Att restaurera natur
I EU finns naturrestaureringsförordningen som handlar om att restaurera natur. Den har tidsatta och bindande mål som varje land inom EU ska uppnå. Syftet är att få en långsiktig och varaktig återhämtning av biologisk mångfald på land och till havs. Varje land ska ta fram en nationell plan. I Sverige ska Jordbruksverket tillsammans med Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten, Skogsstyrelsen och Boverket ta fram en nationell plan.
Sidan uppdateras regelbundet.
Aktuellt i oktober och november
Nu finns det ett diskussionsunderlag med de åtgärdsförslag som alla samverkande myndigheter har tagit fram tillsammans. Från och med den 20 oktober till och med den 18 november kan du lämna synpunkter både på underlaget och på miljökonsekvensbeskrivningen i en enkät på Naturvårdsverkets webbplats.
Förutom enkäten genomförs också en andra dialog där inbjudna organisationer kan vara med. Jordbruksverket genomför sin andra dialog den 11 november. Syftet med dialogen är att få svar på om någon åtgärd saknas, hur förslagen som finns kan förbättras och utvecklas för att nå målen, samt om det finns någon konsekvens eller några miljökonsekvenser som vi har missat att utreda. Under rubriken dialoger finns en lista på de organisationer som vi har bjudit in till vår andra dialog. I inbjudan finns anmälan till dialogen.
Förbered dig och tyck till!
För att få ut så mycket som möjligt av dialogunderlaget är det bra att du förbereder dig. Det finns en presentation där vi bland annat förklarar hur underlaget ser ut och hur dialogen går till. Du kan också ta del av en inspelning av informationsmötet inför dialog 2 där vi visade presentationen.
Den här filmen är en inspelning av informationsmötet som vi hade inför dialog 2 där vi visade presentationen som bland bland annat förklarar hur dialogunderlaget ser ut och hur dialogen går till.
Det här har Jordbruksverket gjort hittills
Vi har föreslagit åtgärder utifrån vad som är möjligt. Vi har bland annat sett över om förslagen är genomförbara och i så fall hur, om de krockar med några regler samt vilka konsekvenser en åtgärd skulle kunna få för miljö och företag.
I arbetet har vi också sett över de regler som finns, om de behöver ändras eller om det krävs nya regler. Om det har funnits behov har vi samverkat med andra myndigheter. Ett exempel är om en åtgärd inom jordbruket även påverkar skogsmark, då blir Skogsstyrelsen ansvarig för de frågor som rör skogen och Jordbruksvert ansvarig för de frågor som rör jordbruket.
Förslaget har tagits fram i dialog där erfarenheter, kunskap och perspektiv från många olika aktörer är grund för arbetet.
Nationella planer
Naturvårdsverket har tagit fram en film där Conny Jacobson, expert på biologisk mångfald berättar mer om restaureringsförordningen.
Alla länder i EU ska ta fram nationella planer för restaurering av natur utifrån de gemensamma riktlinjer som finns. Planerna kan då anpassas till de olika ländernas förutsättningar. Målet är att vända förlusten av biologisk mångfald både på land- och i havsområden. Det ska ske genom att vi återställer ekosystem, livsmiljöer och arter. Det är Naturvårdsverket som håller ihop arbetet i Sverige med EU:s förordning om att restaurera natur.
Restaurering av jordbruksekosystem
Jordbruksverket ansvarar för de delar som gäller restaurering av jordbruksekosystem för att gynna biologisk mångfald och minska klimatpåverkan i odlingslandskapet. Det kan handla om att öka mängden landskapselement som åkerholmar, alléer och öppna diken, att öka kolinlagringen i åkermark och att genomföra åtgärder som gynnar fåglar och fjärilar.
I förordningen finns det indikatorer som ska följa utvecklingen över tid. De visar om genomförda åtgärder ger de resultat som krävs, det vill säga om vi har lyckats med de åtgärder vi föreslår eller inte. När det gäller biologisk mångfald i jordbrukslandskapet följer vi bland annat hur det går för vissa fåglar, samt fjärilar på gräsmarker.
Ett annat område är återvätning av jordbruksmarker på dikade torvjordar. Förordningen säger hur stor del av arealen jordbruksmark i Sverige som ska återvätas eller åtgärdas på annat sätt. Det finns också möjlighet att få undantag från dessa mål om återvätning.
