Logotyp Jordbruksverket
Logotyp Jordbruksverket

Allmänt om hotade djur och produkter av hotade djur – CITES

Hitta på sidan

Om du ska handla med eller resa med levande djur, eller produkter av djur, som är utrotnings­hotade på grund av omfattande handel, kan du behöva ansöka om ett CITES-intyg eller CITES-tillstånd.

Många djur och växter hotas av utrotning. För att skydda de hotade arterna och den biologiska mångfalden har världens länder kommit överens om att begränsa handeln. Överenskommelsen kallas CITES.

Kommersiella aktiviteter med de mest hotade arterna är förbjuden inom Sverige och EU. Men i vissa fall kan du få undantag från förbudet genom att söka CITES-intyg. Om du ska importera eller exportera hotade arter mellan Sverige och länder utanför EU behöver du i de flesta fall CITES-tillstånd.

Intyg eller tillstånd?

CITES-intyg kan du behöva vid handel inom Sverige och EU.

CITES-tillstånd kan du behöva vid resor och handel med länder utanför EU.

Storbritannien och brexit – detta gäller för CITES-listade arter

Från och med den 1 januari 2021 behövs import- och export­tillstånd för alla CITES-listade exemplar som skickas mellan Sverige och Stor­britannien. CITES-intyg som är utfärdade av Stor­britannien för handel inom EU är inte längre giltiga.

På EU-kommissionens webb­plats hittar du den senaste informationen om vad som gäller när du ska förflytta CITES-listade exemplar mellan EU och Stor­britannien. Läs dokumentet Handel med skyddade arter, som finns långt ner på sidan.

Tänk på att från och med den 1 januari 2021 måste exemplar och produkter av CITES-listade djur- och växtarter importeras och exporteras mellan Sverige och Stor­britannien via god­kända tull­kontor.

Så tar du reda på vilka regler som gäller i ditt fall

Börja med att ta reda på artens vetenskap­liga namn, det vill säga det latinska namnet. Om du vet det svenska art­namnet kan du söka på internet för att få fram det latinska namnet. Sedan finns det flera olika sätt att ta reda på vilka regler som gäller för den arten.

1. Läs om de arter och produkter vi får flest frågor om

Vi har samlat information om reglerna för de arter och produkter vi får flest frågor om:

2. Sök i Speciesplus eller i EU:s art­lista för att sedan läsa om reglerna längre ner på sidan

Du kan också leta upp den aktuella arten i data­basen Speciesplus eller i EU:s art­lista för att se i vilken bilaga i EU:s lista arten finns. När du vet vilken av bilagorna A–D arten finns i, kan du läsa om reglerna längre ner på den här sidan. I reglerna hänvisar vi nämligen till vilken bilaga arten finns i. Om den finns i bilaga A skriver vi att arten är A-listad osv.

I Speciesplus fyller du i det latinska art­namnet i sökrutan och klickar på Search. Under rubriken CITES kan du under CITES LISTING se i vilken appendix arten är listad och under EU listing, som ligger längre ner, kan du se i vilken EU-bilaga arten är listad.

3. Kontakta oss om du har frågor

Du kan också kontakta oss för att ta reda på vilka regler som gäller för den art som är aktuell för dig.

Vad betyder A-, B-, C- och D-listad?

  • A-listade arter är utrotnings­hotade på grund av handel och har därför störst behov av skydd.
  • B-listade arter riskerar att bli utrotnings­hotade om inte handeln kontrolleras.
  • C-listade arter är utrotnings­hotade i ett visst land.
  • D-listade arter importeras till EU i så stor omfattning att det behövs kontroll av handeln.

Den här indelningen är enligt bilagorna i EU:s artlista. A-listade arter finns i bilaga A och så vidare. Vilka regler som gäller för en viss art beror på om arten är A-, B-, C- eller D-listad.

Mer om CITES-konventionens appendix och EU-listans bilagor

CITES-konventionens appendix med hotade arter

I CITES-konventionen, det avtal som ligger till grund för hela CITES-samarbetet, delas arterna in i appendix I, II och III, beroende på hur pass hotade de är.

Alla CITES-länder utanför EU använder konventionens appendix när man utfärdar CITES-tillstånd.

  • I appendix I står de arter som är utrotnings­hotade.
  • I appendix II står de arter som riskerar att bli utrotnings­hotade om inte handeln kontrolleras.
  • I appendix III står de arter som är utrotnings­hotade i ett visst land.

Konventionens appendix uppdateras löpande.

EU-listans bilagor med hotade arter

EU har infört en egen artlista som utgår från CITES-konventionens indelning. Men EU har tagit med fler arter och anser också att vissa arter behöver ett starkare skydd än vad de har enligt CITES-konventionen. I EU:s lista delas arterna upp i fyra bilagor, A–D.

EU-länderna använder både konventionens appendix och EU-listans bilagor när man utfärdar CITES-tillstånd.

Här på webbplatsen utgår vi från EU:s indelning när vi beskriver vilka regler som gäller för de olika arterna.

  • I bilaga A finns de mest hotade arterna. Denna bilaga överens­stämmer i stort sett med CITES-konventionens appendix I. Även arter från appendix II och arter där EU har ett speciellt bevarande­intresse står i den här bilagan, till exempel brun­björn och kungs­örn.
  • I bilaga B står främst arter från appendix II men även arter från appendix III som EU anser behöver skyddas mer.
  • I bilaga C står arter som är utrotnings­hotade i ett visst land.
  • I bilaga D står arter som importeras till EU i så stor omfattning att kontroll krävs.

EU:s bilagor uppdateras löpande.

Handel inom Sverige och EU

Kommersiella aktiviteter är förbjudna med A- och B-listade djurarter

Huvudregeln är att kommersiella aktiviteter är förbjudna inom Sverige och EU med A‑listade och B-listade djurarter. Det är arter som finns i bilaga A och B i EU:s artlista. Förbudet gäller

  • levande djur
  • delar av djur
  • produkter av djur.

Men det finns ändå möjlighet att i vissa fall handla med A- och B-listade arter på ett hållbart sätt.

För A-listade arter behöver du CITES-intyg

När det gäller de A-listade arterna kan du i vissa fall få undantag från förbudet. Då måste du ha ett CITES-intyg. Du söker intyget i vår e-tjänst. Sedan prövar vi din ansökan. Läs mer under rubriken Så söker du CITES-intyg, CITES-tillstånd och musikinstrument­pass.

