EAA – Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn. Jordbrukets intäkter efter region och driftsinriktning 2023

Syfte

I denna statistikrapport fördelas värdet av produktionen av jordbruksvaror till producentpris i EAA - Ekonomiska kalkylen för jordbrukssektorn 2023 efter län, storleksgrupp och jordbruksföretagets driftsinriktning. Även stödutbetalningar fördelas här efter driftsinriktning, men som en separat post då de inte ingår i producentpriser.

Statistikrapporten är en återkommande fördjupning av EAA (Economic Accounts for Agriculture), och publiceras de år då totalundersökningar av jordbrukets struktur har genomförts.

Syftet är dels att visa var produktionsvärdena skapas och hur kombinationen av de producerade värdena varierar mellan olika grupper och regioner, men även hur stöden fördelas i produktionen.

Fördelning av jordbrukets produktionsvärde 2023

Det totala produktionsvärdet av jordbruksvaror för riket var drygt 71,9 miljarder kronor 2023. Jämfört med 2020 är det en ökning med 14,0 miljarder kronor. Värdet av vegetabilieproduktionen uppgick till knappt 36,2 miljarder kronor, och stod därmed för hälften av det totala produktionsvärdet 2023. Det totala värdet av animalieproduktionen uppgick till knappt 35,8 miljarder kronor samma år.

I den här rapporten fördelas hela värdet av vegetabilieproduktionen och drygt 34,0 miljarder kronor av värdet av animalieproduktionen. De poster i EAA som fördelas är 10000 Vegetabilieproduktion, 11000 Djur, och 12000 Animaliska produkter. Att inte hela värdet av produktionen av animalier fördelas beror på att vissa verksamheter som ingår i EAA inte går att koppla till specifika företag i Lantbruksregistret (LBR).

De poster som inte har kunnat fördelas redovisas här som Ej fördelningsbara poster, och består till största delen av försäljning av hästar och hundar men omfattar också renar, vilt i hägn, samt försäljning av minkskinn och honung. Drygt 1,7 miljarder kronor utgjorde dessa värden 2023.

I denna rapport behandlas enbart värdet av jordbrukets produktion av jordbruksvaror. Det bör noteras att även kostnaderna, för till exempel insatsvaror och tjänster och räntekostnader, ökade jämfört med 2020.

Produktionsvärde fördelat efter län

I figur A redovisas värdet av jordbrukets produktion av jordbruksvaror efter län. För de största jordbrukslänen är det en fördelning som sett liknande ut under en längre tid. Skåne är det län där värdet av producerade jordbruksvaror är högst, följt av Västra Götalands län och Östergötlands län. En knapp fjärdedel av det värde som fördelats skapas i Skåne län medan drygt 17 % av värdet skapas i Västra Götalands län och 8 % i Östergötlands län.

Eftersom en stor del av vegetabilieproduktionen är arealbaserad domineras den av de län som har störst jordbruksareal. Skåne tillsammans med Västra Götalands och Östergötlands län producerar tillsammans 56 % av värdet av vegetabilier. Störst värde från animalieproduktionen har Västra Götalands län följt av Skåne och Kalmar län, som har den näst största produktionen av animaliska produkter.

I figur B redovisas hur stor del av värdet som var vegetabilier respektive animalier i förhållande till det totala värdet av jordbrukets produktion av varor.

Figuren visar att vegetabilier dominerar produktionen i Stockholms län följt av Skåne och Uppsala län. Vegetabilier utgör 77 %, 67 % respektive 66 % av produktionsvärdet i de här tre länen.

I Kalmar län tillsammans med Jönköpings län domineras produktionen av animalier, det vill säga från försäljning av kött och av animalieprodukter, främst mjölk. I de här två länen kommer runt 70 % av det fördelade värdet från animalier.