Jordbruksverket kommer ha dialog med olika intressenter för att kunna föreslå lämpliga åtgärder i restaureringsplanen. Vi strävar efter att identifiera åtgärder som är effektiva för att bevara odlingslandskapets arter och deras livsmiljöer och samtidigt beakta behovet av en stabil och säker livsmedelsproduktion.
Ett jordbrukslandskap som visar på biologisk mångfald med fjärilar och växter, betande djur och alléer samt åtgärder som återvätning, Illustration Tobias Flygar/Studio Flygar
Delaktighet i att ta fram förslag till nationell plan
En viktig del i arbetet är att de som är berörda ska bli delaktiga och kunna bidra i arbetet med förslaget till den nationella restaureringsplanen. Varje myndighet ansvarar för delaktigheten och bjuder in intressenter utifrån sina ansvarsområden.
Informationsmöten och dialog
Jordbruksverket kommer att involvera olika aktörer i arbetet med att ta fram förslag till en nationell plan. Det blir informationsmöten och dialoger med de som är berörda.
Informationsmöten
Informationsmötena är till för att ge alla samma bakgrundsinformation och alla informationsmöten är digitala.
Informationsmöte inför dialog 2
Inför dialog 2 förklarar vi hur underlaget ser ut och hur dialogen går till. Det kommer finnas en inspelad version av informationsmötet på Jordbruksverkets webbplats. På mötet förklarar vi underlaget och berättar om hur själva dialogen kommer gå till. Nu finns presentaionen ute och vi kommer också att lägga upp en inspelning av mötet.
Inspelning av informationsmötet (kommer snart)
Informationsmöte inför dialog 1
Om du inte kunde vara med på informationsmötet inför dialog 1 kan du se en generell inspelning i efterhand. Det är samma inspelning som visas för alla myndigheter. Det är Naturvårdsverket som samlat informationsmaterialet om arbetet med förslaget till nationell restaureringsplan på sin webbplats.
Dialoger
Dialogerna handlar både om övergripande frågor och fördjupningar inom områdena jordbruksekosystem, skogsbruksekosystem, ekosystem för marint och vatten samt ekosystem i städer så kallade urbana ekosystem. De olika dialogmötena ska komplettera varandra, men anpassas efter varje områdes behov. Det är två dialgomöten och vi hade det första i våras.
Andra dialogen, dialog 2
Dialog 2 är den 11 november. Vi har skickat en inbjudan till berörda organisationer och aktörer. Syftet med dialog 2 är att få in synpunkter på förslaget. De som deltar behöver gå på informationsmötet för att få veta mer om underlaget och upplägget. I dialog 2 vill vi få svar på de här frågorna:
- Är det någon åtgärd som du saknar? I så fall vilken?
- Hur kan åtgärdsförslagen utvecklas och förbättras för att nå målen?
- Är det någon konsekvens eller några miljökonsekvenser som du tycker att vi har missat att utreda? I så fall vilken?
Inbjudna till dialog 2
Jordbruksverket har bjudit in de här organisationerna till dialog 2. Om du vill delta på dialog 2 och tillhör en organisation som inte är med på listan, hör av dig via mejl till oss så får du en inbjudan.