För B-listade arter behöver du kunna visa exemplarets lagliga bakgrund

Om du ska sälja eller köpa exemplar som innehåller någon eller några B-listade arter ska dokument som visar exemplarets lagliga bakgrund följa med vid köpet. Både säljare och köpare har ansvar att tänka på detta. Dokument som visar laglig bakgrund kan till exempel vara kopia på import­tillstånd eller ett dokument från inköps­stället eller uppfödaren, där den lagliga bakgrunden tydligt bekräftas. Enbart ett inköps­kvitto är inte tillräckligt. Du som köper ska kontrollera dokumenten och det är viktigt att du sparar dem, för om du någon gång kommer att sälja exemplaret är det du som säljare som måste skicka med dessa papper till nästa ägare. Utan dokument som visar exemplarets lagliga bakgrund är handel förbjuden.

Det här räknas som kommersiella aktiviteter

Som kommersiell aktivitet räknas i princip allt som har ekonomisk vinning eller annat utbyte som syfte. Att kommersiella aktiviteter är förbjudna innebär att du inte får

  • annonsera ut, saluföra eller sälja ditt exemplar
  • annonsera om att du vill köpa ett exemplar (du får inte erbjuda dig att köpa exemplar som eventuellt kan sakna intyg utan att du själv först har skaffat ett intyg)
  • byta ditt exemplar mot en produkt eller tjänst
  • inneha ett exemplar för försäljning eller transportera ett sådant exemplar
  • använda exemplaret i marknadsförings­syfte, hyra ut, visa upp eller på annat sätt använda exemplaret i vinst­syfte.

Undantag från kravet på CITES-intyg

Det finns tillfällen då du inte behöver ha CITES-intyg för dina A-listade arter.

Antikundantaget – gäller vissa föremål bearbetade före den 3 mars 1947

I CITES-reglerna finns det så kallade antik­undantaget. Det innebär att du inte behöver ha CITES-intyg när du handlar med eller på annat sätt genomför kommersiella aktiviteter med föremål som är bearbetade före den 3 mars 1947. Det är ditt ansvar att bevisa på ett trovärdigt sätt att föremålet är så gammalt att det verkligen omfattas av antik­undantaget.

Om länsstyrelsen eller polisen gör en kontroll i samband med att du till exempel annonserar ut eller säljer föremål och du inte på ett trovärdigt sätt kan bevisa föremålets ålder, kan du komma att åtalas för artskyddsbrott.

Du måste bevisa föremålets ålder

För att antikundantaget ska gälla måste du bevisa att föremålet är bearbetat före den 3 mars 1947. Om ditt föremål omfattas av antikundantaget behöver du inte ha CITES-intyg för att kunna handla med det.

De här föremålen räknas som bearbetade

För att räknas som bearbetat föremål måste exemplaret vara så pass förändrat i sig självt att det inte kan förväxlas med obearbetade exemplar.

För att föremål eller delar av CITES-listade djur eller växter ska omfattas av antik­undantaget ska deras ”obearbetade naturliga utseende på ett påtagligt sätt ha förändrats för att utgöra smycken, prydnads-, konst- eller nyttoföremål, eller musik­instrument (…) Sådana exemplar kan dock bara anses som bearbetade exemplar om de utan tvekan hör till någon av de nämnda kategorierna och kan användas utan att skulpteras, bearbetas eller förändras ytterligare.” Så står det i EU:s förordning 338/97 artikel 2 w.

För exemplar där ”råmaterial” har ett stort ekonomiskt värde, till exempel elfenben av elefant eller noshörnings­horn, ställs mycket höga krav på föremålet för att det ska anses som bearbetat. Polerade eller delvis snidade elefantbetar eller bitar av betar omfattas inte av undantaget. Du behöver alltså CITES-intyg för dem.

Exempel:

  • Hela polerade elefant­betar som del av en möbel – inget undantag
  • Monterat noshörnings­horn (med eller utan skalle) – inget undantag
  • Infattad björn- eller tigerklo – inget undantag
  • Snidat elfenbensarmband – undantag
  • Uppstoppad fågel – undantag
  • Handväska eller skor av krokodil­skinn – undantag
  • Piano med elfenbens­tangenter – undantag

Ett antikt föremål som har arbetats om till något helt annat, till exempel en biljard­boll av elfenben som har snidats till smycken, omfattas inte av undan­taget.

Ett antikt föremål som har renoverats med material som bevisligen är pre­konventionellt, det vill säga taget från naturen innan arten ifråga började omfattas av CITES-reglerna, kan fortfarande omfattas av undan­taget. Därmed är det möjligt att till exempel använda elfenbens­tangenter från ett antikt piano för att ersätta tangenter på ett annat antikt piano. Ett nytt piano som byggts av två antika pianon omfattas däremot inte av undan­taget.

Så bevisar du föremålets ålder

Du måste kunna bevisa föremålets ålder på samma sätt som när du söker CITES- intyg eller CITES-tillstånd. För föremål av högrisk­arter ställs särskilt höga bevis­krav. Dessa bevis måste vara tillgängliga innan undantaget tillämpas, det vill säga innan föremålet används i kommersiella aktiviteter.

Du kan bevisa föremålets ålder med proveniens, det vill säga till exempel kvitton, räkningar, intyg från experter, officiella dokument och i vissa fall även fotografier och tidnings­artiklar. Tänk på att det inte är säkert att det räcker med till exempel ett kvitto. Ibland kan det behövas fler dokument för att vi ska kunna vara säkra på att föremålet är tillräckligt gammalt.

För högrisk­arter som till exempel elefant, noshörning, tiger, havs­sköldpaddor, havs- och kungsörn krävs intyg av experter som inte kan anses jäviga.

Särskilt svårt är det att skilja mellan antika föremål och sådana föremål som har omarbetats från gamla exemplar. Till exempel kan gamla biljard­bollar snidas om till elfenbens­pärlor eller figuriner. Varken ålders­bestämning i laboratorium eller expert­intyg är i sådana fall tillräckligt för att bevisa föremålets ålder.

Tänk också på att det förekommer ny­produktion av föremål som ska se gamla ut, så föremål kan se antika ut fastän de inte är det.

