Logotyp Jordbruksverket
English
Webbutik
Mina sidor

Lagra foder

Du som lagrar foder måste följa EU:s regler om foder. Det innebär bland annat att du som lagrar foder ska anmäla din foderanläggning till Jordbruksverket.

Anmäla din foderanläggning

Om du ska lagra foder ska du anmäla lagret som en foderanläggning till Jordbruksverket. I vissa fall behöver foderanläggningen även godkännas av Jordbruksverket. Är du foderleverantör och redan har anmält din foderanläggning till Jordbruksverket behöver du inte göra en extra anmälan för själva lagerhållningen på den anläggningen.

Om du ska lagra bearbetade animaliska foderråvaror som till exempel fiskmjöl eller fetter ska du ange det i din anmälan. Då behöver din anläggning vara registrerad både som foderanläggning och för hanteringen av animaliska biprodukter och därav framställda produkter.

Om du ändrar något eller upphör med din foderverksamhet ska du anmäla detta till oss. Det gör du lättast genom att fylla i samma blankett som du använde då du anmälde din foderanläggning.

Syftet med registreringen är att öka spårbarheten för foder, och därmed även foder- och livsmedelssäkerheten. Du ska betala en registrerings­avgift på 200 kronor när du anmäler en foderanläggning om du inte använder e-tjänsten. Det tillkommer även en årlig registrerings­avgift på 120 kronor per anläggning samt en årlig kontrollavgift som startar året efter att du har anmält dig. Kontroll­avgiftens storlek beror bland annat på vad du har för typ av foder­verksamhet.

Regler för lagringsutrymmen och behållare

Du som lagrar foder ska se till att fodret är säkert, att det är korrekt märkt och att kvaliteten på fodret inte försämras under lagringen.

Det är tillverkaren av foder som ansvarar för att fastställa garantitiden för foder. Produkter märkt med ”Sista användningsdag” ska inte invändas som foder efter det datumet. För ”Bäst före” kan fodret ofta användas efter det datumet passerat men halter av vitaminer och andra näringsämnen garanteras inte av tillverkaren.

Detta gäller för att lagra foder på ett säkert sätt:

  • Lagra foder i lokaler, silos och andra lagringsutrymmen som är lämpliga för förvaring av foder och som säkerställer goda lagringsförhållanden och god hygien.
  • Använd lämpliga behållare för lagring så att det är lätt att identifiera fodret och så att det inte finns risk för att det kan förväxlas eller att det blandas och förorenas med annat foder eller andra ämnen. Förvara alltid bearbetat foder åtskilt från foderråvaror och obearbetat foder.
  • Rengör noggrant behållare och utrustning som du använder för lagring av foder. Du ska också införa ett rengöringsprogram och se till så att det inte finns kvar några rester av rengöringsmedel och desinfektionsmedel.
  • Säkra fönster och andra öppningar mot skadedjur. Dörrar ska sluta tätt och vara säkrade mot skadedjur när de är stängda.

Förbud mot vissa proteiner i foder

Med anledning av risken för att foder ska leda till TSE-sjukdom på djur som till exempel BSE (”galna kosjukan”) eller scrapie är det generellt sett förbjudet att utfodra idisslare och andra djur utom pälsdjur och sällskapsdjur med foder som helt eller delvis består av protein från djur.

Förbudet finns i artikel 7 i TSE-förordningen nr 999/2001. Undantag från förbudet finns i bilaga IV i samma förordning. Där hittar du också regler för hur undantagen ska tillämpas, till exempel krav på råvara, tillverkning, transport och lagring.

Grundläggande är att varken idisslare eller djur som är produktionsdjur (andra än pälsdjur) får utfodras med proteiner från idisslare. Idisslare får heller inte utfodras med fiskprotein. Av produktionsdjuren är det bara fisk som får utfodras med protein från fisk, gris, fjäderfä och insekter. Det är dock inte tillåtet att utfodra med fiskmjöl som innehåller proteiner från odlad fisk av samma art. Gris och fjäderfä får utfodras med fiskprotein och insektsprotein. Gris får dessutom utfodras med protein från fjäderfä, och fjäderfä får utfodras med protein från gris. Protein från mjölk och ägg får ges till alla djurslag. Den fullständiga listan finns i kapitel I och II i bilaga IV i TSE-förordningen. Definitionen på de produkter som nämns där finns i bilaga I i förordning (EG) nr 142/2011.

