Extern visselblåsarfunktion: Rapportera missförhållanden inom vissa av Jordbruksverkets ansvarsområden för offentlig kontroll och annan tillsyn
I Jordbruksverkets externa visselblåsarfunktion kan du som ingår i personkretsen rapportera missförhållanden inom vissa av Jordbruksverkets ansvarsområden för offentlig kontroll och annan tillsyn.
Som rapportör av missförhållanden är du skyddad enligt lagen (2021:890) och förordningen (2021:949) om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden (visselblåsarlagen och visselblåsarförordningen). Detta gäller vid rapportering om missförhållanden i ett arbetsrelaterat sammanhang där ett agerande eller en underlåtenhet strider mot författningar inom visselblåsardirektivets ansvarsområden och som omfattas av Jordbruksverkets ansvar för offentlig kontroll och annan tillsyn.
Vad kan du rapportera om?
Genom Jordbruksverkets externa rapporteringskanaler tar vi emot, följer upp och lämnar återkoppling på rapporter om missförhållanden som utgörs av ett handlande eller en underlåtenhet som strider mot författningar inom visselblåsardirektivets ansvarsområde och som omfattas av vårt ansvar för offentlig kontroll och annan tillsyn.
I del 1 i bilagan till visselblåsardirektivet hittar du vilka EU-rättsakter som omfattas av visselblåsardirektivets tillämpningsområde inom områdena
- produktsäkerhet och produktöverensstämmelse
- miljöskydd
- livsmedels- och fodersäkerhet, djurs hälsa och välbefinnande.
Jordbruksverket ansvarar för offentlig kontroll och annan tillsyn inom dessa områden vad gäller
- ekologisk produktion
- växtskydd
- foder
- smittor hos djur
- genetiskt modifierade växter
- handel med sälprodukter
- invasiva främmande arter.
Utöver att det ska gälla ett av ovanstående områden så ska det även finnas ett allmänintresse av att informationen om missförhållandet kommer fram.
För att det ska finnas ett allmänintresse ska det
- gälla allvarliga missförhållanden
- vara av intresse för en krets som kan betecknas som allmänheten
- finnas ett legitimt intresse av att missförhållandena kommer fram.
Det kan till exempel gälla frekventa och systematiska missförhållanden som det finns ett samhällsintresse av att de rättas till eller avbryts. Missförhållandet behöver inte vara aktuellt eller pågående, även rapportering av avslutade och helt utagerade missförhållanden omfattas.
Information som endast rör den rapporterande personens egna arbets- eller anställningsförhållande omfattas normalt inte av lagen.
Tillsynsområden utanför Jordbruksverkets ansvar
Om en rapport kommer in till Jordbruksverket inom ett tillsynsområde där Jordbruksverket inte är ansvarig kommer vi att lämna över rapporten till den myndighet som är behörig. Den myndighet som tar emot en sådan rapport ska underrätta dig som rapporterande person om att ärendet har lämnats över dit, under förutsättning att du har lämnat dina kontaktuppgifter. Om ärendet inte är ett visselblåsarärende kommer det att skrivas av och i förekommande fall skickas till den avdelning inom Jordbruksverket som berörs av tipset.
Vem kan rapportera?
Visselblåsning kan göras av dig som i ett arbetsrelaterat sammanhang har fått del av eller inhämtat information inom nämnda tillsynsområden och tillhör någon eller några av dessa kategorier:
- arbetstagare eller arbetssökande
- personer som söker eller utför volontärarbete eller praktik
- personer som annars står till förfogande för att utföra eller utför arbete under en verksamhetsutövares kontroll och ledning
- egenföretagare som söker eller utför uppdrag
- personer som står till förfogande för att ingå eller ingår i ett företags förvaltnings-, lednings- eller tillsynsorgan
- aktieägare som står till förfogande för att vara eller som är verksamma i aktiebolaget
- personer som har tillhört någon av personkategorierna ovan och har fått del av eller inhämtat informationen under tiden i verksamheten.