Produktionsvärde fördelat efter driftsinriktning

Värdet av jordbrukets produktion av varor kan också fördelas efter jordbruksföretagens driftsinriktning. Figur C visar att företag specialiserade på mjölkkor skapade drygt 18,8 miljarder kronor av de producerade jordbruksvarornas värde år 2023. Värdet som producerades på mjölkföretagen 2023 omfattar 3,8 miljarder kronor från vegetabilier, 2,2 miljarder kronor från djur (slaktintäkter) och 12,9 miljarder kronor från animaliska produkter (mjölk). Sammantaget skapades mer än en fjärdedel, 26 %, av värdet från produktionen av jordbruksvaror av de cirka 2 300 företag som finns i denna grupp. År 2020 producerade cirka 2 600 mjölkföretag ungefär lika stor andel av produktionsvärdet.

Driftsinriktningen Jordbruksväxter svarar för 12,6 miljarder kronor av produktionsvärdet. Intäkterna kommer främst från vegetabilier, där spannmål svarade för 5,6 miljarder, och fodergrödor inklusive halm för 3,0 miljarder kronor.

Specialiserade trädgårdsföretag skapade ett värde av 7,7 miljarder kronor. Driftsinriktningarna Köttdjur och Grisar skapade 6,1 respektive 5,3 miljarder skapade 6,1 respektive 5,3 miljarder kronor av det totala produktionsvärdet. För grupperna kronor av det totala produktionsvärdet. För grupperna Köttdjur och Får är värdet av vegetabilieproduktionen, främst produktion av eget foder, i storlek med produktionsvärdet för djuren.

För grisföretag och fjäderfäföretag kommer däremot nästan hela intäkten från djur och animaliska produkter. För grisföretag kommer 89 % av produktionsvärdet från slakt, medan 46 % kommer från slakt av kycklingar och 50 % från animaliska produkter (ägg) för fjäderfäföretagen.

De företag som återfinns i driftsinriktningen Övrig skötsel av lantbruksdjur skapade nästan 3,9 miljarder kronor av det totala produktionsvärdet. Knappt en tredjedel av detta värde kommer från vegetabilieproduktionen.

Driftsinriktningen Blandat jordbruk består av företag där den standardiserade arbetstiden är jämnt fördelad mellan grödor och djur. Värdet för denna grupp är drygt 7,9 miljarder kronor, jämnt fördelad mellan vegetabilier och animalier.

Produktionsvärde fördelat efter storleksgrupp åkermark

Företag med färre än 2 hektar åkermark svarar för knappt 6,6 miljarder kronor, eller drygt 9 %, av produktionsvärdet år 2023. Fördelning har sett liknande ut under en längre tid. Anledningen till att gruppen med små arealer står för en så stor del av produktionsvärdet är att trädgårdsföretag tillsammans med en del fjäderfäföretag och företag med grisar återfinns här. Exempelvis återfinns 45 % av värphönsen och 29 % av smågrisarna på företag med mindre än 2 hektar åkermark.

Knappt 45,5 miljarder kronor, eller 63 %, av värdet av jordbruksvaror skapas av företag med mer än 100 hektar åkermark. Gruppen med 50,1-100,0 hektar står för 8,9 miljarder, eller drygt 12 %, av det totala produktionsvärdet.

Produktionsvärde fördelat efter standardarbetstid

Enligt den svenska typologin definieras ett företag med minst 1 600 standardarbetstimmar som ett heltidsjordbruk. Tablå A nedan visar att knappt 89 % av värdet från produktionen av jordbruksvaror kommer från gruppen Heltidsjordbruk.

Av produktionsvärdet som skapas av heltidsjordbruken kommer hälften, 48 %, från vegetabilier, 26 % från slakt, och 26 % från animalieprodukter, främst mjölk och ägg.

För småbruk kommer produktionsvärdet främst från vegetabilier, 92 %. I jämförelse skapas produktionsvärdet av vegetabilier i högre grad på deltidsföretag än produktionsvärdet för animalier som i större utsträckning kommer från heltidsföretag.

Stöd fördelat efter driftsinriktning

Av de knappt 56 200 företagen i LBR som är underlag för denna rapport fick cirka 51 500 jordbrukarstöd. Att inte samtliga företag erhållit stöd beror på att inte alla företag i LBR söker eller är berättigade till stöd. Figur E visar fördelningen av utbetalade stöd (exklusive epizootiersättningar) per driftsinriktning. Störst stödbelopp går till företag som är specialiserade inom jordbruksväxter, mjölkproduktion och produktion av nötkött.