Förbudet påverkar även hur du som tillverkar, lagrar, transporterar och använder foder måste säkerställa att fodret inte kan förorenas av otillåtet protein.

Anläggningar som lagrar animaliska biprodukter och därav framställda produkter

Om du ska lagra obearbetat animaliskt foder, till exempel fiskrens eller biprodukter från slakt behöver Jordbruksverket besiktiga och godkänna din anläggning. Du som lagrar sådant foder eller lagrar framställda produkter ska även följa reglerna för lagring av dessa typer av produkter. Det här gäller inte dig som lagrar bearbetat sällskapsdjursfoder och tuggben som uppfyller kraven på bearbetning och märkning.

Lagring av så kallat färskfoder

Du som lagrar eller säljer färskfoder, det vill säga obearbetat sällskapsdjursfoder, från en godkänd tillverkare ska registrera din verksamhet via mejl till Jordbruksverket. Du behöver inte registrera din verksamhet som lager eller återförsäljare av färskfoder om du redan är registrerad för foderverksamhet som ”butik och lager”.

Skicka in följande uppgifter:

  • namn
  • adress
  • organisationsnummer/personnummer
  • fastighetsbeteckning där produkterna lagras
  • adress där produkterna lagras om annan adress än ovan
  • telefonnummer
  • kontaktperson
  • direkttelefonnummer (inkl. riktnummer)
  • mobiltelefonnummer
  • e-postadress
  • län
  • kommun

Mejla uppgifterna till:

Det går också bra att skicka ett brev till Jordbruksverket, 551 82 Jönköping.

Lagra foder inför utfodring av djur

För att minska risken att fodret förorenas under lagringen ska du se till att det förvaras separat från kemikalier och andra produkter som är förbjudna i foder. Det är även viktigt att du rengör lagringsplatsen och behållarna regelbundet för att undvika att ett foder förorenar ett annat. Du ska se till att behållarna alltid är rena och torra.

Om du lagrar olika fodertyper som är avsedda för olika djurslag ska du förvara dessa på ett sätt som minskar risken att fodret ges till fel djurslag. Detta är särskilt viktigt om du använder foder som innehåller läkemedel.

Särskilda regler för att lagra foder som innehåller läkemedel

Foder som innehåller läkemedel ska du hantera enligt särskilda regler och det krävs alltid ett tillstånd från Jordbruksverket för att få hantera foder som innehåller läkemedel. Om du är lantbrukare och bara lagrar den mängd som en veterinär har skrivit ut behöver du däremot inget tillstånd.

Om du inte tillverkar men lagrar foder som innehåller läkemedel kan du ansöka om att bli godkänd via vår e-tjänst.

Den lägsta avgiften för att bli godkänd är 11 904 kronor. I avgiften ingår en besiktning då vi besöker anläggningen och bedömer om den uppfyller de regler som finns. Om besiktningen av anläggningen tar mer än 12 timmar kostar det ytterligare 767 kronor per påbörjad timme. Vi skickar fakturan till ansvarig foderföretagare.

Märkning och hantering av foder som innehåller läkemedel

Du ska alltid hantera och lagra foder som innehåller läkemedel åtskilt från foder som inte innehåller läkemedel. Detta för att förhindra förorening av fodret. Du får inte skicka foder som innehåller läkemedel till djurägaren utan ett läkemedelsrecept.

Alla foderprodukter till alla djurslag ska vara märkta enligt EU:s regler om märkning.

Det är en skyldighet för alla led i foderkedjan, alltså även för dig som lagrar foder, att se till att du levererar foder som är korrekt märkt till kunden.

Kontroll

Målet med foder- och livsmedels­lagstiftningen är att skydda människors och djurs hälsa samt värna om konsumenternas intressen. Vi ska kunna lita på våra foder och livsmedel, både att de är säkra och att vi får rätt information. Kontroll i alla delar i kedjan från jord till bord är därför viktig för att kunna säkerställa att reglerna följs och att säkra foder och livsmedel produceras. Detta kallas offentlig kontroll.

Det är företaget som har ansvaret för att produktionen leder till säkert foder och säkra livsmedel. Kontroll­myndigheternas uppgift är att bedöma om företaget lyckats med detta.