När ska funktionen inte användas?
Visselblåsarfunktionen ska inte användas vid rapportering av enskilda djur som far illa, det är länsstyrelsernas tillsynsområde. Sådana ärenden kommer att skrivas av.
Om du är missnöjd med Jordbruksverket på grund av något som inte är visselblåsning kan du kontakta Jordbruksverkets kundtjänst.
Gör så här
Du kan rapportera på tre olika sätt
Jordbruksverkets visselblåsarfunktion erbjuder tre olika sätt att rapportera. Du kan rapportera antingen skriftligt, muntligt via telefon eller muntligt vid ett fysiskt eller digitalt möte.
Vi kan inte garantera en tillräckligt säker hantering av din rapport om du väljer att rapportera på något annat sätt än de som framgår nedan.
Din anmälan bör innehålla så utförlig information som möjligt så att det går att utreda misstankarna om missförhållanden, till exempel:
- Hur ingår du i personkretsen?
- Vad är det för missförhållande du har uppmärksammat?
- Finns det fler som känner till ärendet och som potentiellt kan styrka uppgifterna?
- Har du vidtagit andra åtgärder eller informerat någon annan?
- Har du tillgång till dokumentation till stöd för anmälan, eller information om var sådan dokumentation kan finnas?
- Om du vill ha återkoppling uppge kontaktuppgifter till dig.
Skriftlig rapportering
Använd dubbla kuvert.Lägg alltså ditt brev i ett kuvert, förslut det och märk det med "Visselblåsarfunktionen”. Lägg det i ytterligare ett kuvert och adressera till:
Jordbruksverket
551 82 Jönköping
Muntlig rapportering via telefon
Kontakta Jordbruksverkets kundtjänst på telefon 0771-223 223 eller, om du vill ringa anonymt, #31#0771 223 223. Be om att få prata med chefsjuristen eller informationssäkerhetschefen. Du behöver inte uppge att det är ett visselblåsarärende för kundtjänst. Det är möjligt att kontakta kundtjänst under kontorstid.
Muntligt rapportering vid ett fysiskt eller digitalt möte
Det är möjligt att begära ett fysiskt möte på Jordbruksverkets kontor i Jönköping eller ett digitalt möte. Kontakta kundtjänst på telefon 0771-223 223 eller, om du vill ringa anonymt, #31#0771 223 223. Be att få prata med chefsjuristen eller informationssäkerhetschefen och bestäm en tid med dem.
Råd och stöd innan du rapporterar
Om du överväger att rapportera missförhållanden men vill ha råd och stöd är du välkommen att kontakta visselblåsarfunktionen via något av de sätt som beskrivs ovan.
På Arbetsmiljöverkets webbplats finns även en lista över behöriga myndigheter och vilka ansvarsområden de har vid visselblåsning.
Du kan också kontakta Arbetsmiljöverket som är utsedd till tillsynsmyndighet för lagstiftningen.
Så hanterar vi din rapport
Bekräftelse och återkoppling
Du som rapporterar om missförhållanden och har lämnat kontaktuppgifter kommer inom sju dagar att få en bekräftelse på att visselblåsarfunktionen har tagit emot din rapport. Detta gäller under förutsättning att du inte har avsagt dig en sådan bekräftelse eller att Jordbruksverket har anledning att anta att en bekräftelse skulle avslöja din identitet.
Du kommer också att få återkoppling om ärendet senast inom tre månader från den dag då rapporteringen gjordes till Jordbruksverket. Om det finns särskilda skäl kan Jordbruksverket komma att förlänga denna tidsfrist för återkoppling till sex månader. Då kommer du också att få veta vilka skälen till detta är.
Om du har lämnat en rapport anonymt kan du inte få någon bekräftelse eller återkoppling.
