Att restaurera natur
EU har beslutat om den så kallade naturrestaureringsförordningen. Målet är en långsiktig och varaktig återhämtning av biologisk mångfald på land och till havs. Jordbruksverket ska tillsammans med Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten, Skogsstyrelsen samt Boverket ta fram ett förslag till en nationell plan. I arbetet är delaktighet en viktig del.
Sidan uppdateras regelbundet.
Nationella planer
Naturvårdsverket har tagit fram en film där Conny Jacobson, expert på biologisk mångfald berättar mer om restaureringsförordningen.
Alla länder i EU ska ta fram nationella planer för restaurering av natur utifrån de gemensamma riktlinjer som finns. Planerna kan då anpassas till de olika ländernas förutsättningar. Målet är att vända förlusten av biologisk mångfald både på land- och i havsområden. Det ska ske genom att vi återställer ekosystem, livsmiljöer och arter. Det är Naturvårdsverket som håller ihop arbetet i Sverige med EU:s förordning om att restaurera natur.
Restaurering av jordbruksekosystem
Jordbruksverket ansvarar för de delar som gäller restaurering av jordbruksekosystem för att gynna biologisk mångfald och minska klimatpåverkan i odlingslandskapet. Det kan handla om att öka mängden landskapselement som åkerholmar, alléer och öppna diken, att öka kolinlagringen i åkermark och att genomföra åtgärder som gynnar fåglar och fjärilar.
I förordningen finns det indikatorer som ska följa utvecklingen över tid. De visar om genomförda åtgärder ger de resultat som krävs, det vill säga om vi har lyckats med de åtgärder vi föreslår eller inte. När det gäller biologisk mångfald i jordbrukslandskapet följer vi bland annat hur det går för vissa fåglar, samt fjärilar på gräsmarker.
Ett annat område är återvätning av jordbruksmarker på dikade torvjordar. Förordningen säger hur stor del av arealen jordbruksmark i Sverige som ska återvätas eller åtgärdas på annat sätt. Det finns också möjlighet att få undantag från dessa mål om återvätning.
Jordbruksverket kommer ha dialog med olika intressenter för att kunna föreslå lämpliga åtgärder i restaureringsplanen. Vi strävar efter att identifiera åtgärder som är effektiva för att bevara odlingslandskapets arter och deras livsmiljöer och samtidigt beakta behovet av en stabil och säker livsmedelsproduktion.
Ett jordbrukslandskap som visar på biologisk mångfald med fjärilar och växter, betande djur och alléer samt åtgärder som återvätning, Illustration Tobias Flygar/Studio Flygar
Delaktighet i att ta fram förslag till nationell plan
En viktig del i arbetet är att de som är berörda ska bli delaktiga och kunna bidra i arbetet med förslaget till den nationella restaureringsplanen. Varje myndighet ansvarar för delaktigheten och bjuder in intressenter utifrån sina ansvarsområden.
Informationsmöten och dialog
Jordbruksverket kommer att involvera olika aktörer i arbetet med att ta fram förslag till en nationell plan. Det blir informationsmöten och dialoger med de som är berörda.
Informationsmöten
Informationsmötena är till för att ge alla samma bakgrundsinformation och alla informationsmöten är digitala.
Generell inspelning att se i efterhand
Om du inte kunde vara med på informationsmötet kan du nu se en generell inspelning i efterhand. Det är samma inspelning som visas för alla myndigheter. Det är Naturvårdsverket som samlat informationsmaterialet om arbetet med förslaget till nationell restaureringsplan på sin webbplats.
Jordbruksverket har haft sitt informationsmöte.
Dialoger
Dialogerna handlar både om övergripande frågor och fördjupningar inom områdena jordbruksekosystem, skogsbruksekosystem, ekosystem för marint och vatten samt ekosystem i städer så kallade urbana ekosystem. De olika dialogmötena ska komplettera varandra, men anpassas efter varje områdes behov.
Jordbruksverkets dialoger
Jordbruksverket har bjudit in flera organisationer till dialoger som handlar om de områden som vi ansvarar för, det vill säga biologisk mångfald i jordbrukslandskapet, så kallade jordbruksekosystem.
De första dialogerna blir den 16 och 26 maj. Det blir även dialoger under hösten. Mer information kommer.