Den offentliga kontrollen av foder ingår i den nationella kontroll­planen för livsmedels­kedjan.

Sveriges nationella kontrollplan för livsmedelskedjan (livsmedelsverket.se)

Uppföljning av kontrollen

Kontrollen i livsmedels­kedjan utvärderas varje år för att tydliggöra de eventuella förbättringar som kan genomföras för att åstadkomma en likvärdig, rättssäker och effektiv kontroll. Rapporterna finns på Livsmedelsverkets webbplats.

Jordbruksverket kontrollerar foder­anläggningar

I Sverige har Jordbruksverket det övergripande ansvaret för foder­kontrollen. Länsstyrelserna kontrollerar primär­produktionen medan Jordbruksverket kontrollerar resten av foderkedjan.

Beroende på vilken typ av anläggning kontroller vi bland annat

  • allmän hygien, hygienprogram och företagens egenkontroller
  • spårbarhet
  • företagens riskhantering enligt HACCP-principen (inte aktuellt för alla verksamheter)
  • märkningsuppgifter
  • användning av fodertillsatser och foderråvaror
  • tillverkning och journalföring av foder som innehåller läkemedel
  • dokumentation och åtgärder avseende reklamationer.

Under kontrollen kan vi även komma att ta prover för att kontrollera att fodret är säkert och att utlovade innehålls­värden är korrekta. Vi kontrollerar att fodret inte innehåller några oönskade ämnen, till exempel tungmetaller, dioxiner, mögelgifter och mikro­biologiska föroreningar. Vi beslutar tillsammans med SVA vilka prover vi tar och det varierar från år till år.

Så går kontrollen till

Kontrollen ska i första hand ske oanmäld. Efter kontrollen skickar vi en kontroll­rapport till dig där du kan se resultatet från kontrollen och vad som eventuellt krävs av dig. Om ditt företag har fått avvikelser ska du normalt sett inom en månad från det att du har fått kontroll­rapporten lämna in en skriftlig bekräftelse på att avvikelserna är åtgärdade eller lämna en åtgärds­plan till Jordbruksverket. Vi kommer då att bedöma det du skickat in och därefter meddela dig vår bedömning.

Kontrollen är avgiftsbelagd för foderföretag och foder­anläggningar

Avgiften för den offentliga kontrollen beror på hur ofta vi kommer att kontrollera verksamheten. Kontroll­frekvensen påverkas av vilken typ av verksamhet anläggningen har och dess riskklass. För foderföretag som tillverkar eller för in foder till Sverige påverkas även kontroll­frekvensen av hur stora volymer foder du släpper ut på marknaden per år. Om vi tar prover vid kontrollen får du även betala för den faktiska analys­kostnaden.

Inför varje år får du som är foderföretagare och ansvarig för en foder­anläggning ett beslut där du kan se din avgift. Den totala kontroll­avgiften är uppdelad på de antal år som går mellan kontrollerna. Om du exempelvis ska ha kontroll vart tredje år så är avgiften uppdelad på tre år. Du betalar alltså avgift varje år oavsett om du får en kontroll det aktuella året eller inte.

Om du vill avboka en kontroll måste du göra det före klockan 15 dagen före kontroll­besöket, annars får du betala en avgift på 2 100 kronor.

Anmäl till Jordbruksverket om du upphör med din verksamhet

Om du upphör med din verksamhet måste du avregistrera dig hos Jordbruksverket. För att slippa betala den årliga avgiften kommande år ska du avregistrera dig senast den 31 december. Alla verksamheter som fortfarande är registrerade hos oss den 1 januari får betala den årliga avgiften för det året.

Om du ändrar eller slutar med din foder­verksamhet ska du meddela det på samma blankett eller via samma e‑tjänst som du anmälde din foder­anläggning.

Avgift för uppföljning av avvikelser och vid merarbete

Jordbruksverket genomför uppföljande kontroller för att följa upp avvikelser från tidigare kontroller. För uppföljande kontroller kommer vi att debitera en avgift. Du kan också få betala en extra avgift om vi vid den ordinarie kontrollen upptäcker att det finns ett behov av extra utredning eller annan nödvändig åtgärd som medför merarbete för Jordbruksverket.

