Bidrag till nya och pågående försöks- och utvecklingsprojekt (FOU)

Jordbruksverket utlyser ca 6,5 miljoner kronor för nya försöks- och utvecklingsprojekt. Du kunde söka fram till och med den 23 februari 2023.

Det genomfördes samtidigt en utlysning av 1,3 miljoner kronor för nya ettåriga försöks- och utvecklingsprojekt inom ekologisk produktion. Även där var sista ansökningsdag den 23 februari 2023.

Vem kan få bidrag?

Forskare och rådgivare vid universitet, högskolor, forskningsinstitut, organisationer eller företag kan söka pengar till tillämpade försöks- och utvecklingsprojekt inom miljöförbättrande åtgärder i jordbruket för 2023.

Pågående projekt som ska fortsätta 2023

Om du har ett pågående försöks- och utvecklingsprojekt som ska fortsätta 2023 måste du göra en förnyad ansökan nu, och bifoga en kortfattad lägesrapport för 2022. Vi har reserverat pengar för dessa projekt enligt den preliminära budget som framgick av ansökningarna för 2022. Du måste uppdatera din budget för 2023 när du söker nu. Du söker i e-tjänsten (läs mer under rubrikerna Villkor och Så här söker du).

Prioriteringar under 2023

Nu finns det möjlighet att söka bidrag för nya tillämpade försöks- och utvecklingsprojekt inom miljöförbättrande åtgärder i jordbruket. Vi har cirka 6,5 miljoner kronor att fördela till nya projekt. Det här är prioriterat 2023.

Prioriteringar inom miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap

Smarta lösningar för biologisk mångfald i odlingslandskapet

Att kombinera produktion med bevarande av biologisk mångfald i odlingslandskapet är en knäckfråga för att miljömålet ett rikt odlingslandskap ska nås. Det behövs nya idéer och metoder som gynnar biologisk mångfald genom att underlätta hävd av ängs- och betesmarker eller som är lätta att integrera i produktionen på åkermark. Det kan röra sig om utveckling av virtuella stängsel, tekniska anpassningar av redskap, artificiell intelligens kopplat till brukningsmetoder eller åtgärder för att öka temporära eller permanenta livsmiljöer i odlingslandskapet. Vi efterfrågar projekt som utvecklar smarta lösningar som både är effektiva i att gynna biologisk mångfald och som är lätta att tillämpa i livsmedelsproduktionen.

Ekologisk intensifiering

Genom att göra insatser för nyttodjur i växtodlingen, till exempel pollinerande insekter eller naturliga fiender, kan man öka de ekosystemtjänster de utför (till exempel förbättrad pollinering eller begränsade skadedjursangrepp) vilket kan leda till höjda skördar med bättre kvalitet. Det kan handla om nyttan av att odla blomremsor, strimodling, undersådda grödor eller andra metoder för att gynna arter som bidrar till produktionen. Detta kallas för ekologisk intensifiering. Vi efterlyser projekt som undersöker metoder som gynnar nyttodjur och som kvantifierar effekter av dessa insatser på grödans skörd eller behovet av insatsmedel. Projekten kan fokusera på specifika grödor, skadegörare och geografiska områden.

Utveckling av dränering och bevattning

Ungefär hälften av jordbruksmarken är täckdikad. Många täckdiken är bristfälliga och behöver förnyas. För att klara dräneringen behövs i många fall öppna diken och rörledningar som leder bort dräneringsvattnet nedströms fältet. Eftersatt underhåll och klimatförändringar medför att behovet av förnyelse och underhåll av dessa är stort. Många odlingar har även behov av bevattning, särskilt i sydöstra Sverige. För att möta utmaningarna med eftersatt dränering och behov av bevattning behövs lösningar som är utformade med hänsyn till markens produktionsförmåga, påverkan på biologisk mångfald på marken och i vattnet, påverkan på vattenkvaliteten och hushållningen med vatten och näringsämnen samtidigt som de är kostnadseffektiva.