Mer att tänka på när du handlar med antika föremål

Föremål som har förts illegalt till Sverige eller EU omfattas inte av antik­undantaget.

Föremål som har importerats till EU med hjälp av de enklare reglerna för personliga tillhörig­heter och föremål, får inte säljas.

Det krävs CITES-tillstånd för att exportera antika A-, B- och C-listade föremål till länder utanför EU. Dessutom kan länder ha import­förbud för föremål av vissa arter: Kina tillåter till exempel inte import av föremål tillverkade av noshörnings­horn. USA har bland annat förbud mot import av samtliga elfenbens­föremål som sålts efter den 25 februari 2014. Kontakta CITES-myndigheten i mottagarlandet för att ta reda på vad som gäller.

Undantag för föremål som lämnas tillfälligt till konservator eller liknande

Du behöver inte heller ha CITES-intyg för föremål som du tillfälligt lämnar till exempelvis en konservator för uppdrags­arbete, till exempel restaurering. Konservatorn behöver inte CITES-intyg för att utföra uppdrags­arbetet. Om du ska sälja föremålet till konservatorn/restaureraren måste du dock ansöka om CITES-intyg.

Undantag för vissa levande fåglar som är födda och uppfödda i fångenskap

Du behöver inte ha CITES-intyg för levande fåglar som är födda och uppfödda i fångenskap och som finns i bilaga 10 i EU:s förordning 865/2006. Förordningen hittar du längst ner på sidan under rubriken Författningar.

Undantag för vetenskaplig institution

En vetenskaplig institution kan få generellt undan­tag från att söka CITES-intyg. Kravet för detta är att institutionen är godkänd av Jordbruks­verket och att den antingen har avels­program för de aktuella arterna eller bedriver forskning eller utbildning för att gynna arternas över­levnad.

Fler bestämmelser vid handel inom Sverige och EU

Det finns även bestämmelser om artskydd som du kan behöva följa när du genomför kommersiella aktiviteter med hotade djur­arter eller produkter av hotade djur­arter.

Import och export mellan EU och andra länder

Alla länder inom EU har samma regler för import, export och åter­export av hotade arter till och från länder utanför EU.

Import från länder utanför EU

För A- och B-listade arter behöver du CITES-tillstånd

Du behöver ett CITES-tillstånd från avsändar­landet

Om du ska importera A- eller B-listade arter behöver du ha ett CITES-tillstånd för export eller åter­export från avsändar­landet. Det är vanligtvis exportören som söker tillståndet hos CITES-myndigheten i det aktuella landet och sedan skickar en kopia på tillståndet till dig. Finns det ingen exportör så behöver du själv kontakta CITES-myndigheten i det aktuella landet för att söka tillstånd.

Du behöver i de flesta fall även ett CITES-tillstånd från Jordbruks­verket

I de flesta fall behöver du även ha ett CITES-tillstånd för import från Jordbruks­verket. Vi beslutar om import­tillstånd när du har ansökt och bifogat en kopia av tillståndet för export eller för åter­export. I många ärenden gör Naturvårds­verket en vetenskaplig prövning av importen. Det finns också fall då du bara behöver ha ett tillstånd för export eller åter­export.

Du söker CITES-tillstånd för import i vår e-tjänst.

CITES-tillstånden ska du visa upp vid tullen

CITES-tillståndet ska du visa upp i original vid tull­kontrollen. Kopia accepteras inte. Tullen stämplar och vidimerar tillståndet inklusive till­hörande kopior. Det är viktigt att dokumenten hanteras rätt eftersom importen inte betraktas som laglig om inte dokumenten är vidimerade av tullen. Tänk på att spara din (sökandens) kopia av tillståndet när tullen har vidimerat den.

Vissa arter får du inte föra in alls

Vissa hotade arter kan omfattas av totalt import­förbud eller så kan import­förbud gälla från vissa länder utanför EU. Vilka arter de här förbuden gäller kan du se i EU-kommissionens förordning om import­förbud för vissa arter av vilda djur och växter. Dessa import­förbud gäller under en längre period, ofta flera år.

EU-förordningen innehåller information om

  • den aktuella artens vetenskapliga namn
  • arternas ursprung, det vill säga om de är vilda eller uppfödda
  • de exemplar av arten som förbudet gäller för (till exempel en viss storlek, enbart jakt­troféer eller alla exemplar)
  • de ursprungs­länder som förbudet gäller för.

Ibland kan EU:s vetenskapliga grupp besluta om tillfälliga restriktioner som träder ikraft med kort varsel och därför finns inte dessa restriktioner med i förordningen om import­förbud. Dessa restriktioner kan gälla under en kortare eller längre period. Om du är osäker om den CITES-listade arten du planerar att importera kan vara belagd med restriktioner så hör av dig till Jordbruks­verket.

Det är förbjudet att importera vild­fångade djur av arter som finns i EU-bilaga A

Det är inte tillåtet att importera arter från bilaga A när exemplaret eller någon av dess föräldrar är vildfångat (taget från naturen). Det är möjligt att göra undantag från förbudet för exemplar som

  • ska hållas för avel som kan bidra till att förbättra artens fortlevnad
  • ska hållas för forskning eller utbildning där målet är att bevara arten
  • ska användas i viktig bio­medicinsk forskning där djuret tillhör den enda lämpliga arten och det inte går att få tag i exemplar som fötts eller fötts upp i fångenskap.

Om du vill ansöka om undantag från förbudet ska du skicka ansökan till Jordbruks­verket. Vi prövar din ansökan i samråd med Naturvårds­verket. För att du ska få undantag krävs det att du har en förvarings­plats för djuren som följer djurskydds­bestämmelserna och är godkänd av Naturvårds­verket.

Om Jordbruks­verket beviljar tillstånd enligt någon av punkterna ovan får du först ett preliminärt så kallat förhands­tillstånd, och detta ska du vidare­befordra till landet du ska importera djuren från. För att du ska få original­tillståndet från Jordbruks­verket måste du först visa att du har fått ett export­tillstånd från landet du ska importera djuren från.

För C-listade arter behöver du CITES-tillstånd eller ursprungsintyg

Varje art som finns i bilaga C i EU:s art­lista kopplas ihop med ett ursprungs­land.