Utredning och åtgärder
Din rapport hanteras av Jordbruksverkets visselblåsarfunktion. Funktionen hanteras av chefsjuristen och informationssäkerhetschefen. I varje ärende säkerställer de att uppföljningen görs opartiskt och utan formellt eller informellt beroende till någon eller något. Ingen obehörig har åtkomst till informationen eller har insyn i ärenden som visselblåsarfunktionen hanterar.
Hantering av information
De uppgifter som har kommit in och som behövs för att hantera ärendet kommer att sparas i Jordbruksverkets diarium och om du har valt att rapportera muntligen kommer det att dokumenteras.
En inkommen rapport är en allmän handling som kan komma att begäras ut i enlighet med offentlighetsprincipen, men Jordbruksverket gör alltid en noggrann sekretessprövning i varje enskilt fall för att se vilka uppgifter som kan sekretessbeläggas vid ett utlämnande.
Om det konstateras att din rapport faller utanför tillämpningsområdet för visselblåsarlagstiftningen kommer du att få återkoppling om det.
Skydd för dig som rapporterande person
Som rapportör är du skyddad enligt lagen (2021:890) om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden (visselblåsarlagen). Genom visselblåsarlagen har du som rapportör av missförhållanden skydd i form av ansvarsfrihet liksom skydd mot hindrande åtgärder och repressalier, under vissa förutsättningar. Du kan som rapportör också ha rätt till skadestånd om din arbetsgivare bryter mot något av förbuden mot hindrande åtgärder eller repressalier.
Skydd i form av ansvarsfrihet
Du som rapporterande person får inte göras ansvarig för att ha brutit mot eventuell tystnadsplikt, om du vid tidpunkten för rapporteringen hade skälig anledning att anta att rapporteringen av informationen var nödvändig för att avslöja missförhållandet. Skyddet gäller inte för uppsåtligt åsidosättande av så kallade kvalificerade tystnadsplikter som det inte råder meddelarfrihet för. Det gäller t.ex. sekretess till skydd för rikets säkerhet, statistik och uppdragsverksamhet. Tänk även på att meddelarfriheten inte omfattar att lämna ut en handling som innehåller sekretessreglerade uppgifter.
Du får heller inte göras ansvarig för överträdelse av bestämmelser som gäller inhämtande av information, om du haft skäl att anta att inhämtandet var nödvändigt för att avslöja missförhållandet. Detta gäller dock inte om du genom inhämtandet gör dig skyldig till brott.
Skydd mot hindrande åtgärder och repressalier
En verksamhetsutövare (till exempel din arbetsgivare) får inte hindra eller försöka hindra rapportering.
En verksamhetsutövare får inte heller vidta repressalier mot dig som rapporterande person eller mot någon som bistått dig vid rapporteringen. Inte heller får en verksamhetsutövare vidta repressalier mot någon annan hos verksamhetsutövaren som har koppling till dig som rapporterande person (till exempel anhöriga eller kollegor), eller mot ett företag som du äger, arbetar för eller på annat sätt har koppling till. En verksamhetsutövare får inte heller vidta repressalier på grund av att du har vänt dig till din arbetstagarorganisation för råd och stöd och får inte heller hindra eller försöka hindra ett sådant samråd. Skyddet mot repressalier gäller inte om du genom din rapportering eller inhämtandet av information gör dig skyldig till brott.
Skadestånd
En verksamhetsutövare som bryter mot något av förbuden mot hindrande åtgärder eller repressalier kan bli skadeståndsskyldig.
Förutsättningar för att omfattas av skyddet
Skyddet för dig som rapporterande person gäller vid rapportering under förutsättning att missförhållandena har uppstått eller högst sannolikt kommer att uppstå i den verksamhet som du är, har varit eller kan komma att bli verksam i, eller en annan verksamhet som du är eller har varit i kontakt med genom ditt arbete.
Det är också en förutsättning att du vid tidpunkten för rapporteringen av missförhållandena hade skälig anledning att anta att informationen om missförhållandena var sann.