Agroforestry
SverigeAgroväst
AgroÖst
Biodlarnas riksförbund
Birdlife Sverige
Branschråd för Lantbrukets Rådgivningsföretag
Byanätsforum
E.ON
Ekologiska Lantbrukarna
Ekomatcentrum
Ellevio
Fiskbranschens Riksförbund
Fritidsodlingens riksorganisation (FOR)
Fältbiologerna
Förbundet Svensk Fäbodkultur och utmarksbruk (FSF)
Föreningen Allmogekon
Föreningen Svenskt Fjälljordbruk (interim)
Föreningen Sveriges Jägare
Grisföretagarna
Gröna arbetsgivare
Gröna Klustret Nuntorp
Havs- och kustfiskarnas PO
Hela Sverige ska leva
Hembygdsförbunden,
Hushållningssällskapen
Initiativ 1415
Jägarnas Riksförbund
Koloniträdgårdsförbundet
KRAV (HS certifiering, Kiwa, SMAK)
KSLA (Kungliga skogs- och lantbruksakademien)
Landsbygdsutvecklarnas Alumninätverk
Lantbrukarnas riksförbund, LRF
Lantmännen
Leader
Livsmedel i Väst
Lokal utveckling Sverige
Lovanggruppen
Lunds universitet
Matfiskodlarna i Sverige
Nationellt centrum för marin vattenbruksforskning, SWEMARC, Göteborgs universitet
Naturbeteskött i Sverige
Naturbruksskolornas förening
Naturturismföretagen (fd Svenska Ekoturismföreningen)
Odling i Balans
Pollinera Sverige
Potatisodlarna
Refarm Linné
Regenerativt Sverige
Ridsportförbundet
Riksföreningen svensk trädgård (RST)
RISE, Research Institutes of Sweden
Skellefteå kraft
SKLL
Skärgårdarnas Riksförbund
SMHI
Småbrukarna
SNF- Naturskyddsföreningen
Spannmålsodlarna, SpmO
Sterf- Stiftelsen för forskning och utveckling av grönytor för golfsport
Stiftelsen Lantbruksforskning
Stockholms universitets Östersjöcentrum
SVA
Svensk botanisk förening
Svensk dagligvaruhandel
Svensk Fågel
Svensk Fäbodkultur
Svensk Mjölk
Svensk torv
Svensk turism
Svenska Bin
Svenska fåravelsförbundet
Svenska Getavelsförbundet
Svenska Golfförbundet
Svenska Insjöfiskarenas Centralförbund, SIC
Svenska Jägareförbundet
Svenska Kväner-Lantalaiset
Svenska kyrkan
Svenska Tornedalingars Riksförbund - Tornionlaaksolaiset
Svenska Turistföreningen
Svenska Vallföreningen
Svenskt Friluftsliv
Svenskt sigill
Svenskt vattenbruk och sjömat
Svenskt Växtskydd
Sveriges betodlare
Sveriges entomologiska förening
Sveriges Fiskares Producentorganisation, SFPO
Sveriges Fiskevattenägareförbund
Sveriges frö- och oljeväxtodlare
Sveriges Grisföretagare
Sveriges Hembygdsförbund
Sveriges Jordägarförbundet
Sveriges Konsumenter
Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
Sveriges mjölkbönder
Sveriges Nötköttsproducenter
Sveriges ornitologiska förening
Swedavia
Sweden Fishing
Sweden Food Arena
Swedish Agro
Swedish Pelagic Federation
Torsta AB
Turism – Svenska Turistföreningen, Svensk Turism,
Ultuna Studentkår
Ungapålandsbygden
Upplandsstiftelsen
Uppsala universitet
Uppsala universitet (Blått Centrum Gotland)
Vreta Kluster
Växa sverige
Växtskyddsrådet
WWF
Första dialogen, dialog 1
Jordbruksverket bjöd in flera organisationer till dialog 1 som handlade om de områden som vi ansvarar för, det vill säga biologisk mångfald i jordbrukslandskapet, så kallade jordbruksekosystem.
Inbjudna organisationer till dialog 1
Agroforestry Sverige
Agroväst
Agroöst
Biodlarnas riksförbund
Branschråd för lantbrukets rådgivningsföretag
Byanätsforum
E.ON
Ekologiska lantbrukarna
Ekomatcentrum
Ellevio
Fiskbranschens riksförbund
Fritidsodlingens riksorganisation (FOR)
Fältbiologerna
Förbundet svensk fäbodkultur och utmarksbruk (FSF)
Föreningen allmogekon
Föreningen svenskt fjälljordbruk (interim)
Föreningen Sveriges jägare
Gröna arbetsgivare
Gröna klustret Nuntorp
Havs- och kustfiskarnas producentorganisation
Hela Sverige ska leva
Hushållningssällskapet
Initiativ 1415
Jägarnas riksförbund
Koloniträdgårdsförbundet
KRAV
Kungliga skogs- och lantbruksakademien, (KSLA)
Landsbygdsutvecklarnas alumninätverk
Lantbrukarnas riksförbund, (LRF)
Lantmännen
Leader
Livsmedel i väst
Lokal utveckling Sverige
Lovanggruppen
Lunds universitet
Matfiskodlarna i Sverige
Nationellt centrum för marin vattenbruksforskning, SWEMARC, Göteborgs universitet