Om du för in C-listade arter som kommer från landet som listat arten i art­listan, måste du ha ett tillstånd från CITES-myndigheten i avsändar­landet. Du måste dessutom ha en import­anmälan att visa för tullen. Anmälan är ett formulär som finns hos tullen och som du själv fyller i.

Om exemplaret kommer från ett annat land än det land som listat arten i art­listan kan tillståndet ersättas av ett ursprungs­intyg från CITES-myndigheten i avsändar­landet. Det är CITES-myndigheten som bestämmer om man ska utfärda ett tillstånd eller ett ursprungs­intyg. Antingen så tar exportören kontakt med CITES-myndigheten eller så behöver du själv göra det. Du måste dessutom ha en import­anmälan att visa för tullen. Anmälan är ett formulär som finns hos tullen och som du själv fyller i.

För D-listade arter behöver du göra en importanmälan

Om du för in D-listade arter räcker det att du har en import­anmälan att visa för tullen. Anmälan är ett formulär som finns hos tullen och som du själv fyller i.

Import av levande djur och djur­produkter kan innebära en smitt­risk

Du kan behöva fler tillstånd än CITES-tillstånd för att få importera levande djur eller djur­produkter. Det beror på att det finns en risk för spridning av smitt­samma sjukdomar vid import från ett land utanför EU. När det gäller levande djur krävs ibland karantän eller isolering under en tid. Det kan också finnas krav på en veterinär gräns­kontroll vid importen. Kontakta gärna vår kund­tjänst för mer information.

Export och återexport till länder utanför EU

Återexport innebär att du ska åter­exportera ett exemplar som nu befinner sig i Sverige, men som tidigare har befunnit sig i ett land utanför EU. Antingen kommer exemplaret ursprung­ligen från ett land utanför EU, eller så kommer det från Sverige eller ett annat EU-land, men har vid ett eller flera tillfällen varit utanför EU.

Om du exporterar eller åter­exporterar D-listade arter behöver du inte ha några tillstånd.

För A-, B- och C-listade arter behöver du CITES-tillstånd

Om du ska exportera en A-, B- eller C-listad art måste du ha ett CITES-tillstånd för export från Jordbruks­verket. Det gäller även om du åter­exporterar arten.

Du söker tillståndet i vår e-tjänst. Läs mer under rubriken Så söker du CITES-intyg, CITES-tillstånd och musikinstrument­pass.

För att du ska få ett tillstånd måste du kunna visa

  • att du förvärvat exemplaret på ett lagligt sätt
  • att exemplaret importerats i enlighet med den lagstiftning som gällde vid tillfället för importen, om det är fråga om åter­export
  • när exemplaret tagits från sin naturliga miljö i ett EU-land, om det är fråga om ett vild­fångat exemplar.

I de flesta fall måste du förutom tillståndet för export eller åter­export även ha ett tillstånd för import, utfärdat av CITES-myndigheten i mottagar­landet. Mottagaren i import­landet – i de fall det finns en mottagare – ska kontakta CITES-myndigheten för att få information om import­tillstånd. Om det inte finns någon mottagare måste du själv kontakta CITES-myndigheten för att ta reda på vad som gäller.

Fler bestämmelser vid handel med länder utanför EU

Det finns även bestämmelser om art­skydd som du kan behöva följa när du genomför kommersiella aktiviteter med hotade arter eller produkter av hotade arter.

Tullverket kontrollerar import, export och åter­export av arter som omfattas av CITES-reglerna

Import, export och åter­export av arter som omfattas av CITES-reglerna är bara tillåten över särskilda tull­kontor.

CITES-tillståndet ska du visa upp i original vid tull­kontrollen. Kopia accepteras inte. Tullen stämplar och vidimerar tillståndet inklusive tillhörande kopior. Det är viktigt att dokumenten hanteras rätt eftersom importen, exporten eller återexporten inte betraktas som laglig om inte dokumenten är vidimerade av tullen. Tänk på att spara din gula (sökandens) kopia av tillståndet när tullen har vidimerat den.

I tveksamma fall kan tullen samråda med Jordbruks­verket.

Enklare regler för personliga tillhörig­heter och hushålls­föremål

Du behöver CITES-tillstånd för att föra delar eller produkter från A-, B och i vissa fall även C-listade arter till eller från EU. För vissa jakt­troféer, personliga tillhörig­heter och hushålls­föremål gäller något enklare regler.

Det här räknas som personliga tillhörig­heter och hushålls­föremål

För att något ska anses vara en personlig tillhörig­het eller hushålls­föremål måste det

  • vara dött
  • tillhöra en privat­person
  • vara eller bli en del av personens normala ägo­delar, till exempel souvenirer som man själv har köpt eller troféer som man själv har skjutit under godkänd jakt
  • ingå i det personliga bagaget hos resande som kommer från ett land utanför EU
  • ingå i personligt lösöre som tillhör en fysisk person som flyttar sin permanenta bo­sättning till EU från ett land utanför EU.

Om du har köpt souvenir­föremål måste du ta med dem i ditt bagage när du reser hem. Du får inte skicka hem dem till exempel med post eller med en annan person. De får däremot ingå i ditt flytt­lass om du flyttar.

Jakt­troféer från djur som du skjutit själv behöver inte ingå i bagaget vid resa eller i flytt­lasset vid flyttning för att räknas som personliga tillhörig­heter.

Noshörnings­horn och elfenben omfattas inte av de förenklade reglerna. Du måste alltid ha tillstånd för åter­export om du ska exportera dessa föremål till ett land utanför EU.

Det är tullen som kontrollerar att förutsättningarna som står i punkt­listan ovan är uppfyllda när varor förs in i eller ut ur landet. I tveksamma fall kan tullen samråda med Jordbruks­verket.

Det här innebär reglerna för privatpersoner som bor i eller är på väg att bosätta sig i ett EU-land

För att räknas som permanent bosatt i ett EU-land måste du tillbringa mer än 185 dagar per år i det landet.