Inbjudna organisationer
Agroforestry Sverige
Agroväst
Agroöst
Biodlarnas riksförbund
Branschråd för lantbrukets rådgivningsföretag
Byanätsforum
E.ON
Ekologiska lantbrukarna
Ekomatcentrum
Ellevio
Fiskbranschens riksförbund
Fritidsodlingens riksorganisation (FOR)
Fältbiologerna
Förbundet svensk fäbodkultur och utmarksbruk (FSF)
Föreningen allmogekon
Föreningen svenskt fjälljordbruk (interim)
Föreningen Sveriges jägare
Gröna arbetsgivare
Gröna klustret Nuntorp
Havs- och kustfiskarnas producentorganisation
Hela Sverige ska leva
Hushållningssällskapet
Initiativ 1415
Jägarnas riksförbund
Koloniträdgårdsförbundet
KRAV
Kungliga skogs- och lantbruksakademien, (KSLA)
Landsbygdsutvecklarnas alumninätverk
Lantbrukarnas riksförbund, (LRF)
Lantmännen
Leader
Livsmedel i väst
Lokal utveckling Sverige
Lovanggruppen
Lunds universitet
Matfiskodlarna i Sverige
Nationellt centrum för marin vattenbruksforskning, SWEMARC, Göteborgs universitet
Naturbeteskött Sverige
Naturbruksskolornas förening
Naturturismföretagen (före detta Svenska Ekoturismföreningen)
Odling i balans
Pollinera Sverige
Potatisodlarna
Refarm Linné
Regenerativt Sverige
Riksföreningen svensk trädgård (RST)
RISE, Research Institutes of Sweden
Skellefteå kraft
SKLL , Systematisk klimatanpassning för livskraftiga landsbygder
Skärgårdarnas Riksförbund
SMHI
Småbrukarna
Spannmålsodlarna, (SpmO)
Sterf- Stiftelsen för forskning och utveckling av grönytor för golfsport
Stiftelsen lantbruksforskning
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Statens veterinärmedicinska anstalt, (SVA)
Svedavia
Svensk botanisk förening
Svensk dagligvaruhandel
Svensk fågel
Svensk fäbodkultur
Svensk mjölk
Svensk torv
Svenska bin
Svenska fåravelsförbundet
Svenska golfförbundet
Svenska insjöfiskares centralförbund, (SIC)
Svenska jägarförbundet
Svenska kyrkan
Svenska naturskyddsföreningen, (SNF)
Svenska ridsportförbundet
Svensk turism
Svenska turistföreningen, (STF)
Svenska vallföreningen
Svenskt friluftsliv
Svenskt sigill
Svenskt vattenbruk och sjömat
Svenskt växtskydd
Sveriges betodlare
Sveriges entomologiska förening
Sveriges fiskares producentorganisation, (SFPO)
Sveriges fiskevattenägareförbund
Sveriges frö- och oljeväxtodlare
Sveriges grisföretagare
Sveriges hembygdsförbund
Sveriges jordägarförbundet
Sveriges konsumenter
Sveriges lantbruksuniversitet, (SLU)
Sveriges nötköttsproducenter
Sveriges ornitologiska förening
Sweden fishing
Sweden food arena
Swedish agro
Swedish pelagic federation
Torsta AB
Ultuna studentkår
Ungapålandsbygden
Upplandsstiftelsen
Uppsala universitet
Uppsala universitet (Blått Centrum Gotland)
Vreta kluster
Växa Sverige
Växtskyddsrådet
Världsnaturfonden, (WWF)
Frågor och svar
Här kommer vi att uppdatera löpande med frågor och svar om arbetet med förslaget till naturrestaureringsplanen.
Hur förhåller sig till naturrestaureringsförordningen till avskogningsförordningen?
Avskogningsförordningen innebär bland annat att nötkött som produceras på mark som var skog före 31 december 2020 inte får säljas. I vägledningen till avskogningsförordningen finns ett undantag för skog som ställs om till betesmark där omställningen görs för att nå målen för till exempel silikatgräsmarker och trädklädda betesmarker i förordning om restaurering av natur.
Hur har ni tänkt kring kopplingen mellan restaureringsplanen och framtagande av den strategisk planen för EU:s gemensamma jordbrukspolitik?
I restaureringsplanen ska vi ange vilka åtgärder som vi behöver göra för att nå de mål som finns i förordningen för restaurering av natur. Vi ska inte ta ställning till om finansieringen av olika åtgärder ska göras inom den gemensamma jordbrukspolitiken eller med annan finansiering. Det är regeringens beslut.
Hur definieras och mäts eller bedöms god livsmiljö?