De största stöden är arealbaserade vilket medför att växtodlingen, inriktningen jordbruksväxter, som främst producerar råvaror på mark erhåller störst del av stöden, framförallt gårdsstöd. För trädgårdsföretag och företag som är specialiserade på jordbruks- och trädgårdsväxter kommer 41 % respektive 38 %, från andra stöd utöver gårdsstöd.

Jämfört med växtodlingsföretag har mjölk- och köttföretag en annan sammansättning av stöd med mindre andel gårdsstöd, och större andel nötkreatursstöd och kompensationsstöd. Av stöden till grisföretag kommer 38 % från gårdsstöd och 35 % från ersättning för djurvälfärd. Stöden till Småbruk utgörs nästan uteslutande av gårdsstöd, 66 %, och miljöersättningar, 29 %.

Figur F visar förhållandet mellan produktionsvärde och stödutbetalningar. Trädgårds-, fjäderfä- och grisföretag är de företag som får minst stöd i förhållande till vad de producerar. Även företagen i kategorin med blandade Jordbruks- och trädgårdsväxter har en relativt liten andel stöd i förhållande till produktionsvärdet.

För företag med Får eller Köttdjur kommer en relativt hög andel av intäkterna i jordbruksverksamheten från stöd. Även för Småbruk kommer en stor andel, 29 %, från stöd.

Jämförelser mellan år 2020 och 2023

Resultaten i denna statistikrapport är jämförbara med motsvarande resultat från år 2020.

Jämförelsen visar att produktionsvärdet i varierande grad har ökat för samtliga driftsinriktningar. Procentuellt sett har produktionsvärdet för småbruk, företag inom trädgård, och företag med blandade jordbruks- och trädgårdsväxter ökat mest 2023 jämfört med 2020. Företag med jordbruksväxter och företag med får har minst procentuell förändring under perioden.

Produktionsvärdet som skapades av gruppen jordbruksväxter ökade med knappt 1,2 miljarder, eller 10 %, 2023 jämfört med 2020. Ökningen förklaras främst av att avräkningspriserna har ökat jämfört med 2020. För specialiserade trädgårdsföretag ökade produktionsvärdet med drygt 2,1 miljarder kronor, eller 38 %, mellan åren. Värdet för företag med både jordbruks-och trädgårdsväxter ökade med 0,6 miljarder, eller 30 %, under perioden.

För specialiserade mjölkföretag ökade produktionsvärdet med knappt 4,2 miljarder, från knappt 14,7 miljarder 2020 till drygt 18,8 miljarder 2023. Den levererade mjölkmängden ökade endast marginellt mellan åren medan priset för den invägda mjölken ökade markant. Även uppgången av värdet för djur i gruppen Köttdjur, en ökning med 1,2 miljarder kronor, eller 24 %, kan förklaras av att priserna för nötkött var högre år 2023 än 2020.

Tabeller

• Samtlig statistik finns i Jordbruksverkets statistikdatabas.

Kort om statistiken

Här följer en kortfattad beskrivning av statistikens omfattning, hur den tas fram och dess kvalitet. Mer detaljerad information finns i dokumenten Statistikens framställning och Kvalitetsdeklaration under avsnittet Metod och kvalitet.

Det här beskriver statistiken

I denna statistikrapport fördelas värdet av produktionen av jordbruksvaror till producentpris i den Ekonomiska kalkylen för jordbrukssektorn (EAA) efter län, storleksgrupp och jordbruksföretagets driftsinriktning. Fördelningen har gjorts som en modellberäkning som tar hänsyn till att

• hektarskördarna varierar mellan olika län
• det viktade genomsnittliga priset per kilo för ekologiska och konventionellt producerade animalier (mjölk, ägg) beräknat per ko och per höna varierar mellan olika län.