Exempel på angelägna frågeställningar är dimensionering och utformning av täckdiken, metoder för att bedöma dräneringsbehovet, filtermaterial för täckdiken, reglerbar dränering, metoder för underhåll av öppna diken, utformning av diken för minskat underhållsbehov, lönsamhet i bevattning, strategier för bevattning, lagring av vatten för bevattning och bevattningsmetodik för att minska behovet av bevattningsvatten.

Prioriteringar inom miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan

Kunskap om sätt att minska växthusgasutsläppen från odling på organogena jordar

I Sverige finns en stor areal dikad torvmark och denna beräknas stå för en betydande andel av de svenska växthusgasutsläppen. Om den dikade torvmarken ska fortsätta att brukas är det viktigt att den sköts på ett sådant sätt att man får största möjliga avkastning för varje utsläppt koldioxidekvivalent. Kunskap om viktiga faktorer för att minska utsläppen samt hur kunskapen ska tillämpas praktiskt i odlingen är därför viktigt.

Minskade utsläpp av lustgas från åkermark

Lustgas från gödslad åkermark är en av de största källorna till växthusgaser från jordbrukssektorn. Lustgasemissioner kan minskas genom att optimera gödselgivan men det finns också åtgärder som kan minska utsläppen av lustgas från nitrifikationen, denitrifikationen eller genom att minska ammoniakavgången och därmed minska de indirekta emissionerna av lustgas. Två metoder som används i begränsad utsträckning i Sverige för att minska lustgasemissionerna från åkermark är nitrifikationshämmare alternativt surgörning av stallgödsel. Men det finns också nyare studier med lustgasrespirerande bakterier eller innovativa metoder för att öka växttillgängligheten av befintligt kväve i till exempel rötrest. Det behövs fler studier för att undersöka metoder för att minska utsläppen av lustgas från jordbruksmark under svenska förhållanden.

Stallgödselhantering och gastät lagring

Stallgödselhantering är en av de större källorna till växthusgasutsläpp från jordbruket. Utsläppen påverkas av hur gödseln hanteras. Det finns behov av ny kunskap både kopplat till lagring och spridning. I denna utlysning prioriterar vi projekt som utvecklar ny kunskap kring gastät lagring. För gårdar med biogasanläggningar är ett gastätt tak med uppsamling av biogasen en bra åtgärd, inte bara för att minska utsläppen i hög grad, utan också för att effektivisera anläggningen. Det finns dock behov av teknikutveckling då det finns praktiska och ekonomiska hinder kopplade till åtgärden.

Prioriteringar inom miljökvalitetsmålen Giftfri miljö

Integrerat växtskydd (IPM)

I den nationella handlingsplanen för hållbar användning av växtskyddsmedel ingår integrerat växtskydd (IPM) som en åtgärd för att nå målen med att minska riskerna för miljö och hälsa. Integrerat växtskydd är också ett åtagande inom EU, styrt av direktivet för hållbar användning av växtskyddsmedel. Livsmedelsstrategin, som beslutades av riksdagen i juni 2017, beskriver tydligt målsättningen att öka den svenska livsmedelsproduktionen. Samtidigt bör miljöhänsyn och arbete enligt miljökvalitetsmålen inte minska. Tänkbara projekt är därför inom hållbara odlingssystem och bibehållen produktivitet.

Långsiktiga effekter på lönsamhet och miljö av god agronomi

Projekten ska syfta till att undersöka och ta fram underlag för vilka vinster lantbrukaren kan ha av ett växtskydd med optimerad användning av kemiska växtskyddsmedel. En av frågorna är vad både lantbrukaren och miljön kan tjäna på att tillämpa icke-kemiska metoder som god växtföljd, ett bra sortval etc. och på så sätt minska risken för läckage av växtskyddsmedel. Se även frågan om mellangrödor under miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan.