Naturbeteskött Sverige
Naturbruksskolornas förening
Naturturismföretagen (före detta Svenska Ekoturismföreningen)
Odling i balans
Pollinera Sverige
Potatisodlarna
Refarm Linné
Regenerativt Sverige
Riksföreningen svensk trädgård (RST)
RISE, Research Institutes of Sweden
Skellefteå kraft
SKLL , Systematisk klimatanpassning för livskraftiga landsbygder
Skärgårdarnas Riksförbund
SMHI
Småbrukarna
Spannmålsodlarna, (SpmO)
Sterf- Stiftelsen för forskning och utveckling av grönytor för golfsport
Stiftelsen lantbruksforskning
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Statens veterinärmedicinska anstalt, (SVA)
Svedavia
Svensk botanisk förening
Svensk dagligvaruhandel
Svensk fågel
Svensk fäbodkultur
Svensk mjölk
Svensk torv
Svenska bin
Svenska fåravelsförbundet
Svenska getavelsförbundet
Svenska golfförbundet
Svenska insjöfiskares centralförbund, (SIC)
Svenska jägarförbundet
Svenska kyrkan
Svenska naturskyddsföreningen, (SNF)
Svenska ridsportförbundet
Svensk turism
Svenska turistföreningen, (STF)
Svenska vallföreningen
Svenskt friluftsliv
Svenskt sigill
Svenskt vattenbruk och sjömat
Svenskt växtskydd
Sveriges betodlare
Sveriges entomologiska förening
Sveriges fiskares producentorganisation, (SFPO)
Sveriges fiskevattenägareförbund
Sveriges frö- och oljeväxtodlare
Sveriges grisföretagare
Sveriges hembygdsförbund
Sveriges jordägarförbundet
Sveriges konsumenter
Sveriges lantbruksuniversitet, (SLU)
Sveriges nötköttsproducenter
Sveriges ornitologiska förening
Sweden fishing
Sweden food arena
Swedish agro
Swedish pelagic federation
Torsta AB
Ultuna studentkår
Ungapålandsbygden
Upplandsstiftelsen
Uppsala universitet
Uppsala universitet (Blått Centrum Gotland)
Vreta kluster
Växa Sverige
Växtskyddsrådet
Världsnaturfonden, (WWF)
Förslag på åtgärder
Vi har fått in flera förslag på åtgärder, dels genom vår första dialog med inbjudna organisationer, dels genom vår webbenkät där vem som helst kunde svara på frågor. Förutom förslag på åtgärder har vi också fått in tankar om vad som krävs för att åtgärderna ska kunna genomföras och vilka konsekvenser en åtgärd skulle kunna få.
Sammanfattning från webbformuläret
När det gäller sammanfattningen av de svar som kommit in via vårt webbformulär har vi tagit hjälp av AI för är att skapa en översikt över de åtgärdsförslag som har kommit in.
Sammanställningen är inte Jordbruksverkets synpunkter utan är helt och hållet baserad på inkomna svar. I vårt fortsatta arbete med förslag till plan för att restaurera natur, kommer vi att analysera samtliga svar i webbformuläret.
Frågor och svar
Här kommer vi att uppdatera löpande med frågor och svar om arbetet med förslaget till naturrestaureringsplanen.
Hur förhåller sig till naturrestaureringsförordningen till avskogningsförordningen?
Avskogningsförordningen innebär bland annat att nötkött som produceras på mark som var skog före 31 december 2020 inte får säljas. I vägledningen till avskogningsförordningen finns ett undantag för skog som ställs om till betesmark där omställningen görs för att nå målen för till exempel silikatgräsmarker och trädklädda betesmarker i förordning om restaurering av natur.
Hur har ni tänkt kring kopplingen mellan restaureringsplanen och framtagande av den strategisk planen för EU:s gemensamma jordbrukspolitik?
I restaureringsplanen ska vi ange vilka åtgärder som vi behöver göra för att nå de mål som finns i förordningen för restaurering av natur. Vi ska inte ta ställning till om finansieringen av olika åtgärder ska göras inom den gemensamma jordbrukspolitiken eller med annan finansiering. Det är regeringens beslut.
Hur definieras och mäts eller bedöms god livsmiljö?
En livsmiljö för en art är den miljö som krävs för att arten ska kunna leva och föröka sig. För att den ska ha en god livsmiljö måste miljön ha tillräckligt med de egenskaper som är viktiga för arten både i nutid och framöver.