Anläggningstyp

Varje foder­anläggning får en anläggningstyp som speglar den verksamhet som foder­anläggningen har. Det kan exempelvis vara tillverkning av foder, införsel av foder, butiks­försäljning eller foder­transportör.

Risk- och erfarenhetsklasser

Varje anläggningstyp är kopplad till en riskklass. Riskklasserna är uppdelade i olika riskklasser som består av en * eller en siffra mellan 1–10. Vilken riskklass en anläggning har beror på verksamhets­typen. En anläggning med hög risk hamnar i en låg riskklass. I vår vägledning rekommenderas det vilken riskklass en anläggningstyp ska ha. För varje riskklass finns det en rekommenderad kontroll­frekvens. Foder­anläggningar som exempelvis har riskklass 3 får en kontroll per år, medan foder­anläggningar som har riskklass 7 får en kontroll vart femte år.

Det finns två typer av erfarenhets­klasser, normal och höjd. Alla nya anläggningar hamnar i erfarenhets­klass normal. Efter offentlig kontroll kan denna erfarenhets­klass komma att ändras till höjd om anläggningen exempelvis har visat goda resultat vid den offentliga kontrollen. Den höjda erfarenhets­klassen innebär en sänkning av nästkommande års årsavgift.

Volymfaktor

Foderföretag som tar in foder från andra länder eller tillverkar foder ska årligen rapportera in hur stora volymer foder de släpper ut på marknaden. Rapportering av volym är endast aktuellt för dessa foderföretag och inte övriga foder­verksamheter som butiksförsäljning, lagerhållning, transport av foder och blandartjänst. Den volymen som rapporteras in ligger till grund för den volymfaktor som påverkar antal kontrollbesök och därmed årsavgiften. Den lägsta volymfaktorn är -4 och den högsta är 2. Till exempel får en anläggning som hanterar under 50 ton foder­blandning till sällskapsdjur per år volymfaktor -3. Medan ett företag som hanterar över 10 000 ton foder­blandning till sällskapsdjur per år får volymfaktor 2.

Det är extra viktigt för anläggningar som hanterar lägre volymer att rapportera in volymerna till oss. Annars riskerar man att få betala en högre avgift än vad man behöver.

Kontrollfrekvens

Anläggningstyp, riskklass och för vissa typer av foderföretag även volymfaktor, ligger till grund för hur ofta en anläggning får kontroll, det vill säga kontroll­frekvensen. Här kommer några exempel.

Anläggningstypen införsel av foder rekommenderas enligt vägledningen att ha riskklass 7, vilket motsvarar en kontroll vart femte år. Anläggningen har redovisat en årlig foderkvantitet som enligt vägledningen motsvarar volymfaktor 2. Det är den högsta volymfaktorn och innebär att anläggningen hanterar stora volymer. Det innebär att istället för att få kontroll vart femte år så flyttas kontroll­frekvensen upp två steg. Den slutliga kontroll­frekvensen för denna anläggning blir då en kontroll vart tredje år istället.

Anläggningstypen butiksförsäljning och lagerhållning av foder­blandningar till livsmedels­producerande djur rekommenderas enligt vägledningen att ha riskklass 7, vilket motsvarar en kontroll vart femte år. Denna typ av anläggning påverkas inte av någon volymfaktor. Detta innebär att den slutliga kontroll­frekvensen för denna anläggning bli vart femte år.

Avgift

Avgiften för den offentlig kontrollen beror på hur ofta vi kommer att kontrollera verksamheten. Kontroll­frekvensen påverkas av vilken typ av verksamhet anläggningen har och dess riskklass. För foderföretag som för in foder från andra länder eller tillverkar foder, påverkas även kontroll­frekvensen av hur stora volymer foder du släpper ut på marknaden per år.

Du kan se tabeller över hur avgifterna för foderanläggningar är beräknade utifrån kontrollintervall på vår sida där alla kontrollavgifter samlas.

Om du har frågor om kontroller eller avgifter kan du kontakta djurkontroll­enheten.
foderabpkontroll@jordbruksverket.se

Författningar

Alla föreskrifter, förordningar och lagar som kan beröra foderföretagare finns samlade på sidan Sveriges och EU:s författningar om foder.

Du kanske också är intresserad av det här

Senast granskad: 2023-11-27