Olaglig handel med hotade arter – är du en del av problemet eller lösningen?
Olaglig handel med hotade arter av vilda djur och växter är den fjärde största brottsliga verksamheten i världen efter droger, människohandel och bedrägerier. Den omfattar cirka 240 miljarder kronor varje år.
Internet har blivit en grogrund för olaglig handel med utrotningshotade arter. Tusentals annonser avslöjas varje år. Hur vi agerar på nätet kan antingen stödja bevarandet av arter eller bidra till deras utrotning. Även köp som först kan verka harmlösa kan bidra till olaglig handel.
Den olagliga handeln med hotade arter är inte bara ett hot mot den biologiska mångfalden. Den ökar även risken för spridning av sjukdomar och spridning av invasiva arter som kan skadar lokala ekosystem.
Varningssignaler
Många hör av sig till Jordbruksverket med frågor om tveksam handel på internet. Detta är frågor som i de flesta fall hanteras av polisen. Ofta rör det sig om annonser där det är svårt att bedöma om de är lagliga eller inte.
Varningssignaler för olaglig handel:
- Annonser på webbplatser, forum, slutna grupper eller sociala medieplattformar där det saknas tydliga riktlinjer och övervakning av försäljningen av hotade arter.
- Annonser som ger vilseledande information för att inte bli upptäckta av plattformens modereringssystem, till exempel produkter som utges för att vara något annat än vad de faktiskt är.
- Säljare som ger vaga eller felaktiga beskrivningar av arter, eller inte alls skriver vilken art det handlar om, eller uppger felaktiga vetenskapliga namn, för att dölja vad det egentligen är som säljs. Kanske uppmanar säljaren till privat kontakt för att du ska få mer information, använder kodord, byter ut ord mot emojis eller använder synonymer till artnamn.
- Annonser som är otydliga med vilka krav som gäller för handeln med den aktuella arten eller om dokumentation i form av CITES-intyg eller CITES-tillstånd saknas.
- Ovanliga leveranssätt för att undvika tullkontroller och minimera risken för upptäckt, som till exempel att skicka levande djur via postförsändelser eller lämna över det som ska säljas på isolerade och otillgängliga platser.
- Lockpriser och erbjudanden som verkar för bra för att vara sanna, eller när något marknadsförs som en unik möjlighet, kan vara tecken på olaglig handel eller bedrägeriförsök.
- Säljaren vill ha en snabb affär och undviker att svara på frågor om ursprung, laglighet eller dokumentation.
- Avvikande utseende eller utformning av CITES-dokumenten.
Bli en del av lösningen!
Du är en del av lösningen av problemet.
- Anmäl misstänkt olaglig aktivitet till den digitala plattformens administratörer och till polisen.
- Stöd den lagliga handeln med produkter från företag och personer som tydligt visar sitt engagemang för en laglig och hållbar handel. Hur du som konsument agerar påverkar marknaden.
- Var kritisk och medveten i när du köper saker på nätet och säkerställ att dina pengar inte bidrar till olaglig handel med hotade djur och växter. Begär alltid bevis på laglighet från säljaren.
- Dubbelkolla ursprung och innehåll för produkter som kommer från djur- och växtriket, särskilt om de innehåller CITES-arter. Om det finns oklarheter, köp inte.
- Du kan använda webbplatsen Species+ för att ta reda på om en art är skyddad från att handlas med.
Var uppmärksam på om något inte verkar stämma i medföljande CITES-dokument. Din uppmärksamhet kan bidra till att hitta falska eller manipulerade handlingar. Om CITES-dokumenten är utfärdade i Sverige kan du kontakta Jordbruksverket om du behöver hjälp med att bedöma detta. Om dokumenten har utfärdats i andra länder bör du vända dig till den aktuella myndigheten i det landet för att kontrollera intygets äkthet.
Det är olika regler för handel inom EU och för import och export från och till länder utanför EU.
Läs mer om vilka regler som gäller för olika typer av handel med hotade arter:
Rapportera till polisen om du misstänker olaglig handel
Om du misstänker olaglig handel ska du rapportera det till polisen.
Den som säljer eller köper hotade djur, växter eller produkter av hotade djur och växter kan åtalas för artskyddsbrott. Åtal kan väckas även om man på annat sätt gör kommersiella aktiviteter utan att ha rätt CITES-dokumentation. I Sverige är straffet för artskyddsbrott böter eller fängelse i upp till fyra år.
Senast granskad: 2026-10-20