Bygg smartare stall

Stallkonceptet har hög mekaniseringsgrad med moderna, men ändå enkla och beprövade tekniska lösningar.

Det finns motsägelser i rapporten och mellan rapporten och ritningarna som tyvärr försvårar för läsaren att få en komplett bild av konceptet.

Driftkalkylen visar 15 procent lönsamhet som byggs upp av en fortsatt kalkylerad förbättring av produktionsresultaten till 33 smågrisar per sugga och år. För juryn är det dock oklart om konceptet klarar en omgångstid på fem veckor i grisningsavdelningarna. Även med en något lägre produktivitet nås dock målet på 10 procent lönsamhet. För att lyckas krävs ett mycket bra management och en uppföljning som vägleder till målen.

Stallet har en nytänkande lösning där kort halm läggs ovanpå spaltgolvet i grisningsboxarna. Juryn har dock svårt att bedöma hur det kommer att fungera med den svenska djurhållningens ambitioner med mycket halm i boxarna.

Investeringskalkylen är realistisk och landar på 51 300 kr per suggplats (efter schablonmässigt investeringsstöd). Lönsamheten stannar på 5 procent vid 30 smågrisar per sugga och år.

Byggnaden har traditionell konstruktion med beprövade material. Stallet har tydligt avgränsade avdelningar för olika funktioner. Det ger god flexibilitet och möjlighet att bygga stallet i flera steg och att variera storleken på varje modul. Separationen av vuxna och växande djur bidrar också till ett högt smittskydd.

Konceptet innehåller en grisningsbox som är en relativt ny lösning i Sverige, med dränerande spalt på två sidor. Lösningarna är på många sätt anpassade till grisarnas naturliga behov och fysiologi. Ströbädden i dräktighetsavdelningen bidrar till god djurvälfärd. Halmlagret har fått en rationell placering mitt i stallet, vilket bidrar till att lyfta fram de mervärden som finns i svensk djurhållning. Det finns dock en risk för avvänjningsproblem i tillväxtstallets lösning med två kullar i samma box.

Konceptet innehåller flera beprövande lösningar som har optimerats till ett komplett stall. Det finns motsägelser i rapporten och mellan rapporten och ritningarna som tyvärr försvårar för läsaren att sätta sig in i konceptet.

Investeringsutgiften landar på 5 500 kr per slaktgrisplats (efter schablonmässigt investeringsstöd). Konceptet visar att det är viktigt att välja rätt plats för att pressa ner utgiften för markarbeten till denna mycket låga nivå.

Lönsamheten stannar vid 6 procent. De främsta utmaningarna för att nå kalkylresultaten är att det krävs mycket goda produktionsresultat. För att klara bemanning med duktiga och engagerade medarbetare och hantera en ojämn arbetsinsats över tiden krävs sannolikt samverkan med andra verksamheter.

Konceptet utgår från två huskroppar placerade med långsidan mot varandra med en 100 meter lång ränndal, vilket sparar utgiften för ytterväggar. Detta gör även inomhusytan mer kvadratisk, vilket sparar transportsträckor i den dagliga skötseln. Juryn är dock tveksam till hur konstruktionen kommer att fungera. Det riskerar att bli en snöficka mellan taken och det finns frågetecken kring smältvatten vintertid och om ventilationen tillräckligt med sval luft på sommaren. Konceptet använder sig också av en intressant lösning med gjuten sockel.

Ett otroligt enkelt stall för storskalig dikoproduktion. Lösningen för djur och skötsel är enkel med raka linjer och ger goda förutsättningar för en effektiv och lönsam drift. Det visar på möjligheterna att utnyttja lokala byggmaterial (bergkross och virke) på ett smart sätt. Konstruktionen är anpassad till en ekonomisk livslängd på endast 15 år, bland annat genom något sämre rostskydd i stålstommen.

En mycket slimmad investeringsbudget landar på 20 500 kr per dikoplats (efter schablonmässigt investeringsstöd). Kalkylen ger inte utrymme för några oförutsedda utgifter. Konceptet kräver en stor insats och kunskap från jordbruksföretagaren som byggledare. Det förutsätter också tillgång till billig byggarbetskraft.

Driftkalkylen visar en lönsamhet på 11 procent. För att nå dit har laget valt lösningar som minskar behovet av arbete i stallet, samtidigt som dikon i så stor utsträckning som möjligt ges förutsättningar att sköta kalvningen på egen hand.

Konceptet visar också ett inspirerande exempel på att använda rörflen som strömaterial. Det finns dock vissa frågetecken kring om ventilationen är tillräcklig för att skapa ett bra inomhusklimat.

Stallet har väl tilltagna ytor för att få en fungerande ströbädd utan orimligt hög ströåtgång. Det gör det också möjligt för korna att kunna gå undan. De har även tillgång till var sin ätplats vilket minskar stressen runt utfodring (extra viktigt om utfodringen är mer begränsad innan kalvning) och ger en jämnare utfodring och hull på dikorna.