En livsmiljö för en art är den miljö som krävs för att arten ska kunna leva och föröka sig. För att den ska ha en god livsmiljö måste miljön ha tillräckligt med de egenskaper som är viktiga för arten både i nutid och framöver.
När det gäller hur man bedömer att en livsmiljös tillstånd är gott så har EU-kommissionen tagit fram en ram och en vägledning för att fastställa ett gott tillstånd för de arter och livsmiljötyper som skyddas av EU:s art- och habitatdirektiv. Med hjälp av detta kan vi fastställa restaureringsmålen. Det kan dock behövas ytterligare insatser för att nå gott tillstånd även för arter som inte finns med i art- och habitatdirektivet.
Vad menas med index för jordbruksfåglar och gräsmarksfjärilar?
Genom ett så kallat index för jordbruksfåglar och gräsmarksfjärilar kan vi se hur antalet fåglar i det svenska jordbrukslandskapet eller fjärilar knutna till gräsmarker förändras över tid.
Index för jordbruksfåglar bygger på standardiserade inventeringar det vill säga att de har genomförts på samma sätt varje år och det har gjorts i Sverige sedan 1970-talet. Då kan vi se hur antalet fåglar per art förändras över tid. Det är Svensk Fågeltaxering vid Lunds Universitet som samordnar inventeringen.
Resultaten från de inventeringar av jordbruksfåglar som genomförs i EU:s medlemsländer slås även ihop till ett gemensamt index för hela Europa (Farmland Bird Index). Där kan du följa utvecklingen av jordbruksfåglar i hela EU.
Index för gräsmarksfjärilar bygger på data som samlats in under inventeringar inom ramen för svensk dagfjärilsövervakning, sedan år 2010. Även svensk dagfjärilsövervakning samordnas av forskare vid Lunds Universitet. Precis som för fåglarna finns ett EU-gemensamt index för gräsmarksfjärilar
Vem ska utföra åtgärderna?
Det kommer att vara flera olika aktörer i odlingslandskapet som utför åtgärderna som kommer finnas i planen för att restaurera natur i Sverige. Men huvudaktörer är markägare och lantbrukare.
Det kommer sannolikt behövas olika typer av incitament, till exempel olika former av ersättningar till de som gör arbetet. I skyddade områden, som naturreservat, är det framför allt länsstyrelserna som ansvarar för att få arbetet genomfört.
Ingår skogsbeten i jordbruksekosystemen och vilken myndighet är det som ansvarar för skogsbeten?
Jordbruksverket, Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket kommer att samarbeta i uppdraget. Vi tar också tillvara erfarenheter från länsstyrelserna. Det gäller bland annat frågor som rör skogsbeten, ekhagar och andra betesmarker med stor förekomst av träd och de arter som omfattas av förordningen och som gynnas av restaurering av såväl skogs- som jordbrukslandskap.
Har hört att återvätningen ska göras på aktivt brukad jordbruksmark. Varför? Finns det inte en risk att det leder till målkonflikter även inom restaureringsförordningen om exempelvis betesmarker försvinner på grund av återvätning?
Definitionen i förordningen är "dränerade torvmarker som används inom jordbruket". Det är inte definierat inom förordningen exakt vad som menas med detta. Men mark som ligger i träda eller som odlas extensivt ingår rimligen i denna areal.
Utöver detta kan man tillgodoräkna sig av "dränerade torvmarker som används inom jordbruket" och även delvis "torvmarker med annan markanvändning, till exempel skog". Detta öppnar för att arealen aktivt brukad jordbruksmark inte behöver bli så stor.
Överväger ni att återinföra vilda växtätare eller förvildade tamdjur som ett komplement till betesbaserad animalieproduktion?
Vi har inte kommit tillräckligt långt i arbetet för att kunna svara på den här frågan.
Regeringsuppdraget
Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten, Skogsstyrelsen, Jordbruksverket samt Boverket har fått i uppdrag att utarbeta ett förslag till nationell naturrestaureringsplan enligt EU:s förordning om restaurering av natur.
Nyhetsbrev om biologisk mångfald
För att hålla dig uppdaterad om senaste nytt inom biologisk mångfald kan du prenumerera på de nyhetsbrev som Jordbruksverket och Naturvårdsverket ger ut. Jordbruksverket ger dels ut Hävdat och Mångfald på slätten.
Prenumerera på Jordbruksverkets nyhetsbrev om biologisk mångfald
Naturvårdsverkets nyhetsbrev: Insatser för biologisk mångfald (naturvardsverket.se)
Senast granskad: 2025-02-28