Bidrag till nya och pågående försöks- och utvecklingsprojekt (FOU)

Smarta lösningar för biologisk mångfald i odlingslandskapet

Att kombinera produktion med bevarande av biologisk mångfald i odlingslandskapet är en knäckfråga för att miljömålet ett rikt odlingslandskap ska nås. Det behövs nya idéer och metoder som gynnar biologisk mångfald genom att underlätta hävd av ängs- och betesmarker eller som är lätta att integrera i produktionen på åkermark. Det kan röra sig om utveckling av virtuella stängsel, tekniska anpassningar av redskap, artificiell intelligens kopplat till brukningsmetoder eller åtgärder för att öka temporära eller permanenta livsmiljöer i odlingslandskapet. Vi efterfrågar projekt som utvecklar smarta lösningar som både är effektiva i att gynna biologisk mångfald och som är lätta att tillämpa i livsmedelsproduktionen.

Ekologisk intensifiering

Genom att göra insatser för nyttodjur i växtodlingen, till exempel pollinerande insekter eller naturliga fiender, kan man öka de ekosystemtjänster de utför (till exempel förbättrad pollinering eller begränsade skadedjursangrepp) vilket kan leda till höjda skördar med bättre kvalitet. Det kan handla om nyttan av att odla blomremsor, strimodling, undersådda grödor eller andra metoder för att gynna arter som bidrar till produktionen. Detta kallas för ekologisk intensifiering. Vi efterlyser projekt som undersöker metoder som gynnar nyttodjur och som kvantifierar effekter av dessa insatser på grödans skörd eller behovet av insatsmedel. Projekten kan fokusera på specifika grödor, skadegörare och geografiska områden.

Utveckling av dränering och bevattning

Ungefär hälften av jordbruksmarken är täckdikad. Många täckdiken är bristfälliga och behöver förnyas. För att klara dräneringen behövs i många fall öppna diken och rörledningar som leder bort dräneringsvattnet nedströms fältet. Eftersatt underhåll och klimatförändringar medför att behovet av förnyelse och underhåll av dessa är stort. Många odlingar har även behov av bevattning, särskilt i sydöstra Sverige. För att möta utmaningarna med eftersatt dränering och behov av bevattning behövs lösningar som är utformade med hänsyn till markens produktionsförmåga, påverkan på biologisk mångfald på marken och i vattnet, påverkan på vattenkvaliteten och hushållningen med vatten och näringsämnen samtidigt som de är kostnadseffektiva.

Exempel på angelägna frågeställningar är dimensionering och utformning av täckdiken, metoder för att bedöma dräneringsbehovet, filtermaterial för täckdiken, reglerbar dränering, metoder för underhåll av öppna diken, utformning av diken för minskat underhållsbehov, lönsamhet i bevattning, strategier för bevattning, lagring av vatten för bevattning och bevattningsmetodik för att minska behovet av bevattningsvatten.

Kunskap om sätt att minska växthusgasutsläppen från odling på organogena jordar

I Sverige finns en stor areal dikad torvmark och denna beräknas stå för en betydande andel av de svenska växthusgasutsläppen. Om den dikade torvmarken ska fortsätta att brukas är det viktigt att den sköts på ett sådant sätt att man får största möjliga avkastning för varje utsläppt koldioxidekvivalent. Kunskap om viktiga faktorer för att minska utsläppen samt hur kunskapen ska tillämpas praktiskt i odlingen är därför viktigt.

Minskade utsläpp av lustgas från åkermark

Lustgas från gödslad åkermark är en av de största källorna till växthusgaser från jordbrukssektorn. Lustgasemissioner kan minskas genom att optimera gödselgivan men det finns också åtgärder som kan minska utsläppen av lustgas från nitrifikationen, denitrifikationen eller genom att minska ammoniakavgången och därmed minska de indirekta emissionerna av lustgas. Två metoder som används i begränsad utsträckning i Sverige för att minska lustgasemissionerna från åkermark är nitrifikationshämmare alternativt surgörning av stallgödsel. Men det finns också nyare studier med lustgasrespirerande bakterier eller innovativa metoder för att öka växttillgängligheten av befintligt kväve i till exempel rötrest. Det behövs fler studier för att undersöka metoder för att minska utsläppen av lustgas från jordbruksmark under svenska förhållanden.

Stallgödselhantering och gastät lagring

Stallgödselhantering är en av de större källorna till växthusgasutsläpp från jordbruket. Utsläppen påverkas av hur gödseln hanteras. Det finns behov av ny kunskap både kopplat till lagring och spridning. I denna utlysning prioriterar vi projekt som utvecklar ny kunskap kring gastät lagring. För gårdar med biogasanläggningar är ett gastätt tak med uppsamling av biogasen en bra åtgärd, inte bara för att minska utsläppen i hög grad, utan också för att effektivisera anläggningen. Det finns dock behov av teknikutveckling då det finns praktiska och ekonomiska hinder kopplade till åtgärden.

Integrerat växtskydd (IPM)

I den nationella handlingsplanen för hållbar användning av växtskyddsmedel ingår integrerat växtskydd (IPM) som en åtgärd för att nå målen med att minska riskerna för miljö och hälsa. Integrerat växtskydd är också ett åtagande inom EU, styrt av direktivet för hållbar användning av växtskyddsmedel. Livsmedelsstrategin, som beslutades av riksdagen i juni 2017, beskriver tydligt målsättningen att öka den svenska livsmedelsproduktionen. Samtidigt bör miljöhänsyn och arbete enligt miljökvalitetsmålen inte minska. Tänkbara projekt är därför inom hållbara odlingssystem och bibehållen produktivitet.

Långsiktiga effekter på lönsamhet och miljö av god agronomi

Projekten ska syfta till att undersöka och ta fram underlag för vilka vinster lantbrukaren kan ha av ett växtskydd med optimerad användning av kemiska växtskyddsmedel. En av frågorna är vad både lantbrukaren och miljön kan tjäna på att tillämpa icke-kemiska metoder som god växtföljd, ett bra sortval etc. och på så sätt minska risken för läckage av växtskyddsmedel. Se även frågan om mellangrödor under miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan.

Åtgärder för att minska ammoniakförluster

Sveriges utsläpp av ammoniak är högre än den tillåtna nivån i EU:s takdirektiv. Ammoniakförlusterna härrör i huvudsak från djurhållningen och fler åtgärder behöver genomföras för att de ska minska. Det finns relativt god grundläggande kunskap om åtgärder för att minska ammoniakförluster. Samtidigt finns kunskapsluckor och potential att vidareutveckla åtgärderna. Även ny teknik kan behöva undersökas. I denna utlysning prioriterar vi projekt som utvecklar kunskap om åtgärder för att minska ammoniakförluster från djurhållningen.