Rapportering behöver också ha skett på något av följande sätt:
- Via Jordbruksverkets interna rapporteringskanaler i enlighet med visselblåsarlagen eller på något av de andra sätt för rapportering internt som visselblåsarlagen i vissa fall möjliggör (4 kap. 4-5 §§ visselblåsarlagen).
- Via Jordbruksverkets externa rapporteringskanaler i enlighet med visselblåsarlagen, eller genom rapportering externt på annat sätt än via externa rapporteringskanaler, under förutsättning att du
- först har rapporterat internt i enlighet med visselblåsarlagen utan att mottagaren har vidtagit skäliga uppföljningsåtgärder med anledning av rapporteringen, eller mottagaren i skälig utsträckning har lämnat återkoppling om uppföljningen inom den tidsfrist som anges i 5 kap. 8 § 3 samma lag,
- har skälig anledning att anta att missförhållandet utgör en överhängande eller uppenbar fara för liv, hälsa, säkerhet eller risk för omfattande skada i miljön eller av annat skäl har befogad anledning att rapportera till myndigheten, eller
- har skälig anledning att anta att en intern rapportering skulle innebära en risk för repressalier eller leda till att missförhållandet sannolikt inte skulle avhjälpas på ett effektivt sätt.
- Till någon av EU:s institutioner, organ och byråer som har inrättat externa rapporteringskanaler och förfaranden för att ta emot rapporter om missförhållanden, under förutsättning att du rapporterar i enlighet med de förfaranden som gäller för den aktuella rapporteringskanalen.
Skyddet gäller också i vissa specifika fall om du rapporterar genom att offentliggöra informationen. Dessa förutsättningar anges särskilt i 4 kap. 9 § visselblåsarlagen.
Sekretessbestämmelser vid visselblåsning
Det finns särskilda sekretessbestämmelser som gäller vid visselblåsning. Dessa bestämmelser hittar du i 17 kap. 3 b § och 32 kap. 3 b § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).
Sekretess för dig som rapporterande person
För dig som rapporterar om missförhållanden gäller så kallad absolut sekretess för uppgifter som kan avslöja din identitet. Sekretessen gäller både i själva uppföljningsärendet (visselblåsarärendet) och i ett eventuellt efterföljande personalärende eller ärende om annan åtgärd hos Jordbruksverket som har sin grund i visselblåsarärendet. Att sekretessen är absolut innebär att uppgifter som direkt eller indirekt kan avslöja din identitet aldrig får lämnas ut om inte en sekretessbrytande bestämmelse är tillämplig.
Sekretess för andra enskilda
Sekretess gäller även för uppgifter som kan avslöja identiteten på en annan enskild (fysisk eller juridisk person) än dig som har rapporterat om missförhållandena om det inte står klart att uppgiften kan lämnas ut utan att den enskilde lider skada eller men. Det kan här till exempel röra sig om uppgifter som direkt eller indirekt kan avslöja identiteten på personer som påstås ha orsakat missförhållandet eller vittnen. Sekretessen gäller både i själva uppföljningsärendet (visselblåsarärendet) och i ett eventuellt efterföljande personalärende eller ärende om annan åtgärd hos Jordbruksverket som har sin grund i visselblåsarärendet.
Sekretess till skydd för uppföljningen av rapporten
I uppföljningsärendet (visselblåsarärendet) gäller även sekretess för uppgift som kan avslöja identiteten på en annan enskild än dig som har rapporterat om missförhållandet, om det kan antas att syftet med själva uppföljningen av rapporten motverkas om uppgiften lämnas ut.
Behandling av personuppgifter vid visselblåsning
Jordbruksverket är personuppgiftsansvarig för personuppgifter som behandlas i ett uppföljningsärende inom ramen för de interna rapporteringskanalerna.
Jordbruksverket är enligt visselblåsarlagstiftningen skyldig att ha externa och interna rapporteringskanaler för rapportering av missförhållanden. Som en del i detta arbete behandlar Jordbruksverket personuppgifter för att kunna ta emot din rapport, ha kontakt med dig under uppföljningsärendets (visselblåsarärendets) gång, följa upp det som rapporterats till oss och lämna återkoppling om detta till dig.