Stallet har en tilltalande limträkonstruktion med självbärande takplåt. Denna konstruktion möjliggör alternativa utformningarna av takkonstruktionen, men är kanske inte den mest ekonomiskt fördelaktiga.

Investeringskalkylen landar på 63 600 kr per dikoplats (efter schablonmässigt investeringsstöd). Juryn bedömer dock att det är tveksamt om det kan motiveras med det förväntade lägre arbetsbehovet och därmed lägre kostnad för arbete.

Trots att investeringsnivån ger höga kostnader för avskrivningar och ränta visar stallets driftkalkyl en lönsamhet på 12 procent. En viktig del av förklaringen är tillgången till välarronderade naturbetesmarker med höga miljövärden utan arrendekostnad. På detta sätt nyttjas djuren fullt ut för naturbetesvård som ger höga miljöersättningar.

Det tätortsnära läget ger potential för framtida utveckling av verksamheten där utformningen av stall, gårdsmiljö och annan närmiljö kan komma att ha betydelse.

Liggbås till korna ger goda möjligheter till flytgödsel vilket är eftertraktat i växtodlingen. Det är också ett bra alternativ för de som har ont om halm som strö. Flexibiliteten i stallet blir dock sämre eftersom liggbåsen måste anpassas både i antal och i storlek till just de planerade djuren.

Mekaniseringen ger goda möjligheter för en person att sköta stallet både effektivt och säkert. Juryn noterar dock att arbetet under den intensiva kalvningsperioden kräver en del manuellt arbete i kalvningsboxarna.

Det är väl tilltaget med kalvningsboxar i stallet för att ge säkrare arbetsmiljö. Det minskar också risken för obevakad kalvning i liggbåsen. De separerade kalvningsboxarna är dock outnyttjade under den större delen av stallsäsongen och bidrar till konceptets höga prislapp.

I stora drag en beprövad lösning med mjölkcenter i mitten, ligghallar på var sida och kalvar i separat hus. Servicedelen med VIP-stall är dock mindre färdig i sin utformning.

Konceptet är ett seriöst bidrag, men utan tydliga kostnads- eller konkurrensfördelar vare sig i byggnation eller i produktion. Den relativt högre produktionskostnaden för ekomjölk är svår att anpassa vid lägre mjölkpriser, vilket bidrar till den låga lönsamheten.

Konceptet visar en realistisk investeringsutgift på cirka 60 000 kr per koplats, vilket får till följd att det krävs ett mjölkpris på cirka 3,60 kr/kg vid ekologisk produktion för att ge 10 procent lönsamhet. Grovfoderkonsumtionen i kalkylen inkluderar troligen inte spill.

Markarbetena står för en stor del av investeringsutgiften, vilket pekar på betydelsen av markförutsättningarna på den valda platsen för stallet.

Tältduk som tak ger en ljus inomhusmiljö som främjar djurvälfärden och arbetsmiljön. Tyvärr verkar den inte minska investeringsutgiften nämnvärt, vilket gör det svårare att motivera. Frågan är om fördelarna med ljus överväger en kortare teknisk livslängd?

Mjölkanläggningen är tilltagen för att klara ytterligare utbyggnad, vilket kan ses som en fördel. Men det innebär också en riskstrategi som ökar investeringsutgiften och sänker lönsamhet. Det finns också vissa oklarheter kring kotrafiken vid mjölkanläggningen.

Konceptet är genomarbetat och innehåller alla delar i den komplexa mjölkproduktionen. Det är en traditionell och beprövad lösning där mjölkcentret innehåller vip-avdelning med parallell ligghall.

Investeringsutgiften är 49 800 kr per koplats efter investeringsstöd.

Stallet har utformats för en effektiv produktion som ger 12 procent lönsamhet även vid ett relativt lågt mjölkpris på 2,40 kr/kg. Lönsamheten grundar sig på ett bra grovfoder till en hårt pressad kostnad. Konceptet visar också betydelsen av goda rutiner och ger ett inspirerande exempel på hur driften styrs och följs upp med hjälp av Lean. Möjligen underskattar konceptet behovet av resurser för att leda och följa upp verksamheten.

Det finns flera nytänkande inslag med sand i liggbåsen som ger god djurvälfärd, lutande skrapgångar och ett gödselsystem för sandinblandad gödsel. Men det är också ett system som kräver extra arbetstid och god skötsel för att fungera problemfritt.

Stallet har en intressant lösning för grupphållningen av sinkor och kalvning, som har positiv påverkan på smittskyddet för kon under den känsliga tiden vid kalvning. Dock ger det en besvärlig lösning vid utgödsling i liggbåsdelen. Vi är därför övertygade om att stallet kommer att kompletteras med en mekanisk utgödsling. Det finns också oklarheter om lösningen med utvändiga foderbord och inga väggar på långsidorna kommer ge tillräckligt skydd mot drag för djuren.