Modellen för fördelningen bygger på att värden beräknas för varje enskilt jordbruksföretag och därefter summeras till det län jordbruksföretaget är beläget eller efter jordbruksföretagets storlek på åkermark. Värdet av samtliga varor som produceras på företaget räknas in i jordbrukets produktion av jordbruksvaror.

Jordbrukets produktion av jordbruksvaror består av

• vegetabilieproduktion; värdet av skördarna av spannmål, oljeväxter, sockerbetor, potatis, foderväxter, köks- och plantskoleväxter samt frukt och bär. Även foderväxter som vall som både produceras och konsumeras på samma företag ingår. Värdet av bete ingår däremot inte som ett värde i produktionen av jordbruksvaror.
• animalieproduktion som delas in i djur och animaliska produkter. I djur ingår värdet av slakt samt lagerändringar, och i animaliska produkter ingår till exempel värdet av mjölk, ägg och obehandlad ull.

I EAA utgörs undersökningspopulationen av alla företag som bedriver växtodling på friland (inklusive trädgårdsodling) eller under glas, skötsel av lantbruksdjur, uppfödning av hästar eller sällskapsdjur (dock ej för eget bruk), biodling, renskötsel, pälsdjursskötsel, uppfödning av vilt i hägn eller entreprenadtjänster åt andra jordbruksföretag. Utöver detta kan sådana verksamheter ingå som intäkts- eller kostnadsmässigt ur statistiksynpunkt inte kan skiljas från jordbruksverksamheten, benämnda Sekundära ej särskiljbara icke-jordbruksaktiviteter.

I fördelningen i denna rapport ingår inte företag som bedriver uppfödning av hästar eller sällskapsdjur, biodling, renskötsel, pälsdjursskötsel, uppfödning av vilt i hägn och viss tjänsteverksamhet. Dessa verksamheter redovisas som Ej fördelningsbara poster då de inte kan knytas till specifika jordbruksföretag i LBR.

Så tar vi fram statistiken

EAA bygger till största delen på sammanställningar och bearbetningar av redan befintligt statistikunderlag, såsom Lantbruksregistret (LBR), skördeuppskattningar, prisstatistik, slaktstatistik och bokföringsuppgifter.

Inför fördelningen som redovisas i denna rapport har standardiserade intäkter (så kallade Standard Outputs) beräknats per djur och per gröda. Dessa värden har därefter justerats för att överensstämma med den total som finns för grödan eller djurslaget i EAA. Justeringen har gjorts genom att det totala värdet har beräknats per län, summerats för riket och därefter stämts av med det totala värdet i EAA. Justeringen är oftast i intervallet ±5 %, och kan till exempel bero på olika priser för fodersäd och brödsäd för en enskild gröda, som inte beaktats tillräckligt väl i de intäkter som med hjälp av prisstatistik och skördestatistik tagits fram för varje gröda per hektar.

De justerade värdena per hektar och per djur har därefter multiplicerats med de arealer av olika grödor och djur som finns vid varje jordbruksföretag. Arealerna kommer från jordbruksföretagens stödansökningar eller från markanvändningsuppgifter i LBR. För trädgårds- och prydnadsväxter hämtas arealuppgifter från Trädgårdsundersökningen. Djurantalet som används kommer från LBR. De enskilda jordbruksföretagens värden summeras sedan för de redovisade grupperna, till exempel storleksgrupp åker eller län.

Det finns ett antal poster som ingår i jordbrukets produktionsvärde men som inte är med i beräkningarna eftersom de inte varit möjliga att fördela per jordbruksföretag. I EAA ingår uppfödning av hästar för till exempel trav- och galopp som en del i jordbruket. Dessa hästar är inte desamma som de hästar som finns vid jordbruksföretag i LBR. Hästarna i LBR ses i EAA antingen som en kombinationsverksamhet eller som en fritidsaktivitet som hör till hushållet och inte till jordbruksföretaget. Annan verksamhet som inte kunnat fördelas är försäljning av minkskinn, rennäringens produktionsvärde, värdet honung samt värdet av hunduppfödning (kennlar). Kombinationsverksamhet i form av sekundära aktiviteter, till exempel snöröjning eller försäljning av tjänster till andra jordbruksföretag har inte heller varit möjliga att fördela.