Prioriteringar inom miljökvalitetsmålet Ingen övergödning

Åtgärder för att minska ammoniakförluster

Sveriges utsläpp av ammoniak är högre än den tillåtna nivån i EU:s takdirektiv. Ammoniakförlusterna härrör i huvudsak från djurhållningen och fler åtgärder behöver genomföras för att de ska minska. Det finns relativt god grundläggande kunskap om åtgärder för att minska ammoniakförluster. Samtidigt finns kunskapsluckor och potential att vidareutveckla åtgärderna. Även ny teknik kan behöva undersökas. I denna utlysning prioriterar vi projekt som utvecklar kunskap om åtgärder för att minska ammoniakförluster från djurhållningen.

Villkor

  • Du kunde söka i vår e-tjänst fram till den 23 februari 2023.
  • Din ansökan ska ligga inom de prioriteringar vi anger. Vi beviljar inte bidrag till informationskampanjer eller till alltför lokala projekt.
  • Din ansökan kan gälla ett projekt som är 1 till 3 år långt. Vi kan endast bevilja bidrag 1 år i taget men du måste ange en budget för de kommande åren också i ansökan om ditt projekt är flerårigt.
  • Du ska ange en detaljerad budget för de beräknade kostnaderna för 2023 i e-tjänsten. Du ska bifoga filer. Vi kräver inte medfinansiering men du ska ange i ansökan om du har andra finansiärer till ditt projekt.
  • Du får skriva ansökan på engelska men projektets titel måste alltid vara på svenska.
  • Vid bedömningen tas hänsyn till projektets genomförbarhet och det är viktigt att ansökan innehåller en tydligt beskriven metod.
  • Det är viktigt att projekten och resultaten redovisas och synliggörs så att de kan bli till nytta för rådgivare och lantbrukare. Det ska därför ingå en plan i ansökan för hur resultaten ska spridas.
  • När du söker måste du samtycka till att resultatet av projektet blir offentligt och får användas fritt. När projektresultatet eller delar av det publiceras ska det framgå att projektet genomförts med hjälp av bidrag från Jordbruksverket. Det ska inte vara någon logotyp.
  • När du söker måste du intyga att företaget inte har ekonomiska svårigheter.
  • Du måste se till att resultatet går att använda inom en snar framtid dock senast 5 år efter att du har startat projektet.

Så mycket stöd kan du få

Du får ersättning upp till 100 procent av dina kostnader. Jordbruksverket kan besluta att bevilja ett lägre stöd än det du sökt efter dialog med dig.

Stödet är ett näringsbidrag och innehåller ingen mervärdesskatt (moms).

Observera att för projekt som finansieras via flera källor ska du i ansökan ange den totala kostnaden för projektet, det belopp som söks från Jordbruksverket, hur mycket som kommer från någon annan finansiär samt eventuell egen finansiering.

I den detaljerade budgeten ska du endast beskriva den del som du söker stöd för i samband med denna utlysning.

Det är viktigt att du anger vilka andra bidrag du har sökt för ditt projekt.

Tidsperiod för projektet och kostnader

Besluten gäller för kalenderåret 2023. Om du söker för ett flerårigt projekt ska det framgå.

Kostnaderna för projektet ska uppstå under 2023. Kostnaderna ersätts normalt i efterhand för perioden januari–september/oktober 2023 och i förskott för oktober/november–december 2023.

Projekten ska redovisas senast den 1 mars 2024, vilket gör att du kan disponera pengarna fram till dess.

Om du får avslag på din ansökan ersätter vi inga kostnader.

Sista dag för ansökan har passerat

Sista ansökningsdag var torsdagen den 23 februari 2023.

Du får ett beslut

Vi planerar att fatta beslut om vilka projekt som beviljas stöd under andra halvan av mars 2023. Besluten kan inte överklagas.

Kontakta oss

Om du har frågor om ansökan, handläggning och teknisk support kan du kontakta Eva Dahlberg.

Senast granskad: 2022-01-20