Import till EU

  • Första gången du importerar en A-listad art måste du ha ett CITES-tillstånd för import från Sverige och ett CITES-tillstånd för export från landet utanför EU som du importerar ifrån. Du ska lämna både originalet och kopian (gul) till tullen, som ska notera importen. Därefter ska du spara din gula kopia som är ditt bevis på att importen har skett lagligt.
  • Första gången du importerar en B-listad art måste du ha ett CITES-tillstånd för export från landet utanför EU som du importerar ifrån. Du ska lämna både originalet och kopian (gul) till tullen, som ska notera importen. Därefter ska du spara din gula kopia som är ditt bevis på att importen har skett lagligt.
  • Det förekommer att export­länder inte utfärdar export­tillstånd för personliga tillhörig­heter av B-listade arter. I sådana fall ska du vända dig till Jordbruks­verket för att ansöka om CITES-tillstånd för import.

Det behövs inget tillstånd för att importera personliga tillhörig­heter eller hushålls­föremål av arter listade på bilaga C och D.

Återimport till EU

När du åter­importerar personliga tillhörig­heter eller hushålls­föremål från en A- eller B-listad art, som tidigare förts ut ur EU, krävs inget tillstånd. Men du måste kunna visa något av det här för tullen:

  • CITES-tillstånd för import till ett EU-land (innehavarens kopia med tull­noteringar).
  • CITES-tillstånd för export från ett EU land (innehavarens kopia med tull­noteringar).
  • CITES- tillstånd för export eller återexport från avsändar­landet vid första importen som ägde rum till EU (innehavarens kopia med tull­noteringar). Det här gäller endast B-listade arter.
  • Något som bevisar att du tidigare har införskaffat föremålet på lagligt sätt inom EU, till exempel kvitto eller CITES-intyg. I detta dokument måste det framgå tydligt vilken art föremålet är tillverkat av.

Export till länder utanför EU

  • Första gången du exporterar en A- eller B-listad art måste du ha ett CITES-tillstånd för export. Du ska lämna både originalet (grått) och kopiorna (grön och gul) till tullen som ska notera exporten. Därefter ska du spara din gula kopia som är ditt bevis på att exporten har skett lagligt. Tänk på att kontakta mottagar­landet i förväg för att ta reda på om du måste ansöka om CITES-tillstånd för import där.

Det behövs inga CITES tillstånd för export för C- och D-listade arter.

Återexport till länder utanför EU

När du åter­exporterar personliga tillhörig­heter eller hushålls­föremål från en A- eller B-listad art, som tidigare importerats till EU, behöver du inget CITES-tillstånd. Men du måste kunna visa något av det här för tullen:

  • CITES-tillstånd för import till ett EU-land (inne­havarens kopia av tillståndet, med tull­noteringar).
  • Kopia av CITES-tillstånd för åter­export eller ursprungs­intyg från land utanför EU, med tull­noteringar.
  • Något som bevisar att du tidigare har införskaffat föremålet på lagligt sätt inom EU, till exempel kvitto eller CITES-intyg. I detta dokument måste det framgå tydligt vilken art föremålet är tillverkat av.

Det här innebär reglerna för privatpersoner som bor utanför EU

Du som inte bor permanent i ett EU-land, det vill säga tillbringar mindre än 185 dagar per år i ett EU-land, får ta med personliga tillhörig­heter eller hushålls­föremål från eller till ett land utanför EU utan att ha ett CITES-tillstånd för import eller export. Det gäller alla A-, B-, C- och D-listade arter.

Varorna får inte användas i kommersiella aktiviteter

För att du som för varor till Sverige från ett land utanför EU ska kunna använda dig av de förenklade reglerna får det du för in inte användas i kommersiella aktiviteter. Vad som menas med kommersiella aktiviteter kan du läsa högre upp på sidan.

För vissa B-listade personliga tillhörig­heter finns ett generellt undantag från kravet på CITES-tillstånd

Det finns ett generellt undantag från kravet på CITES-tillstånd för import, export och åter­export för vissa personliga tillhörig­heter, men då gäller i stället de här reglerna:

  • Undantaget gäller endast produkter och inte levande djur. Antal/mängd per person är begränsat, se nedan.
  • Undantaget gäller endast produkter från B-listade arter. För A-listade arter gäller inte detta undantag.
  • Du måste själv ha med dig föremålet när du reser. Det måste ingå i ditt bagage och du får inte skicka hem det till exempel med post eller med en annan person. Föremålet får däremot ingå i ditt flytt­lass om du flyttar.
  • När du tagit in föremålet i EU får du inte sälja det eller på annat sätt använda det i kommersiella aktiviteter.

Undantaget gäller de här föremålen och produkterna

  • Kaviar från stör – högst 125 gram per person – under förutsättning att behållaren är märkt enligt reglerna. Läs Traffic Europes information om märkning av kaviar. Undantaget gäller inte kaviar från de A-listade arterna kort­nosad stör (Acipenser brevirostrum) och europeisk stör (Acipenser sturio).
  • Sjöhästar (Hippocampus spp.) – högst fyra döda exemplar per person.
  • Regnrör från kaktus­stammar (Cactaceae spp.) – högst tre stycken per person.
  • Skal av jätte­vingsnäcka (Strombus gigas) – högst tre stycken per person.
  • Skal av musslan Tridacnidae spp. Högst tre exemplar per person, men högst tre kilo totalt per person. Ett intakt skal eller två matchande halvor räknas som ett exemplar.
  • Exemplar av agar­trä (Aquilaria spp. och Gyrinops spp.). Högst 1 kg träflis, 24 ml olja och två uppsätt­ningar pärlor (till exempel armband, halsband eller radband) per person.
  • Crocodylia spp. Högst fyra döda, bearbetade exemplar per person, till exempel väskor, plån­böcker, bälten eller ur­armband. Ett par stövlar eller skor räknas som ett exemplar.