När det gäller hur man bedömer att en livsmiljös tillstånd är gott så har EU-kommissionen tagit fram en ram och en vägledning för att fastställa ett gott tillstånd för de arter och livsmiljötyper som skyddas av EU:s art- och habitatdirektiv. Med hjälp av detta kan vi fastställa restaureringsmålen. Det kan dock behövas ytterligare insatser för att nå gott tillstånd även för arter som inte finns med i art- och habitatdirektivet.
Vad menas med index för jordbruksfåglar och gräsmarksfjärilar?
Genom ett så kallat index för jordbruksfåglar och gräsmarksfjärilar kan vi se hur antalet fåglar i det svenska jordbrukslandskapet eller fjärilar knutna till gräsmarker förändras över tid.
Index för jordbruksfåglar bygger på standardiserade inventeringar det vill säga att de har genomförts på samma sätt varje år och det har gjorts i Sverige sedan 1970-talet. Då kan vi se hur antalet fåglar per art förändras över tid. Det är Svensk Fågeltaxering vid Lunds Universitet som samordnar inventeringen.
Resultaten från de inventeringar av jordbruksfåglar som genomförs i EU:s medlemsländer slås även ihop till ett gemensamt index för hela Europa (Farmland Bird Index). Där kan du följa utvecklingen av jordbruksfåglar i hela EU.
Index för gräsmarksfjärilar bygger på data som samlats in under inventeringar inom ramen för svensk dagfjärilsövervakning, sedan år 2010. Även svensk dagfjärilsövervakning samordnas av forskare vid Lunds Universitet. Precis som för fåglarna finns ett EU-gemensamt index för gräsmarksfjärilar
Vem ska utföra åtgärderna?
Det kommer att vara flera olika aktörer i odlingslandskapet som utför åtgärderna som kommer finnas i planen för att restaurera natur i Sverige. Men huvudaktörer är markägare och lantbrukare.
Det kommer sannolikt behövas olika typer av incitament, till exempel olika former av ersättningar till de som gör arbetet. I skyddade områden, som naturreservat, är det framför allt länsstyrelserna som ansvarar för att få arbetet genomfört.
Ingår skogsbeten i jordbruksekosystemen och vilken myndighet är det som ansvarar för skogsbeten?
Jordbruksverket, Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket kommer att samarbeta i uppdraget. Vi tar också tillvara erfarenheter från länsstyrelserna. Det gäller bland annat frågor som rör skogsbeten, ekhagar och andra betesmarker med stor förekomst av träd och de arter som omfattas av förordningen och som gynnas av restaurering av såväl skogs- som jordbrukslandskap.
Har hört att återvätningen ska göras på aktivt brukad jordbruksmark. Varför? Finns det inte en risk att det leder till målkonflikter även inom restaureringsförordningen om exempelvis betesmarker försvinner på grund av återvätning?
Definitionen i förordningen är "dränerade torvmarker som används inom jordbruket". Det är inte definierat inom förordningen exakt vad som menas med detta. Men mark som ligger i träda eller som odlas extensivt ingår rimligen i denna areal.
Utöver detta kan man tillgodoräkna sig av "dränerade torvmarker som används inom jordbruket" och även delvis "torvmarker med annan markanvändning, till exempel skog". Detta öppnar för att arealen aktivt brukad jordbruksmark inte behöver bli så stor.
Överväger ni att återinföra vilda växtätare eller förvildade tamdjur som ett komplement till betesbaserad animalieproduktion?
Vi har inte kommit tillräckligt långt i arbetet för att kunna svara på den här frågan.
Regeringsuppdraget
Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten, Skogsstyrelsen, Jordbruksverket samt Boverket har fått i uppdrag att utarbeta ett förslag till nationell naturrestaureringsplan enligt EU:s förordning om restaurering av natur.
Nyhetsbrev om biologisk mångfald
För att hålla dig uppdaterad om senaste nytt inom biologisk mångfald kan du prenumerera på de nyhetsbrev som Jordbruksverket och Naturvårdsverket ger ut. Jordbruksverket ger dels ut Hävdat och Mångfald på slätten.
Kontakta oss
Om du har frågor som gäller arbetet med planen för att restaurera natur kan du kontakta oss via mejl.
Senast granskad: 2025-02-28