Om du väljer att lämna personuppgifter om dig själv eller andra fysiska personer i ett uppföljningsärende behandlar Jordbruksverket dessa personuppgifter, om det är nödvändigt för uppföljningsärendet. Visselblåsarfunktionen inom Jordbruksverket kan även i sin utredning behöva hämta in ytterligare personuppgifter i uppföljningsärendet.
Personuppgifter som återfinns i allmänna handlingar hos Jordbruksverket kan begäras ut enligt offentlighetsprincipen. Om personuppgifter finns i en allmän handling kan de som begär ut denna ta del av dessa personuppgifter om personuppgifterna inte omfattas av sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen. Jordbruksverket gör alltid en sekretessprövning innan myndigheten lämnar ut allmänna handlingar. Det finns särskilda sekretessbestämmelser som gäller för vissa uppgifter i uppföljningsärenden. Läs mer om det ovan.
Överföring av personuppgifter till tredje land förekommer inte.
Rättslig grund och ändamålen med behandlingen
Den rättsliga grunden för Jordbruksverkets behandling i ett uppföljningsärende som har med en visselblåsning att göra är att behandlingen är nödvändig för att fullgöra en rättslig förpliktelse som åvilar Jordbruksverket och att behandlingen är nödvändig för att fullgöra en uppgift av allmänt intresse.
Inom ramen för visselblåsarfunktionen kan även känsliga personuppgifter eller andra extra skyddsvärda (integritetskänsliga) personuppgifter komma att behöva behandlas. Det kan till exempel röra uppgifter om hälsa, medlemskap i fackförening eller uppgifter om etniskt ursprung. I de fall känsliga personuppgifter behöver behandlas i uppföljningsärendet har den hanteringen en rättslig grund i att behandlingen är nödvändig till följd av rättslig förpliktelse och av hänsyn till ett viktigt allmänt intresse.
Det är bara personuppgifter som är nödvändiga för uppföljningsärendet som kommer att behandlas. Jordbruksverket kommer inte heller att senare behandla dessa personuppgifter på ett sätt som är oförenligt med de ändamål för varför de samlades in inom ramen för visselblåsarfunktionen.
Vilka har tillgång till dina personuppgifter
Det är endast de personerna som har utsetts som behöriga att hantera visselblåsarfunktionen på Jordbruksverket som har tillgång till personuppgifter som behandlas i ett uppföljningsärende.
Hur länge personuppgifterna får behandlas
Handlingar som kommer in till visselblåsarfunktionen betraktas som allmänna handlingar som diarieförs i Jordbruksverkets diarium. När det gäller personuppgifter som är nödvändiga för ett uppföljningsärende och som återfinns i allmänna handlingar kommer dessa att arkiveras och bevaras i enlighet med svensk arkivlagstiftning, Riksarkivets föreskrifter och myndighetens beslut om tillämpning av dessa föreskrifter.
Om Jordbruksverket får in personuppgifter som uppenbart inte är relevanta för handläggningen av en rapport och som inte finns i en allmän handling, kommer Jordbruksverket att snarast möjligt radera sådana personuppgifter. Om Jordbruksverket under uppföljningsärendet av misstag samlat in personuppgifter som uppenbart inte är relevanta för handläggningen av rapporten kommer sådana uppgifter också raderas.
Vilka rättigheter har du och vad gör du om du har klagomål?
Information om dina rättigheter och kontaktuppgifter till Jordbruksverkets dataskyddsombud hittar du på vår sida Så behandlar vi dina personuppgifter.
Meddelarfrihet och anskaffarfrihet samt om efterforskningsförbud och repressalieförbud
Visselblåsarlagstiftningens skydd utgör ett komplement till befintliga former av skydd i form av bland annat meddelarfriheten, anskaffarfriheten, efterforskningsförbudet och repressalieförbudet som följer av grundlag. Visselblåsarlagstiftningen innebär ingen inskränkning av dessa friheter eller förbud.