När det gäller Crocodylia spp., tänk också på detta:

  • Du får inte ta med dig hela skinn eller skinn­delar, upp­stoppade djur, kött eller jakt­troféer från Crocodylia spp. eftersom det krävs CITES-tillstånd för dessa produkter. För att en souvenir ska räknas som bearbetad måste djurets ursprungliga, naturliga utseende ha förändrats på ett påtagligt sätt genom att skinnet till exempel har använts för att tillverka ett bälte eller en väska. Enbart ett skinn eller ett upp­stoppat djur uppfyller inte kravet på bearbetning.
  • Undantaget gäller endast de arter av Crocodylia spp. som är B-listade.
    A-listade arter omfattas inte av detta undantag. Exempel på A-listade arter som inte omfattas av undantaget: kinesisk alligator, colombiansk glasögon­kajman, pansar­krokodil, orinoco­krokodil, filippinsk krokodil, sump­krokodil, kuba­krokodil, siamesisk krokodil, dvärg­krokodil (trubbnos­krokodil), falsk gavial och ganges­gavial.
  • Vissa arter av Crocodylia spp. kan vara både A- och B-listade, beroende på i vilket land djur­populationerna förekommer. Listkrokodil, morelet­krokodil, nil­krokodil, spets­krokodil, brednos­kajman och mor­kajman (svart kajman) är exempel på sådana arter. Det är alltså inte självklart att du kan köpa ett föremål av dessa arter och ta med hem eftersom arten kan vara A-listad. Var noggrann och ta reda på information om ursprungslandet.

För vissa arter krävs veterinärt införsel­tillstånd

För vissa produkter krävs det veterinära tillstånd även om de räknas som personliga tillhörig­heter eller hushålls­föremål. Kraven ställs av smittskydds­skäl.

Så söker du CITES-intyg, CITES-tillstånd och musikinstrument­pass

Hotade arter – vad behöver jag ansöka om?

CITES-intyg kan du behöva vid handel inom Sverige och EU. Gäller A-listade arter.

CITES-tillstånd kan du behöva vid handel med eller resor till länder utanför EU. Gäller A- och B-listade arter. Tillståndet för export och åter­export gäller även C-listade arter.

Musikinstrument­pass kan du behöva om du är musiker och reser med ett instrument utanför EU.

Ta reda på vad det är du behöver söka så att du inte söker fel eller gör en ansökan i onödan. Läs mer högre upp på sidan under rubriken Så tar du reda på vilka regler som gäller i ditt fall.

Du söker intygen, tillstånden och passen i våra e-tjänster.

Tänk på att alla intyg, tillstånd och pass kostar och att det tar tid att få dem.

Du måste ha intyget, tillståndet eller passet innan du kan handla med eller resa med ditt exemplar.

Mer information hittar du på sidorna nedan där e-tjänsterna finns. Där kan du också läsa om hur länge dokumentet är giltigt och vad som händer om din ansökan avslås.

Det här ska du ange och bifoga när du söker

I vissa fall behöver du ange specifika uppgifter eller bifoga specifika dokument, beroende på vad du söker för. Läs mer på respektive sida:

Det här ska ska du ange och bifoga när du söker CITES-tillstånd för export för levande djur

I ansökan ska du ange och bifoga

  • uppgift om djurens ålder och om möjligt uppgift om djurens kön
  • färgmorfer och djurens ungefärliga längd, om du söker tillstånd för ormar
  • djurens ungefärliga längd, om du söker tillstånd för ödlor
  • mikrochip­nummer, om djuren är märkta med chip, eller ring­nummer för fåglar som är märkta med fotring (märkning är obligatoriskt för A-listade arter men inte för B-listade)
  • tydliga uppgifter om djurens föräldrar - detta är obligatoriskt oavsett om du söker för A- eller B-listade arter
  • eventuellt extra uppgifter om djurens ursprung, om du söker tillstånd för så kallade högrisk­arter
  • kopia på djurets CITES-intyg eller föräldrarnas CITES-intyg, om sådant finns.

Du måste fylla i varje art för sig och redovisa ursprung för alla djur du söker för. Om flera djur av samma art har exakt samma ursprung (föräldra­djur, ursprungs­land etc.) så anger du det i ansökan och behöver då inte redovisa varje djur för sig.

Men om du söker tillstånd för flera djur som är av samma art, men inte har samma ursprung (om de till exempel har olika föräldra­djur, olika ursprungs­länder etc.), så måste du i e-tjänsten välja Lägg till exemplar och redovisa ursprung även för dessa djur.

Till ansökan ska du bifoga kopia på djurets härstamnings­bevis (uppfödar­intyg) eller motsvarande likvärdig dokumentation om djurets bakgrund. EU kommer att skärpa kraven på laglig bakgrund för B-listade djur. Det innebär att vi kommer att ställa högre krav på uppgifter om föräldra­djuren i härstamnings­bevisen.

Om djuret har importerats till Sverige eller annat EU-land kan du i stället för härstamnings­bevis bifoga en kopia på CITES import­tillstånd. Om föräldra­djuren (eller ett av dem) har importerats till Sverige eller annat EU-land kan du i stället för härstamnings­bevis bifoga du kopia på import­tillstånden.

Om du söker tillstånd för en A-listad art som har CITES-intyg, ska du skicka in intyget i original till Jordbruks­verket, oavsett om intyget är utfärdat i Sverige eller i ett annat EU-land.

A- och B-listade arter måste ha laglig bakgrund

A- och B-listade arter som ska användas i kommersiella aktiviteter måste ha laglig bakgrund. Vad som är bevis på laglig bakgrund varierar bland alla ca 38 000 CITES-listade arter och kan inte sammanfattas i en kort information. Beroende på exemplaret och dess ursprung ställs olika krav på vilka dokument som behövs för att styrka exemplarets lagliga bakgrund. Om exemplaret tidigare har förekommit i handel ska handeln ha skett på ett lagligt sätt. Utan dokumentation som bevisar djurets lagliga bakgrund får du inte använda arterna i kommersiella aktiviteter (Rådets förordning (EG) nr 338/97). Vad som menas med kommersiella aktiviteter kan du läsa högre upp på sidan.

Dokument som bevisar laglig bakgrund

A-listade arter

För A-listade arter måste du ha ett CITES-intyg eller CITES-tillstånd utfärdat av Jordbruks­verket eller motsvarande myndighet i annat land. Den som ansöker om intyget eller tillståndet behöver i ansökan bifoga dokumentation som bevisar den lagliga bakgrunden.

Om djuret har importerats till EU ska du bifoga en kopia på CITES import­tillstånd. Om båda föräldra­djuren, eller ett av dem, har importerats till EU ska du också bifoga kopia import­tillstånd för det eller de föräldra­djur som har importerats. Kopia på import­tillståndet ska följa djuret och föräldra­djuren vid varje ägar­byte inom EU.

