Ekonomiskt stöd till jordbruks­företag på grund av torka och regn

Därför behövs ett stöd till jordbrukssektorn

Under våren och försommaren var vädret ogynnsamt för grödorna i stora delar av landet. Kyla och nattfrost följdes av värme och torka fram till slutet av juni. Jämfört med torkan 2018 har det varit 2–3 grader svalare, men torkan var svårare under maj–juni i hela landet, förutom i Norrbotten.

Under den senare delen av sommaren har det regnat mycket jämfört med maj och juni. Ovädret Hans har också påverkat situationen för lantbruket med mer regn än normalt. Den torka som inledde odlingssäsongen har ersatts med vattenmättade marker och till viss del översväm­ningar.

Såväl torkan som regnet har och kommer att påverka många jordbruksföretag ekonomiskt. Det kan till exempel bli brist på foder av bra kvalitet, svårigheter att skörda vall och spannmål och det kan även bli svårt att så höstgrödor.

Pengar från EU

I början av juli beslutade EU att använda krisreserven och fördela medel till 22 medlems­länder. Sveriges del av krisreserven är cirka 65 miljoner kronor. Regeringen kan besluta om upp till 200 procent i nationell finansiering, vilket skulle innebära att den totala summan för stödet då skulle bli omkring 200 miljoner kronor.

2018 betalade Jordbruksverket ut cirka 400 miljoner till drabbade jordbruk.

Jordbruksverkets förslag

Jordbruksverket har utrett ett antal möjligheter till fördelning av stödet. Utgångspunkten har varit att ett krisstöd inte får riskera ordinarie utbetalningar av jordbrukarstöden samt att administration för myndigheten såväl som stödmottagarna ska vara så enkel som möjligt.

Under uppdragets gång har vi samlat in uppgifter om bland annat grödornas utveckling, marknadsläget och jordbrukets ekonomiska situation från länsstyrelserna, Hushållnings­sällskapet, Växa, LRF med flera. Utöver det har vi även haft samråd med flertalet bransch­organisationer för att diskutera olika förslag.

Alternativ 1: Stödet ges till dem som beviljats stöd till unga jordbrukare

Unga jordbrukare är särskilt utsatta när det uppstår störningar i produktionen och på marknaden. De har små reserver och svårt att få förmånliga krediter. För den långsiktiga livsmedels­produktionen har unga jordbrukare en viktig roll. De behöver investera och kommer att driva framtidens jordbruk. En nackdel är att stödet kan gå till företag som inte drabbats lika hårt av vädret.

Alternativ 2: Stödet ges till mottagare av befintligt gårdsstöd

Analysen visar att vädret 2023 lett till såväl minskade intäkter som ökade kostnader för jordbruks­sektorn i stort. Jordbruksverkets bedömning är att hela landet och samtliga produktions­grenar har drabbats och kan därför se en fördelning av krisstödet till mottagare av befintligt gårdsstöd som ett alternativ. En nackdel är att stödet ska fördelas till många och blir väldigt litet per hektar. Det är därför osäkert om stödet gör någon större skillnad för den enskilde.

Alternativ 3: Stödet ges till jordbrukare med växtodling samt grovfoder­baserad animalie­produktion

Även om alla produktions­grenar mer eller mindre har påverkats negativt har dessa produktions­grenar drabbats hårt av det ogynnsamma vädret och har stor betydelse för den långsiktiga livsmedels­produktionen. Precis som för alternativ 2 skulle summan av stöd för varje lantbrukare bli låg.

Alternativ 4: Stödet ges till särskilt drabbade jordbrukare genom individuell ansökan

Jordbruksverket har utrett om det vore möjligt att fördela pengarna genom ett stöd med individuellt ansöknings­förfarande. Ett sådant stöd skulle syfta till att kompensera enskilda lantbrukare som drabbats särskilt hårt. För att avgränsa stödet har det övervägts om det skulle kunna riktas till lantbrukare som drabbats av totalskador till följd av det extrema vädret. Totalskada innebär att lantbrukarens skörd gått helt förlorad. Skörden ska alltså inte ha kunnat användas överhuvudtaget. Jordbruksverkets bedömning är att det inte på ett tillförlitligt sätt går att urskilja enskilda sektorer eller geografiska områden som är hårdare drabbade än andra.

Vi förordar att stödet fördelas till unga jordbrukare

Vi har haft som mål att pengarna verkligen ska göra skillnad och att den administrativa bördan ska vara så liten som möjligt. Därför förordar vi alternativ 1. Pengarna kan då göra en ordentlig skillnad för en utsatt grupp och hanteras enkelt genom att pengarna läggs till det befintliga stödet till unga jordbrukare. Företagen behöver inte göra en särskild ansökan.

Övriga alternativ som Jordbruksverket har utrett medför betydligt högre kostnader för administration samt riskerar att inte uppfylla kontroll­reglerna som i sin tur kan leda till sanktioner för Sverige. Kravet på att pengarna från EU ska betalas ut senast den 31 januari begränsar också vilka alternativ som är praktiskt möjliga att genomföra.

Det är regeringen som beslutar om den slutliga utformningen av stödet.

• Förslag på utformning av ekonomiskt stöd till jordbruksföretag på grund av torka och regn Pdf, 573.6 kB.

Du kanske också är intresserad av det här

• Uppdrag att föreslå utformning av ekonomiskt stöd till jordbruksföretag som drabbats av torkan (regeringen.se)
• Kompletterande uppdrag om ekonomiskt stöd till jordbruksföretag (regeringen.se)
• Ursprungliga förslaget på utformning av ekonomiskt stöd som skickades till regeringen den 4 augusti Pdf, 573.6 kB.
• Extremväder