Meddelarfrihet och anskaffarfrihet
Meddelarfriheten i Sverige innebär att var och en har rätt att, utan risk för påföljder, vända sig till grundlagsskyddad media och lämna uppgifter i vilket ämne som helst för publicering. Denna meddelarfrihet är skyddad i grundlagarna tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen.
Meddelarfriheten gäller också för alla anställda inom offentlig verksamhet, som utan risk för påföljder kan lämna uppgifter till grundlagsskyddad media även om uppgiften omfattas av sekretess i vissa fall, så länge man inte lämnar ut själva handlingen.
Det finns dock undantag från meddelarfriheten, där sekretessen går före och alltså inskränker meddelarfriheten. I vissa fall kan en meddelare därför straffas för sitt uppgiftsutlämnande. Det är inte tillåtet att med stöd av meddelarfriheten uppsåtligen åsidosätta så kallad kvalificerad sekretess som anges särskilt i offentlighets- och sekretesslagen. Det gäller till exempel sekretess till skydd för rikets säkerhet, statistik och uppdragsverksamhet.
Anskaffarfriheten kan ses som en utbyggnad av meddelarfriheten och innebär att var och en har rätt att straffritt anskaffa uppgifter i vilket ämne som helst i syfte att kunna lämna vidare dessa inom ramen för meddelarfriheten (för publicering i ett grundlagsskyddat medium).
Det finns dock undantag från anskaffarfriheten. En anskaffare kan straffas om anskaffandet innefattar sådana grövre brott mot rikets säkerhet som också är straffbara för meddelare. Vanliga regler tillämpas på det sätt genom vilket anskaffandet sker. Anskaffarfriheten ger alltså ingen rätt att anskaffa uppgifterna på olagliga sätt, till exempel genom inbrott, egenmäktigt förfarande, olovlig avlyssning eller brytande av post- eller telehemlighet. Det innebär att det är straffbart att anskaffa uppgifter genom till exempel stöld eller dataintrång.
Efterforskningsförbud
Efterforskningsförbudet innebär att myndigheter och andra offentliga organ inte får efterforska vem som har lämnat uppgifter inom ramen för sin meddelarfrihet. Uttrycket ”efterforska” har en vidsträckt innebörd och innefattar alla former av förfrågningar och åtgärder som syftar till att få fram vem som har lämnat en uppgift eller offentliggjort sådana. Det finns även här undantag från efterforskningsförbudet i speciella fall. Överträdelser av förbudet är straffbelagda.
Repressalieförbud
Repressalieförbudet innebär att arbetsgivaren inte får ingripa mot (bestraffa) någon för att ha använt sig av sin meddelarfrihet och lämnat uppgifter för publicering i ett grundlagsskyddat medium. Förbudet avser alla åtgärder som medför negativa konsekvenser för meddelaren. I detta inbegrips i princip varje form av kritik mot en arbetstagare för att denne har haft kontakter med massmedia inom ramen för sin meddelarfrihet.
Andra sätt att anmäla missförhållanden
Om dina misstankar rör missförhållanden som omfattas av en annan behörig myndighets ansvar ska du skicka din rapport dit.
- Förteckning över behöriga myndigheter och deras ansvarsområden (riksdagen.se)
- Myndigheter med ansvar vid visselblåsning (av.se)
Skydd enligt annan lagstiftning
Av 1 kap. 4 § visselblåsarlagen framgår att visselblåsarlagen inte inskränker skydd som gäller enligt andra lagar, förordningar eller på annan grund. Visselblåsarlagen ska därför aldrig tolkas så att den begränsar de möjligheter som finns enligt annan rätt att skyddat vända sig till arbetsgivaren, myndigheter, media, fackliga organisationer eller andra, exempelvis grundlagarna, lagen (1982:80) om anställningsskydd eller lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet.
Senast granskad: 2025-09-29