Förebygga viltskador i växande gröda

I dag har många lantbrukare problem med viltskador och det påverkar lönsamheten. Sedan 2014 har viltskadorna fördubblats. Det har inneburit att många väljer att inte odla grödor som är attraktiva för viltet till exempel havre och vete. Skadorna orsakas främst av klövvilt som vildsvin, dovhjort och älg.

Fyra upphandlade projekt

Följande fyra leverantörer ska nu se på olika åtgärder för att minska viltskador i växande grödor. Projekten startade i september 2022 och ska vara helt klara den 30 november 2024.

Agroöst

Agroöst testar olika typer av metoder för att skrämma viltet. De ska kartlägga vilka metoder som fungerar i olika sammanhang. De har fokus på klövvilt exempelvis, vildsvin, hjort, älg och rådjur. För att kunna mäta om det blir någon förändring av viltskadorna när de använder olika skrämselmetoder har de lagt in referensrutor i grödorna.

Exempel på metoder som Agroöst testar är störning med lösa hundar, stationära eller uppblåsbara skrämmor av olika slag, radioapparater, gasolkanoner samt skyddsjakt.

När projektet är klart ska det finnas en manual om de olika metoderna. Där det tydligt ska framgå:

• vilka skrämselmetoder som lämpar sig för olika situationer
• hur de ska utföras för bästa resultat
• förväntad effekt
• kostnad.

Projektledare: Johan Varenius AgroÖst.
Samarbete med: VäxtRåd Lantmännen ekonomisk förening, HS Konsult och SLU. Referensgrupp med flera olika berörda aktörer.

Kontaktuppgifter¤

Johan Varenius

• johan@agrosormland.se

Flox AB:

Flox AB ska utvärdera effekter av en skrämselmetod som baserar sig på drönare. De ska använda och testa ett befintligt drönarsystem. Drönarna kan

• köras dygnet runt
• täcka stora arealer
• ha både kombinerad datorsyn och termisk kamera som känner igen olika djurslag och deras reaktioner
• ha olika signaler och ljud.

Om projektet går bra, hoppas Flox AB på att de får ut en produkt på marknaden som minskar viltskador.

Projektledare: Sara Nozkova Flox Robotics.
Samarbete med: Svenska Miljöinstitutet, SLU och Svenska Jägarförbundet.

Kontaktuppgift

• sara@floxrobotics.com

Hushållningssällskapet i Halland (HS Halland)

HS Halland ska arbeta med att förebygga viltskador som är orsakade av stora fåglar. De ska också utveckla en metod för att mäta skadorna fåglarna gör. Arbetet gör HS Halland med drönare.

En viktig del i projektet är att samla in kunskap om hur fåglar agerar eftersom det inte finns så mycket kunskap i ämnet. De ska också utveckla och förbättra drönarnas algoritmer så att dessa blir mer anpassade för fåglar.

När projektet är klart ska det finnas en metod för att mäta skador som fåglarna har orsakat.

Projektledare: Håkan Cajander.
Samarbete med: Flox och Högskolan i Halmstad.

Kontaktuppgift

• hakan.cajander@hushallningssallskapet.se

Hushållningssällskapet i Skåne (HS Skåne)

HS i Skåne vill prova att anlägga rutor där de odlar grödor som mognar tidigare än de övriga grödorna på fältet. De kallar dessa för signalgrödor.

Det har visat sig att vildsvin ofta dras till försöksodlingar då det finns öppna ingångar och olika sorters grödor som mognar vid olika tillfällen. Vildsvinen har gått på vissa grödor i olika mognadsstadier medan andra har fredats helt och hållet.

HS Skåne vill därför verifiera en odlingsteknik som kan minska viltskador. Det gör de genom att i exempelvis ett majsfält så en majssort som mognar tidigare än övriga fältet. Rutan övervakar de med kamera.

Genom att veta var och när vildsvinsangreppen börjar i fältet, blir det lättare att övervaka fältet och göra insatser innan viltet angriper själva huvudgrödan. Ett angrepp i rutan blir då en signal till lantbrukaren att redan då göra något för att skydda huvudgrödan. Förutom att prova på fält med majs tänker de också prova på fält med havre.

Resultatet av projektet blir en ny odlingsteknik med beskrivning av arbetsgång och kostnader som ska kunna användas på andra gårdar.

Projektledare: Magnus Nilsson HS.
Samarbete med: HS Västra, HS Konsult, SLU och LRF.

Kontaktuppgift

• magnus.nilsson@hushallningssallskapet.se