Statistikens tillförlitlighet

EAA:s intäktssida bygger på makrostatistik som i huvudsak bedöms ha god tillförlitlighet. Avseende de fördelningar som gjorts i denna rapport bör följande beaktas:

• Uppdelningen av EAA har gjorts för de värden som avser år 2023 i statistikrapporten EAA – Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn 2023. Dessa siffror kan komma att revideras. De senaste reviderade siffrorna finns alltid publicerade i databasen.
• Fördelningen av värdet av jordbrukets produktion av vegetabilier bygger på modellberäkningar och genomsnittsvärden för skördar per län.
• I de fördelningar som görs efter storleksgrupp och driftsinriktning tas ingen hänsyn till om det skulle finnas skillnader i produktionsgrenarnas avkastning mellan olika driftsinriktningar och storleksgrupper.
  
• Det finns ett antal poster som inte är med i beräkningen eftersom de inte är möjliga att fördela per jordbruksföretag. Anledningen är att verksamheterna inte knutna till jordbruksföretag i LBR.
  

Läs mer om statistikens tillförlitlighet i Kvalitetsdeklarationen.

Bra att veta

Fördelningen bygger på samma principer som EU:s typologi. EU:s typologi bygger på standardiserade intäkter (Standard Output, SO), vilket motsvarar intäktsdelen av en bidragskalkyl för en gröda eller ett djur. Det finns dock några skillnader. I typologiberäkningen som definieras i förordning (EC) No 1242/2008 finns ett värde även för betesmark. En annan skillnad är att det finns intäkter i EAA som inte finns i typologiberäkningen. Exempel är intäkter för halm och intäkter för de verksamheter som inte kan knytas till jordbruksföretag som mink. Beräkningarna av Standard Output som publiceras i Eurostats databas bygger också på ett genomsnitt av fem år.

Annan statistik

Denna fördelning har tidigare gjorts för åren 2013, 2016 samt 2020. I 2013 års redovisning finns samtliga direktstöd fördelade per företag. Direktstöden för år 2016 var inte tillgängliga vid det årets publicering, varför den delen inte är med i 2016 års rapport.

Det totala värdet som fördelas i denna rapport redovisas även till baspris i statistikrapporten EAA - Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn 2023. I rapporten finns också ytterligare förklaringar av definitioner och begrepp. I Jordbruksverkets statistikdatabas finns värdet uppdelat på producentpris, subventioner, skatter och baspris.

Indelningen efter driftsinriktning följer den svenska typologin som finns förklarad i statistikrapporten Jordbruksföretagens driftsinriktning 2023, Svensk typologi.

Metod och kvalitet

• Kvalitetsdeklaration Pdf, 185 kB.
• Statistikens framställning Pdf, 220.2 kB.

Summary in English

In this publication, the value of the agricultural sector is divided by regions, type of farming and size of the holding measured in arable land.

The output of agricultural goods is highest in Skåne, but Västra Götaland is highest in animals

The result shows that the main producing county of agricultural goods in 2023 was the county of Skåne followed by the county of Västra Götaland and the county of Östergötland. Just under a quarter of the value distributed by county is created in Skåne County, while around 17% of the value is created in Västra Götaland County and 8% in Östergötland County. The county of Västra Götaland is highest in animals followed by Skåne County and Kalmar County.

2,300 specialized dairy companies create more than a quarter of the agricultural production value

In total, the value of the productions of agricultural goods was just under SEK 71.9 billion in 2023. Holdings specialised in dairy cows produced SEK 18,8 billion of the value of agricultural goods in 2023. This means that the 2,300 holdings in this group created more than a quarter of the value of produced agricultural goods in Sweden 2023.

Full-time farmers created 89% of the production value in 2023

The main part of the production value stems from a small share of the farmers. 13,400 full-time farmers, i.e. farms with a standardised labour input of 1,600 hours or more, account for 89% of the production value. A comparison in production value in different farm sizes reveals that 63% of the value of produced goods was created by farms with more than 100 hectares of arable land.