Om djuret är fött i ett EU-land ska du bifoga ett härstamnings­intyg (uppfödar­bevis) eller någon annan likvärdig dokumentation som

  • visar att djuret är en avkomma av föräldra­djur som är födda i fången­skap
  • innehåller tydliga uppgifter om föräldra­djuren och om uppfödaren (namn, och adress).

Enbart ett inköps­kvitto är inte tillräckligt som bevis på djurets lagliga bakgrund.

Djuret eller produkten måste märkas för att kunna kopplas ihop med dokumentationen

Levande djur av A-listade arter och produkter av A-listade djur måste vara märkta för att kunna kopplas ihop med CITES-intyget eller CITES-tillståndet. Läs mer under rubriken Märkning av levande djur och produkter.

B-listade arter

Om du ska handla med B-listade arter med ett land utanför EU behöver du ha ett CITES-tillstånd för export utfärdat av Jordbruks­verket. Den som ansöker om tillståndet ska bifoga dokument som bevisar djurens lagliga bakgrund. För handel inom EU behövs inget CITES-intyg med du måste ändå ha dokumentation som bevisar djurens lagliga bakgrund.

Hur du ska bevisa laglig bakgrund för B-listade arter är inte exakt specificerat i reglerna. Beroende på arten och/eller exemplaret och dess ursprung ställs olika krav på vilka dokument som behövs för att styrka exemplarets lagliga bakgrund.

För arter som har sitt ursprung i EU, är lätt­förökade och förekommer i stor utsträckning inom handeln kan det vara tillräckligt med endast ett härstamnings­bevis (uppfödar­bevis) eller ett motsvarande dokument. Härstamnings­intyget eller den likvärdiga dokumentationen ska

  • visa att djuret är en avkomma av föräldra­djur som är födda i fångenskap
  • innehålla tydliga uppgifter om föräldra­djuren och om uppfödaren (namn och adress).

Enbart ett inköps­kvitto är inte tillräckligt som bevis på djurets lagliga bakgrund.

Om djuret har importerats till EU kan ett CITES import­tillstånd fungera som bevis på djurets lagliga bakgrund. Om båda föräldra­djuren, eller ett av dem, har importerats till EU ska du också bifoga kopia import­tillstånd för det eller de föräldra­djur som har importerats. Kopia på import­tillståndet ska följa djuret och föräldra­djuren vid varje ägar­byte inom EU.

För arter som är sällsynta, svåra att föröka i fången­skap eller som omfattas av handels- eller export­förbud i ursprungs­landet, krävs mer information för att bevisa laglig bakgrund. Exempel på sådana arter är

  • geckoödlor från Nya Zeeland (Naultinus spp.)
  • galapagoslandleguan (Conolophus subcristatus)
  • kinesisk huggorm från Hunan-provinsen (Trimeresurus mangshanensis)
  • gulstjärtad sotkakadua (Calyptorhynchus funereus)
  • svartnäbbad amazon (Amazona agilis).
Djuret bör märkas för att kunna kopplas ihop med dokumentationen

Vi rekommenderar att du märker dina levande djur av B-listade arter för att de ska kunna kopplas ihop med dokumentationen om laglig bakgrund. Läs mer under rubriken Märkning av levande djur och produkter. För levande B-listade djur, som till exempel vissa reptiler och fåglar som ofta uppnår en hög ålder, kan det dessutom vara värdefullt att exemplaret är märkt om arten senare behöver ett starkare skydd och därför blir A-listad.

Säljare och köpare har samma ansvar

Du som säljer djur ska förse köparen med relevant information om djurets bakgrund.

Du som köper djur har samma ansvar som säljaren och därför måste du vara säker på att de djur du tänker köpa är uppfödda i fången­skap och har laglig bakgrund. Ställ alltid krav på dokumentation. Du har ett ansvar att kontrollera att de uppgifter du får är korrekta. Du bör till exempel ställa dig frågan om arten är lätt­förökad i fången­skap och om det är tillåtet att handla med den och exportera den från ursprungs­landet. Du som köper djur på till exempel mässor eller via internet ska vara extra försiktig så att du bara köper djur med laglig bakgrund. Ställ krav på säljaren och acceptera inte härstamnings­bevis som saknar tydliga uppgifter om föräldra­djuren och uppfödaren. Om du är osäker ska du låta bli att köpa djuret.

Både artskydds- och djurskydds­reglerna innehåller krav på dig som säljer djur i större omfattning.

Den svenska artskydds – och djurskydds­lagstiftningen förbjuder hållande av vissa arter

Enligt den svenska artskydds- och djurskydds­lagstiftningen är det förbjudet för privat­personer att hålla vild­fångade djur, med undantag för fisk. Det är också förbjudet för privat­personer att hålla apor, rovdjur, rovfåglar och fågel­arter som förekommer vilt inom EU:s europeiska territorium, oavsett om djuren är vild­fångade eller upp­födda i fången­skap. Om du ska köpa djur från andra EU-länder, eller från länder utanför EU, måste du därför kontrollera att det är tillåtet för privat­personer att hålla djuren i Sverige.

Det är också förbjudet att importera, exportera, förvara, transportera, köpa eller sälja levande djur och växter av många arter (gäller alla levnads­stadier) om du inte har beviljats undantag av Jordbruks­verket.

Märkning av levande djur och produkter av djur

Levande djur av A-listade arter och produkter av A-listade djur som du ska använda i kommersiella aktiviteter måste ha ett CITES-intyg. För att exemplaret ska kunna kopplas ihop med intyget måste exemplaret vara märkt.

För levande djur av B-listade arter finns inget krav på märkning men vi rekommenderar att även dessa exemplar märks, så att de kan kopplas ihop med dokumentationen om laglig bakgrund. För till exempel vissa reptiler och fåglar som ofta uppnår en hög ålder, kan det dessutom vara värdefullt att exemplaret är märkt om arten senare behöver ett starkare skydd och därför blir A-listad.

Märkning – det här gäller

A-listade djur och produkter av A-listade djur måste vara märkta.

Vi rekommenderar att du även märker levande djur av B-listade arter.

Så här ska levande djur vara märkta

Fåglar

Fåglar som är födda i fången­skap ska märkas med en individuellt märkt fast fotring, det vill säga en ring som är utan söm och med en storlek som gör att ringen inte kan avlägsnas. Om detta inte är möjligt på grund av djurskydds­skäl är det tillåtet att märka fågeln med mikrochip­transponder som överens­stämmer med ISO-standarderna 11784:1996 (E) och 11785:1996 (E).