Konceptet är anpassat för ett attraktivt modulbyggande med både mottagningsstall och uppfödningsstall. Det har en realistisk investeringskalkyl som har pressats ner till 27 200 kr per slaktungnötplats (efter schablonmässigt investeringsstöd).

Juryns bedömning är att kalkylen kan ha marginal och att investeringen kanske kan göras lite lägre.

Konceptet visar en lönsamhet på 10 procent vid ett köttpris på 46 kr per kilo. En styrka är att den kontinuerliga leveransförmågan som konceptet medför, rimligen bör göra att företaget är en attraktiv leverantör till sina kunder.

Uppfödningsstallet är ett spaltstall som är utformat för en rationell och arbetssäker drift. Det återstår en del detaljer att utforma i detta stall. Mottagningsstallet har små djurgrupper med väl tilltagen yta. Kalvarna får gå kvar relativt länge i samma miljö. Den öppna gården mellan mottagningsstallarna ger rymd, arbetsytor och avskildhet mellan djurgrupper. Det ger möjlighet till omgångsuppfödning med god möjlighet till smittskydd. Laget har varit nytänkande i valet av tältduk som takmateriel, vilket ger en ljus in i stallarna. Sammantaget borgar det för en bra start och skonsam avvänjning, vilket är en smart lösning med god potential för djurhälsa och bra arbetsmiljö.

Ett lönsamt stall med hållbar produktion som når de högt ställda ambitionerna i tävlingen och möter jordbruksföretagarens önskemål.

Byggnaden är enkel och rationell och anpassad för uppfödning av tung köttras. Det är samtidigt ett stall som kan byggas på fler ställen och även fungera för andra produktionsmodeller med olika djurstorlekar. Det är en transparent och besöksvänlig anläggning. Stallets låga väggar gör det möjligt att se mycket från utsidan. Det finns även en besöksbalkong ovanpå personalutrymmena.

Stallet innehåller flera lösningar som sparar arbetstid och underlättar livet som jordbruksföretagare med mycket ensamarbete. Ströroboten gör det möjligt att ha en ströbädd till djuren, utan alltför hög ströåtgång, stora ytor eller hög arbetsåtgång. De öppna långsidorna gör det också möjligt att se till djuren utan att gå in i stallet och behöva byta kläder. Den föreslagna produktionsmodellen där stallet står tomt under sommaren möjliggör semester.

Juryn väcker ett frågetecken kring om utgödslingen på skrapgången kommer att fungera optimalt, med hänsyn till mängderna strö i kulvert, tryckare och dukbehållare.

Driftkalkylen visar 10 procent lönsamhet efter en ersättning på 350 kr per timme för arbetet i stallet. En viktig förutsättning är att vara en attraktiv kund för att kunna köpa in ungdjur.

Investeringskalkylen landar på 22 200 kr per djurplats (efter schablonmässigt investeringsstöd). Kalkylen bygger på billiga markarbeten i egen regi. Juryn bedömer att investeringsutgiften skulle landa på över 25 000 kr per djurplats med en extern markentreprenör.

Laget har på ett inspirerande sätt kombinerat ny och tidigare kunskap och teknik. Konceptet visar på ett inspirerande sätt möjligheter för det mindre företaget med diversifierad produktion av kött och skinn med direktförsäljning till en miljö- och klimatmedveten kundkrets.

Konceptet har höga ambitioner när det gäller rationell drift och egen energiproduktion. Detta bidrar till en hög investeringsutgift på 7 800 kr per tacka (efter schablonmässigt investeringsstöd). Trots att investeringsutgiften ger höga avskrivningar och räntor visar konceptet en lönsamhet på 11 procent.

Kalkylen tillåter även ägaren att ta ut en skälig lön från verksamheten. Förklaringen ligger i att konceptet tar vara möjligheterna att sälja kött och skinn direkt till konsumenter. Ytterligare en förklaring är tillgången till mycket betesmarker som ger stödintäkter. Lönsamheten bygger också på ambitiösa produktionsresultat med många sålda lamm per tacka, vilket kan vara en utmaning i en produktion av denna storlek.

Djuren går ute hela sommarhalvåret, fodras med stor andel grovfoder på stall med solelsdrivna foderbord. Produktionen är integrerad där tacka och lamm är på samma gård hela uppfödningen. Konceptet har också en KRAV-anpassad kretsloppsproduktion med enbart egenproducerat foder.

Golvet är gjort av packat stenmjöl, som är en intressant lösning. Golvmaterialet har andra användningsområden när byggnaden en gång rivs. Det minskar på ett klimatsmart sätt användningen av betong.

Lönsamheten i lammproduktionen skulle dock bli bättre om byggnaden kunde användas som lamningsstall en större del av året, genom att kombineras med enklare byggnad. Byggnaden är också flexibel för andra användningar, till exempel maskinhall eller ridhus. Flexibiliteten skulle bli ännu större om vägghöjden var något högre.