Central Sweden in holdings with a focus in crop production. The indicator varied between SEK 563,000 and SEK 1,443,000 depending on the holding’s size.