A-listade fåglar som inte har ring­­märkts med fast fotring som bo-unge måste märkas med mikro­chip av en veterinär. För att dessa fåglar ska kunna få CITES-intyg måste djur­ägaren kunna visa dokumentation som knyter fågelns bakgrund till fågeln på annat sätt än genom fotring.

Andra levande ryggrads­djur

Andra levande ryggrads­djur som är födda i fången­skap ska märkas med mikrochip­transponder som överens­stämmer med ISO-standarderna 11784:1996 (E) och 11785:1996 (E).

Bilder kan ersätta om mikro­chip inte fungerar

I vissa fall är levande djur för små för att märkas med mikro­chip. Till exempel kan sköld­paddor, ormar, ödlor och amfibier inte alltid märkas med mikro­chip förrän de uppnått en viss storlek eller vikt – och vissa arter kan aldrig märkas. I dessa fall finns möjlig­het att använda bilder på CITES-intyget för att identifiera djuret. Beroende på vilken art intygen utfärdas för så gäller intyg med foto­identifikation ibland för flera ägar­byten till dess att djuret är tillräckligt stort för att märkas med mikro­chip. Ibland gäller intygen enbart för en försälj­ning från intygs­innehavaren till nästa ägare och därefter är intyget förbrukat och ogiltigt och ska skickas tillbaka till Jordbruks­verket. Gemensamt för dessa intyg är att de enbart gäller inom Sverige och inte för försälj­ning etc. till andra EU-länder.

Här kan du läsa om kraven på bilderna som ska användas i CITES-intyg för sköld­paddor, ormar och ödlor.

Sköldpaddor
  • Bilderna ska vara i färg.
  • För att undvika reflexer vid fotografering med blixt bör sköldpaddan vara torr och ren vid fotograferingen.
  • Vi vill ha två identiska bilder som visar sköld­paddan ovanifrån så att rygg­skölden syns tydligt, samt två identiska bilder som visar djurets under­sida så att buk­skölden syns tydligt.
  • Bilderna ska vara tagna på så nära håll som möjligt och hela djuret ska finnas med på bilden.
  • Bakgrunden ska avvika från djurets färger. I många fall är en vit eller svart-vit-rutig bak­grund bra. Man kan använda ett schack­bräde eller ett rutigt tyg som bak­grund när man tar bilderna.
  • Lägg gärna en linjal nedanför djuret så att linjalen inkluderas i bilden och syns i bildens neder­kant. Den ger en uppfatt­ning om djurets storlek.
Ormar och ödlor
  • Bilderna ska vara i färg.
  • Vi vill ha två identiska bilder som visar hela ormen eller ödlan och två bilder på djurets huvud. Alla bilder ska vara tagna ovanifrån.
  • Bakgrunden ska avvika från djurets färger. I många fall är en vit eller svart-vit-rutig bakgrund bra. Man kan använda ett schack­bräde eller ett rutigt tyg som bak­grund när man tar bilderna.
  • Bilderna ska vara tagna på så nära håll som möjligt och hela djuret ska finnas med på bilden.

Läs CITES-intyget noga för att ta reda på vad som gäller för ditt djur

Oavsett om CITES-intyget är utfärdat i Sverige eller i annat EU-land så är det viktigt att du läser igenom villkoren i CITES-intyget noga, för där står vilka villkor som gäller för ditt djur. Om inte villkoren uppfylls kan intyget vara ogiltigt.

Exempel på villkor i intygen kan vara att bilderna på djuret måste förnyas med vissa tids­intervall under flera år, eller att djuret ska märkas med mikro­chip inom en viss tid eller när det uppnått en viss stor­lek eller vikt. Vissa intyg är giltiga enbart för den innehavare vars namn står på intyget och vissa intyg gäller endast inom det EU-land som utfärdat intyget, eller för en försäljning till ett annat EU-land.

Märkning med mikro­chip

Om intyget innehåller krav på att djuret ska märkas med mikro­chip ska en veterinär eller annan behörig person märka djuret och skriva ett intyg om att djuret märkts. Djur­ägaren ska därefter skicka in en kopia på detta intyg, samt CITES-intyget i original, till Jordbruks­verket tillsammans med sitt namn och sin adress.

Om det är ett svenskt CITES-intyg som utfärdats av Jordbruks­verket uppdaterar vi kostnads­fritt intyget med uppgift om djurets mikrochip­nummer. Är original­intyget utfärdat i ett annat EU-land måste vi utfärda ett helt nytt CITES-intyg och tar därför ut en avgift på 350 kronor.

Produkter av djur måste också märkas eller på annat sätt kunna identifieras

Även produkter som innehåller A-listade djur måste kunna identifieras i ett CITES-intyg, genom märk­ning eller på annat sätt, till exempel med hjälp av bilder. Vad som gäller för olika produkter kan du läsa om här:

Böter eller fängelse för brott mot EU:s förbud

Det är straffbart att bryta mot EU:s förbud mot kommersiella aktiviteter med hotade arter. Om du säljer eller köper föremål av en hotad art, eller på annat sätt använder dessa i kommersiella aktiviteter, kan du åtalas för artskydds­brott. I Sverige är straffet för artskydds­brott böter eller fängelse i upp till fyra år.

Frågor och svar

Vad står förkortningen CITES för?

CITES står för Convention on International Trade in Endangered Species of Wild Fauna and Flora och kallas även för Washingtonkonventionen.

Hur många arter omfattas av CITES-reglerna?

Det finns cirka 5 600 djurarter och över 30 000 växtarter som är starkt hotade på grund av omfattande handel världen över.

Vilka jobbar med CITES i Sverige?

I Sverige är det Jordbruksverket som är administrativ CITES-myndighet och samordnar CITES-arbetet. Vi samarbetar med Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten och Naturhistoriska Riksmuseet som är vetenskapliga myndigheter för CITES i Sverige, och med de operativa myndigheterna som är Tullverket, Polismyndigheten, Kustbevakningen, Åklagarmyndigheten och länsstyrelserna.

Författningar

Söker efter 1999:89

Senast uppdaterad: 2021-01-28